Mötet godkände de av EU omfattade förslagen att låta regleringen av den internationella handeln inkludera fyra hotade rockor, makrillhajar och tre arter av sjögurka. Att regleringen utökas är ett viktigt steg i rätt riktning, eftersom det hjälper till att begränsa överfisket, som utgör ett hot mot arterna.

Också många andra arter togs med i regleringen av den internationella handeln, bland annat giraffer. Därtill skärptes till exempel bestämmelserna om skyddet av flera sköldpaddsarter.

Starkare skydd för elefanter

Även frågan om skyddet av elefanter avancerade i och med att mötet beslutade att förbjuda verksamhet som innebär att afrikanska elefanter förflyttas från deras naturliga utbredningsområde och placeras i djurparker.

Det fördes en häftig diskussion i frågan, eftersom det ursprungliga förslaget var problematiskt på flera punkter. Förslaget skulle till exempel även ha förbjudit all förflyttning av elefanter som redan lever i djurparker, vilket innebär att dessa elefanter i värsta fall borde avlivas i stället för att förflyttas, om en djurpark exempelvis lägger ner sin verksamhet.

De problematiska punkterna löstes under ledning av EU i samarbete med dem som lagt fram förslaget, och slutsatsen godkändes med klar majoritet.

”EU strävar efter att främja skyddet av elefanter på alla tänkbara sätt. Vi är nöjda med det beslut som nu fattades och som i allt högre grad förbättrar skyddet av elefanter, beaktar eventuella specialfall och inbegriper behövlig kontroll av CITES-myndigheter”, berättar miljörådet Esko Hyvärinen.

Diskussionerna om begränsning av den nationella handeln med elfenben ledde till ett beslut om att parterna ska lämna en rapport om den nationella marknaden för elfenben i respektive region innan CITES ständiga kommitté håller sitt nästa möte.

Under konferensen diskuterades också visionen för CITES-konventionen. Det sattes ett nytt mål för CITES om att se till att all internationell handel med djur och växter ska vara laglig och hållbar senast 2030.

Partskonferensen hölls i Genève den 17–28 augusti. Under konferensen samordnade Finland EU:s och medlemsländernas verksamhet i egenskap av EU-ordförandeland.

CITES-konventionen

Syftet med CITES-konventionen är att skydda vilda växter och djur genom att kontrollera den internationella handeln med dessa. Till konventionen har fogats över 35 000 vilda växter och djur som konstaterats vara hotade, eller löper risk att bli hotade, till följd av den internationella handeln med arterna i fråga. Den internationella handeln med de arter som omfattas av CITES-konventionen regleras genom export- och importtillstånd, försäljningstillstånd och begränsningar.

CITES-konventionen trädde i kraft 1975 och har undertecknats av 183 länder. Konventionen har genomförts i EU-länderna genom EU:s egen CITES-lagstiftning.

Mer information:

Esko Hyvärinen, miljöråd, Miljöministeriet, fornamn.o.efternamn@ym.fi, tfn +358 295 250 094

Marja Pylvänäinen, överinspektör, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn +358 295 251 529

I dag, den 28 augusti 2019, avslutades partskonferensen för CITES-konventionen om internationell handel med hotade arter. Under konferensen fattades viktiga beslut som bidrar till bevarandet av naturen och skyddet av arter. EU lyckades med framgång bland annat främja skyddet av flera hotade havsdjur och kräldjur, likaså skyddet av elefanter.

”Insatserna för att stoppa och förhindra skogsbränder är en stor klimatfråga. Bränderna, som hunnit sprida sig långa vägar, och avskogningen kan leda till att hela regnskogen förstörs. Jag ber att effektiva utrikes- och handelspolitiska metoder nu ska tillgripas som hjälp i arbetet med att stoppa förödelsen”, vädjar minister Mikkonen.

EU:s utrikesministrar kommer att diskutera EU:s åtgärder för att bekämpa skogsbränderna vid sitt informella möte i Helsingfors i slutet av veckan.

”Det är också med tanke på bevarandet av den biologiska mångfalden viktigt att stoppa avskogningen. Regnskogen i Amazonas utgör hem för var tionde art på jorden. Finland vill i egenskap av ordförandeland i Europeiska unionens råd agera aktivt i frågan. Vi har också för avsikt att bereda slutsatser för rådet om målet att stoppa avskogningen. Att garantera hållbara produktionskedjor har här en central roll.”

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 414 16 82, fornamn.efternamn@ym.fi

Enligt miljö- och klimatminister Krista Mikkonen krävs det tuffa åtgärder av EU när det gäller att stoppa skogsbränderna i Amazonas. I ett brev till EU:s höga representant för utrikes frågor Federica Mogherini tackar Mikkonen för de åtgärder som hittills vidtagits och ställningstaganden som gjorts, men efterlyser ett ännu större tryck på Brasilien.

Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar:

Utredaren Markku Mylly har färdigställt sin rapport om olika alternativ för förvaltning och underhåll av havsforskningsfartyget Aranda.

I utredningen studerades möjligheterna att fortsättningsvis låta Finlands miljöcentral hålla fartyget, att överföra det från miljöcentralen till en annan organisation inom statsförvaltningen, att sälja det till en privat aktör samt andra alternativ. Under arbetet utreddes framför allt vilka förutsättningar Gränsbevakningsväsendet, Marinen och Arctia Ab har att sköta förvaltningen av fartyget.

Miljöministeriet och Finlands miljöcentral tillsatte våren 2019 sjöfartsrådet Markku Mylly som utredare med uppgift att utreda frågor kring underhåll, förvaltning och finansiering av det statsägda forskningsfartyget Aranda och deras inverkan på havsforskningen och havsövervakningen. För närvarande är det Finlands miljöcentral som förvaltar och underhåller fartyget. För rederiverksamheten svarar VG-Shipping Oy. Detta avtal går ut senast i slutet av 2020.

”Utredningen har genomförts i rask takt, i enlighet med önskemålet. Den innehåller god basinformation om de olika alternativen och en bedömning av deras kostnadseffekter”, säger miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka.

”Utredaren har bedömt att ett beaktansvärt alternativ är att fortsätta enligt nuläget, men det skulle kräva tilläggsfinansiering. Miljöministeriet anser det vara nödvändigt att fortsätta förhandlingarna för att detaljerna kring de alternativ som läggs fram i utredningen ska preciseras och slutliga beslut kunna fattas. Den färska utredningen ger mycket goda förutsättningar för detta.”

Aranda är ett modernt isförstärkt forskningsfartyg. I fjol slutfördes en grundlig reparation och upprustning av fartyget. Fartyget används förutom av Finlands miljöcentral även av bl.a. Meteorologiska institutet och Naturresursinstitutet samt av Helsingfors universitet, Åbo universitet och Åbo Akademi. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut är den utomstående organisation som har använt fartyget mest de senaste fem åren. Sverige kommer dock snart att få ett eget havsforskningsfartyg. Finlands miljöcentral letar aktivt efter nya internationella samarbetspartner.

”Aranda har en viktig roll i uppföljningen av och forskningen kring Östersjöns tillstånd. Finlands miljöcentrals kärnkompetens är att bedriva tvärvetenskaplig miljöforskning, inte att förvalta fartyg. Det vore bra om förvaltningen av fartyget sköttes av någon som har naturliga och praktiska förutsättningar att ha hand om denna viktiga uppgift. Nu är en lämplig tidpunkt att omsorgsfullt bedöma hur förvaltningen av fartyget ska skötas i framtiden”, konstaterar Lea Kauppi, generaldirektör för Finlands miljöcentral.

Oberoende av vilket förvaltningsalternativ som slutligen väljs kommer Finlands miljöcentral också i fortsättningen att svara för planeringen av den forskning och övervakning som utförs med Aranda, och även för genomförandet i samarbete med andra forskningsinstitut.

Mer information:

Miljöministeriet:
Saara Bäck, miljöråd, tfn 0295 250 337, fornamn.efternamn@ym.fi

Finlands miljöcentral:
Lea Kauppi, generaldirektör, tfn 0295 251 700, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Utredaren Markku Mylly har färdigställt sin rapport om olika alternativ för förvaltning och underhåll av havsforskningsfartyget Aranda.

Försöken och pilotprojekten kan t.ex. ha nåt av följande teman: delaktighet, gemenskap, nya sätt att delta, medskapande, minskad ojämlikhet eller tjänsters tillgänglighet för olika befolkningsgrupper. Projekten förväntas ta fram ny information, tjänster eller verksamhetsmodeller som bidrar till att utveckla verksamheten i städer och kommuner eller öka invånarnas välbefinnande.

Projekten bör vara tidsmässigt avgränsade och fokusera på bestående förändringar i städernas och kommunernas praktiska utvecklingsarbete eller i deras ledning eller planering och uppföljning av verksamheten. Projekten bör också omfatta nya samarbetsformer eller samarbete mellan olika kommunala enheter, mellan olika kommuner eller mellan kommuner och andra organisationer.

Programmet för hållbara städer strävar efter att hitta lösningar på utmaningar som förenar de olika temana inom hållbar utveckling eller utmaningar som faller mellan de nuvarande åtgärderna. Projekten bör förutom social hållbarhet också anknyta till något av programmets övriga temaområden: koldioxidsnåla städer, smarta städer och friska städer.

