Rapporten innehåller anvisningar om bakgrundsutredningar, planer, genomförande och uppföljning som krävs vid projekt för djupborrning av värmebrunnar.

Genom att borra djupa hål för utvinning av geotermisk energi kan man producera fjärrvärme av energi som finns lagrad i berggrunden. Energin utvinns med metoder som innebär borrning på flera hundra meters djup, i finländska förhållanden t.o.m. på flera kilometers djup. Tekniken för djuphålsborrning är ny i Finland.

Det finns flera metoder för utvinning av djup geotermisk energi. Den metod som används i geotermiska system, s.k. spräckning, orsakar enligt rapporten små jordskalv, av vilka de största också kan kännas av i den närliggande miljön.

Mer information:

Byggnadsråd Teppo Lehtinen, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 157

Forskningsdirektör, Annakaisa Korja, Helsingfors universitet, Seismologiska institutet, fornamn.efternamn@helsinki.fi, tfn 0294 151 606

Ledande sakkunnig, Teppo Arola, Geologiska forskningscentralen, Geoenergi, fornamn.efternamn@gtk.fi, tfn 0295 032 207

Miljöministeriet har beställt en rapport av Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet och Geologiska forskningscentralen om riskerna vid djuphålsborrning i samband med utvinning av geotermisk energi. I arbetet med rapporten togs det fram anvisningar som exempelvis i det kommunala beslutsfattandet kan hjälpa att förutse risker i anslutning till projekt för borrning av värmebrunnar.

Inom ramen för projektet utreddes på vilket sätt stora projekt kan planeras så att invånarnas åsikter hörs. Lokalbefolkningen har värdefull information om naturförhållandena i området, som inte alltid beaktas i planeringen av projekt.

Rekommendationerna, som har tagits fram under ledning av miljöministeriet, har också fått erkännande från den internationella takorganisationen för konsekvensbedömning (International Association for Impact Assessment). Organisationen gav 2019 års pris till Arktiska rådet för dess insatser för hållbar utveckling och miljövård och för det aktiva arbetet när det gäller konsekvensbedömning.

I rapporten finns exempel och rekommendationer om hur förfarandena vid miljökonsekvensbedömning i den arktiska regionen kan utvecklas. De tre mest centrala temana är ökad delaktighet, tillvaratagande av urfolkens kunskap och annan lokal kunskap samt bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser. Rekommendationerna är speciellt avsedda för aktörer som kommer från andra områden än den arktiska regionen.

Projektet utgjorde en del av Arktiska rådets arbete under Finlands ordförandeskap. Andra projektledare var Kanada, Danmark och urfolksorganisationen Gwich’in Council International.

Mer information:

Projektkoordinator Päivi Karvinen, tfn 0295 250 014, fornamn.efternamn@ym.fi

Konsultativ tjänsteman Seija Rantakallio, tfn 0295 250 246, fornamn.efternamn@ym.fi

Arktiska rådets arbetsgrupp för hållbar utveckling har under ledning av Finland utarbetat en rapport om goda förfaranden vid miljökonsekvensbedömning i den arktiska regionen. Det poängteras framför allt att urbefolkningen och andra lokala invånare ska kunna delta i högre grad.

Ansökningsomgången för kommuner och regioner pågick till den 15 april. Sökandena hade möjlighet att ansöka om understöd för t.ex. planering eller kampanjarbete kring kommunernas klimatlösningar. Urvalskriterier var bl.a. ansökningarnas genomslag och koppling till kommunernas fortlöpande klimatarbete. Det beviljades tilläggspoäng för samarbete med andra kommuner och intressegrupper och för aktörer som anslutit sig till kommunernas energieffektivitetsavtal. Finansiering beviljas för att målen i den nationella klimatpolitiska planen 2030 ska uppnås.

”Det kom in 21 ansökningar från kommuner och landskap, och bakom dessa ansökningar stod 47 kommuner och en stor grupp andra aktörer. Det är fint att finländarna har så många tankar och synpunkter kring hur de kan medverka till en hållbar framtid i sin egen kommun och region och till ett koldioxidsnålt samhälle överlag”, gläder sig Olli-Pekka Pietiläinen, som leder projektet Kommunernas klimatlösningar.

Nästa ansökningsomgång för påskyndande av klimatarbetet i regionerna ordnas nästa år.

