Norge: Närmare 4 000 dödsfall i corona i Norge

NordenBladet – Det finns nu nära 4 000 coronadödsfall i Norge. Under det senaste halvåret har nästan lika många människor dött av corona i Norge som under de två första åren av pandemin tillsammans.

“Ökningen beror på att det har varit mycket mer smitta 2022 än tidigare under pandemin,” säger biträdande hälsodirektör Espen Nakstad till P4.

Den 16 mars passerade Norge 2 000 coronadödsfall. För två veckor sedan var siffran 3 890, enligt siffror från Folkhälsoinstitutet.

“Även om vaccinerna skyddar bra mot att bli allvarligt sjuka är det klart att när flera miljoner människor smittas så dör även en del, och särskilt de allra äldsta,” säger Nakstad.

De flesta som dör är över 80 år och 60 procent bor på äldreboenden.

Norge: Kraftbolag som samlat på sig rikedomar borde stå för elkompensation

NordenBladet – “Elkompensationen bör komma från elbolagen”, säger Tomas Norvall, Norrlands landshövding, och tillägger att det är orättvist att människor ska betala för sin egen elkompensation via sina skatter, samtidigt som elbolagen gör sina största vinster någonsin.

För närvarande är skillnaderna i elpriset i Norge mycket stora. Medan norra Norge upplever stora svårigheter seglar företag i södra Norge på en våg av enorma vinster, rapporterar nrk.no.

Elbolagen i Nordnorge befinner sig i en svår situation. Tidigare sa Nordkrafts vd Eirik Frantzen att han kände sig generad på grund av företagets enorma vinster, men nu säger han att det har varit ett mycket svårt år och att det inte är känt om bolaget kommer att kunna betala utdelning till den lokala kommunen. Eftersom elen där kostar endast några få ören (cirka 0,5 eurocent) per kilowattimme, innebär det att företaget går nästan med förlust.

Förra året betalade Nordkraft endast 27,5 miljoner norska kronor (cirka 2,9 miljoner euro) i utdelning till Narviks kommun. “Vi planerade att investera i förskolor, skolor och vårdhem. Om vi inte får ytterligare pengar från elbolaget kan det hända att dessa projekt inte kan slutföras”, säger Narviks borgmästare Rune Edvardsen.

I Stavanger, centrum för oljeindustrin i södra Norge, kostar elen nu 530 öre/kWh (cirka 0,55 euro/kWh). Det lokala elbolaget Lyse tjänar därmed enorma summor pengar. I början av året betalade Lyse 650 miljoner norska kronor (cirka 67 miljoner euro) till de lokala kommunerna, men gjorde samtidigt en vinst på 2,1 miljarder norska kronor (cirka 221 miljoner euro).

Bild: Norge, Stavanger (Pexels)
Källa: NordenBladet.fi

DEN ANDRA  coronavågen plågar Norden – åtgärder skärps. I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord

NordenBladet – Munskyddskrav och lagstadgad karantän av tusentals. Smittan ökar i både Danmark, Norge och Sverige – och sättet man hanterar detta varierar stort.

I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord. Med nästan 1 000 nya bekräftade fall av coronasmitta under söndagen noterades det högsta antalet för en 24-timmarsperiod sedan pandemin började.

För att bromsa smittspridningen infördes i veckan nya restriktioner i landet. Deltagargränsen för offentliga sammankomster sänks från 50 till tio personer och krav på munskydd införs i offentliga inomhusmiiljöer.

Lars Østergaard, överläkare vid universitetssjukhuset i Århus och professor vid universitetet i Århus, tycker dock inte att man bör kalla den en “andra våg”.

– Personligen gillar jag inte att prata om “vågor” i epidemiologiska sammanhang då det finns så många olika faktorer som påverkar spridningen i ett samhälle. Gör man det så kan man nog inte kalla detta för en andra våg ändå då vi vid tidigare tillfällen upplevt en uppgång efter våren, säger han.

