I förslaget anvisas 137,7 miljoner euro för miljö- och naturvård. För områdesanvändning, boende och byggande anvisas 30,9 miljoner euro. Det föreslås att 66,9 miljoner euro ska anvisas för förvaltningsområdets omkostnader. Ur statens bostadsfond, som inte omfattas av budgeten, kommer dessutom medel för uppskattningsvis ca 157,6 miljoner euro att användas för betalning av bidrag och räntestöd för bostäder, detta utöver anslagen i budgeten. Från statens bostadsfond intäktsförs sex miljoner euro i budgeten.

Budgetförslaget innehåller ännu inte regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur. Ministeriernas förslag till framtidsinvesteringar behandlas senare i augusti–september, och de tas sedan in i den slutliga budgetpropositionen.

Betydande tilläggssatsning på naturvård

Enligt regeringsprogrammet ska den samlade finansieringen av naturvård ökas betydligt. Med hjälp av tilläggsfinansiering inleds ett handlingsprogram för förbättrande av livsmiljöerna, som ska bidra till bevarandet och iståndsättningen av nationellt värdefulla myrområden och vårdbiotoper och till restaureringen av fågelvatten. Finansiering anvisas också för forskning och informationssystem. Med finansieringen säkerställs dessutom ökade personresurser för naturvård vid närings-, trafik- och miljöcentralerna och ökade anslag för Forststyrelsens naturskyddsuppgifter.

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO-handlingsplanen) fortsätter och finansieringen utökas med åtta miljoner euro. Östersjöns och inlandsvattnens tillstånd förbättras genom att 15 miljoner euro anvisas för programmet för effektiverat vattenskydd. Inom ramen för programmet kommer man att genomföra vattenskyddsåtgärder inom jord- och skogsbruket och restaurering av vattendrag i form av regionalt samarbete, minska mängden skadliga ämnen i vattnet i städerna och tömma vrak på olja.

Naturpanelens arbete tryggas.

Stöd för omställning till ett klimatneutralt samhälle, en miljon euro beviljas för cirkulär ekonomi

För klimatarbetet i kommuner och regioner avsätts en miljon euro på årsnivå. Avsikten är att öka klimatpanelens effekt genom att höja finansieringen till 750 000 euro per år från tidigare 300 000 euro per år. Det ska fortsättningsvis beviljas understöd för laddningsinfrastruktur för elbilar.

För genomförandet av ett strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi och för arbetet för cirkulär ekonomi överlag reserveras årligen en miljon euro. För rapportering och uppföljning av data inom avfallssektorn kommer det i fortsättningen att avsättas ökade anslag. Dessutom anvisas anslag för upprätthållande av den dataplattform för avfall och biflöden (Materialtorget) som tjänar den cirkulära ekonomin och avfallssektorn.

Bostadsbyggandet påskyndas, stöd för undersökning av byggnaders skick och reparationsplanering

Enligt regeringsprogrammet ska produktionen av ARA-bostäder med skäliga boendekostnader ökas i stadsregionerna. För att detta ska vara möjligt föreslås att fullmakten för räntestödslån ska uppgå till 1 650 miljoner euro, dvs. en höjning på 240 miljoner euro jämfört med detta år. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. I förslaget anvisas 90 miljoner euro för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov.

Enligt regeringsprogrammet ska det år 2020 tas i bruk ett understöd för undersökning av byggnaders skick och för utarbetande av reparationsplaner, och för detta ändamål föreslås ett anslag på 2,3 miljoner euro. Understöd ska kunna beviljas bostadsaktiebolag och småhusägare för undersökning av byggnader med inneluftsproblem. Understöd ska dessutom beviljas för planering av grundliga förbättringar i bostadsaktiebolag.

