Berusad SAS-anställd gripen – andra fallet på en månad

Berusad SAS-anställd gripen – andra fallet på en månad

NordenBladet – Förra veckan greps en flygvärdinna från flygbolaget SAS i Danmark efter att ha varit påverkad av alkohol under en flygning. Detta är den andra liknande incidenten med flygbolagets personal inom loppet av en månad.

I slutet av februari inträffade en liknande händelse på Stockholm Arlanda Airport, där en flygvärdinna testades positivt för alkohol. Det senaste fallet ägde rum förra veckan under en flygning i Danmark, vilket ledde till ett polisingripande efter landning.

Flygbolaget SAS har bekräftat att de är bekanta med händelsen, men vill inte kommentera specifika detaljer med hänvisning till pågående personalärenden. Ärendet hanteras nu vidare av polisen.

– Inom SAS råder total nolltolerans mot alkohol och droger under arbetstid. Vi ser mycket allvarligt på det inträffade, säger SAS presschef Alexandra Lindgren Kaoukji i ett mejl till Aftonbladet.

Enligt luftfartsregler är tjänsteutövning under alkoholpåverkan en allvarlig förseelse som äventyrar flygsäkerheten. Det leder till omedelbar avstängning från arbetet samt rättsliga påföljder.

Översikt: Flygbolaget SAS

SAS (Scandinavian Airlines) är det gemensamma nationella flygbolaget för Danmark, Norge och Sverige, grundat 1946. Det är ett av Skandinaviens största och mest välkända flygbolag, med huvudsakliga nav i Köpenhamn, Stockholm och Oslo.

  • Nätverk: Erbjuder ett omfattande linjenät i Europa, Nordamerika och Asien.

  • Allians: SAS var en av grundarna av Star Alliance, men bytte under 2024 till alliansen SkyTeam.

  • Fokus: Bolaget är känt för sin punktlighet och kvalitetsservice, men har under de senaste åren genomgått omfattande finansiella omstruktureringar för att stärka sin konkurrenskraft på världsmarknaden.

Omslagsbild: Berusad SAS-anställd gripen – andra fallet på en månad. Karikatyr (NordenBladet)

Natixis Global Retirement Index: Norge är återigen världens bästa land för pensionärer

atixis Global Retirement Index: Norge är återigen världens bästa land för pensionärer

NordenBladet – Enligt Natixis Global Retirement Index för 2025 är Norge återigen det land i världen som erbjuder den bästa miljön för pensionärer. Norge toppar listan med 83 poäng av 100, följt av Irland på 82 poäng och Schweiz på 81 poäng.

Hela nio europeiska länder tog plats på topp tio-listan, vilket bekräftar att Europa fortsätter att vara den starkaste regionen i världen när det gäller pensionssystem och trygghet på ålderns höst. Särskilt framstående är Skandinavien, där välfärdsmodellen håller både Norge och Danmark kvar i den absoluta världstoppen.

Natixis och CoreData har i år utvärderat 44 länder utifrån 18 olika indikatorer. Slutrankningen baseras på det sammanlagda resultatet inom fyra huvudområden: ekonomisk trygghet vid pensionering, materiellt välbefinnande, hälsa och livskvalitet. Faktorer som vägs in inkluderar inkomst, arbetslöshet, inflation, skattetryck, vårdkvalitet och tillgänglighet, förväntad livslängd samt miljöfaktorer.

