Berusad SAS-anstĂ€lld gripen – andra fallet pĂ„ en mĂ„nad

By
Helena-Reet Aari
-
Berusad SAS-anstĂ€lld gripen – andra fallet pĂ„ en mĂ„nad

NordenBladet – Förra veckan greps en flygvĂ€rdinna frĂ„n flygbolaget SAS i Danmark efter att ha varit pĂ„verkad av alkohol under en flygning. Detta Ă€r den andra liknande incidenten med flygbolagets personal inom loppet av en mĂ„nad.

I slutet av februari intrÀffade en liknande hÀndelse pÄ Stockholm Arlanda Airport, dÀr en flygvÀrdinna testades positivt för alkohol. Det senaste fallet Àgde rum förra veckan under en flygning i Danmark, vilket ledde till ett polisingripande efter landning.

Flygbolaget SAS har bekrĂ€ftat att de Ă€r bekanta med hĂ€ndelsen, men vill inte kommentera specifika detaljer med hĂ€nvisning till pĂ„gĂ„ende personalĂ€renden. Ärendet hanteras nu vidare av polisen.

– Inom SAS rĂ„der total nolltolerans mot alkohol och droger under arbetstid. Vi ser mycket allvarligt pĂ„ det intrĂ€ffade, sĂ€ger SAS presschef Alexandra Lindgren Kaoukji i ett mejl till Aftonbladet.

Enligt luftfartsregler Àr tjÀnsteutövning under alkoholpÄverkan en allvarlig förseelse som Àventyrar flygsÀkerheten. Det leder till omedelbar avstÀngning frÄn arbetet samt rÀttsliga pÄföljder.

Översikt: Flygbolaget SAS

SAS (Scandinavian Airlines) Àr det gemensamma nationella flygbolaget för Danmark, Norge och Sverige, grundat 1946. Det Àr ett av Skandinaviens största och mest vÀlkÀnda flygbolag, med huvudsakliga nav i Köpenhamn, Stockholm och Oslo.

  • NĂ€tverk: Erbjuder ett omfattande linjenĂ€t i Europa, Nordamerika och Asien.

  • Allians: SAS var en av grundarna av Star Alliance, men bytte under 2024 till alliansen SkyTeam.

  • Fokus: Bolaget Ă€r kĂ€nt för sin punktlighet och kvalitetsservice, men har under de senaste Ă„ren genomgĂ„tt omfattande finansiella omstruktureringar för att stĂ€rka sin konkurrenskraft pĂ„ vĂ€rldsmarknaden.

Omslagsbild: Berusad SAS-anstĂ€lld gripen – andra fallet pĂ„ en mĂ„nad. Karikatyr (NordenBladet)

Natixis Global Retirement Index: Norge Àr Äterigen vÀrldens bÀsta land för pensionÀrer

By
Helena-Reet Aari
-
atixis Global Retirement Index: Norge Àr Äterigen vÀrldens bÀsta land för pensionÀrer

NordenBladet – Enligt Natixis Global Retirement Index för 2025 Ă€r Norge Ă„terigen det land i vĂ€rlden som erbjuder den bĂ€sta miljön för pensionĂ€rer. Norge toppar listan med 83 poĂ€ng av 100, följt av Irland pĂ„ 82 poĂ€ng och Schweiz pĂ„ 81 poĂ€ng.

Hela nio europeiska lÀnder tog plats pÄ topp tio-listan, vilket bekrÀftar att Europa fortsÀtter att vara den starkaste regionen i vÀrlden nÀr det gÀller pensionssystem och trygghet pÄ Älderns höst. SÀrskilt framstÄende Àr Skandinavien, dÀr vÀlfÀrdsmodellen hÄller bÄde Norge och Danmark kvar i den absoluta vÀrldstoppen.