Det har beretts nya avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) för de största stadsregionerna, och avtalen kommer att bearbetas utifrån riktlinjerna i regeringsprogrammet. Som stöd för genomförandet av avtalen föreslår miljöministeriet startbidrag för sammanlagt 30 miljoner euro för produktion som beviljas långvarigt räntestöd och 20 miljoner euro i understöd för kommunalteknik.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2020

Förhandlingar om budgetpropositionen för nästa år förs mellan ministerierna och finansministeriet den 28–29 augusti. Regeringen behandlar budgeten vid sin budgetmangling den 17–18 september. Samtidigt behandlas planen för de offentliga finanserna för 2020–2023. Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna behandlas i statsrådet den 7 oktober.

Mer information:

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ym.fi

Naturmiljö

Ari Niiranen, överdirektör, tfn 0295 250 071

Miljövård

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn 0295 250 023

Den byggda miljön

Timo Tähtinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 306

Beredningen av miljöministeriets budgetförslag

Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2020 uppgår anslagen till sammanlagt 235,5 miljoner euro, vilket är 31,1 miljoner euro mer än för 2019. Ökningen beror framför allt på de åtgärder i regeringsprogrammet som ska trygga bevarandet av den biologiska mångfalden och omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Skogar, övrig vegetation och marken binder omkring en tredjedel av de koldioxidutsläpp som människor orsakar och motarbetar på detta sätt klimatförändringen. Samtidigt orsakar jord- och skogsbruk och övrig markanvändning enligt beräkningarna en dryg femtedel (23 procent) av alla utsläpp av växthusgaser som människan producerar.

”I dag inverkar den mänskliga verksamheten redan på över 70 procent av världens isfria markareal. Om vi inte lyckas minska utsläppen i alla sektorer mycket snabbt, är vi tvungna att ta fram markanvändningsintensiva lösningar som kan leda till stora negativa sidoeffekter till exempel när det gäller anpassning till klimatförändringen”, säger Anna Repo, forskare vid Naturresursinstitutet.

Klimatförändringen riskerar matsäkerheten

Klimatförändringens frammarsch riskerar matsäkerheten världen över. Högre temperaturer, ändrad nederbörd och allt vanligare extremt väder försvårar matproduktionen redan nu. Matproduktionens risker växer i takt med uppvärmningen av klimatet. Enligt rapporten Climate Change and Land medför redan en uppvärmning på 1,5 grader betydande risker för bland annat balansen i livsmedelssystemet och tillgången till vatten.

Klimatförändringens konsekvenser kan redan ses i ekosystemen. Ökenspridningen har ökat och permafrosten smälter. Markens tillstånd och därigenom möjligheterna för matproduktion har blivit sämre.

I öknen lever för tillfället ca 500 miljoner människor. Utarmning av jordmånen gör att klimatförändringen sker snabbare, vilket igen försämrar markens tillstånd. Jordmånen ska hållas produktiv för att kunna säkra matsäkerheten när befolkningen och klimatförändringens negativa konsekvenser ökar.

En tredjedel av den globala skörden går till spillo i form av avfall och matsvinn. Genom att minska svinnet kan vi minska odlingsarealen och växthusgasutsläppen.

Hållbar markanvändning hjälper att bekämpa uppvärmning av klimatet

IPCC:s rapport inger hopp: ännu är det möjligt för oss att bekämpa klimatförändringen och anpassa oss till den, men det kräver att vi använder skogar och jordbruksmark på ett hållbarare sätt än tidigare. Utöver att hållbar markanvändning motarbetar klimatförändringen ger den lösningar som säkerställer att maten räcker till alla, att målen för hållbar utveckling nås och att utarmningen av naturen stoppas.

”Budskapet är klart: den snabbt ökade markanvändningen har gjort att klimatförändringen sker snabbare. Vi måste gå mot ett hållbarare jord- och skogsbruk och övrig markanvändning i hela världen, även i Finland. De åtgärder som ingår i IPCC:s färska rapport ska genomföras snabbt, avskogning ska bekämpas, antalet kolsänkor ökas och matproduktionens utsläpp minskas utan att glömma att naturens biologiska mångfald ska tryggas. I regeringsprogrammet ingår åtgärder som hjälper att minska utsläppen från markanvändningen. Det är viktigt att de genomförs så fort som möjligt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Hållbara lösningar ska tas fram i samarbete med lokala aktörer, samtidigt som man utvecklar en bra förvaltning och klimatsäkra styrmetoder. I olika delar av världen genomförs redan många hållbara åtgärder, men verksamheten måste utvidgas.