De bästa länderna att gå i pension i:

Placering Land Poäng
1 Norge 83%
2 Irland 82%
3 Schweiz 81%
4 Island 79%
5 Danmark 79%
6 Nederländerna 79%
7 Australien 77%
8 Tyskland 76%
9 Luxemburg 75%
10 Slovenien 75%
11 Tjeckien 74%
12 Nya Zeeland 73%
13 Singapore 73%
14 Storbritannien 72%
15 Österrike 72%
16 Israel 72%
17 Belgien 71%
18 Sverige 71%
19 Malta 70%
20 Kanada 70%
21 USA 70%
22 Sydkorea 69%
23 Finland 66%
24 Slovakien 66%
25 Cypern 66%

En bred och balanserad välfärdsmodell

Norges framgång bygger inte enbart på rikedom, utan på en stark och balanserad helhetsbild. I årets index rankades landet som nummer ett när det gäller materiellt välbefinnande, tvåa i delindexet för livskvalitet och fyra inom hälsoområdet. Detta innebär att förstaplatsen inte beror på en enskild stark indikator, utan på en bred förmåga att erbjuda pensionärer en trygg inkomst, en god hälsomiljö och hög livskvalitet.

Det norska pensionssystemet vilar på tre pelare: den statliga ålderspensionen, tjänstepension från arbetsgivaren och privat pensionssparande. Anställda i privat sektor har rätt till obligatorisk tjänstepension, medan offentlig sektor har ett eget system för tjänstepension. Systemet tar även hänsyn till obetalt omsorgsarbete och i vissa fall perioder av arbetsoförmåga vid beräkning av pensionsrättigheter. Dessutom garanterar den norska modellen ett grundskydd för dem med kortare arbetsliv; full garantipension baseras på 40 års försäkringstid.

Den statliga pensionen i Norge betalas i regel ut från 67 års ålder, men vid tillräckliga intjänade rättigheter kan uttag påbörjas redan vid 62 års ålder. I sådana fall blir det månatliga beloppet lägre eftersom utbetalningarna fördelas över en längre period. Samtidigt tillåter systemet att man fortsätter arbeta utan att den statliga pensionen minskas, och det är även möjligt att ta ut delvis pension.

Ekonomisk stabilitet genom oljefonden

Norges starka pensionsmiljö stöds även av landets bredare finansiella ramverk. Statens pensionsfond utland (ofta kallad Oljefonden) syftar till att finansiera framtida pensionskostnader inom folketrygden och fördela oljeintäkterna över tid för att gynna både nuvarande och framtida generationer. Detta ger Norge en extra trygghet som få andra länder besitter i samma utsträckning.

Norges förstaplats i år kommer därför inte som någon överraskning, utan bekräftar snarare en långsiktig trend. Enligt Natixis har landet legat i topp tre sedan 2012 och återtar nu återigen den absoluta topplaceringen. Det visar att en kombination av starkt socialt skydd, högt materiellt välbefinnande och ett pålitligt statligt ramverk skapar ett resultat som är svårslaget i en global jämförelse.

Omslagsbild: Oslo, Norge (NordenBladet)

Norge: Lillestrøm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmäld sjukfrånvaro

Norge: Lillestrøm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmäld sjukfrånvaro

NordenBladet – Lillestrøms kommun testade under förra året ett bonussystem i tre förskolor. Syftet var att minska sjukfrånvaron bland personalen. Resultaten visar nu att den kortvariga frånvaron minskade i alla förskolor som deltog. Därför vill kommundirektören nu utöka systemet.

Bonussystemet består av två olika typer av ersättningar. Anställda får 350 norska kronor för varje oanvänd sjukdag, upp till 12 dagar per år. Dessutom får arbetsplatsen en kollektiv bonus på 60 000 kronor. Detta sker om de når det uppsatta målet för minskad sjukfrånvaro. Under februari 2026 betalade kommunen ut totalt 241 150 kronor. Det motsvarade hela 689 oanvända sjukdagar.

Fackförbund är kritiska till modellen

Fackförbunden har varit kritiska till systemet, men kommunledningen ser resultaten som positiva. Den största förändringen skedde i Ramstadskogens förskola. Där sjönk den kortvariga frånvaron från 6,74 procent till 4,17 procent. Arbetstagarrepresentanter betonar dock att förändringarna är små. De anser istället att pengarna bör användas till att öka grundbemanningen eller anställa fasta vikarier.

