Centrala mål i MBT-avtalet är att skapa en enhetlig samhällsstruktur, en solidarisk bostadspolitik och ett fungerande transportsystem i Helsingforsregionen. Avsikten med avtalet har varit att stärka kommunernas, Helsingforsregionens och statens engagemang i gemensamma mål. Helsingforsregionen består av 14 kommuner och städer.

Under avtalsperioden kommer över 63 000 nya bostäder att bli klara i Helsingforsregionen, vilket är mer än det gemensamma målet för bostadsproduktionen. Måluppfyllelsen varierar från kommun till kommun. Särskilt mycket har det byggts höghusbostäder, främst i områden med goda förbindelser och områden som stöder en sammanhållen samhällsstruktur. Av målen för den bostadsproduktion som får statligt räntestöd uppfylls 92 procent och av målen för den produktion som avser bostäder med långa hyresavtal 93 procent. Det statsägda bolaget A-Kruunu står för en tredjedel av den normala produktionen av hyresbostäder.

Det finns stora variationer i hur pass väl kommunerna har lyckats nå målen för den detaljerade planeringen av bostadshus. Av den detaljplanelagda våningsytan har 4,4, miljoner kvadratmeter våningsyta hittills planlagts, vilket motsvarar 96 procent av målet för tre år. De detaljplanerade områdena är idealiska med tanke på samhällsstrukturen och tillgängligheten. Uppgifterna om planläggningen preciseras i höst.

Stora och små trafikinvesteringar som stöder hållbara färdsätt har i huvudsak genomförts i enlighet med avtalet. Enligt undersökningar har andelen hållbara transportslag – gång, cykling och kollektivtrafik – av det totala antalet resor ökat. Servicenivån inom kollektivtrafiken har förbättrats bland annat i de områden som drar nytta av metrons utbyggnad västerut och av servicenätet för stadscyklar. Kollektivtrafikens andel av alla färdsätt har emellertid minskat och restiderna inom anslutningstrafiken har blivit längre. De lagändringar som stöder interoperabla biljett- och betalsystem och passagerarinformation i realtid har trätt i kraft. Samtidigt har de brister som påträffats i informationsgränssnitten åtgärdats i samband med verkställandet och tillsynen av lagen.

Kommunerna har utarbetat en gemensam MBT2019-plan för att samordna markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen.

Ytterligare information:

Tommi Laanti, bostadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, fornamn.efternamn@ym.fi

Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 620, fornamn.efternamn@lvm.fi

Åtgärderna i det avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) som staten har slutit med kommunerna i Helsingforsregionen har framskridit väl. Detta framgår av den i dag offentliggjorda uppföljningsrapporten som belyser hela avtalsperioden. Den nuvarande avtalsperioden inleddes i juni 2016 och fortsätter till utgången av 2019.

Avsikten var att inleda provanvändningen redan våren 2019, men i och med att den senarelades kan projektet bättre samordnas med målen i det kommande regeringsprogrammet.

”Arbetet med att ta fram beräkningsmetoden har framskridit enligt planerna. Genom att säkerställa att den överensstämmer med regeringsprogrammet kan vi få ut största möjliga nytta av den förestående provanvändningen”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

Miljöministeriet kommer att bevilja understöd till projekt som deltar i provanvändningen. Med understödet kan man täcka en del av de initiala kostnader som uppkommer när man beräknar hur koldioxidsnål en byggnad är. Det är möjligt att ansöka om understöd för såväl offentliga som privata nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. Understöd beviljas i synnerhet för projekt som är inriktade på flervåningshus och offentliga servicebyggnader.

Rådgivningstjänst svarar på frågor

Insatserna för koldioxidsnålt byggande stöds också i form av en rådgivningstjänst som Green Building Council Finland inleder och som kan anlitas av både offentliga och privata aktörer. Green Building Council Finland är en förening utan vinstsyfte som arbetar för hållbar utveckling inom fastighets- och byggbranschen.

”Vi måste ställa om till koldioxidsnålt byggande om vi vill att effekterna av klimatförändringen ska hållas på en uthärdlig nivå. Beräkning av klimatavtrycket är emellertid något som väcker mycket känslor och även många frågor som kräver svar. Med rådgivningstjänsten strävar vi efter att möta just detta behov”, säger Lauri Tähtinen, äldre sakkunnig vid Green Building Council Finland.

På webbplatsen www.elinkaarilaskenta.fi kommer det redan innan rådgivningstjänsten inleds att publiceras information om metoderna för beräkning av byggnaders klimatavtryck.