”Rapporten innehåller bekämpningsåtgärder på tre nivåer. Till dessa hör direkta tekniska åtgärder, såsom ändringar i odlingsmetoderna eller i skogsvården, påverkan på värdekedjor, det vill säga till exempel övergång till vegetarisk kost, samt riskhantering, till exempel larmsystem eller odling av grödor som tål torka bättre. Smarta åtgärder är beroende på var i världen de utförs”, säger Anna Repo.

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) gav torsdagen den 8 augusti 2019 ut en sammanfattning av specialrapporten Climate Change and Land för beslutsfattare. Rapporten slutredigerades i samband med mötet i Schweiz förra och den här veckan. I mötet deltog representanter från regeringarna i de länder som är medlemmar av IPCC och de forskare som utarbetat rapporten. I mötet deltog från Finland Anna Repo, forskare vid Naturresursinstitutet, Tuomo Kalliokoski, forskare vid Helsingfors universitet och Elias Hurmekoski, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet samt Kaarle Kupiainen, specialsakkunnig vid miljöministeriet. Rapporten har kommenterats av flera finländska forskare och sakkunniga.

Ytterligare information:

Anna Repo, forskare, post doc, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 0295 322219

Raisa Mäkipää, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 0295 322197

Tuomo Kalliokoski, forskare, Helsingfors universitet, fornamn.efternamn@helsinki.fi, tfn 050 448 7536

Kaarle Kupiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 232

Elias Hurmekoski, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, fornamn.efternamn@mmm.fi, tfn 0295 162092

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 050 348 1406

Bakgrundsinformation om IPCC och specialrapporten om markanvändningen

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC gav torsdagen den 8 augusti ut rapporten Climate Change and Land. Rapportens temaområden är klimatförändringar, ökenspridning, försämrat marktillstånd, hållbar markanvändning, matsäkerhet samt uppbindning och frisättning av växthusgaser i jordekosystemen.

IPCC bidrar till klimatpolitiska beslut

IPCC:s, det vill säga den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change), mål är att analysera vetenskaplig information om klimatförändringen till stöd för beslut på nationell och internationell nivå.

I detta syfte bereder IPCC i forskargrupper rapporter om klimatförändringen. Grupperna samlar in och analyserar vetenskaplig information om klimatförändringen, dess effekter samt om möjligheterna för oss att motarbeta och anpassa oss till förändringen. IPCC utför alltså inte någon ny forskning, utan analyserar och sammanställer färdig vetenskaplig information. Den tar inte heller initiativ till klimatpolitiska alternativ.

Miljöministeriets IPCC-arbetsgrupp svarar för IPCC-arbetet i Finland. I gruppen ingår forskare på området och representanter för olika ministerier.

Under IPCC:s sjätte utvärderingscykel (Sixth Assessment Report, AR6) ges ut förutom specialrapporten Climate Change and Land (SRCCL) två specialrapporter, en metodrapport, panelens sjätte utvärderingsrapport i tre delar och en syntesrapport av utvärderingsrapporten.

Enligt en färsk rapport från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC har den oerhört snabbt ökade markanvändningen försnabbat uppvärmningen av klimatet, ökenspridningen och utarmningen av livsmiljöer under de senaste årtiondena. För att kunna begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader krävs det åtgärder av alla sektorer. Markanvändningssektorn ska minska utsläppen snabbt och öka antalet kolsänkor som avlägsnar koldioxid från atmosfären.

Klimatpanelen utarbetar utredningar om klimatfrågor och yttrar sig om klimatpolitiska planer. Under sin första mandattid genomförde eller inledde panelen 21 projekt och lämnade sammanlagt 20 yttranden om klimatpolitiska planer enligt klimatlagen. Dessutom har panelen utarbetat promemorior på begäran av ministrarna. Målet med utvärderingen var att klarlägga hur klimatpanelen har genomfört sina uppgifter och hurdana effekter verksamheten har haft. Dessutom lägger utvärderingen grunden till panelens nästa mandattid 2020–2023.