Utvalda projekt

• Mellersta Finlands förbund – Att stödja klimatarbetet i små kommuner i Mellersta Finland genom samarbete och gemensamma resurser, att integrera klimatarbetet i kommunernas löpande verksamhet
• Kotka stad m.fl. – Att lyfta fram det lokala miljövänliga varumärket för kollektivtrafiken, underlätta tillgång och användning och beakta klimatutsläppen vid konkurrensutsättning
• Åbo stad m.fl. – Att utveckla klimatsamarbetet mellan resurssmarta kommuner och företag
• Tammerfors stad – Att minska trafikutsläppen från maskiner och transportutrustning genom att se över och ändra verksamhetsformerna
• Lempäälä och Vesilahti kommun – Att utveckla och genomföra kommunikation och verksamhetsmodeller för klimatarbete i samarbete med kommunens olika sektorer
• Valonia – Att främja koldioxidsnåla transporter i Egentliga Finland, mål och åtgärdsplaner för de olika ekonomiska regionerna som stöd för verkningsfulla beslut
• Kyrkslätts och Vichtis kommun – Att utse en gemensam klimatsamordnare för de två kommunerna och etablera ett målinriktat klimatarbete
• Birkalands förbund – Att utveckla infartsparkeringen med en samarbetsmodell för offentliga och privata aktörer
• Grankulla stad – Att kartlägga energieffektivitetsprojekten i kommunen, att ta fram en långsiktig plan och utveckla verksamhetsmodellerna
• Vanda stad – Att genomföra konceptet för ansvarsfulla invånare (Vastuullinen vantaalainen) för att uppmuntra kommuninvånarna att minska sitt klimatavtryck
• Päijät-Häme förbund – Att genomföra ett livsstilsförsök bland kommuninvånarna och att utmana invånare, arbetstagare och beslutsfattare att göra ett livsstilstest och förbinda sig till långsiktigt klimatarbete
• Kuopio stad – Att genomföra en kampanj om smarta vardagstransporter för lågstadieelever och deras föräldrar

Mer information

Olli-Pekka Pietiläinen, förnamn.efternamn@ym.fi, tel. 0295 250 316

Miia Berger, förnamn.efternamn@ym.fi, tel. 0295 250 265

Twitter: #kuntienilmastoratkaisut

Miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar har beslutat att stödja 12 projekt som har som mål att påskynda klimatarbetet i kommunerna och regionerna. Inom projekten strävar man efter att få beslutsfattarna i kommunerna, kommuninvånarna och de företag som verkar i området att förbinda sig till gemensamma klimatinsatser. Teman för klimatarbetet är bl.a. att minska koldioxidutsläppen från byggnader, transport och konsumtion.

Det föreslås att förvaltningen av de leder som är viktigast med tanke på turismen och rekreation i naturen ska centraliseras till en riksomfattande aktör som ska ha i uppgift att trygga ledernas underhåll och säkerhet. Oberoende av vilken organisation som blir riksomfattande ansvarig aktör innebär det stora förändringar i uppgifterna för organisationen i fråga. Därför kräver ärendet ännu omfattande beredning.

Den riksomfattande aktören ska också uppdatera det geografiska informationsmaterial som gäller lederna.

Snöskoterlederna är på många ställen i dåligt skick: reparationer borde utföras i anslutning till bl.a. broar, vägtrummor och annan infrastruktur. Under projektet gjordes en beräkning som visar att det krävs omkring sex miljoner euro för det eftersatta underhållet.

Det föreslås att underhållet av lederna i fortsättningen ska finansieras med snöskoterspecifika avgifter som betalas enligt användning och som ska ersätta de avgifter som tidigare tagits ut av företagare och fritidsåkare.

Under projektets gång utarbetades också en plan om huvudleder som förenar turism- och bosättningscentrum och om sidoleder som är betydande för turismen och lokalbefolkningen. Planen utgår från de befintliga lederna och t.ex. i samernas hembygdsområde i praktiken helt och hållet från det nuvarande nätverket av leder och rutter.

Enligt rapporten kräver en förbättring av säkerheten att märken och skyltar förenhetligas och att det sätts ut obligatoriska koordinatstolpar så att de som använder lederna vet sin position.

Enligt rapporten bör också tillståndspraxis kring lederna förenklas.

Utvecklingsprojektet var riksomfattande, men det var främst de snörikaste områdena i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen som studerades.

Projektet genomfördes av Forststyrelsen, Lapplands förbund, Kajanalands förbund, Norra Österbottens förbund och Norra Karelens landskapsförbund. Samarbetspartner var Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Lapin Matkailuelinkeinon Liitto (LME). Projektet finansierades av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och Forststyrelsen samt landskapsförbunden i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen.