– Vi har över 1 000 nya fall varje dygn och r-talet är runt 1,2 så ja, det är en ökning, eller “en våg” om man nu vill kalla det så.
Munskydd – det nya svarta

Danmark är långt från ensamma om att brottas med ny smittspridning.

I dagarna rapporterade även norska myndigheter den högsta dagliga ökningen av smittfall under pandemin.

“Norge befinner sig i en situation där vi ser att det finns en ökning av smittan men också en ökning av antalet utbrott som upptäcks och hanteras”, säger Line Vold, avdelningschef på norska Folkhelseinstituttet (FHI), i en skriftlig kommentar till TT.

“Men vi är trots det oroade över smittspridningen”, lägger hon till.

Line Vold menar att åtgärderna gör att Norges nuvarande situationen skiljer sig från vårens.

“Åtgärder har införts både nationellt och på lokal nivå där vi ser utbrott och högre infektionsnivåer. Ansträngningar görs för att intensifiera testning, infektionsdetektering och karantän”.

De nya åtgärderna i landet innebär bland annat att maxantalet för arrangemang inomhus minskas från 50 till 20 och gränsen för arrangemang utomhus sänks från 200 personer till 50 personer.

Utöver detta finns lokala restriktioner – även i Oslo är det munskydd som gäller på platser där en meters avstånd inte går att garantera.

Antalet människor som sedan pandemins början har mist livet med konstaterad corona i Norge, Danmark och Finland skiljer sig avsevärt från Sverige. Enligt den officiella statistiken i respektive land har 281 personer avlidit i Norge, i Danmark 716 och i Finland 354. I Sverige är motsvarande siffra över antalet coviddöda 5 938.

Totalt 124 355 hade på fredagen bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Foto: Pexels

Norge: Norska prinsessan Märtha Louise har i över ett år försökt sälja sitt sommarparadis på ön Hankö

NordenBladet – Det norska kungahuset har ägt sommarhuset Bloksberg på ön Hankö i generationer. Men den norska prinsessan Märtha Louise har i över ett år försökt sälja sitt sommarparadis på ön Hankö utanför Fredrikstad – utan lycka. Nu togs försäljningsannonsen bort.

Samtidigt avslöjades det nyligen att prinsessans intäkter rasar.

Sommarhuset Bloksberg på ön Hankö utanför Fredrikstad i sydöstra Norge har varit i det norska kungahusets ägo sedan år 1947 då det köptes av den dåvarande kronprisen Olav. Efter ett arv i början av 2000-talet har det varit Märtha Louises, och prinsessan har tillbringat många somrar i huset.

Men sedan 2018 har prinsessan försökt sälja arvegodset – utan framgång.

Innan försäljningsarbetet påbörjades spekulerades det om att fastigheten kunde vara värd upp emot 70 miljoner norska kronor, men när den sedan släpptes på den öppna marknaden i våras sattes priset till 35 miljoner norska kronor (lite drygt 37 miljoner svenska kronor).

Men ingen intressent har ännu varit villig att betala så mycket för det kungliga sommarparadiset. Efter att ha legat ute på marknaden hela sommaren har fastigheten nu tagits bort.

– Vi har tagit bort annonsen från Finn.no eftersom säsongen är över – utan att fastigheten sålts, säger advokat Torbjörn Ek, som är ansvarig fastighetsmäklare, till norska Dagens Närlingsliv.

Han säger vidare att det är många som tittat på fastigheten, men vill inte yppa om det finns några planer på att sänka priset om intresset fortsätter att vara lika svalt.

– Jag kommenterar inte priset på den här egendomen. Vi får se hur det blir när den eventuellt annonseras ut nästa säsong, om den inte har sålts innan dess.

Huvudbyggnaden renoverades på 80-talet och utvidgades samtidigt med annex, eget badhus och bastu. Sedan prinsessan tog över fastigheten så lät hon också bygga en swimmingpool.