Inga behov att ändra panelens organisation – fokus läggs på anpassningen till klimatförändringen

Enligt utvärderingen finns det inget nödvändigt behov att ändra panelens mandat, storlek eller organisering. Utvärderingen understryker vikten av att panelen är oberoende för att möjliggöra dess genomslag även framöver. Vidare rekommenderas bland annat att sekretariatet ska stärkas och panelens kommunikation effektiviseras.

Enligt utvärderingen har den nuvarande panelens organisation varit en fungerande lösning, och panelen har kunnat tillföra ett betydande mervärde med förhållandevis små resurser. Utredningarna får ytterligare tyngd av att medlemmarna i panelen själva deltar i arbetet och samtidigt möjliggör detta att panelen smidigt kan reagera på aktuella frågor. Experterna i panelen företräder olika sektorer och omfattar på ett heltäckande sätt olika vetenskapsområden och sektorer som har samband med klimatpolitiken. Enligt klimatlagen ska panelens expertis omfatta både begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen, men under perioden 2016–2019 har panelen fokuserat på begränsningen.

Oberoendet ökar klimatpanelens pondus

Panelens oberoende betraktas som en av de viktigaste faktorer som möjliggör panelens genomslagskraft. Enligt utvärderingen anses det att panelens yttranden har större tyngd än om de kom från enstaka forskare eller forskningsinstitut, vilket uttryckligen beror på att organet är starkt oberoende och omspänner många olika områden. Panelens stöd till tjänstemän och dess yttranden till riksdagen i samband med verkställandet av klimatlagen har höjt nivån på den klimatpolitiska debatten i Finland och stärkt det vetenskapliga underlag som ligger till grund för de klimatpolitiska planerna. Panelens arbete kompletterar den beredning som tjänstemän vid ministerierna genomför i samband med planerna för klimatpolitiken. Som en oberoende aktör har panelen också lagt fram synpunkter som avvikit från förvaltningens riktlinjer.

Finlands klimatpanel tillsattes i överensstämmelse med klimatlagen i början av 2016 som ett vetenskapligt och oberoende sakkunnigorgan som stöd för planeringen av klimatpolitiken och beslutsfattandet om den. I panelen ingår 14 toppforskare inom de vetenskapsområden som är centrala med tanke på klimatpolitiken. Ordförande för panelen är Markku Ollikainen, professor vid Helsingfors universitet, och panelen biträds av två sekreterare. Under sin mandattid har panelen i varierande utsträckning anlitat tre olika kommunikationskonsulter. Paneldeltagarna sköter uppgiften vid sidan av sitt arbete.

Utvärderingen utfördes våren 2019 av Gaia Consulting Oy på uppdrag av miljöministeriet.

Mer information:

Miia Berger, sakkunnig, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 050 477 0882

En första extern utvärdering av Finlands klimatpanels verksamhet har tagits fram. Enligt utvärderingen har panelens arbete stärkt de vetenskapliga aspekterna i beslutsfattandet inom klimatpolitiken. Samtidigt har arbetet påverkat den samhälleliga debatten om klimatförändringen i konstruktiv bemärkelse. Enligt utvärderingen är det av central betydelse att klimatpanelen är oberoende, och det är just detta oberoende som har gett tyngd åt panelen.

Den ekologiska skuldens dag (eng. Earth Overshoot Day) infaller kalkylmässigt den dag då vår förbrukning överskrider jordens förmåga att producera förnybara naturresurser och hantera de växthusgasutsläpp som användningen av fossila bränslen ger upphov till. Vi skulle behöva 1,75 jordklot för att bära den börda som vår nuvarande konsumtion ger upphov till.

Tidpunkten för den ekologiska skuldens dag grundar sig på beräkningar gjorda av nätverket Global Footprint Network. Beräknad enligt finländarnas konsumtionsnivå skulle tidpunkten för den ekologiska skuldens dag i år ha infallit redan den 5 april.