Projektet föreslås fortsätta under 2026

Kommundirektören i Lillestrøm föreslår nu att projektet ska fortsätta i ytterligare ett år. Planen är att inkludera en ny förskola och tre avdelningar inom äldreomsorgen från och med 2026. Kommunfullmäktige ska diskutera frågan den 8 april. För programmet har man avsatt en miljon kronor för både 2025 och 2026.

Omslagsbild: NordenBladet

Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

NordenBladet – Under natten mellan lördag och söndag inträffade en explosion vid den amerikanska ambassaden i Oslo. Polisen larmades om händelsen vid 01.34-tiden. Stora polisresurser skickades till platsen och man har upprättat kontakt med ambassaden. Inga personskador har rapporterats.

Norges justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen kallar händelsen oacceptabel och betonar att den tas på största allvar. Enligt ministern utreder polisen saken med omfattande resurser, och för närvarande finns det inga indikationer på att situationen utgör en fara för allmänheten.

Utrikesminister Espen Barth Eide bekräftar att både han och justitieministern har varit i kontakt med USA:s chargé d’affaires, Eric Meyer. Eide understryker att detta är en oacceptabel handling som hanteras på högsta nivå. Han tillägger att säkerheten för diplomatiska beskickningar är prioriterad för Norge och att fallet nu utreds av polisen och säkerhetstjänsten PST.

Hypotes: Koppling till det globala säkerhetsläget

Polisen arbetar utifrån en hypotes om att explosionen vid ambassaden kan vara kopplad till det rådande säkerhetsläget i världen. Samtidigt undersöks flera andra teorier om vad som kan ligga bakom händelsen. Polisen tror att det rör sig om en riktad attack.

I nuläget finns inga misstänkta i ärendet, men polisen söker efter en eller flera gärningspersoner.

Idrottshall håller stängt

Till följd av explosionen håller idrottsföreningen SK Njård sin anläggning Njårdhallen, som ligger nära ambassaden, stängd under söndagen (8 mars). Klubbens ledning meddelade att man vidtagit den tillfälliga stängningen som en försiktighetsåtgärd tills situationen klarnat. Samtliga planerade handbollsmatcher under dagen har ställts in och kommer att flyttas till ett senare tillfälle.

Omslagsbild: NordenBladet

Norge: Endast 65 procent av förskolorna uppfyller personalkraven

Norge: Endast 65 procent av förskolorna uppfyller personalkraven

NordenBladet – Nya uppgifter visar att endast 65 procent av norska förskolor lever upp till lagkraven för pedagogisk personal. Utbildningstidskriften Utdanningsnytt har sammanställt en översikt över personalläget i landets fylken och kommuner. Rapporten baseras på färsk statistik från det norska Utdanningsdirektoratet.

Översikten visar att situationen är sämst i fylket Akershus, som ligger runt Oslo i östra Norge. Där uppfyller endast 39,7 procent av förskolorna kraven på pedagogisk personal.

Däremot går det betydligt bättre i fylket Agder i södra Norge. Där lever hela 94,6 procent av förskolorna upp till de gällande kraven.

Upprepade dispenser är ett problem

Norska förskolor måste varje år ansöka om dispens om de inte kan fylla kraven på pedagogisk kompetens. Många förskolor lämnar in sådana ansökningar år efter år. Samtidigt finns det vissa verksamheter som helt låter bli att ansöka om dispens.

Uppgifterna tyder på att bristen på pedagogisk personal är ett fortsatt allvarligt problem i landet. Dessutom är de regionala skillnaderna mycket stora.

Svårt att nå målen till år 2030

Färska forskningsdata visar att Norge har ett ambitiöst mål för framtiden. Man vill att andelen anställda med förskollärarutbildning ska nå 60 procent senast år 2030. Om den nuvarande trenden fortsätter blir detta mål dock mycket svårt att nå.

Professor Thomas Moser vid Universitetet i Stavanger betonar allvaret i situationen. Han menar att det krävs omfattande åtgärder för att både rekrytera nya medarbetare och behålla de befintliga. Utan dessa insatser blir det svårt att nå det uppsatta målet.

