Till skillnad från läget i andra EU-länder har bostadslösheten i Finland minskat flera år i följd. Också antalet vräkningar har minskat betydligt.

Utredningen visar att viktiga metoder i arbetet med att minska bostadslösheten bl.a. har varit att stödja produktion av bostäder med skäliga boendekostnader och att tillämpa principen Bostad först. Enligt Bostad först-principen ska man se till att den som är bostadslös först får tak över huvudet innan man tar itu med andra problem. Genomförandet av principen har försvårats av att det inte funnits behövliga tjänster som stöd för boende i lägenheter som är utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet. Under den tid de olika programmen för minskad bostadslöshet har varit i kraft har det byggts sammanlagt ca 7 000 bostäder med skäliga boendekostnader.

Arbetet mot bostadslöshet bör stärkas i kommunerna

På senare år har bostadslösheten blivit ett mer mångskiftande och svårgestaltat fenomen. Bostadslöshet som bottnar i ekonomiska svårigheter har blivit vanligare. Dessutom har den dolda hemlösheten ökat framför allt bland unga.

Enligt utredningen lönar det sig att i fortsättningen satsa allt mer på stadigvarande boende med hjälp av socialservice som stöder boendet. Dessutom bör produktionen av bostäder med skäliga boendekostnader fortsättningsvis främjas i huvudstadsregionen och i andra tillväxtcentrum. Enligt utredningen borde arbetet mot bostadslöshet tas in i de avtal för markanvändning, boende och trafik som ingås mellan de stora kommunerna och staten.

Utvärderingen visar att arbetet för att minska bostadslösheten inte ännu är tillräckligt etablerat i kommunernas verksamhet. För att bostadslösheten ska minska och de förebyggande åtgärderna stärkas krävs det att man bl.a. förtydligar olika aktörers roller och ansvar och skapar enhetliga förfaranden.

Utvärderingen rekommenderar att det under 2019–2023 genomförs ett riksomfattande projekt som ytterligare etablerar arbetet mot bostadslöshet i kommunerna. Projektet ska administreras av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Ett centralt mål är att eliminera bostadslösheten genom att använda och utveckla socialservicen.

Enligt utredningen är det också viktigt att i riksomfattande åtgärdsprogram, strategier och planer som hänför sig till boende beakta arbetet för att minska och förebygga bostadslöshet.

Mer information:

Sari Pitkänen, forskare, Stiftelsen för Rehabilitering, tfn 044 781 3185, fornamn.efternamn@kuntoutussaatio.fi

Tuula Tiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 295, fornamn.efternamn@ym.fi

Att bostadslösheten har minskat i Finland är till stor del bostadslöshetsprogrammens förtjänst, visar en utredning som miljöministeriet låtit göra. I utredningen utvärderas genomförandet och effekterna av tre bostadslöshetsprogram 2008–2018, liksom även hur programmen svarat mot behoven. I utredningen ges även rekommendationer med tanke på framtida åtgärder.

Centrala mål i MBT-avtalet är att skapa en enhetlig samhällsstruktur, en solidarisk bostadspolitik och ett fungerande transportsystem i Helsingforsregionen. Avsikten med avtalet har varit att stärka kommunernas, Helsingforsregionens och statens engagemang i gemensamma mål. Helsingforsregionen består av 14 kommuner och städer.

Under avtalsperioden kommer över 63 000 nya bostäder att bli klara i Helsingforsregionen, vilket är mer än det gemensamma målet för bostadsproduktionen. Måluppfyllelsen varierar från kommun till kommun. Särskilt mycket har det byggts höghusbostäder, främst i områden med goda förbindelser och områden som stöder en sammanhållen samhällsstruktur. Av målen för den bostadsproduktion som får statligt räntestöd uppfylls 92 procent och av målen för den produktion som avser bostäder med långa hyresavtal 93 procent. Det statsägda bolaget A-Kruunu står för en tredjedel av den normala produktionen av hyresbostäder.

Det finns stora variationer i hur pass väl kommunerna har lyckats nå målen för den detaljerade planeringen av bostadshus. Av den detaljplanelagda våningsytan har 4,4, miljoner kvadratmeter våningsyta hittills planlagts, vilket motsvarar 96 procent av målet för tre år. De detaljplanerade områdena är idealiska med tanke på samhällsstrukturen och tillgängligheten. Uppgifterna om planläggningen preciseras i höst.

Stora och små trafikinvesteringar som stöder hållbara färdsätt har i huvudsak genomförts i enlighet med avtalet. Enligt undersökningar har andelen hållbara transportslag – gång, cykling och kollektivtrafik – av det totala antalet resor ökat. Servicenivån inom kollektivtrafiken har förbättrats bland annat i de områden som drar nytta av metrons utbyggnad västerut och av servicenätet för stadscyklar. Kollektivtrafikens andel av alla färdsätt har emellertid minskat och restiderna inom anslutningstrafiken har blivit längre. De lagändringar som stöder interoperabla biljett- och betalsystem och passagerarinformation i realtid har trätt i kraft. Samtidigt har de brister som påträffats i informationsgränssnitten åtgärdats i samband med verkställandet och tillsynen av lagen.

Kommunerna har utarbetat en gemensam MBT2019-plan för att samordna markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen.

Ytterligare information:

Tommi Laanti, bostadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, fornamn.efternamn@ym.fi

Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 620, fornamn.efternamn@lvm.fi

Åtgärderna i det avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) som staten har slutit med kommunerna i Helsingforsregionen har framskridit väl. Detta framgår av den i dag offentliggjorda uppföljningsrapporten som belyser hela avtalsperioden. Den nuvarande avtalsperioden inleddes i juni 2016 och fortsätter till utgången av 2019.