Överkonsumtion är en av de största orsakerna till att klimatförändringen fortskrider och naturen utarmas. Den utgör ett hot mot tillgången på bland annat mat, rent vatten och råvaror. Följderna kan ses redan nu: jordens klimat har redan blivit ungefär en grad varmare jämfört med förindustriell tid, och i hela världen riskerar cirka en miljon växt- och djurarter att dö ut.

”Utnyttjandet av naturresurserna bör minskas med snabbverkande metoder. Jordklotet klarar inte av vår överkonsumtion, som är en betydande orsak till att den biologiska mångfalden minskar och klimatförändringen fortskrider”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Cirkulär ekonomi ger lösningar för att minska konsumtionen

För närvarande förbrukas i hela världen årligen cirka 80 miljarder ton råvaror, varav endast nio procent återanvänds eller återvinns. Det beräknas att förbrukningen kommer att fördubblas fram till 2060.

Cirkulär ekonomi innebär att man strävar efter att förlänga produkters livslängd och främja tjänster och lösningar som minskar överexploatering av naturresurserna. De saker som vi använder bör också gå att underhålla, reparera, återanvända och återvinna.

”Med hjälp av cirkulär ekonomi kan vi återanvända naturresurser som redan använts, minska mängden avfall och minska växthusgasutsläppen från industrin. Att främja cirkulär ekonomi är en av prioriteringarna under Finlands EU-ordförandeskap, och målet är att bereda en ny strategi för cirkulär ekonomi för EU”, berättar minister Mikkonen.

Ytterligare information:

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, fornamn.efternamn@ym.fi

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 202, fornamn.efternamn@ym.fi (cirkulär ekonomi)

De förnybara naturresurser som jordklotet kan producera i år har förbrukats måndagen den 29 juli. På mindre än sju månader förbrukar vi alltså de naturresurser som borde räcka ett helt år.

Lagändringen utgör ett led i genomförandet av regeringsprogrammet. Målet med ändringen är att öka byggandet av student- och ungdomsbostäder som har skäliga boendekostnader.

Ett ökat antal student- och ungdomsbostäder underlättar studerandes och ungas boendesituation i tillväxtcentrumen, stöder självständigt boende och förebygger marginalisering. Att bo i en studentbostad som är billigare än en fritt finansierad bostad kan också minska den studerandes behov att arbeta vid sidan av studierna, vilket å sin sida också gör det lättare att slutföra studierna inom utsatt tid.

Att produktionen av student- och ungdomsbostäder med skäliga boendekostnader stöds underlättar också rent generellt hyresbostadssituationen i tillväxtcentrum. Ju fler studerande och unga som bor i student- och ungdomsbostäder, desto fler små, fritt finansierade hyresbostäder står till förfogande för dem som t.ex. är i arbetslivet.

Beloppet av det investeringsunderstöd som beviljas för bostäder för grupper med särskilda behov påverkas av i vilken mån det i bostäderna och bostadshusen krävs sådana lösningar i fråga om utrymmen och utrustning som avviker från det vanliga. Bostäderna för studerande och unga hör till den lägsta stödklassen, där bostäderna inte förutsätter speciallösningar, men där de boende har dåliga bostadsförhållanden och exceptionellt låga inkomster. Understöd enligt den lägsta stödklassen kan också beviljas för hyreshus för seniorer där det inte finns behov av speciallösningar i fråga om utrymmen.

Lagändringen träder i kraft så snart som möjligt

Avsikten är att propositionen ska överlämnas till riksdagen i början av höstsessionen 2019 så att lagändringen kan träda i kraft i slutet av året. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), som beviljar investeringsunderstöden, ska enligt förslaget börja fatta stödbeslut enligt den högre procenten genast efter att lagen har trätt i kraft.

Högre understöd kan också beviljas projekt där ansökan redan är anhängig vid ARA när lagen träder i kraft, men där inga beslut ännu har fattats. På detta sätt säkerställs att alla som ansöker om understöd behandlas jämlikt.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 13 augusti 2019.