2016 uppdagades dock problem med färdigställandet av swimmingpoolen enligt Norska Se och Hör. Och i samband med fjolårets försök till försäljning så kunde Dagbladet berätta att en 350 meter lång högspänningskabel skulle dras mellan fastigheten och havet. Norska Se och Hör menar att fastigheten blivit för dyr och komplicerad att äga för prinsessan.

Samtidigt rasar prinsessan Märtha Louises intäkter, det stod klart när skattesiffrorna i Norge nyligen blev offentliga. Hennes inkomst sjönk från 1,87 miljoner norska kronor till drygt 600 000. Prinsessans totala förmögenhet minskade också rejält, enligt tidningen: Från 4,9 norska miljoner 2017 till 2 miljoner förra året.

Under 2018 valde bland annat Märtha Louise och samarbetspartnern Elisabeth Nordeng att lägga ner sin omdiskuterade ”änglaskola”, vilken de tidigare tjänat miljoner på, skriver Dagbladet.

Anders Johan Stavseng som är norska Se och Hörs kungaexpert säger till Dagbladet att det ser ut som att prinsessan gjort av med mer pengar än hon tjänat.

– Det är kanske också en av anledningarna till att hon har försökt sälja sitt lantställe Boksberg på Hankö, sa han till tidningen.

Foto: prinsessan Märtha Louise (Instagram/@iam_marthalouise)

Norge: Över ett år har passerat sedan Anne-Elisabeth Hagen, hustru till miljardären Tom Hagen, försvann spårlöst i en påstådd kidnappning. Polisen är övertygad om att hon är mördad

NordenBladet – Samma dag som miljardärsfrun Anne-Elisabeth Hagen, 69, försvann var en stege uppställd från marken till en balkong på andra våningen.

Uppgiften har inte framkommit tidigare.

– Jag minns att det fanns en lång stege på baksidan av huset, säger en boende i området till norska TV2.

Därefter försvann stegen – och det är inte känt vem som tog den.

Över ett år har passerat sedan Anne-Elisabeth Hagen, hustru till miljardären Tom Hagen, försvann spårlöst i en påstådd kidnappning från parets hus i Lørenskog utanför Oslo.

Polisen har tidigare släppt fynd som gjorts vid brottsplatsen, avtryck från sko som kunnat identifieras, buntband och brevpapper som kunnat knytas till olika butiker.

Men de har hållit tyst om en uppgift som kan vara av största vikt för utredningen: hur gärningsmannen eller männen tog sig in till Anne-Elisabeth i huset.

En stege var uppställd mot huset samma dag som miljardärsfrun försvann den 31 oktober förra året.

– Jag minns att det fanns en lång stege på baksidan av huset. Den gick från bottenvåningen upp till en balkong på andra våningen, säger en boende till TV2.

Kanalen rapporterar att de talat med flera boende i området och att ingen av dem sett några främmande personer där under dagen för försvinnandet.

Den enda iakttagelsen som sticker ut är just den av stegen. En stege som sedan ska ha försvunnit utan att det är känt vem som tog den.

En stege som polisen är sparsamma med att lämna upplysningar kring.

– Denna information är väl känd av polisen, utan att vi kan säga något om i vilken grad som vi anser stegen vara relevant, säger spaningsledare Tommy Brøske, till TV2.

Det har tidigare rapporterats om att hantverkare ska ha jobbat i huset – men det ska ha varit veckor innan försvinnandet.

Polisen är övertygad om att hon är mördad. Familjen och maken Tom Hagen, som betalat miljonsummor till påstådda kidnappare, om att hon är vid liv.

