NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet samt miljöministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att göra upp ett nytt arkitekturpolitiskt program för Finland. I arbetet beaktar man ändringar som påverkar framtiden, hur de påverkar den bebyggda miljön samt möjligheter att med hjälp av arkitektur förbättra kvaliteten på livsmiljön.

Lähde: ym.fi

NordenBladet — I Norra Karelen kommer det att inrättas nya naturskyddsområden på statsägd mark. De områden som enligt planerna ska bli skyddsområden har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål. Områdena representerar varje kommun i Norra Karelen. Två av skyddsområdena ligger delvis i Kuhmo stad och Sotkamo kommun i landskapet Kajanaland och ett av områdena delvis i Parikkala kommun i landskapet Södra Karelen. Sammanlagt ca 37 370 hektar kommer att skyddas.

Den diskussion som förs med lokala aktörer utgör en central del av lagberedningen kring inrättandet av naturskyddsområdena. Diskussionsmötena inleds i maj 2019 och hålls under några veckors tid. Man kommer att be bl.a. landskapsförbund, kommuner och jakt- och naturskyddsorganisationer lämna synpunkter på planerna om de nya naturskyddsområdena. Efter diskussionerna bereder miljöministeriet utkast till förordningar, som senare sänds på remiss.

I de områden i Norra Karelen som föreslås omfattas av skyddet finns bl.a. lundar, gamla skogar, myrmarker och fågelvatten.

Bestämmelser om användningen av områden som anvisats för naturskydd finns i naturvårdslagen. Det allmänna syftet med naturskyddsområden är att bevara områdena i naturtillstånd och hålla dem fria från störningar som orsakas av människor. Det är i allmänhet dock inte nödvändigt att begränsa allemansrätten, vilket innebär att det också i fortsättningen kommer att vara tillåtet att röra sig i områdena och att plocka bär och svamp där.

Ofta kan även jakt tillåtas i naturskyddsområden. Forststyrelsen kan i områdena t.ex. tillåta älgdrev och jakt på främmande eller skadliga arter. I statsrådets förordning kan det också tas in andra bestämmelser som tillåter jakt trots att det enligt lag i regel är förbjudet att döda djur i naturskyddsområden. Samtidigt måste man dock se till att den övriga användningen av områdena eller naturvärdena i dem inte skadas eller äventyras.

Syftet med de diskussioner som nu pågår är att samla information om och utreda olika aktörers synpunkter på lokala särdrag framför allt när det gäller behov av och möjligheter till undantag som rör jakt.

Mer information:

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 278, fornamn.efternamn@ym.fi

Tommi Kinnunen, specialplanerare, Forststyrelsen, tfn 0206 395 709, fornamn.efternamn@metsa.fi

I Norra Karelen kommer det att inrättas nya naturskyddsområden på statsägd mark. De områden som enligt planerna ska bli skyddsområden har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål. Sammanlagt ca 37 370 hektar kommer att skyddas.

Lähde: ym.fi

NordenBladet — Det finns fortfarande tid att förnya fastighetsspecifika avloppsvattensystem i glesbygden som fungerar bristfälligt. Avloppsvattensystem som finns i ett grundvattenområde och på ett avstånd av 100 meter från närmaste vattendrag ska vara i skick senast den 31 oktober 2019. I cirka en tredjedel av de permanent bebodda fastigheterna i dessa områden har behandlingen av avloppsvatten redan effektiviserats. Omkring 42 000 bostäder måste ännu se över avloppsvattensystemet. För sommarstugor är situationen dock en annan. Utsläppen av avloppsvatten som inte behandlats i tillräcklig utsträckning är mångdubbelt större än utsläppen av avloppsvatten som behandlats på rätt sätt.

NordenBladet — Miljöministeriet beviljar i år sammanlagt 1,93 miljoner euro i statsunderstöd enligt prövning. Understöd beviljas 35 organisationer, och medel beviljas också till projekt för miljöfostran och miljöupplysning, miljövård i skärgården och för avfallshantering i fjällområden. De största understödstagarna är Håll Skärgården Ren rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Vuokralaiset VKL ry samt Natur och Miljö rf.

I år uppgick anslagen till organisationer och miljövård till 1 930 000 euro, vilket är 95 000 euro mer än 2018. I anslagen för 2019 ingår det tilläggsanslag på 100 000 euro för understöden till organisationer och det tilläggsanslag på 100 00 euro för Finlands Jägarförbund rf som anvisats av riksdagen.

De anslag som inte använts under 2017-2018 och som återgått till miljöministeriet kommer att användas i samband med fördelningen av understöd 2019 så att understödet fördelas på nytt mellan de organisationer som beviljats understöd 2017 och 2018. Därför är det anslag som fördelas under 2019 större än det anslag som reserverats för understöd i 2019 års budget.

Understöden som beviljas under momentet ”Understöd till organisationer och miljövård” inom miljöministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten används för att stödja det riksomfattande miljöorganisationsarbetet, riksomfattande organisationer i bostads- och byggbranschen för deras informations- och upplysningsverksamhet, projekt för miljöfostran och miljöupplysning samt för verksamhet som främjar miljövården i skärgården och avfallshanteringen i skärgårds- och fjällområden.

Ytterligare information:
Miliza Malmelin, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 02952 50176, fornamn.efternamn@ym.fi
Tuija Mikkonen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 02952 50184, fornamn.efternamn@ym.fi

Miljöministeriet beviljar i år sammanlagt 1,93 miljoner euro i statsunderstöd enligt prövning. Understöd beviljas 35 organisationer, och medel beviljas också till projekt för miljöfostran och miljöupplysning, miljövård i skärgården och för avfallshantering i fjällområden. De största understödstagarna är Håll Skärgården Ren rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Vuokralaiset VKL ry samt Natur och Miljö rf.

