Det informella mötet mellan miljö- och klimatministrarna ordnas den 11–12 juli i Helsingfors. Även EU-kommissionär Miguel Arias Cañete med ansvar för klimatåtgärder och energi samt EU-kommissionär Karmenu Vella med ansvar för miljö, havs- och fiskerifrågor deltog i den första mötesdagen.

Ekonomi och välfärd måste byggas på en hållbar grund

Ministrarna konstaterade att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är en del av samma hållbarhetskris och att också lösningarna på problemen liknar varandra. Under de följande tjugo åren måste ekonomin och välfärden byggas på en ny och hållbar grund, vilket kräver betydande förändringar i människornas och företagens sätt att producera och konsumera.

”Europas framtid beror på hur vi klarar av att lösa de här problemen. Vi behöver ambitiösa klimatmål för EU och konkreta mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Vi måste ha en klar framtidsvision, så att vi under de närmaste åren kan fatta sådana beslut som förnyar ekonomin”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är ordförande för det två dagar långa mötet.

Målet är en ambitiös klimatstrategi fram till 2050

Ett av de viktigaste målen för Finlands EU-ordförandeskap är att uppnå enighet om EU:s långsiktiga klimatstrategi. Utifrån Europeiska rådets slutsatser från juni kommer Finland att föra diskussionen framåt i rådets olika konstellationer. Vid det informella ministermötet fördes en fri diskussion om frågan.

”För att EU:s klimatpolitik ska följa 1,5 graders gränsen bör målet vara nettonollutsläpp eller med andra ord balans mellan utsläpp och kolsänkor senast 2050. Dagens diskussion var mycket öppen och hjälper till att kartlägga centrala frågor så att enighet kan nås före årets slut. Det här målet stöds redan av många länder, men några detaljer måste ännu slipas. Omställningen till ett utsläppsfritt samhälle måste ske rättvist och medborgarnas oro måste beaktas”, konstaterar minister Mikkonen.

Ministrarna lyfte fram att EU:s globala klimatledarskap nu behövs mer än någonsin tidigare. EU leder genom att vara ett exempel och har redan införlivat de nuvarande utsläppsminskningsåtagandena i lagstiftningen. Dessutom har klimatet införlivats i alla politiska sektorer och i budgeten.

”Det är viktigt att EU redan har gått från ord till handling. Men också vi måste göra mer för att bromsa klimatförändringarna. Under Finlands EU-ordförandeskap strävar vi efter att föra diskussioner som förbereder EU på uppdateringen av 2030 års utsläppsminskningsåtaganden. Många länder hoppas att också kommissionen ska ge en analys som stöd för det här arbetet”, säger minister Mikkonen.

År 2020 avgörande när det gäller att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Under Finlands EU-ordförandeskap bereds EU:s ståndpunkt inför FN-mötet som ordnas 2020. Där är det meningen att avtala om nya mål för hur förlusten av biologisk mångfald ska kunna stoppas. Ministrarna lyfte fram att EU ska leda arbetet med att främja mångfalden. Målet är att utforma ambitiösa och omfattande mål och tydliga riktlinjer för 2030, 2040 och 2050.

”Dagens åtgärder räcker inte till. Utvecklingen måste snabbt ändra riktning, om vi vill undvika oåterkalleliga förändringar. Vid diskussionerna framhävdes starkt behovet att påskynda och förbättra vårt arbete med att stoppa förlusten av biologisk mångfald. EU måste klara av att granska alla sina åtgärder med utgångspunkt i ökad mångfald. Det är fråga om att säkerställa våra livsvillkor”, säger minister Mikkonen.

Cristiana Paşca Palmer, FN:s vice generalsekreterare och chef för FN-konventionen om biologisk mångfald, höll ett anförande om den biologiska mångfalden för ministrarna. Ministrarna fortsätter diskussionen om EU:s ansträngningar att stoppa förlusten av biologisk mångfald i miljörådet på hösten. Målet är att bereda rådets slutsatser om frågan före årsskiftet.