FOTOGALLERI & VINNARNA: Nordiska rådets högtidliga prisutdelningsgala vid konserthuset i Stockholm

Nordiska ministerrådets prisgala

NordenBladet – I går kväll, tisdagen den 29 oktober 2019, delades Nordiska rådets priser ut under en högtidlig galaceremoni i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8) i Sverige. Nordiska rådet delar ut fem priser varje år: litteratur, film, musik, miljö samt barn- och ungdomslitteratur. Förutom erkännandet kommer vinnaren också att få ett kontantpris på 350 000 danska kronor.

 

nrpriser

Årets högtidliga galautdelningsceremoni öppnades med välkomstanföranden av den svenska parlamentsledamoten och presidenten Per Olof Andreas Norlén, Hans Wallmark, ordförande för Nordiska ministerrådet och Gunilla Carlsson, vice ordförande för Nordiska ministerrådet. Högtidligheten blev ytterligare spektakulär med den fantastiska konserten med Västerås symfoniorkester under ledning av dirigenten Cathrine Winnes. Kvällens värd var den svenska litteraturkritikern och tv-programredaktören Jessika Gedlin. I konserten medverkade också Emilia Amper (en av Sveriges mest kända folkmusiker och en Key Fiddle-spelare), Södertälje barnorkester med namnet El Sistema, The Mamas (dam trio med Loulou LaMotte, Dinah Yonas Manna och Ash Haynes), cellisten Johanna Sjunnesson samt en isländsk duo Hugar (Pétur Jónsson, Bergur Þórisson).

Först delades ut Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2019 (The Nordic Council Children and Young People´s Literature Prize 2019). Priset och nominerade presenterades av den svenska premiärministern Stefan Löfven. Vinnare var Kristin Roskifte, en 44-årig norsk författare och illustratör. Hon vann priset för sin bok “Alle sammen teller” (”Everybody counts”).

Põhjamaade Nõukogu auhinnagala
Põhjamaade Nõukogu auhinnagala

Det andra priset var Nordiska rådets musikpris 2019 (The Nordic Council Music Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Susanna Mälkki, en finsk dirigent och cellist. Musikpriset gick till den isländska instrumentalisten Gyða Valtýsdóttir. Valtýsdóttir blev så rörd av priset att hon var tvungen att kämpa med handskakningar medan hon höll tacktalet. Med en mild mjuk röst meddelade hon att det är hennes mor som står bakom framgången.



Som nummer tre meddelades vinnaren av Nordiska rådets miljöpris 2019 (The Nordic Council Environment Prize 2019). Priset och de nominerade presenterades av Noura Berrouba, ledamot av det europeiska ungdomsparlamentet, European Youth Parliament (EYP). Vinnaren var Greta Thunberg, en 16-årig svensk klimataktivist och grundare av rörelsen “Fridays for Future”. Folket i hallen applåderade Thunberg redan när de nominerade tillkännagavs. Thunberg själv deltog dock inte i prisgalan, eftersom hon var i Kalifornien vid samma tid. I stället för henne kom hennes aktivistkollegor till scenen och läste Thunbergs brev innehållande tackord och tillkännagivande att hon inte tar emot priset. ”Jag vill tacka Nordiska rådet för den här utmärkelsen. Det är en stor ära. Men klimatrörelsen behöver inga fler priser, det vi behöver är att våra makthavare och politiker ska lyssna på forskningen”, sade Greta. Nordiska rådets ordförande, Hans Wallmark, uttalade på siten Norden.org att han respekterar Greta Thunbergs beslut och att han kommer att överväga vad prispengarna kommer att användas till (läs HÄR om Greta Thunbergs pris och om att hon inte tar emot priset).