Lähde: ym.fi

NordenBladet — Den 9 och den 11 april 2019 utfärdade miljöministeriet förordningar om tekniska produktkrav som gäller byggnaders vatten- och avloppsinstallationer samt om typgodkännande av produkterna. Sammanlagt utfärdade ministeriet 22 förordningar som träder i kraft den 1 januari 2020.

Syftet med förordningarna är att främja byggande och reparationer som är sunda och säkra med tanke på vattenförsörjningen i byggnaderna. I förordningarna om väsentliga tekniska krav ges kraven på sundhet och säkerhet när det gäller egenskaperna hos de byggprodukter som används i vatten- och avloppsinstallationer.

Förordningarna bildar en grund för det nationella produktgodkännandet och möjliggör ett frivilligt typgodkännande. De underlättar en gemensam tolkning och arbetet inom byggnadstillsyn. Enhetliga förfaranden för godkännande minskar också byggkostnaderna.

Förordningarna om typgodkännande innehåller bestämmelser om att genom typgodkännande konstatera byggprodukternas kravenlighet och säkerställer en fortsatt kvalitetssäkring av produkterna.

Förordningarna gäller följande produktgrupper:

• Kopparrör
• Mekaniska kopplingar för kopparrör
• Rördelar av mässing och koppar
• Flerskiktsrör och deras kopplingar
• Kopplingar för PEX-rör
• Avstängningsventiler
• Envägsventiler
• Vattenarmaturer
• Golvbrunnar
• PP-avloppsrör och rördelar
• Vattenlås

Förordningarna baserar sig på markanvändnings- och bygglagen och utgör en fortsättning på den fullständiga omarbetningen av byggbestämmelserna. Förordningar om väsentliga tekniska krav för och typgodkännande av PEX-rör och flexibla anslutningsrör som är avsedda för byggnaders vattensystem utfärdades redan sommaren 2018.

Ytterligare information:

Förordningar om produktkrav:
Kaisa Kauko, överingenjör, tfn 0295 250 121, fornamn.efternamn@ym.fi

Förordningar om typgodkännande:
Tomi Marjamäki, specialsakkunnig, tfn 0295 250 027, fornamn.efternamn@ym.fi

Den 9 och den 11 april 2019 utfärdade miljöministeriet förordningar om tekniska produktkrav som gäller byggnaders vatten- och avloppsinstallationer samt om typgodkännande av produkterna. Sammanlagt utfärdade ministeriet 22 förordningar som träder i kraft den 1 januari 2020.

Lähde: ym.fi

NordenBladet — Bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen representerar Finland vid de nordiska miljöministrarnas möte i Reykjavik den 10 april. Vid mötet kommer ministrarna att följa upp den klimatdeklaration som antagits på initiativ av Finland, diskutera synergierna mellan klimat- och biodiversitetsmålen och planera ett avtal för att minska plastskräpet i haven.

Vid mötet i Reykjavik kommer ministrarna att diskutera det praktiska genomförandet av klimatdeklarationen. De nordiska ländernas statsministrar och klimatministrar beslutade vid ett möte i Helsingfors i januari att intensifiera sina gemensamma klimatinsatser. Enligt deklarationen ska länderna intensifiera sitt samarbete för att sprida nordiska lösningar som minskar utsläppen, utveckla tekniska lösningar, minska utsläppen från trafiken och bevara eller öka kolsänkorna.

“Vi i Norden kan leda genom exempel och föra en ambitiös klimatpolitik. Vi har sådant kunnande som vi bör erbjuda resten av världen när det gäller klimatfrågor. Vi är pålitliga partners också för de länder som är mest utsatta på grund av klimatförändringarna”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Under mötet behandlas också synergierna mellan klimat- och biodiversitetsmålen. Ministrarna ska diskutera de nordiska erfarenheterna av sambanden mellan arbetet för biologisk mångfald och klimatarbetet, liksom även målen för biologisk mångfald för nästa årtionde. De nordiska länderna har i likhet med andra länder i världen förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2020, men målet ser inte ut att nås.

”De färska rapporterna om hotade arter och naturtyper i Finland visar att förlusten av biologisk mångfald inte har stoppats och att klimatförändringen redan nu har en negativ inverkan på våra arter. Klimatförändringen är till exempel den största hotfaktorn och orsaken till fjärilsarternas tillbakagång på kalfjället, och också fjällväxternas tillstånd försämras på grund av den globala uppvärmningen. Vi måste tillsammans försöka hitta lösningar som hjälper oss att hantera såväl klimatkrisen som förlusten av biologisk mångfald”, säger minister Tiilikainen.

Miljöministrarna kommer dessutom att diskutera en gemensam plan för att med hjälp av internationella avtal begränsa nedskräpningen av haven. Under mötet i Reykjavik diskuterar ministrarna hurdana avtal som kan minska plastskräpet i haven och vilka restriktioner som är möjliga.

Mer information:
Bo Storrank, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 029 525 0346
Riku Eskelinen, ministerns specialmedarbetare, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 050 572 7782

Bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen representerar Finland vid de nordiska miljöministrarnas möte i Reykjavik den 10 april. Vid mötet kommer ministrarna att följa upp den klimatdeklaration som antagits på initiativ av Finland, diskutera synergierna mellan klimat- och biodiversitetsmålen och planera ett avtal för att minska plastskräpet i haven.

Källa: ym.fi