Natixis och CoreData har i Är utvÀrderat 44 lÀnder utifrÄn 18 olika indikatorer. Slutrankningen baseras pÄ det sammanlagda resultatet inom fyra huvudomrÄden: ekonomisk trygghet vid pensionering, materiellt vÀlbefinnande, hÀlsa och livskvalitet. Faktorer som vÀgs in inkluderar inkomst, arbetslöshet, inflation, skattetryck, vÄrdkvalitet och tillgÀnglighet, förvÀntad livslÀngd samt miljöfaktorer.

De bÀsta lÀnderna att gÄ i pension i:

Placering Land PoÀng
1 Norge 83%
2 Irland 82%
3 Schweiz 81%
4 Island 79%
5 Danmark 79%
6 NederlÀnderna 79%
7 Australien 77%
8 Tyskland 76%
9 Luxemburg 75%
10 Slovenien 75%
11 Tjeckien 74%
12 Nya Zeeland 73%
13 Singapore 73%
14 Storbritannien 72%
15 Österrike 72%
16 Israel 72%
17 Belgien 71%
18 Sverige 71%
19 Malta 70%
20 Kanada 70%
21 USA 70%
22 Sydkorea 69%
23 Finland 66%
24 Slovakien 66%
25 Cypern 66%

En bred och balanserad vÀlfÀrdsmodell

Norges framgÄng bygger inte enbart pÄ rikedom, utan pÄ en stark och balanserad helhetsbild. I Ärets index rankades landet som nummer ett nÀr det gÀller materiellt vÀlbefinnande, tvÄa i delindexet för livskvalitet och fyra inom hÀlsoomrÄdet. Detta innebÀr att förstaplatsen inte beror pÄ en enskild stark indikator, utan pÄ en bred förmÄga att erbjuda pensionÀrer en trygg inkomst, en god hÀlsomiljö och hög livskvalitet.

Det norska pensionssystemet vilar pÄ tre pelare: den statliga Älderspensionen, tjÀnstepension frÄn arbetsgivaren och privat pensionssparande. AnstÀllda i privat sektor har rÀtt till obligatorisk tjÀnstepension, medan offentlig sektor har ett eget system för tjÀnstepension. Systemet tar Àven hÀnsyn till obetalt omsorgsarbete och i vissa fall perioder av arbetsoförmÄga vid berÀkning av pensionsrÀttigheter. Dessutom garanterar den norska modellen ett grundskydd för dem med kortare arbetsliv; full garantipension baseras pÄ 40 Ärs försÀkringstid.

Den statliga pensionen i Norge betalas i regel ut frÄn 67 Ärs Älder, men vid tillrÀckliga intjÀnade rÀttigheter kan uttag pÄbörjas redan vid 62 Ärs Älder. I sÄdana fall blir det mÄnatliga beloppet lÀgre eftersom utbetalningarna fördelas över en lÀngre period. Samtidigt tillÄter systemet att man fortsÀtter arbeta utan att den statliga pensionen minskas, och det Àr Àven möjligt att ta ut delvis pension.

Ekonomisk stabilitet genom oljefonden

Norges starka pensionsmiljö stöds Àven av landets bredare finansiella ramverk. Statens pensionsfond utland (ofta kallad Oljefonden) syftar till att finansiera framtida pensionskostnader inom folketrygden och fördela oljeintÀkterna över tid för att gynna bÄde nuvarande och framtida generationer. Detta ger Norge en extra trygghet som fÄ andra lÀnder besitter i samma utstrÀckning.

Norges förstaplats i Är kommer dÀrför inte som nÄgon överraskning, utan bekrÀftar snarare en lÄngsiktig trend. Enligt Natixis har landet legat i topp tre sedan 2012 och Ätertar nu Äterigen den absoluta topplaceringen. Det visar att en kombination av starkt socialt skydd, högt materiellt vÀlbefinnande och ett pÄlitligt statligt ramverk skapar ett resultat som Àr svÄrslaget i en global jÀmförelse.

