Försöken och pilotprojekten kan t.ex. ha nåt av följande teman: delaktighet, gemenskap, nya sätt att delta, medskapande, minskad ojämlikhet eller tjänsters tillgänglighet för olika befolkningsgrupper. Projekten förväntas ta fram ny information, tjänster eller verksamhetsmodeller som bidrar till att utveckla verksamheten i städer och kommuner eller öka invånarnas välbefinnande.

Projekten bör vara tidsmässigt avgränsade och fokusera på bestående förändringar i städernas och kommunernas praktiska utvecklingsarbete eller i deras ledning eller planering och uppföljning av verksamheten. Projekten bör också omfatta nya samarbetsformer eller samarbete mellan olika kommunala enheter, mellan olika kommuner eller mellan kommuner och andra organisationer.

Programmet för hållbara städer strävar efter att hitta lösningar på utmaningar som förenar de olika temana inom hållbar utveckling eller utmaningar som faller mellan de nuvarande åtgärderna. Projekten bör förutom social hållbarhet också anknyta till något av programmets övriga temaområden: koldioxidsnåla städer, smarta städer och friska städer.

Försöken och pilotprojekten stöds genom statsunderstöd, som beviljas av miljöministeriet. Sökanden kan vara en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskapsförbund eller ett konsortium som dessa bildar. I den här ansökningsomgången delas det ut sammanlagt högst 250 000 euro. Understöd kan beviljas för högst 60 procent av kostnaderna för ett enskilt projekt, dock högst 30 000 euro.

Mer information ges under ett informationsevenemang som ordnas i september, vars datum meddelas senare. Det ordnas ett kickoff-evenemang för de försök och pilotprojekt som väljs ut, och utöver detta även sparring, resultatevenemang och annat stöd i kommunikationen.

Mer information:

Virve Hokkanen, programchef, programmet för hållbara städer, tfn 0295 250 034, virve.hokkanen@ym.fi

Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, öppnar en utlysning för projekt som främjar social hållbarhet i städer och kommuner. Understöd kan beviljas försök och pilotprojekt som testar nya lösningar eller en bredare tillämpning av lösningar som testats tidigare. Ansökningsomgången är öppen till den 4 oktober.

Understödet kan uppgå till högst 50 procent av de faktiska kostnaderna. Enligt förslaget kan understöd beviljas de bostadsaktiebolag som äger byggnaderna i fråga eller småhusägare. Understödet är inte avsett för professionella aktörer, t.ex. hyreshusbolag.

Syftet med understöden är att förbättra situationen för dem som bor i byggnader med fukt- och mögelskador och inneluftsproblem genom att uppmuntra och stödja ägarna när det gäller att renovera byggnaderna och iaktta planmässig fastighetshållning.

Bestämmelser med noggrannare villkor beträffande beviljande av understöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Till exempel undersökningar av en byggnads skick bör utföras av en behörig person och uppnå den goda standard som fastställts i branschen. Som behöriga betraktas personer som uppfyller kompetenskraven enligt förordningen om boendehälsa eller som har annan motsvarande tillräcklig kompetens för undersökning av en byggnads skick, och därtill arbetserfarenhet.

Lagen bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet, i vilket det föreslagits ett årligt anslag på 2,3 miljoner euro för understöden. Lagen svarar dessutom delvis på riksdagens uttalanden om fukt- och mögelskador i byggnader.

Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Avsikten är att lagförslaget ska överlämnas till riksdagen hösten 2019 i form av en budgetlag som ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 16 september 2019.

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, fornamn.efternamn@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med bestämmelser om understöd för undersökningar av bostadsbyggnaders skick och planering av reparationer i byggnader och bostäder med fukt- och mögelskador och inneluftsproblem.

Miljöministeriet och Finlands miljöcentral:

En ny bedömning av ytvattnens ekologiska status i Finland visar att 87 procent av sjöarnas areal och 68 procent av åarna och älvarna har god eller hög status. Övergödningen är fortfarande det största problemet. Inlandsvattnens tillstånd har inte förändrats i någon betydande utsträckning sedan 2013, men på vissa ställen kan man märka en liten förbättring. Finska vikens tillstånd har förbättrats, men kustvattnens tillstånd har i regel inte nått god status. De risker som är förknippade med grundvattnen har inte ökat.

Den preliminära bedömningen omfattar 6 875 sjö-, å-, älv- och kustvattenförekomster. Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och Finlands miljöcentral kommer i början av hösten att utreda orsakerna till enskilda statusförändringar.

Sjöarnas tillstånd nästan oförändrat, kustvattnens tillstånd har försämrats

I Finska viken har tillståndet förbättrats tack vare vattenskyddsåtgärder och framför allt den effektiviserade avloppsreningen i S:t Petersburg. De kustområden som har god status är koncentrerade till Bottniska viken.