Färre unga väljer förskolan

Under år 2023 var endast 49,2 procent av de anställda i förskolorna kvalificerade förskollärare. Det är första gången sedan år 2004 som siffran faller under 50 procent. Samtidigt har andelen nyutexaminerade som börjar arbeta direkt i förskolan minskat.

Tidigare började över 80 procent av de nyutexaminerade arbeta inom yrket direkt. Under år 2023 hade den siffran sjunkit till 30,7 procent bland dem upp till 23 år.

Enligt forskarna handlar problemet inte bara om tillgång på jobb. Istället handlar det om att unga i allt lägre grad vill arbeta i förskolan. Dessutom leder viss vidareutbildning till att lärare lämnar sektorn helt. Därför betonar experterna att både utbildnings- och arbetsvillkor måste förbättras. Det är avgörande för att förskollärare ska vilja välja yrket och stanna kvar i det.

Omslagsbild: NordenBladet

Fler norska nyheter på svenska
Norge: Lillestrøm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmäld sjukfrånvaro

Norge: Mångmiljonären och fastighetsentreprenören Bjørn Hanevik har beordrats att avlägsna illegala kajer och ett garage från sin fastighet i idylliska Åsane i Bergen

NordenBladet – Den inflytelserike norske investeraren och affärsmannen Bjørn Hanevik, som är verksam inom fastigheter, hotell, restauranger och finans genom sitt helägda bolag Bergen Harbour Group, har hamnat i konflikt med Bergens kommun. Plan- och byggavdelningen i Bergen kommun inledde förra året en utredning mot Hanevik. Nyheten rapporterades först av Bergens Tidende (BT).

Kommunen utfärdade ett order om att återställa trappkonstruktionen, minska storleken på garaget och demontera två vågbrytare på 110 respektive 170 kvadratmeter.

Hanevik, som har ett bra läge på denna, en av Norges dyraste kuststräckor, motsätter sig kraven och hävdar att ingenting har byggts olagligt.

“Problemet är att allt byggdes 1981 och 1982. Det fanns en korrespondens med den dåvarande ägaren om byggnationen, som kommunen inte har tagit hänsyn till i den här processen. För vår del har vi bara bevarat det som har funnits sedan övertagandet”, säger Hanevik till Børsen.

Hanevik säger att kampen mot kommunens beslut har tagit mycket tid under de senaste två åren och att hela kravet kom som en chock för honom.

Enligt BT:s uppgifter har kraven lett till att ärendet nu går vidare till politisk behandling. Settebyråd Ruth Grung (Ap) anser också att vågbrytaren bör tas bort. Hon motiverar detta med strandskyddet och pekar på att vågbrytaren inte har något naturligt samband med terrängen och fastigheten.

Hanevik försäkrar Børsen att han inte är nöjd med situationen och vill tillbakavisa alla påståenden som riktas mot honom.

“Vi måste få fullt genomslag. Den stora frågan är vad som hände 1982 och 1983”, säger han.

Enligt skattelängderna tjänade Hanevik 2,9 miljoner norska kronor under 2021 och hade tillgångar på 280 miljoner norska kronor.




KLAGOMÅL: Lyxfastigheten i Åsane i slutet av Våganeset har två kajer, sandstrand och trappor. Det är inte känt hur mycket som kommer att finns kvar. Foton: Google Earth skärmdump.

Källa: NordenBladet.ee

Norge: Fler lånekunder söker befrielse från avbetalning

NordenBladet – Storbankerna upplever en tillströmning av kunder som ansöker om räntefria lån. Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB anser att det är naturligt när räntekostnaderna ökar.

– Vi ser en viss ökning av antalet ansökningar om räntefria delbetalningar, säger vice vd för kommunikation, samhälle och hållbarhet Stein Vidar Loftås på Sparebank 1 Nord-Norge till NRK.

Nordea ser också en markant ökning av ansökningarna om räntefria lån.

