Lagändringen baserar sig på regeringsprogrammet och ska förbättra boendeförhållandena för studerande och unga genom att antalet bostäder med skäliga boendekostnader i tillväxtcentrumen ökar.

”Det är väldigt svårt att hitta förmånliga bostäder i de stora städerna, det märker framför allt nya studerande som inleder sina studier på hösten. Jag önskar att höjningen av investeringsunderstödet ska underlätta bostadssituationen för studerande och unga i och med att utbudet av bostäder med skäliga boendekostnader utökas och man också ser till att bostäderna är i bättre skick. När det är lätt att hitta ett hem och boendekostnaderna är skäliga går det bättre att koncentrera sig på studierna och livet i övrigt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ökningen av antalet student- och ungdomsbostäder med skäliga boendekostnader stöder självständigt boende och bättre boendeförhållanden och levnadsstandard för studerande och unga, samtidigt som det också förebygger marginalisering. När studerande bor i studentbostäder som är förmånligare är fritt finansierade bostäder minskar deras behov av att arbeta vid sidan av studierna, vilket också gör det lättare att slutföra studierna inom utsatt tid.

Att stödja produktionen av student- och ungdomsbostäder förbättrar också på allmänt plan hyresbostadssituationen i tillväxtcentrumen i och med att flera fritt finansierade hyresbostäder blir tillgängliga för t.ex. personer i arbetslivet.

Det understöd som beviljas för student- och ungdomsbostäder omfattas av den lägsta stödklassen för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. I de bostäder som hör till denna stödklass genomförs inga speciallösningar i fråga om utrymmen och utrustning, men understöd beviljas för att de boendes bostadsförhållanden är utmanande och deras inkomster exceptionellt låga. Investeringsunderstöden beviljas av statens bostadsfonds medel. Riksdagen bestämmer årligen det totala stödbeloppet i samband med statsbudgeten. Den höjning av understödet som nu föreslås görs inom ramen för den gällande understödsfullmakten i form av en omfördelning av understöden.

Ändringen träder i kraft den 1 november – gäller också projektansökningar som redan är anhängiga

Lagändringen avses träda i kraft den 1 november. Från och med det datumet ska Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) fatta stödbeslut enligt den högre stödprocenten.

Enligt förslaget ska högre understöd också kunna beviljas bostadsprojekt vars ansökan redan behandlas av ARA vid den tidpunkt lagändringen träder i kraft, men där inget beslut ännu har fattats. På detta sätt säkerställs att alla som ansöker om understöd behandlas jämlikt och att stödprocessen löper smidigt.

Mer information

Ville Koponen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 132, ville.koponen@ym.fi

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Statsrådet överlämnade i dag en proposition till riksdagen med ett förslag om att det maximala belopp investeringsunderstöd som beviljas för byggande, anskaffning och ombyggnad av student- och ungdomsbostäder ska höjas från 10 procent till 15 procent av de godkända kostnaderna för projektet. Inga andra ändringar föreslås i understödet.

Avsikten är att med hjälp av metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck göra det lättare att sänka byggnaders klimatpåverkan. Metoden omfattar byggnadens hela livscykel, allt från framställningen av byggprodukter till transporter och arbetet på byggarbetsplatser, användning och reparationer samt rivning och återvinning i slutet av livscykeln.

Testningen av metoden utgör en del av den färdplan för koldioxidsnålt byggande som miljöministeriet offentliggjorde 2017 och som har som mål att beräkningen av byggnaders klimatavtryck ska integreras i den styrning som utövas genom lagstiftning. Enligt 2019 års regeringsprogram ska genomförandet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande påskyndas – målet är att styrning genom lagstiftning kan tillämpas i mitten av 2020-talet.

Det första utkastet till beräkningsmetod utvecklades i samarbete med experter i byggbranschen och sändes på remiss i slutet av 2018. Metoden har preciserats och modifierats utifrån de kommentarer som lämnades i samband med remissbehandlingen, och under den testperiod som nu inleds kommer det att samlas in ytterligare erfarenheter som utgör grund för beredningen och testningen av nästa version.