Försöken och pilotprojekten stöds genom statsunderstöd, som beviljas av miljöministeriet. Sökanden kan vara en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskapsförbund eller ett konsortium som dessa bildar. I den här ansökningsomgången delas det ut sammanlagt högst 250 000 euro. Understöd kan beviljas för högst 60 procent av kostnaderna för ett enskilt projekt, dock högst 30 000 euro.

Mer information ges under ett informationsevenemang som ordnas i september, vars datum meddelas senare. Det ordnas ett kickoff-evenemang för de försök och pilotprojekt som väljs ut, och utöver detta även sparring, resultatevenemang och annat stöd i kommunikationen.

Mer information:

Virve Hokkanen, programchef, programmet för hållbara städer, tfn 0295 250 034, virve.hokkanen@ym.fi

Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, öppnar en utlysning för projekt som främjar social hållbarhet i städer och kommuner. Understöd kan beviljas försök och pilotprojekt som testar nya lösningar eller en bredare tillämpning av lösningar som testats tidigare. Ansökningsomgången är öppen till den 4 oktober.

Understödet kan uppgå till högst 50 procent av de faktiska kostnaderna. Enligt förslaget kan understöd beviljas de bostadsaktiebolag som äger byggnaderna i fråga eller småhusägare. Understödet är inte avsett för professionella aktörer, t.ex. hyreshusbolag.

Syftet med understöden är att förbättra situationen för dem som bor i byggnader med fukt- och mögelskador och inneluftsproblem genom att uppmuntra och stödja ägarna när det gäller att renovera byggnaderna och iaktta planmässig fastighetshållning.

Bestämmelser med noggrannare villkor beträffande beviljande av understöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Till exempel undersökningar av en byggnads skick bör utföras av en behörig person och uppnå den goda standard som fastställts i branschen. Som behöriga betraktas personer som uppfyller kompetenskraven enligt förordningen om boendehälsa eller som har annan motsvarande tillräcklig kompetens för undersökning av en byggnads skick, och därtill arbetserfarenhet.

Lagen bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet, i vilket det föreslagits ett årligt anslag på 2,3 miljoner euro för understöden. Lagen svarar dessutom delvis på riksdagens uttalanden om fukt- och mögelskador i byggnader.

Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Avsikten är att lagförslaget ska överlämnas till riksdagen hösten 2019 i form av en budgetlag som ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 16 september 2019.

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, fornamn.efternamn@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med bestämmelser om understöd för undersökningar av bostadsbyggnaders skick och planering av reparationer i byggnader och bostäder med fukt- och mögelskador och inneluftsproblem.

Miljöministeriet och Finlands miljöcentral:

En ny bedömning av ytvattnens ekologiska status i Finland visar att 87 procent av sjöarnas areal och 68 procent av åarna och älvarna har god eller hög status. Övergödningen är fortfarande det största problemet. Inlandsvattnens tillstånd har inte förändrats i någon betydande utsträckning sedan 2013, men på vissa ställen kan man märka en liten förbättring. Finska vikens tillstånd har förbättrats, men kustvattnens tillstånd har i regel inte nått god status. De risker som är förknippade med grundvattnen har inte ökat.

Den preliminära bedömningen omfattar 6 875 sjö-, å-, älv- och kustvattenförekomster. Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och Finlands miljöcentral kommer i början av hösten att utreda orsakerna till enskilda statusförändringar.

Sjöarnas tillstånd nästan oförändrat, kustvattnens tillstånd har försämrats

I Finska viken har tillståndet förbättrats tack vare vattenskyddsåtgärder och framför allt den effektiviserade avloppsreningen i S:t Petersburg. De kustområden som har god status är koncentrerade till Bottniska viken.

Antalet grundvattenområden som är klassificerade som riskområden har inte förändrats nämnvärt jämfört med den föregående bedömningen. Totalt 9 procent av de 3 800 grundvattenområden som ingick i bedömningen är riskområden där riskfaktorer som är förknippade med mänsklig aktivitet utgör ett hot mot uppnåendet av god status. För omkring 4 procent av grundvattenområdena saknas tillräcklig information för att riskerna och statusen ska kunna bedömas. Dessa så kallade utredningsobjekt har ökat något i antal.

Information om tillståndet gör att åtgärder kan riktas rätt

Inom EU-området är målet att uppnå god status i ytvattnen senast 2027. Den klassificering av den ekologiska statusen som nu offentliggörs ger allt mer detaljerad information om vilka vatten som är i behov av åtgärder för att kunna nå eller upprätthålla god status. Ett sammandrag av dessa åtgärder kommer att ingå i de förvaltningsplaner som statsrådet ska fatta beslut om 2021.