Finland är ordförande i Europeiska unionens råd från den 1 juli till den 31 december 2019 och ordförande för rådets formella möten i Bryssel och Luxemburg och för de informella ministermötena i Finland. Under sitt ordförandeskap ordnar Finland sex informella ministermöten och flera möten på tjänstemannanivå i Finlandiahuset i Helsingfors.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Outi Honkatukia, Finlands chefsförhandlare i klimatfrågor, tfn +358 50 341 1758, fornamn.efternamn@ym.fi (klimat)

Marjo Nummelin, konsultativ tjänsteman, tfn +358 40 523 3710, fornamn.efternamn@ym.fi (klimat)

Marina von Weissenberg, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi (biologisk mångfald)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, tfn +358 50 576 2604, fornamn.efternamn@ym.fi (intervjuförfrågningar)

Minister Mikkonen gläder sig över att ställningstagandet i Trondheim stöder målet för Finlands EU-ordförandeskap om att utarbeta en färdplan för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra naturens tillstånd. Avsikten är att i färdplanen ställa upp mål för 2030, 2040 och 2050.

”Nu behövs insatser för naturens bästa. Finland föregår här med väldigt gott exempel, för regeringen har förbundit sig till betydande naturvårdsåtgärder, till exempel att öka finansieringen för naturvård med 100 miljoner euro per år. Det är viktigt att såväl Finland som andra länder i världen satsar på finansiering och lagstiftning och på att engagera företag för att förbättra naturens tillstånd”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ställningstagandet undertecknades av ministrar eller vice ministrar från Finland, Kanada, Kina, Colombia, Costa Rica, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Indonesien, Japan, Norge, Serbien, Sydafrika och Uganda.

Konferensen, som ordnades för nionde gången, stöder arbetet i anslutning till den internationella konventionen om biologisk mångfald. Konferensen ordnas av sekretariatet för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), FN:s miljöprogram (UNEP) och Norges regering.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Marina von Weissenberg, miljöråd, tfn 0295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi

Konferensen ger beslutsfattare tillfälle att också vid sidan av den officiella förhandlingsprocessen diskutera hur den biologiska mångfalden kan främjas. Diskussionerna kommer att ligga till grund för det FN-möte om biologisk mångfald som ordnas 2020, där världens länder ska komma överens om nya mål för den biologiska mångfalden.

Förhandlingar om målen för biologisk mångfald kommer att föras redan hösten 2019. I egenskap av EU-ordförandeland arbetar Finland för en ambitiös och tydlig färdplan som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra naturens tillstånd. I färdplanen ska det tas in mål för 2030, 2040 och 2050. Finland anser det vara viktigt att inte bara stater utan också företag och civilsamhällesorganisationer deltar i utarbetandet av färdplanen.

”Med tanke på mänsklighetens framtid är det lika viktigt att stoppa förlusten av biologisk mångfald som att hejda klimatförändringen. Vi behöver ambitiösa åtaganden och en klar plan. Det är viktigt att vi redan nu ställer siktet på 2050, för det krävs långsiktigt arbete för att naturens tillstånd ska kunna förbättras”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I Trondheimkonferensen deltar utöver Finlands minister även ministrar från Norge, Tyskland, Kina, Kanada, Japan, Indonesien, Uganda, Colombia, Costa Rica, Burkina Faso och Serbien. Under mötet ska ministrarna anta en deklaration om främjande av biologisk mångfald.

Minister Mikkonen kommer under konferensen också att träffa FN:s biträdande generalsekreterare och direktören för konventionen om biologisk mångfald Cristiana Pașca Palmer och chefen för FN:s miljöprogram Inger Andersen.

Konferensen ordnas av sekretariatet för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), FN:s miljöprogram (UNEP) och Norges regering.

Mer information:

Marina von Weissenberg, miljöråd, tfn 0295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi

Ismo Tiainen, direktör för förvaltning och internationella ärenden, tfn 0295 250 294, fornamn.efternamn@ym.fi

Intervjuförfrågningar:

Alisa Vänttinen, kommunikationsexpert, tfn 0295 250 219, fornamn.efternamn@ym.fi

Avsikten är att ministrarna ska anta en allmän riktlinje om förslaget till förordning om återanvändning av vatten samt rådets slutsatser om en hållbar kemikaliepolitik. Förordningen om återanvändning av vatten gäller användningen av renat avloppsvatten som bevattningsvatten inom jordbruket. Målet med förordningen är att svara på utmaningen med vattenbrist, men också att säkerställa att återanvändningen av vatten är säker. Med slutsatserna om en hållbar kemikaliepolitik förmedlar ministrarna medlemsländernas vilja att föra en ambitiös kemikaliepolitik förenlig med en hög skyddsnivå till den nya kommissionen.

Ministrarna diskuterar också EU:s klimatmål på lång sikt. På Europeiska rådets möte förra torsdagen uppnåddes inget samförstånd. Samordningen av ståndpunkter blir en uppgift för Finlands ordförandeskap, som inleds i början av juli.