Efter remissbehandlingen modifierades beräkningsmetoden framför allt när det gäller beaktandet av den målsatta användningstiden för byggnaden, nyttan med överskott av förnybar energi och olika energiformers emissionsfaktorer.

“Vi önskar att olika slags byggprojekt deltar i testningen. Såväl nybyggnads- som reparationsprojekt är välkomna, likaså byggnader av olika storlek. Byggnadsprojekteringen bör dock vara så långt hunnen att man i stora drag vet vilka material som kommer att användas i byggnaden,” berättar Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

Stöd och rådgivning i testningen

För testningen av metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck erbjuds finansiellt stöd. Ansökningar kan lämnas in elektroniskt fram till den 30 september 2019 (www.elinkaarilaskenta.fi). Ansökningsomgången inleds den 30 augusti 2019.

Green Building Council Finland tillhandahåller också rådgivning, som kan anlitas av såväl offentliga som privata aktörer. Green Building Council Finland är en icke-vinstdrivande förening som främjar hållbar utveckling i fastighets- och byggbranschen.

“Vi vill för vår del bidra till att kunskaperna om koldioxidsnålt byggande förbättras i Finland. Under testperioden erbjuder vi rådgivning på webben, per telefon och i form av workshoppar,” berättar Lauri Tähtinen, äldre sakkunnig vid Green Building Council Finland.

Parallellt med testningen av metoden inleds också arbetet med att ta fram en nationell utsläppsdatabas, och för detta arbete svarar Finlands miljöcentral.

“När metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck efter testfasen börjar tillämpas i praktiken krävs det tillförlitlig information som producerats på ett genomskinligt sätt och som kan användas som grund för beräkningen,” säger Janne Pesu, specialsakkunnig vid Finlands miljöcentral.

Databasen, som ska innehålla utsläppsdata om byggnadsmaterial, byggande, transporter och avfallshantering, kommer att tas fram i samarbete med byggbranschen. Målet är att en första version av databasen ska färdigställas under 2020.

Mer information

Matti Kuittinen
specialsakkunnig
miljöministeriet
0295 250 268
matti.kuittinen@ym.fi

Lauri Tähtinen
äldre sakkunnig
Green Building Council Finland
040 486 5400
lauri.tahtinen@figbc.fi

Janne Pesu
specialsakkunnig
Finlands miljöcentral
0295 251 405
janne.pesu@ymparisto.fi

Miljöministeriet börjar nu testa den metod som tagits fram för beräkning av byggnaders klimatavtryck. Testperioden sträcker sig från hösten 2019 till sommaren 2020, och under den perioden ska det utredas hur den beräkningsmetod som miljöministeriet berett lämpar sig för vanliga projekterings- och byggprojekt.

Försöken genomfördes i flera olika sammanhang: inom hobbyverksamhet för barn, bland stadens anställda, inom den grundläggande undervisningen, i skolkök, i husbolag och bland personer som pendlar till arbetet med bil. Många försök väckte intresse hos målgruppen och sporrade till klimatvänliga val, och försöken nådde också ut till den breda allmänheten. I alla försöksprojekt som gällde undervisning och skolelever fick elever och lärare möjlighet att delta redan i det inledande skedet.

Som metoder för att påverka konsumtionen användes å ena sidan ekonomiska styrmedel (t.ex. gratisbiljetter till kollektivtrafiken inom försöket Motivointi on A ja O) och å andra sidan informationsstyrning (t.ex. miljöpedagogiska material). Inom ett försök med klimatcoachning undersöktes vilka metoder som har störst inverkan på människorna. De som deltog i försöket ansåg att informationen och möjligheten att lätt kunna göra val var några av de viktigaste faktorerna när det gällde att sporras till klimatinsatser. Också gruppstöd ansågs ha en motiverande effekt.