Mer information:

Ville Koponen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 132, fornamn.efternamn@ym.fi (fram till 2.8)

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, fornamn.efternamn@ym.fi (från 5.8)

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till proposition genom vilken det maximala belopp investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov, i det här fallet understöd som beviljas för student- och ungdomsbostäder, höjs från 10 procent till 15 procent. Understöd beviljas för kostnader som godkänts för byggande, anskaffning eller ombyggnad av bostäder. Inga andra ändringar föreslås i understödet.

Med koldioxidbörs avses ett handelssystem för koldioxidutsläpp där det bedrivs handel med utsläppsenheter och med kompensationer genom kolsänkor. Ett företag kan exempelvis med enheter och gottgörelser kompensera utsläpp som verksamheten orsakar.

Om man vill skapa en trovärdig marknadsplats för kolbindning måste man kunna garantera att en ökning av kolsänkorna, t.ex. genom plantering av träd, verkligen minskar utsläppen och begränsar klimatförändringen. Om kompensationer genom kolsänkor i överensstämmelse med tanken om koldioxidbörser inkluderas antingen i utsläppshandelssystemet eller i arbetet med att fullgöra de nationella åtagandena, bör utsläppstaket och åtagandena skärpas betydligt jämfört med dagsläget.

Enligt utredningen är ett godkännande av kompensationer genom kolsänkor förknippat med vissa kostnader (s.k. transaktionskostnader) som i de system som hittills tillämpats har lett till att endast stora markägare har anslutit sig till systemen. En betydande brist i systemet med frivillig kompensation genom kolsänkor är det koldioxidläckage som detta medför, det vill säga att t.ex. avverkning i stället utförs på granntomten. Endast en obligatorisk politik för kolsänkor som är bindande för alla kan förhindra koldioxidläckage. En annan aspekt som bör beaktas vid kompensation genom kolsänkor är hur bestående utsläppsminskningarna är. Problemet kan lösas genom att man inför krav om långa åtagandeperioder för upprätthållande av kolsänkorna. Ett annat alternativ är att sänka nyttan av en temporär kolsänka och överlåta kompensationer enligt detta. I utredningen konstateras också att de system som hittills tillämpats och där kompensationer genom kolsänkor har ingått i själva systemet, eller kunnat tas med i systemet, inte tillhandahåller några lyckade jämförelseobjekt för en översyn av EU:s klimatpolitik.

Under det gångna året har koldioxidbörser nämnts i anföranden som hållits av såväl representanter för den finländska företagsvärlden som politiker och akademiker. Fortum och Compensate har öppnat konkreta marknadsplatser. I dagsläget baserar sig initiativen på frivillighet, och det är inte möjligt att genom kompensation av utsläpp ersätta aktörernas juridiska utsläppsminskningsåtaganden.

De initiativ som framförts i offentligheten har endast ytligt tangerat de teman som utredningen lyfter fram. Litteraturen och erfarenheterna utmanar därför initiativen till en mer ingående granskning. Om möjligheten till kompensation riktas till alla konsumenter, aktualiseras också frågan om konsumentskyddet i fråga om en produkt.

”Den privata sektorns engagemang inom klimatpolitiken är mycket välkommet”, konstaterar Karoliina Anttonen från miljöministeriet. ”Med utredningen ville vi lyfta fram aspekter som är viktiga ur miljösynpunkt. Utgångspunkten är att utsläppen först ska minskas så mycket som möjligt. Det som inte går att minska kan sedan kompenseras. Och då är det viktigt att säkra kvaliteten på de enheter och gottgörelser som används för att kompensera utsläpp.”

Utredningen har gjorts av lektorn i miljöekonomi Väinö Nurmi och professor Markku Ollikainen vid Helsingfors universitet.

Utredningen finns bara på finska.

Mer information:

Karoliina Anttonen, regeringssekreterare, tfn 0295 250 065, fornamn.efternamn(at)ym.fi

Handel med kolsänkor är förknippat med många utmaningar, visar en utredning som Helsingfors universitet gjort på uppdrag av miljöministeriet. Enligt utredningen är de utsläppsminskningar som uppstår med hjälp av koldioxidbörser inte nödvändigtvis bestående, och de kompensationer som görs med dem ger ingen additionalitet i förhållande till åtagandena. Dessutom är koldioxidläckage en verklig risk i samband med börser.