Omslagsbild: Oslo, Norge (NordenBladet)

Norge: LillestrÞm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmÀld sjukfrÄnvaro

By
Helena-Reet Aari
-
Norge: LillestrÞm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmÀld sjukfrÄnvaro

NordenBladet – LillestrĂžms kommun testade under förra Ă„ret ett bonussystem i tre förskolor. Syftet var att minska sjukfrĂ„nvaron bland personalen. Resultaten visar nu att den kortvariga frĂ„nvaron minskade i alla förskolor som deltog. DĂ€rför vill kommundirektören nu utöka systemet.

Bonussystemet bestÄr av tvÄ olika typer av ersÀttningar. AnstÀllda fÄr 350 norska kronor för varje oanvÀnd sjukdag, upp till 12 dagar per Är. Dessutom fÄr arbetsplatsen en kollektiv bonus pÄ 60 000 kronor. Detta sker om de nÄr det uppsatta mÄlet för minskad sjukfrÄnvaro. Under februari 2026 betalade kommunen ut totalt 241 150 kronor. Det motsvarade hela 689 oanvÀnda sjukdagar.

Fackförbund Àr kritiska till modellen

Fackförbunden har varit kritiska till systemet, men kommunledningen ser resultaten som positiva. Den största förÀndringen skedde i Ramstadskogens förskola. DÀr sjönk den kortvariga frÄnvaron frÄn 6,74 procent till 4,17 procent. Arbetstagarrepresentanter betonar dock att förÀndringarna Àr smÄ. De anser istÀllet att pengarna bör anvÀndas till att öka grundbemanningen eller anstÀlla fasta vikarier.

Projektet föreslÄs fortsÀtta under 2026

Kommundirektören i LillestrÞm föreslÄr nu att projektet ska fortsÀtta i ytterligare ett Är. Planen Àr att inkludera en ny förskola och tre avdelningar inom Àldreomsorgen frÄn och med 2026. KommunfullmÀktige ska diskutera frÄgan den 8 april. För programmet har man avsatt en miljon kronor för bÄde 2025 och 2026.

Omslagsbild: NordenBladet

Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

By
Helena-Reet Aari
-
Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

NordenBladet – Under natten mellan lördag och söndag intrĂ€ffade en explosion vid den amerikanska ambassaden i Oslo. Polisen larmades om hĂ€ndelsen vid 01.34-tiden. Stora polisresurser skickades till platsen och man har upprĂ€ttat kontakt med ambassaden. Inga personskador har rapporterats.

Norges justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen kallar hÀndelsen oacceptabel och betonar att den tas pÄ största allvar. Enligt ministern utreder polisen saken med omfattande resurser, och för nÀrvarande finns det inga indikationer pÄ att situationen utgör en fara för allmÀnheten.

Utrikesminister Espen Barth Eide bekrĂ€ftar att bĂ„de han och justitieministern har varit i kontakt med USA:s chargĂ© d’affaires, Eric Meyer. Eide understryker att detta Ă€r en oacceptabel handling som hanteras pĂ„ högsta nivĂ„. Han tillĂ€gger att sĂ€kerheten för diplomatiska beskickningar Ă€r prioriterad för Norge och att fallet nu utreds av polisen och sĂ€kerhetstjĂ€nsten PST.

Hypotes: Koppling till det globala sÀkerhetslÀget

Polisen arbetar utifrÄn en hypotes om att explosionen vid ambassaden kan vara kopplad till det rÄdande sÀkerhetslÀget i vÀrlden. Samtidigt undersöks flera andra teorier om vad som kan ligga bakom hÀndelsen. Polisen tror att det rör sig om en riktad attack.

I nulÀget finns inga misstÀnkta i Àrendet, men polisen söker efter en eller flera gÀrningspersoner.

Idrottshall hÄller stÀngt

Till följd av explosionen hÄller idrottsföreningen SK NjÄrd sin anlÀggning NjÄrdhallen, som ligger nÀra ambassaden, stÀngd under söndagen (8 mars). Klubbens ledning meddelade att man vidtagit den tillfÀlliga stÀngningen som en försiktighetsÄtgÀrd tills situationen klarnat. Samtliga planerade handbollsmatcher under dagen har stÀllts in och kommer att flyttas till ett senare tillfÀlle.