Miljöpris 2019

Det fjärde priset var Nordiska rådets filmpris 2019 (The Nordic Council Film Prize 2019). De nominerade presenterades och priset överräcktes av den norska skådespelerskan Lena Cecilia Sparrok. Vinnaren var den danska dramathrillern “Queen of Hearts” (originalnamn: Dronningen). Filmregissör och manusförfattare är May el-Toukhy, manusförfattare Maren Louise Käehne och producenterna är Caroline Blanco och Rene Ezra.


filmpris 2019
filmpris 2019 dronningen

Det femte priset, Nordiska ministerrådets litteraturpris 2019 (The Nordic Council Literature Prize 2019) presenterades av Johannes Anyuru, en svensk poet och författare. Denna gång gick priset till Danmark. Vinnaren var Jonas Eika Rasmussen, 28 år, för sin roman “Efter Solen”. Jonas Eika orsakade dock mycket oro och spänning i konserthuset. Han använde faktiskt tacktalet för att förtala den sittande regeringen. I ett tvåsidigt skrivet tal förtalade han den danska premiärministern Mette Frederiksen (som var på plats och satt bara några få meter från honom i salen), talade om kapitalism, rasism och behovet av radikal förändring i de nordiska länderna.



Nordiska ministerrådets prisgala för 2019 (19.30-21.00) avslutades med den mäktiga “Ain´t No Mountain High Enough” framförd av The Mamas och Västerås symfoniorkester.
Se även: Ett litet fotogalleri med förnäma gäster på prisgalan (dvs. fem minuter före konserten i korridoren och i salen) kommer snart att finnas på NordenBladets underhållningssida Ohmygossip.

Bilder och text: NordenBladet / Helena-Reet Ennet

I DAG öppnades den fem dagar långa bokmässan i Frankfurt och dess huvudgäst är Norge

NordenBladet – Idag öppnades den fem dagar långa bokmässan i Frankfurt (16–20 oktober). Den årliga utställningen i mässcentrum i Frankfurt am Main i oktober är den största och viktigaste i världen. Förlag, återförsäljare, författare och andra nyckelpersoner inom bokbranschen från mer än 100 länder deltar i bokmässan.

Mässan besöks av ungefär en kvarts miljon människor och tiotusen journalister har ackrediterats för evenemanget. Förutom i mässcentrum i Frankfurt ordnas flera litterära evenemang för alla intresserade och affärsmöten i hela staden, både i allmänna utrymmen och på hotell.

Grundaren av bokmässan 1949 var Börsenverein des Deutschen Buchhandels (Förening för Tysklands förläggare och bokhandlare). Sedan 1988 har utställningen haft en utvald huvudgäst. Ett antal priser delas ut på mässan, inklusive det Tysklands bokhandels fredspris och litteraturpriset från Tysklands unga.

Årets huvudgäst är Norge, som därför har tagit med många av sina författare och erbjuder också ett mer generellt program om landet. Traditionellt har Estland en gemensam utställningsavdelning för förlagsförbundet.

Bland författarna på mässan är Jojo Moyes, Jo Nesbø, Margaret Atwood, Ken Follett, Elif Shafak, Karl Ove Knausgård, Jussi Adler-Olsen och många andra.

Källa: NordenBladet.ee
Foto: Frankfurt (Pexels)

Dessa kan vinna Nordiska rådets miljöpris 2019

NordenBladet – Fula grönsaker, stickade tröjor, miljömärkning för energi och en av världens mest inflytelserika tonåringar finns bland de nominerade till Nordiska rådets miljöpris.

Norden sticker ut globalt som en storkonsument av varor och tjänster med hög materiell intensitet. Temat för årets miljöpris är därför hållbar och produktion – FN:s hållbarhetsmål nummer 12.

Bredd

Målet är att hedra de smartaste och mest effektiva nordiska initiativen som visar vägen till en mer hållbar framtid.

– Hållbar konsumtion och produktion berör många områden av vårt samhälle. Det har därför varit helt fantastiskt att se vilken bredd det finns bland de inlämnade förslagen. Med så många fina initiativ och röster blir det tydligt att Norden kan klara av att ändra på konsumtionsmönstret, säger bedömningskommitténs ordförande Ethel Forsberg.

Årets miljöprisnominerade presenterades på demokratifestivalen LÝSA på Island av samarbetsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.