”De försök vi finansierade gav otroliga resultat och lärdomar. En bidragande orsak till att försöken lyckades var också att deltagarna hade engagerats i försöket redan i ett tidigt skede. Lokala försök ger klimatarbetet större genomslag och ökar godtagbarheten; de förankrar klimatpolitiken i vardagen. Det gläder oss att vi har möjlighet att bevilja vissa försök fortsatt finansiering så att utvecklingen inte stannar här,” säger Miia Berger, sakkunnig vid miljöministeriet. 

Fyra försöksprojekt som bidrar till en mer klimatsmart vardag beviljas fortsatt finansiering, och dessa bedöms ha potential att utvidgas och bedriva permanent verksamhet.

• HRM klimatinfos försök Gemensamma lådcyklar i hyreshusbolag beviljas 7 000 euro i fortsatt finansiering. Med hjälp av finansieringen ska försöket utvidgas i samarbete med hyreshusbolaget SATO. Det fyra månader långa försöket ska infalla under hösten och vintern, vilket kommer att ge värdefull information om hur samanvändningen av elassisterade lådcyklar fungerar under den svåraste tiden på året. Försöket kommer också att på längre sikt ge information om behovet att hyra ellådcykar.
• Suomen luonto- ja ympäristökoulujen liitto ry:s försök De bästa idéerna inom klimatpedagogik för pedagoger beviljades 10 000 euro i fortsatt finansiering. Försöksprojektet utvecklade i samarbete med lärare färdiga materialpaket för miljöpedagogik i skolorna. Avsikten är att med den fortsatta finansieringen skala upp försöket och de miljöpedagogiska paket som tagits fram så att de sprids till en bredare användarskara. Dessutom utvecklas ett nytt miljöpedagogiskt verktyg i tjänsten Mappa.fi.
• J. Kohvakkas och L. Lehtinens pantförsök Pantix beviljades fortsatt finansiering på 10 000 euro för utveckling av lösningar för ett pantsystem för kärl. Med hjälp av finansieringen kan försöket skalas upp och börja omfatta flera verksamhetsställen mellan vilka logistiken kring kärlen ska ordnas. Tack vare finansieringen ska det också tas fram en enhetlig serie av kärl på vilka pantmärket trycks färdigt. På detta sätt nöts märket inte bort när kärlen diskas.
• Försöksprojektet Skolmåltider 2030 med initiativtagarna Teea Kortetmäki, forskare i livsmedelssystem, och Muurame kommuns måltidschef Ilja Saralahti beviljades 10 000 euro i fortsatt finansiering. Inom ramen för försöket sammanställdes en lista över skolmåltider som har halverat klimatavtryck och som garanterat är smakliga för målgruppen. Finansieringen används till att skala upp listan Skolmåltider 2030 så att den kan användas av branschens aktörer i mer utbredd skala i Finland.

En av prioriteringarna i den klimatpolitiska planen på medellång sikt fram till 2030, Vägen till en klimatsmart vardag, är att påskynda klimatarbetet i kommuner och regioner. Det har budgeterats en miljon euro per år för ändamålet för 2018–2020. Kommunerna och regionerna är i nyckelställning när Finland parallellt med andra länder ska bidra till att begränsa klimatförändringen på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt vettigt sätt. En av de viktigaste grundförutsättningarna är att resultaten ska kunna tillämpas i bred utsträckning på olika håll i Finland.

Mer information:

Miia Berger, sakkunnig, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 265

Elina Ovaskainen, sakkunnig, Motiva, fornamn.efternamn@motiva.fi, tfn 09 6122 5066 (förfrågningar om intervjuer med projektgenomförarna)

I den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppmanas medborgarna halvera sitt klimatavtryck före 2030. Miljöministeriet och Motiva efterlyste idéer om hur detta kunde göras på ett enkelt och sporrande sätt. Före slutet av juli genomfördes 15 försöksprojekt inom teman vardagstransporter, lösningar för energieffektiva hem samt hållbar lokal konsumtion. Fyra av försöksprojekten har beviljats sammanlagt 37 000 euro i fortsatt finansiering för att utveckla sina idéer och skala upp försöken.