”Jag är övertygad om att vi ännu kommer att hitta en gemensam ståndpunkt. Medlemsländerna har en god förståelse för att EU:s framtida välfärd är beroende av om vi lyckas lösa klimatkrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I samband med rådets möte träffar minister Mikkonen kommissionären med ansvar för miljö-, havs och fiskerifrågor Karmenu Vella och klimat- och energikommissionär Arias Cañete samt deltar i ett möte med Green Growth Group (GGG), dvs. EU-länder som för en ambitiös klimatpolitik.

Dessutom presenterar minister Mikkonen programmet för Finlands ordförandeskap. Finland vill lyfta upp hållbarhetskrisen och hur den kan lösas till kärnfrågor i EU-politiken. Viktiga teman är de ambitiösa klimatmålen, hur den cirkulära ekonomin ska utvidgas till ett klart större område än avfallspolitik samt hur förlusten av biologisk mångfald ska stoppas.

Efter mötet i Luxemburg kommer minister Mikkonen att vara ordförande vid de följande mötena för EU:s miljö- och klimatministrar, då Finlands EU-ordförandeskap inleds den 1 juli. Ett informellt möte mellan miljö- och klimatministrarna ordnas den 11–12 juli i Helsingfors.

Ytterligare information

Liisi Klobut, råd för internationella ärenden, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn +358 295 250 131 (miljörådet)

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn +358 295 250 023 (kemikaliepolitik, återanvändning av vatten)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn +358 29 525 0343  (intervjuförfrågningar)

I början av 1900-talet förekom det fler tumlare i Östersjöområdet än vad det gör i dag. På den tiden kunde tumlare observeras i Finlands hela havsområde, ända till Kemi i norr och östra Finska viken i öster. Flera faktorer har bidragit till att tumlarbeståndet minskat radikalt, t.ex. miljögifter och bifångsten i samband med fiske, och beståndet har inte återhämtat sig efter detta. Dagens hot mot tumlaren utgörs också av allt fler störningar som människan orsakar, t.ex. undervattensbuller och ökad sjötrafik.

– Tidigare trodde man att tumlaren endast sporadiskt besöker finska vatten. Den akustiska övervakning som utförts sedan 2011 visar emellertid att tumlaren regelbundet också förekommer i havsområdena kring Finland och Åland, berättar Olli Loisa, som ansvarar för övervakningen vid Åbo yrkeshögskola.

Närmare kusten påträffas tumlaren rätt sporadiskt, och dessa observationer är huvudsakligen visuella. Allmänhetens observationer är en viktig källa för tilläggsinformation när det gäller att bedöma i vilken grad tumlare förekommer. Man har begärt in rapporter om visuella observationer sedan 2001. Den kampanj där allmänheten uppmanas rapportera observationer ordnas av miljöministeriet i samarbete med Ålands landskapsregering och andra samarbetspartner.

Med kampanjen vill man få in ytterligare värdefull information om den sällsynta valarten och samtidigt också öka allmänhetens kunskaper i frågan. Under kampanjens gång har det sammanlagt rapporterats om ca 70 bekräftade tumlarobservationer som gällde ca 120 individer. I fjol rapporterades sammanlagt 16 observationer, bland dessa också den unga tumlarindivid som hade fastnat i ett fisknät i Nagu i december men som kunde räddas. Dessa observationer gås igenom och bedöms för närvarande.

– Alla observationer, också äldre, är synnerligen viktiga när det gäller att skapa sig en bild av var den akut hotade tumlaren rör sig i Östersjön. På senare år har aktiviteten när det gäller att rapportera observationer till och med ökat en aning, vilket är tacksamt, konstaterar Penina Blankett vid miljöministeriet och Maija Häggblom vid Ålands landskapsregering.

Hur känner man igen en tumlare?

Tumlaren känns lättast igen på den låga, trekantiga ryggfenan. Tumlaren är kort och ganska rund till formen. Den har ett litet huvud och saknar den nos som är kännetecknande för många delfinarter. Tumlaren är liten: den är ca 145–160 centimeter lång och väger 50–60 kg. Ofta förväxlas tumlaren med sälen (gråsäl och östersjövikare), som är betydligt vanligare i våra kusttrakter.

Det enklaste sättet att rapportera observationer av tumlare är att fylla i den blankett som finns på miljöministeriets webbplats. På webbplatsen finns också information om hur man känner igen en tumlare. Det kan löna sig att ta bilder och videoklipp av djuret för att experter i osäkra fall lättare ska kunna avgöra vilket djur det rör sig om.