”Den nyaste klassificeringen av statusen i våra vatten visar hur viktigt Programmet för effektiverat vattenskydd är och att vi måste snabba upp åtgärderna för att belastningen ska minska” säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Programmet för effektiverat vattenskydd, som inleddes i år, ska påskynda skyddet av Östersjön och inlandsvattnen genom en historiskt betydande satsning. Åtgärderna i programmet ska bland annat se till att näringsämnen från jordbruket inte släpps ut i vattnet tack vare nya vattenskyddsmetoder såsom gips, strukturkalk och fiberslam, och att det genomförs flera projekt för restaurering av vattendrag och släpps ut mindre skadliga ämnen i vattnet i städer och tätorter.

Vattnens status bedöms vart sjätte år i samtliga EU-länder. NTM-centralerna har i respektive områden bedömt vattenstatusen, och dessa bedömningar ligger till grund för det riksomfattande sammandrag om vattenstatusen som Finlands miljöcentral har sammanställt utifrån det material som samlats in 2012–2017. Naturresursinstitutet svarade för bedömningen när det gäller fiskar. Föregående bedömning av vattenstatusen i Finland utfördes 2013.

Mer information:

Miljöministeriet
Antton Keto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 148, fornamn.efternamn@ym.fi
Grundvatten: Juhani Gustafsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 338, fornamn.efternamn@ym.fi

Finlands miljöcentral SYKE

Klassificeringen av vattenstatusen (åar, älvar och sjöar):
Marko Järvinen, gruppchef, tfn 0400 148 758, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Klassificeringen av vattenstatusen (kustvatten):
Pirkko Kauppila, specialforskare, tfn 0400 148 530, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Naturresursinstitutet
Fiskar: Jukka Ruuhijärvi, tfn 0400 219 613, fornamn.efternamn@luke.fi

^{1) Vid klassificeringen av den ekologiska statusen granskas i första hand de biologiska kvalitetsfaktorerna. Vattenförekomstens tillstånd när det gäller planktonalger, kiselalger, vattenväxter, bottendjur och fiskar jämförs med förhållanden där mänsklig aktivitet inte har haft nån fastställd inverkan på biotan. Ju mindre den mänskliga påverkan är, desto bättre är vattendragets ekologiska status. I bedömningen beaktas dessutom vattnets kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, pH, siktdjup) och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (bl.a. vandringshinder, reglering).}

En ny bedömning av ytvattnens ekologiska status i Finland visar att 87 procent av sjöarnas areal och 68 procent av åarna och älvarna har god eller hög status. Övergödningen är fortfarande det största problemet. Inlandsvattnens tillstånd har inte förändrats i någon betydande utsträckning sedan 2013, men på vissa ställen kan man märka en liten förbättring. Finska vikens tillstånd har förbättrats, men kustvattnens tillstånd har i regel inte nått god status. De risker som är förknippade med grundvat

Regeringens mål är att Finland ska vara klimatneutralt före 2035. Ministerarbetsgruppen diskuterade vid sitt första möte de inledande åtgärderna för att målet ska kunna nås. De klimat- och energistrategier som sträcker sig till 2030 och 2050 ska uppdateras och klimatlagen revideras så att de motsvarar målet.

”Finland visar starkt internationellt klimatledarskap genom att ställa upp ett mål om klimatneutralitet 2035. Vi måste snabbt inleda åtgärderna för att kunna nå målet. Hela samhällets insats behövs i bekämpningen av klimatförändringen. I ministerarbetsgruppen kommer ministrar från olika förvaltningsområden att tillsammans planera klimatåtgärder bland annat i fråga om transporter, energiproduktion, jordbruk och markanvändning. Regeringen vill föra en starkt faktabaserad politik, och det innebär att de utredningar som genomförs som underlag har en mycket viktig roll”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen diskuterade utöver behövliga utredningar även arbetsplanen för hösten överlag samt uppföljningen av målen i regeringsprogrammet, de sektorsspecifika utsläppsminskningarna och finansieringen av klimatarbetet. Ministerarbetsgruppen ska senare i år bland annat behandla revideringen av klimatlagen, upprättandet av koldioxidsnåla färdplaner för olika sektorer, transporter med låga koldioxidutsläpp, främjande av cirkulär ekonomi och stärkande av den biologiska mångfalden.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Outi Honkatukia, generalsekreterare för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, fornamn.efternamn@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde första gången torsdagen den 22 augusti under ledning av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Ministerarbetsgruppen ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.