Provanvändningen av metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck inleds fredagen den 30 augusti 2019 kl. 9 i form av ett seminarium som ordnas på miljöministeriet. Seminariet är öppet för allmänheten, men kräver förhandsanmälan.

”Den betydande ökningen i antalet skador på 2010-talet har visat att systemet för ersättning måste utvecklas. Det är också viktigt att förutse att de växande fågelbestånden och den globala uppvärmningen sannolikt kommer att öka antalet skador”, säger ordföranden för projektets styrgrupp, överdirektör Ari Niiranen vid miljöministeriet.

Enligt styrgruppen är det viktigt att se till att ersättningssystemet blir tydligare och rättvisare. Ersättningsförfarandet kan bli tydligare om man utfärdar lagbestämmelser om uppgifterna för de myndigheter som deltar i förfarandet. Det är dessutom möjligt att göra förfarandet effektivare genom att utveckla e-tjänsterna.

Styrgruppen anser att framför allt metoderna för förebyggande av skador bör utvecklas. I slutrapporten föreslås att staten ska betala särskild ersättning för genomförande av förebyggande åtgärder.

Styrgruppen föreslår att bidragen fortsättningsvis ska beviljas efter prövning och att de ska betalas ur statsbudgeten inom ramen för det anslag som årligen beviljas. En förutsättning för att bidrag ska beviljas ska också i fortsättningen vara att sökanden har vidtagit förebyggande åtgärder. Bidrag ska betalas för skador som alla fridlysta arter har förorsakat.

Projektet kring ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter inleddes av miljöministeriet och genomfördes i samarbete med andra ministerier, intressebevakningsorganisationer, frivilligorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut. Slutrapporten från projektet överlämnades till miljöministeriets kanslichef den 28 maj 2019.

2018 års skador har mestadels drabbat jordbruket

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har hittills betalat ut bidrag till ett belopp av sammanlagt ca 862 000 euro som ersättning för skador som under 2018 förorsakades av fridlysta djur. Merparten, ca 836 500 euro, har beviljats för skador på jordbruket.

Antalet ansökningar om bidrag visar tecken på att minska betydligt jämfört med året innan. År 2017 betalas det ut ett rekordstort belopp i bidrag, ca 1 250 000 euro. De exceptionella väderförhållandena 2017 är den viktigaste orsaken till skillnaden i antalet ansökningar. De ansökningar som gällde skador förorsakade av kajor minskade betydligt, eftersom kajan med stöd av en ändring (555/2018) av jaktlagen övergick från att vara fridlyst enligt naturvårdslagen till att bli en icke-fridlyst art som kan jagas utanför häckningstiden. Därför har det inte längre betalats ut bidrag för de skador som kajor orsakat efter augusti 2018.

Anvisningarna för ansökan om bidrag har uppdaterats

Det går att ansöka om ersättning för skador som förorsakats under 2018 ända fram till den 31 maj 2019 i de fall där skördeskada eller annan skada kunnat fastställas först våren 2019.

Man kan i regel ansöka om ersättning för skador som uppstått under 2019 fram till den 31 december 2019, och i enskilda fall fram till utgången av maj 2020. Skadorna bör alltid fastställas av en oberoende expert.

För de skador som kungsörnen orsakar renhushållningen betalas ersättning till renbeteslagen senast den 30 oktober 2019 beroende på hur kungsörnens häckning har lyckats inom renskötselområdet.

I bilagorna finns närmare anvisningar om ansökningsförfarandet. Anvisningarna uppdaterades våren 2019. Det har meddelats mer detaljerade anvisningar för ansökan om ersättning för skador på balar.

Mer information:

Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, fornamn.k.efternamn@ym.fi

Ari Niiranen, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, fornamn.efternamn@ym.fi

Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:

NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, 0295 027 874, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Södra Savolax: Lauri Puhakainen, naturvårdsexpert, , 029 5024 223, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Tavastland: Esa Pynnönen, överinspektör, 0295 025 219, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, 0295 029 291, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, 0295 023 889, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, 0295 024 749, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, 0295 037 379, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, 0295 036 029, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Karelen: Mika Pirinen, naturvårdsexpert, 0295 026 214, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, 0295 038 357, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, 0295 026 819, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, 0295 021 408, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Egentliga Finland: Olli Mattila, överinspektör, 0295 022 902, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Den arbetsgrupp som berett lagstiftning om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador som förorsakats av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen har blivit klar med sin slutrapport. Projektets styrgrupp föreslår att bestämmelser om ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter bör utfärdas genom lag.