EU:s miljö- och klimatministrar samlades i Helsingfors den 11–12 juli. Även EU-kommissionär Karmenu Vella med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor deltog i mötet. Jyrki Katainen, Europeiska kommissionens vice ordförande, och Per Klevnäs, delägare i Material Economics, höll anföranden om cirkulär ekonomi för ministrarna.

Nya affärsmöjligheter genom materialåtervinning

”Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är vår tids största utmaningar. Genom att övergå från produkter avsedda för engångsbruk till cirkulär ekonomi kan redan industrins växthusgasutsläpp i enbart EU minska med hälften före 2050. Även konsumtionstrycket på naturen skulle minska, om materialåtervinningen fungerade bättre. EU:s konkurrenskraft måste basera sig på hållbarhet eller med andra ord på bromsande av klimatförändringarna och på sparsamt, långsiktigt nyttjande av naturresurserna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Enligt ministrarna ska målet vara ett samhälle som inte slösar med naturresurserna, utan som utifrån sparsamhet och problemlösning skapar nya affärsmöjligheter. Produktionen och konsumtionen ska bygga på minskad materialanvändning, återanvändning, reparation, återtillverkning och återvinning, det vill säga på politik med sex r-bokstäver (refuse, reduce, reuse, repair, remanufacture and recycle).

Fart på genomförandet av cirkulär ekonomi

Enligt ministrarna ska EU fortsätta den ambitiösa politik som stöder den cirkulära ekonomin. Ministrarna diskuterade bland annat behovet att utarbeta ett nytt handlingsprogram om cirkulär ekonomi för EU (cirkulär ekonomi 2.0). Programmet kunde påskynda genomförandet av den cirkulära ekonomin och utsträcka åtgärderna till att omfatta alla betydande sektorer. Nya åtgärder behövs särskilt på de sektorer som omfattar byggande, textiler, rörlighet och livsmedel.

Finlands mål är att utifrån diskussionerna vid ministermötet bereda slutsatser om cirkulär ekonomi. Slutsatserna ska behandlas i miljörådet på hösten. I slutsatserna ska det stakas ut hur den nya kommissionen ska främja den cirkulära ekonomin de följande fem åren.

Hållbara lösningar är kärnan i Finlands EU-ordförandeskap

Finland är ordförande i Europeiska unionens råd från den 1 juli till den 31 december 2019 och ordförande både för rådets formella möten i Bryssel och Luxemburg och för de informella ministermötena i Finland.

Hållbar utveckling beaktas konsekvent i arrangemangen under ordförandeskapet. Alla möten hålls i huvudstaden Helsingfors, så att det uppstår så lite trafikutsläpp som möjligt. Det produceras endast lite material för ordförandeskapet och det skaffas inga traditionella ordförandeskapsgåvor. De pengar som har reserverats för gåvorna kommer i sin helhet att användas till att kompensera utsläppen från mötesdeltagarnas flygresor.

”Finland är ordförande i Europeiska unionens råd vid en viktig tidpunkt: Det är nu som hållbarhetskrisen ska lösas. Genom samarbete kan EU hitta lösningar på såväl klimatkrisen som stoppandet av den sjätte utrotningen. Tiden håller på att ta slut. EU:s globala klimatledarskap måste höjas till en ny nivå nu”, sammanfattar minister Mikkonen.

Mer information

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 202, fornamn.efternamn@ym.fi (cirkulär ekonomi)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, tfn +358 50 576 2604, fornamn.efternamn@ym.fi (intervjuförfrågningar)

Huvudtemat den andra dagen vid det informella mötet mellan miljö- och klimatministrarna var utvidgning av den cirkulära ekonomin till nya områden. Ministrarna diskuterade den cirkulära ekonomins lösningar när det gäller att bromsa klimatförändringarna och stoppa förlusten av biologisk mångfald.