Mer information:

Jyrki Tolonen, regiondirektör, tfn 0400 388 609, fornamn.efternamn@metsa.fi

Markus Tarasti, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 291, fornamn.efternamn@ym.fi

Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 190, fornamn.efternamn@mmm.fi

Hanna-Mari-Kuhmonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 008, fornamn.efternamn@tem.fi

Forststyrelsen har gett ut en slutrapport från ett projekt som var inriktat på snöskoteråkning som en del av en hållbar naturturism. I rapporten ingår sex olika utvecklingsplaner som kan bidra till att göra skoteråkning tryggare och miljövänligare. Den mest betydande planen handlar om att skapa en ny förvaltnings- och finansieringsmodell för underhåll av snöskoterleder.

Enligt en färsk oberoende utvärdering av Owal Group har KIRA-digi bidragit till ett starkare nätverk inom fastighets- och byggbranschen och ökat nätverkets intresse för digitaliseringen redan under spetsprojektets gång. Projektet har även lyckats engagera olika aktörer och grupper i det gemensamma digitaliseringsarbetet.

”Samarbetet inom fastighets- och byggbranschen har fått god skjuts framåt av KIRA-digi. Det nya sätt på vilket aktörerna i branschen hanterar utmaningar tillsammans med offentliga förvaltningen har visat sig fungera mycket väl, men arbetet måste naturligtvis få en fortsättning också i framtiden”, säger Helena Säteri, överdirektör vid miljöministeriet.

I utvärderingen konstateras att en bestående förändring mot digitalisering kräver mer än ett tvåårigt projekt för att kunna genomföras. Förändringen förutsätter kreativt samarbete, och av aktörerna även större motivation att förändra verksamheten. För att företagen ska vilja engagera sig och investera i digitaliseringen krävs det i synnerhet tecken på att förändringen är till nytta för affärsverksamheten.

Försökskulturen stärktes med hjälp av finansiering
De projekt som finansierats genom KIRA-digi har stegvis introducerat en försökskultur i den långsamt föränderliga fastighets- och byggbranschen och möjliggjort utveckling och testning av nya lösningar. Försöken har varit viktiga i den omställning det innebär att tillägna sig nya arbetsformer.

Försöken har vanligtvis genomförts som enskilda försöksinsatser, och endast vissa pilotprojekt har de facto utmanat branschens etablerade lösningar och verksamhetsmodeller. Om de innovationer som förverkligats inom ramen för projekten börjar tillämpas i bredare skala i hela branschen kommer de dock att få ökad effekt. I utvärderingsrapporten föreslås därför också att det bör anvisas nya resurser för spridning av resultaten så att effekten säkerställs.

Enligt rapporten kräver en utveckling av fastighets- och byggbranschens ekosystem att aktörerna samarbetar på bred front och att de har en gemensam vision och färdplan för utvecklingen. Man bör också överväga stark nationell styrning av informationshanteringen i branschen. Arbetet underlättas dock av att man som ett resultat av KIRA-projektet fått bredare förståelse för läget i branschen och för de gemensamma utvecklingsbehoven.

Den offentliga förvaltningen och kommunerna har central roll
Kommunerna har en betydande roll för hela fastighets- och byggbranschen i allt från planering av markanvändningen till underhåll av fastigheter, och de har på så vis möjlighet att påverka utvecklingen i branschen genom en aktiv ägar- och beställarpolicy. En lyckad ägar- och beställarpolicy förutsätter dock också utbildning och ökade kunskaper. Genom den offentliga förvaltningens, och i synnerhet kommunernas, upphandling kan digitaliseringsutvecklingen inom fastighets- och byggbranschen styras, konstateras det i rapporten.

I den slutliga utvärderingen har man kartlagt KIRA-digi-projektets genomslag och tagit fram information om spetsprojektets tre delområden: harmonisering av informationshanteringen, lagberedning och reformarbete samt försöksprojekt. Inom ramen för den deltagande utvärderingen undersöktes dessutom projektorganisationen, tilldelningen av resurser och kommunikationen. Utvärderingen genomfördes mellan december 2018 och april 2019. Den baserar sig på intervju- och enkätmaterial, dokumentation från KIRA-projektet och tidigare utvärderingar av projektet.