– I vår tid är debatten om klimatet ofta negativ. Projekten som är nominerade i år är i en riktning som fokuserar på en ljus framtid. De vittnar var och en om unik uppfinningsrikedom och handlingskraft. De fungerar som initiativ för oss alla till att skapa något nytt och annorlunda och pröva att följa andra vägar, säger Jóhannsson.

Nominerade till Nordiska rådets miljöpris 2019:

Greta Thunberg * – Sverige: Man är aldrig för liten för att göra stor skillnad
EKOenergy – Finland: Miljömärkningen som hjälper konsumenter och företag att vä…
Emmaus Åland – Åland: Butikerna som redesignar och säljer återbruksvaror, serve…
Guðrun & Guðrun – Färöarna: Skapar modekläder av avfallsprodukter
@plastic not so fantastic – Grönland: Använder sociala medier för att förändra…
AFTUR – Island: Återanvänd eller dö
GRIM – Danmark: Försäljning av fula grönsaker och frukter är bra för klimatet o…

* Greta Thunberg är nominerad av både Sverige och Norge

Källa: Norden.org

Sverige: Nordiska Litteraturveckan 2019 – Fest i Norden (11-17 november 2019)

NordenBladet – Föreningarna Norden i Sverige, Norge och Danmark fyller 100 år 2019 vilket också firas under Nordiska litteraturveckan.

Nordiska litteraturvecka som hålls 11-17 november 2019. Måndagen 11 november är den stora högläsningsdagen. Då blir det lässtund för barn och unga på morgonen, ”Kura Gryning”. På kvällen samlas vuxna till en stämningsfull afton med högläsning under ”Kura Skymning”. Då 2019 är året då tre av föreningarna Norden fyller hundra år är temat för årets litteraturvecka fest i Norden. Föreningarna i Sverige, Norge och Danmark firar sina jubileum hela året´och Nordiska litteraturvecka har valt klassiker från de tre länderna som årets litteratur.

– Pippi firar födelsedag av Astrid Lindgren
(barnbok)
– Sofies värld av Jostein Gaarder
(ungdomsbok)
– Babettes gästabud av Karen Blixen
(vuxenbok)

Högläsningstexten kommer en månad innan den 10 oktober och manualen släpps första veckan i september.

Det är gratis att delta i Nordiska litteraturveckan. Registrering görs på hemsidan nordisklitteratur.org. På hemsidan finns mer information både om Nordiska Biblioteksveckan och om böckerna.
Nordisk litteraturvecka arrangeras av Föreningarna Nordens Förbund och Norden- föreningarna och understöds av Nordiska Ministerrådet.

Bild och källa: Norden.se

Norge: Stortinget nekar sjukt barn i IS-läger hemresa

NordenBladet – Norska stortinget har röstat nej till att hämta hem en kvinna och hennes svårt sjuke fyraårige son från fånglägret al-Hol i Syrien, skriver Verdens Gang.

Förslaget, som lades fram av Miljøpartiet De Grønne, fick stöd av endast 9 av 169 ledamöter, samtidigt som 92 ledamöter från Senterpartiet, Kristelig Folkeparti, Arbeiderpartiet, Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre röstade emot.

– Vi handlägger inte enskilda fall i stortinget, och därför kan vi inte rösta för detta förslag. Men det jobbas kontinuerligt med att ordna läkarbehandling åt fyraåringen, säger stortingsledamoten Trond Helleland (Høyre) till tidningen.

Pojken, som fått diagnosen cystisk fibros, är född i Syrien av föräldrar med norskt medborgarskap, skriver VG. Han har varit inspärrad i lägret för tillfångatagna IS-medlemmar och deras familjer sedan i våras tillsammans med sin mamma. Mamman reste till Syrien i slutet av 2012 och misstänks ha anslutit sig till den terrorstämplade jihadiströrelsen IS.