Mer information:

Miljöministeriet: Penina Blankett, konsultativ tjänsteman, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 058

Ålands landskapsregering: Maija Häggblom, naturvårdsintendent, maija.haggblom@regeringen.ax, tfn +358 18 25458

Akustisk övervakning och observationer, Åbo yrkeshögskola: Olli Loisa, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@turkuamk.fi, tfn 050 598 5743

Rapportera döda tumlare till Naturresursinstitutet:

Lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden möjliggör en så kallad modell med ett enda serviceställe. Den som ansöker om tillstånd kan uträtta tillståndsärenden hos olika myndigheter via ett enda serviceställe, där sökanden på en gång kan ansöka om alla de tillstånd som behövs för ett visst projekt. Samordningen innebär också att behandlingsfaserna för olika anhängiga tillståndsansökningar sammanfaller tidsmässigt. Förfarandet med ett enda serviceställe baserar sig på e-tjänster. Sökanden sänder in sin tillståndsansökan till myndigheterna via ett elektroniskt ärendehanteringssystem.

Regionförvaltningsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten är samordnande myndighet. Behörigheten när det gäller behandling av tillståndsansökningar och meddelande av beslut är oförändrad.

Miljöministeriet har tillsatt en uppföljningsgrupp för projektet kring ett enda serviceställe. Gruppen ska bland annat främja de e-tjänster som modellen med ett enda serviceställe förutsätter, liksom även samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för lagstiftningen. Ordförande för uppföljningsgruppen är lagstiftningsdirektör Riitta Rönn från miljöministeriet. Gruppens mandattid löper ut vid utgången av 2020.

Mer information:

Riitta Rönn, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 250 255, fornamn.efternamn@ym.fi

Sari Rapinoja, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 320, fornamn.efternamn@ym.fi

Statsrådet överlämnade i dag sin första klimatårsberättelse till riksdagen. Enligt årsberättelsen kan Finland sannolikt nå de mål som ställts för både 2020 och 2030, när de åtgärder som listats i den klimatpolitiska planen på medellång sikt genomförs.

Finland har som mål att minska de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln med minst 16 procent fram till 2020 och 39 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Klimatårsberättelsen följer hur dessa mål uppfylls. Dessutom följs utvecklingen när det gäller utsläppen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. utsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, F-gaser, avfallsförbränning och avfallshantering. Utöver sektorspecifika åtgärder studeras också övergripande åtgärder som ska påskynda kommunernas klimatarbete och tygla utsläppen från konsumtion. Klimatårsberättelsen innehåller ingen information om utsläppshandelssektorn, till vilka bland annat utsläppen från industri och elproduktion räknas, och inte heller information om markanvändningssektorn.

”Vi är på god väg mot de uppställda målen. Det vittnar om att där det finns en vilja finns det också en väg. De nuvarande utsläppsminskningsmålen räcker inte till för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Därför har den nya regeringen fastställt att målen ska skärpas och att Finland ska vara klimatneutralt redan 2035. I fortsättningen måste också markanvändningssektorn starkare tas med i uppföljningen av klimatåtgärderna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Nya åtgärder behövs framför allt inom transportsektorn

År 2017 minskade utsläppen inom nästan alla ansvarsfördelningssektorer jämfört med året innan, endast utsläppen från arbetsmaskiner och avfallsförbränning ökade en aning. Utsläppen minskar emellertid i olika takt inom olika sektorer.

Om man ser till helheten är utsläppsutvecklingen inom transportsektorn avgörande. Utvecklingen inom den sektorn påverkas av mängden biodrivmedel, utvecklingen i fråga om trafikarbetet och en förnyelse av bilbeståndet. Den årliga variationen i andelen biodrivmedel avspeglar sig på utsläppsutvecklingen både inom transportsektorn och inom hela ansvarsfördelningssektorn.

En kartläggning av politikåtgärderna visar att man med tanke på verkställandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt redan har infört flera nya styrmedel, och ytterligare flera är under planering. Behovet av tilläggsåtgärder bör ständigt utvärderas. Redan nu ser det ut att behövas nya åtgärder t.ex. inom transportsektorn.

”Regeringen satsar på bannätet för att tågtrafiken ska kunna utvecklas, och regeringen inleder också en skatte- och avgiftsreform för hållbara transporter som ska bidra till en snabbare minskning av utsläppen från trafik”, säger Mikkonen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen, som trädde i kraft 2015. I årsberättelsen studeras utsläppsutvecklingen framför allt inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln och hur utvecklingen förhåller sig till de utsläppsminskningsmål som ställts i den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Den första klimatpolitiska planen på medellång sikt färdigställdes 2017.