 

Projektet KIRA-digi (2016–2018) ingick i regeringens spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster och bidrog också till spetsprojektet för smidigare författningar. För projektet svarade miljöministeriet. De övriga 14 deltagande aktörerna var Arkitektbyråernas förbund ATL rf, Finlands fastighetsmäklareförbund rf, Fastighetsarbetsgivarna rf, Byggmästarna och -ingenjörerna YH RKL rf, Byggnadsindustrin RT rf, Bygginformationsstiftelsen RTS, RAKLI ry, Suomen Arkkitehtiliitto – Finlands Arkitektförbund SAFA ry, Suomen Isännöintiliitto ry, Finlands Fastighetsförbund rf, Finlands Byggnadsingenjörsförbund RIL rf, Suunnittelu- ja konsultointiyritykset SKOL ry, Sähkö- ja teleurakoitsijaliitto STUL ry och Talotekniikkateollisuus ry samt miljöministeriet, finansministeriet, kommunikationsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Åbo fastighetsaffärsverk, Esbo stad, Finlands Kommunförbund, Finlands miljöcentral och Museiverket.

Miljöministeriets KIRA-digi-projekt (2016–2019) har under de dryga två år som projektet pågick lyckats påskynda digitaliseringen inom fastighets- och byggbranschen, visar en slutlig utvärdering. Enligt utvärderingen ledde KIRA-digi till nya försök och utvecklat samarbete inom fastighets- och byggbranschen, men för en mer bestående förändring krävs arbete även efter att projektet avslutats. Regeringens spetsprojekt KIRA-digi beviljades sammanlagt 8 miljoner euro i finansiering.

”Målet är att med hjälp av försöken hitta nya lösningar på utmaningar som förenar de olika temana inom hållbar utveckling. Bland de projekt som valts ut och beviljas finansiering finns både projekt som testar nya saker och projekt som utvidgar något som tidigare prövats. Av dem har flera en koppling till en långsiktig utveckling och ledning av städer och kommuner”, berättar Virve Hokkanen, programchef för programmet för hållbara städer.

I utlysningen efterfrågades försök som främjar en hållbar utveckling i städer och kommuner inom minst två av följande temaområden: låga koldioxidutsläpp, smarta system och tjänster, social hållbarhet och friska miljöer. Tjugo ansökningar lämnades in, där nästan 30 kommuner deltar och tiotals andra aktörer.

Ansökningarna bedömdes av en jury bestående av företrädare för miljöministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Som ett resultat av bedömningen beviljar miljöministeriet cirka 100 000 euro till nio försök.

Projekt som fått understöd
Tavastehus stad
Bike Lab Hämeenlinna
15 000 €

Tammerfors stad
Hiedanrantafoorumi
15 000 €

Tammerfors stad
I LIKE LIIKE ”NääsMaaS” – Tampereen koululaisten kyytipalvelu kouluista harrastuksiin ja takaisin kouluille
15 000 €

Kervo stad
Keravan kaupunkipyörät
3 000 €

Kuopio stad
Ketun kierrätyspeli (mobiili) osana koulujen ympäristökasvatusta
3 000 €

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM
Low-carbon district -verkkotyökalu kestävien asemanseutujen kehittämiseen
9 000 €

Raumo stad
Luanikas viherkäine Rauma
12 600 €

Reso stad
Niukoista resursseista Suomen parasta ympäristöviestintää
15 000 €

Egentliga Finlands förbund / Valonia
Nuoret ilmasto- ja kestävän kehityksen työn kirittäjinä
11 220 €

Programmet för hållbara städer
Programmet för hållbara städer som samordnas av miljöministeriet påskyndar den hållbara utvecklingen av städer i samarbete med ministerier, städer, kommuner samt andra aktörer. I programmet försöker man bland annat lösa städernas gemensamma utmaningar, stöda försök och utvecklingsprojekt, stärka de inhemska och internationella nätverken för hållbar stadsutveckling samt ta modell av god praxis.

Teman för verksamheten är låga koldioxidutsläpp, smarta system och tjänster, friska miljöer och social hållbarhet, och man försöker hitta nya lösningar i synnerhet på frågor som förenar dessa teman. Programmets följande utlysning för försök inleds under maj-juni.

Ytterligare information:

Virve Hokkanen, programchef, tfn 0295 250 034, fornamn.efternamn@ym.fi

Programmet för hållbara städer, som ska påskynda den hållbara utvecklingen i städer, beviljar finansiering till nio försök. I försöken testas bland annat utvidgning av en hobbyskjutstjänst för skolelever, ett mobilspel med återvinningstema, en cykelverkstad som ska främja sysselsättningen och utbildningen av arbetslösa unga samt ungas möjligheter att påverka beslutsfattande inom ramen för hållbar utveckling.