Omslagsbild: NordenBladet

Norge: Endast 65 procent av förskolorna uppfyller personalkraven

By
Helena-Reet Aari
-
Norge: Endast 65 procent av förskolorna uppfyller personalkraven

NordenBladet – Nya uppgifter visar att endast 65 procent av norska förskolor lever upp till lagkraven för pedagogisk personal. Utbildningstidskriften Utdanningsnytt har sammanstĂ€llt en översikt över personallĂ€get i landets fylken och kommuner. Rapporten baseras pĂ„ fĂ€rsk statistik frĂ„n det norska Utdanningsdirektoratet.

Översikten visar att situationen Ă€r sĂ€mst i fylket Akershus, som ligger runt Oslo i östra Norge. DĂ€r uppfyller endast 39,7 procent av förskolorna kraven pĂ„ pedagogisk personal.

DÀremot gÄr det betydligt bÀttre i fylket Agder i södra Norge. DÀr lever hela 94,6 procent av förskolorna upp till de gÀllande kraven.

Upprepade dispenser Àr ett problem

Norska förskolor mÄste varje Är ansöka om dispens om de inte kan fylla kraven pÄ pedagogisk kompetens. MÄnga förskolor lÀmnar in sÄdana ansökningar Är efter Är. Samtidigt finns det vissa verksamheter som helt lÄter bli att ansöka om dispens.

Uppgifterna tyder pÄ att bristen pÄ pedagogisk personal Àr ett fortsatt allvarligt problem i landet. Dessutom Àr de regionala skillnaderna mycket stora.

SvÄrt att nÄ mÄlen till Är 2030

FÀrska forskningsdata visar att Norge har ett ambitiöst mÄl för framtiden. Man vill att andelen anstÀllda med förskollÀrarutbildning ska nÄ 60 procent senast Är 2030. Om den nuvarande trenden fortsÀtter blir detta mÄl dock mycket svÄrt att nÄ.

Professor Thomas Moser vid Universitetet i Stavanger betonar allvaret i situationen. Han menar att det krÀvs omfattande ÄtgÀrder för att bÄde rekrytera nya medarbetare och behÄlla de befintliga. Utan dessa insatser blir det svÄrt att nÄ det uppsatta mÄlet.

FÀrre unga vÀljer förskolan

Under Är 2023 var endast 49,2 procent av de anstÀllda i förskolorna kvalificerade förskollÀrare. Det Àr första gÄngen sedan Är 2004 som siffran faller under 50 procent. Samtidigt har andelen nyutexaminerade som börjar arbeta direkt i förskolan minskat.

Tidigare började över 80 procent av de nyutexaminerade arbeta inom yrket direkt. Under Är 2023 hade den siffran sjunkit till 30,7 procent bland dem upp till 23 Är.

Enligt forskarna handlar problemet inte bara om tillgÄng pÄ jobb. IstÀllet handlar det om att unga i allt lÀgre grad vill arbeta i förskolan. Dessutom leder viss vidareutbildning till att lÀrare lÀmnar sektorn helt. DÀrför betonar experterna att bÄde utbildnings- och arbetsvillkor mÄste förbÀttras. Det Àr avgörande för att förskollÀrare ska vilja vÀlja yrket och stanna kvar i det.

Omslagsbild: NordenBladet

Fler norska nyheter pÄ svenska
Norge: LillestrÞm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmÀld sjukfrÄnvaro

Norge: MĂ„ngmiljonĂ€ren och fastighetsentreprenören BjĂžrn Hanevik har beordrats att avlĂ€gsna illegala kajer och ett garage frĂ„n sin fastighet i idylliska Åsane i Bergen

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Den inflytelserike norske investeraren och affĂ€rsmannen BjĂžrn Hanevik, som Ă€r verksam inom fastigheter, hotell, restauranger och finans genom sitt helĂ€gda bolag Bergen Harbour Group, har hamnat i konflikt med Bergens kommun. Plan- och byggavdelningen i Bergen kommun inledde förra Ă„ret en utredning mot Hanevik. Nyheten rapporterades först av Bergens Tidende (BT).