Riksdagen börjar sannolikt behandla klimatårsberättelsen redan före sommaruppehållet.

Mer information:

Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, fornamn.efternamn(at)ym.fi, tfn +358 295 250 060

Riikka Siljander, specialsakkunnig, miljöministeriet, fornamn.efternamn(at)ym.fi, tfn +358 295 250 036

Mötet är det andra i raden av informella ministermöten som ordnas under Finlands EU-ordförandeskap. Ordförande för mötet är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

“Med tanke på Europas framtid måste vi hitta en lösning på klimatkrisen och stoppa förlusten av biologisk mångfald. Att hitta en lösning på hållbarhetskrisen kräver internationellt samarbete och mångsidiga åtgärder, till exempel övergång till cirkulär ekonomi. EU:s ekonomi måste mer än tidigare bygga på hållbarhet och dämpa klimatförändringarna och utgå från miljövänlig och långvarig användning och återvinning av de förnybara naturresurserna. Av Europa förväntas ledarskap, och Finland vill under sitt ordförandeskap hjälpa till att hitta gemensamma lösningar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministrarna söker internationella lösningar på klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald

Torsdagen den 11 juli diskuterar ministrarna EU:s klimatmål och de budskap som ska föras fram vid FN:s generalsekreterares klimattoppmöte i september samt hur nåendet av de internationella klimatmålen kan påskyndas. Dagens andra diskussionsämne är den biologiska mångfalden. Diskussionen öppnas av Cristiana Pașca Palmer, FN:s vice generalsekreterare och chef för FN-konventionen om biologisk mångfald. Ministrarna diskuterar hurdana ramar och tidsmässiga deletapper som EU ska eftersträva i arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald. År 2020 kommer världens länder att komma överens om nya mål för stoppande av förlusten av biologisk mångfald och förbättring av naturens tillstånd.

Fredagen den 12 juli är ämnet cirkulär ekonomi. Då kommer Per Klevnäs, expert på hållbar ekonomi, och Jyrki Katainen, Europeiska kommissionens vice ordförande och kommissionär, att inleda diskussionerna. Ministrarna kommer att fokusera på att genom den cirkulära ekonomin hitta lösningar som stoppar klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Mötet avslutas med en diskussion mellan ministrarna om hur och till vilka sektorer som den cirkulära ekonomin bör utvidgas.

Finlands tredje EU-ordförandeskap inleds i juli

Finland är ordförande i Europeiska unionens råd 1.7–31.12.2019 och ordförande både för rådets formella möten i Bryssel och Luxemburg och för de informella ministermötena i Finland. Finland ordnar under sitt ordförandeskap sex informella ministermöten och flera möten på tjänstemannanivå i Finlandiahuset i Helsingfors.

Hållbar utveckling beaktas konsekvent i arrangemangen under ordförandeskapet. Alla möten hålls i huvudstaden Helsingfors, så att det uppstår så lite trafikutsläpp som möjligt. Det produceras endast lite material för ordförandeskapet och det skaffas inga traditionella ordförandeskapsgåvor. De pengar som har reserverats för gåvorna kommer i sin helhet att användas till att kompensera utsläppen från mötesdeltagarnas flygresor.

EU:s lagstiftningsarbete och politikinitiativ förs framåt i rådet av ordföranden, som ser till att det finns kontinuitet i behandlingen av EU-ärenden. Dessutom representerar ordföranden rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner, i synnerhet Europaparlamentet och kommissionen.

De medierepresentanter som vill följa de informella ministermötena i Helsingfors ska ackreditera sig senast två veckor före mötet. Ackrediteringen till det informella mötet mellan miljö- och klimatministrarna stängs den 27 juni 2019.

Mer information fås av

Liisi Klobut, råd för internationella ärenden, tfn +358 295 250 131, fornamn.efternamn@ym.fi (det informella ministermötet)

Outi Honkatukia, miljöråd, tfn +358 50 341 1758, fornamn.efternamn@ym.fi (klimatförändringar)

Marina von Weissenberg, miljöråd, tfn +358 295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi (biologisk mångfald)

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 202, fornamn.efternamn@ym.fi (cirkulär ekonomi)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, tfn +358 50 576 2604, fornamn.efternamn@ym.fi (begäran om intervjuer)