Om du beviljas återbetalningsfrihet betalar du bara kostnaderna för att ha ett lån, och skjuter upp återbetalningen av själva lånet. Men det är tänkt som en tillfällig lösning.

– Det är tänkt att hjälpa dig att övervinna ett tillfälligt problem, och ges under max sex månader. Om man plötsligt får en ökad utgift, till exempel en bilreparation eller att man måste byta tvättmaskin, så att man behöver avbetalningsanstånd under en kortare period, säger Loftås.

Tidigare i augusti offentliggjorde centralbanken räntebeslutet. Norges Bank höjer styrräntan till 4 procent. På måndagen var DNB den första storbanken som följde efter och höjde räntorna med 0,25 procentenheter.

DNB uppger att banken under hela räntehöjningsperioden haft en stadig ökning av ansökningar om räntefria amorteringar, men att den fortfarande ligger på en låg nivå och ingen stor ökning.

Chefsekonom Kjersti Haugland på DNB förklarar att räntefri återbetalning är ett av sätten som låntagare kan skydda sig mot effekterna av högre räntor.

– De kan också refinansiera sina lån och få en längre löptid. Det finns saker som dämpar slaget som kommer av högre räntor, säger hon.

Omslagsfoto: DBN Bank i Stavanger, Norge (NordenBladet)

Norge: Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder norska kronor före skatt under första halvåret

NordenBladet – Dagligvarukedjan Norgesgruppen tjänade 1,6 miljarder NOK före skatt under första halvåret 2023. Norgesgruppen äger bland annat kedjorna Kiwi och Meny. Koncernen hade rörelseintäkter på 54,3 miljarder NOK under första halvåret. Förra året var siffran 49,4 miljarder, rapporterar de i ett pressmeddelande.

Vinsten före skatt sjönk till 1,61 miljarder NOK, jämfört med 1,64 miljarder NOK förra året.

– Våra satsningar på prissänkningar har hållit oss konkurrenskraftiga på en tuff marknad, och vi har uppnått en solid tillväxt i rörelseresultatet, säger koncernchef Runar Hollevik i Norgesgruppen.

– Samtidigt klarar vi av att effektivisera vår verksamhet för att hantera de ökade kostnaderna, vilket är avgörande i de tider vi befinner oss i när allt kostar mer, tillägger han.

Investeringar i prissänkningar över en längre period försvagade rörelsemarginalen med 0,4 procentenheter från 3,4 procent till 3,0 procent under första halvåret 2023, skriver bolaget.

– Konkurrensen om kunderna på matmarknaderna är hård, men totalt sett vinner Norgesgruppen kunder. Ökade kostnader för viktiga insatsfaktorer som varor, förpackningar och hyra påverkar också resultatet under första halvåret. Hittills under 2023 har även de extraordinära kostnadsökningarna från leverantörerna fortsatt, konstateras i rapporten.

Bild: Kiwi livsmedelsbutik i Ål, Norge (NordenBladet)

Norge: En normal familj har 17 400 NOK mindre att spendera i år

NordenBladet – Höjda löner räcker inte för att täcka den rekordhöga prisökningen. Ett vanligt hushåll kommer att förlora minst 17 400 NOK i år.

Enligt Statistiska centralbyrån hade ett normalt hushåll 2020 en total inkomst efter skatt på 544 600 NOK.

Prisökningen det senaste året är 6,9 procent.

För att det genomsnittliga hushållet skulle ha samma summa att hantera skulle inkomsten efter skatt ha ökat med 37 500 NOK, skriver FriFagbevegelse.

Norge: Tullchef Øystein Børmer vill ha sex år till på jobbet

NordenBladet – Nuvarande tulldirektör Øystein Børmer (54) är en av två som har ansökt om att bli ny tullchef, uppger finansdepartementet.

Børmer har haft jobbet sedan 2017.

Tulldirektören utses av kungen i ministerrådet på årsbasis för en tid av sex år. Ett villkor innebär att det är ett tidsbegränsat avtal.