Kommunen utfÀrdade ett order om att ÄterstÀlla trappkonstruktionen, minska storleken pÄ garaget och demontera tvÄ vÄgbrytare pÄ 110 respektive 170 kvadratmeter.

Hanevik, som har ett bra lÀge pÄ denna, en av Norges dyraste kuststrÀckor, motsÀtter sig kraven och hÀvdar att ingenting har byggts olagligt.

“Problemet Ă€r att allt byggdes 1981 och 1982. Det fanns en korrespondens med den dĂ„varande Ă€garen om byggnationen, som kommunen inte har tagit hĂ€nsyn till i den hĂ€r processen. För vĂ„r del har vi bara bevarat det som har funnits sedan övertagandet”, sĂ€ger Hanevik till BĂžrsen.

Hanevik sÀger att kampen mot kommunens beslut har tagit mycket tid under de senaste tvÄ Ären och att hela kravet kom som en chock för honom.

Enligt BT:s uppgifter har kraven lett till att Àrendet nu gÄr vidare till politisk behandling. SettebyrÄd Ruth Grung (Ap) anser ocksÄ att vÄgbrytaren bör tas bort. Hon motiverar detta med strandskyddet och pekar pÄ att vÄgbrytaren inte har nÄgot naturligt samband med terrÀngen och fastigheten.

Hanevik försÀkrar BÞrsen att han inte Àr nöjd med situationen och vill tillbakavisa alla pÄstÄenden som riktas mot honom.

“Vi mĂ„ste fĂ„ fullt genomslag. Den stora frĂ„gan Ă€r vad som hĂ€nde 1982 och 1983”, sĂ€ger han.

Enligt skattelÀngderna tjÀnade Hanevik 2,9 miljoner norska kronor under 2021 och hade tillgÄngar pÄ 280 miljoner norska kronor.




KLAGOMÅL: Lyxfastigheten i Åsane i slutet av VĂ„ganeset har tvĂ„ kajer, sandstrand och trappor. Det Ă€r inte kĂ€nt hur mycket som kommer att finns kvar. Foton: Google Earth skĂ€rmdump.

KĂ€lla: NordenBladet.ee

Norge: Fler lÄnekunder söker befrielse frÄn avbetalning

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Storbankerna upplever en tillströmning av kunder som ansöker om rĂ€ntefria lĂ„n. Chefsekonom Kjersti Haugland pĂ„ DNB anser att det Ă€r naturligt nĂ€r rĂ€ntekostnaderna ökar.

– Vi ser en viss ökning av antalet ansökningar om rĂ€ntefria delbetalningar, sĂ€ger vice vd för kommunikation, samhĂ€lle och hĂ„llbarhet Stein Vidar LoftĂ„s pĂ„ Sparebank 1 Nord-Norge till NRK.

Nordea ser ocksÄ en markant ökning av ansökningarna om rÀntefria lÄn.

Om du beviljas Äterbetalningsfrihet betalar du bara kostnaderna för att ha ett lÄn, och skjuter upp Äterbetalningen av sjÀlva lÄnet. Men det Àr tÀnkt som en tillfÀllig lösning.

– Det Ă€r tĂ€nkt att hjĂ€lpa dig att övervinna ett tillfĂ€lligt problem, och ges under max sex mĂ„nader. Om man plötsligt fĂ„r en ökad utgift, till exempel en bilreparation eller att man mĂ„ste byta tvĂ€ttmaskin, sĂ„ att man behöver avbetalningsanstĂ„nd under en kortare period, sĂ€ger LoftĂ„s.

Tidigare i augusti offentliggjorde centralbanken rÀntebeslutet. Norges Bank höjer styrrÀntan till 4 procent. PÄ mÄndagen var DNB den första storbanken som följde efter och höjde rÀntorna med 0,25 procentenheter.

DNB uppger att banken under hela rÀntehöjningsperioden haft en stadig ökning av ansökningar om rÀntefria amorteringar, men att den fortfarande ligger pÄ en lÄg nivÄ och ingen stor ökning.

Chefsekonom Kjersti Haugland pÄ DNB förklarar att rÀntefri Äterbetalning Àr ett av sÀtten som lÄntagare kan skydda sig mot effekterna av högre rÀntor.

– De kan ocksĂ„ refinansiera sina lĂ„n och fĂ„ en lĂ€ngre löptid. Det finns saker som dĂ€mpar slaget som kommer av högre rĂ€ntor, sĂ€ger hon.

Omslagsfoto: DBN Bank i Stavanger, Norge (NordenBladet)

Norge: Norgesgruppen tjÀnade 1,6 miljarder norska kronor före skatt under första halvÄret

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Dagligvarukedjan Norgesgruppen tjĂ€nade 1,6 miljarder NOK före skatt under första halvĂ„ret 2023. Norgesgruppen Ă€ger bland annat kedjorna Kiwi och Meny. Koncernen hade rörelseintĂ€kter pĂ„ 54,3 miljarder NOK under första halvĂ„ret. Förra Ă„ret var siffran 49,4 miljarder, rapporterar de i ett pressmeddelande.

Vinsten före skatt sjönk till 1,61 miljarder NOK, jÀmfört med 1,64 miljarder NOK förra Äret.

– VĂ„ra satsningar pĂ„ prissĂ€nkningar har hĂ„llit oss konkurrenskraftiga pĂ„ en tuff marknad, och vi har uppnĂ„tt en solid tillvĂ€xt i rörelseresultatet, sĂ€ger koncernchef Runar Hollevik i Norgesgruppen.

– Samtidigt klarar vi av att effektivisera vĂ„r verksamhet för att hantera de ökade kostnaderna, vilket Ă€r avgörande i de tider vi befinner oss i nĂ€r allt kostar mer, tillĂ€gger han.

Investeringar i prissÀnkningar över en lÀngre period försvagade rörelsemarginalen med 0,4 procentenheter frÄn 3,4 procent till 3,0 procent under första halvÄret 2023, skriver bolaget.

– Konkurrensen om kunderna pĂ„ matmarknaderna Ă€r hĂ„rd, men totalt sett vinner Norgesgruppen kunder. Ökade kostnader för viktiga insatsfaktorer som varor, förpackningar och hyra pĂ„verkar ocksĂ„ resultatet under första halvĂ„ret. Hittills under 2023 har Ă€ven de extraordinĂ€ra kostnadsökningarna frĂ„n leverantörerna fortsatt, konstateras i rapporten.

Bild: Kiwi livsmedelsbutik i Ål, Norge (NordenBladet)

Norge: En normal familj har 17 400 NOK mindre att spendera i Ă„r

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Höjda löner rĂ€cker inte för att tĂ€cka den rekordhöga prisökningen. Ett vanligt hushĂ„ll kommer att förlora minst 17 400 NOK i Ă„r.

Enligt Statistiska centralbyrÄn hade ett normalt hushÄll 2020 en total inkomst efter skatt pÄ 544 600 NOK.

Prisökningen det senaste Äret Àr 6,9 procent.

För att det genomsnittliga hushÄllet skulle ha samma summa att hantera skulle inkomsten efter skatt ha ökat med 37 500 NOK, skriver FriFagbevegelse.

Norge: Tullchef Øystein BÞrmer vill ha sex Är till pÄ jobbet

By
NordenBladet.se
-

NordenBladet – Nuvarande tulldirektör Øystein BĂžrmer (54) Ă€r en av tvĂ„ som har ansökt om att bli ny tullchef, uppger finansdepartementet.

BĂžrmer har haft jobbet sedan 2017.

Tulldirektören utses av kungen i ministerrÄdet pÄ Ärsbasis för en tid av sex Är. Ett villkor innebÀr att det Àr ett tidsbegrÀnsat avtal.

1234Page 1 of 4