Antalet grundvattenområden som är klassificerade som riskområden har inte förändrats nämnvärt jämfört med den föregående bedömningen. Totalt 9 procent av de 3 800 grundvattenområden som ingick i bedömningen är riskområden där riskfaktorer som är förknippade med mänsklig aktivitet utgör ett hot mot uppnåendet av god status. För omkring 4 procent av grundvattenområdena saknas tillräcklig information för att riskerna och statusen ska kunna bedömas. Dessa så kallade utredningsobjekt har ökat något i antal.

Information om tillståndet gör att åtgärder kan riktas rätt

Inom EU-området är målet att uppnå god status i ytvattnen senast 2027. Den klassificering av den ekologiska statusen som nu offentliggörs ger allt mer detaljerad information om vilka vatten som är i behov av åtgärder för att kunna nå eller upprätthålla god status. Ett sammandrag av dessa åtgärder kommer att ingå i de förvaltningsplaner som statsrådet ska fatta beslut om 2021.

”Den nyaste klassificeringen av statusen i våra vatten visar hur viktigt Programmet för effektiverat vattenskydd är och att vi måste snabba upp åtgärderna för att belastningen ska minska” säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Programmet för effektiverat vattenskydd, som inleddes i år, ska påskynda skyddet av Östersjön och inlandsvattnen genom en historiskt betydande satsning. Åtgärderna i programmet ska bland annat se till att näringsämnen från jordbruket inte släpps ut i vattnet tack vare nya vattenskyddsmetoder såsom gips, strukturkalk och fiberslam, och att det genomförs flera projekt för restaurering av vattendrag och släpps ut mindre skadliga ämnen i vattnet i städer och tätorter.

Vattnens status bedöms vart sjätte år i samtliga EU-länder. NTM-centralerna har i respektive områden bedömt vattenstatusen, och dessa bedömningar ligger till grund för det riksomfattande sammandrag om vattenstatusen som Finlands miljöcentral har sammanställt utifrån det material som samlats in 2012–2017. Naturresursinstitutet svarade för bedömningen när det gäller fiskar. Föregående bedömning av vattenstatusen i Finland utfördes 2013.

Mer information:

Miljöministeriet
Antton Keto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 148, fornamn.efternamn@ym.fi
Grundvatten: Juhani Gustafsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 338, fornamn.efternamn@ym.fi

Finlands miljöcentral SYKE

Klassificeringen av vattenstatusen (åar, älvar och sjöar):
Marko Järvinen, gruppchef, tfn 0400 148 758, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Klassificeringen av vattenstatusen (kustvatten):
Pirkko Kauppila, specialforskare, tfn 0400 148 530, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Naturresursinstitutet
Fiskar: Jukka Ruuhijärvi, tfn 0400 219 613, fornamn.efternamn@luke.fi

^{1) Vid klassificeringen av den ekologiska statusen granskas i första hand de biologiska kvalitetsfaktorerna. Vattenförekomstens tillstånd när det gäller planktonalger, kiselalger, vattenväxter, bottendjur och fiskar jämförs med förhållanden där mänsklig aktivitet inte har haft nån fastställd inverkan på biotan. Ju mindre den mänskliga påverkan är, desto bättre är vattendragets ekologiska status. I bedömningen beaktas dessutom vattnets kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, pH, siktdjup) och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (bl.a. vandringshinder, reglering).}

En ny bedömning av ytvattnens ekologiska status i Finland visar att 87 procent av sjöarnas areal och 68 procent av åarna och älvarna har god eller hög status. Övergödningen är fortfarande det största problemet. Inlandsvattnens tillstånd har inte förändrats i någon betydande utsträckning sedan 2013, men på vissa ställen kan man märka en liten förbättring. Finska vikens tillstånd har förbättrats, men kustvattnens tillstånd har i regel inte nått god status. De risker som är förknippade med grundvat

Regeringens mål är att Finland ska vara klimatneutralt före 2035. Ministerarbetsgruppen diskuterade vid sitt första möte de inledande åtgärderna för att målet ska kunna nås. De klimat- och energistrategier som sträcker sig till 2030 och 2050 ska uppdateras och klimatlagen revideras så att de motsvarar målet.

”Finland visar starkt internationellt klimatledarskap genom att ställa upp ett mål om klimatneutralitet 2035. Vi måste snabbt inleda åtgärderna för att kunna nå målet. Hela samhällets insats behövs i bekämpningen av klimatförändringen. I ministerarbetsgruppen kommer ministrar från olika förvaltningsområden att tillsammans planera klimatåtgärder bland annat i fråga om transporter, energiproduktion, jordbruk och markanvändning. Regeringen vill föra en starkt faktabaserad politik, och det innebär att de utredningar som genomförs som underlag har en mycket viktig roll”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen diskuterade utöver behövliga utredningar även arbetsplanen för hösten överlag samt uppföljningen av målen i regeringsprogrammet, de sektorsspecifika utsläppsminskningarna och finansieringen av klimatarbetet. Ministerarbetsgruppen ska senare i år bland annat behandla revideringen av klimatlagen, upprättandet av koldioxidsnåla färdplaner för olika sektorer, transporter med låga koldioxidutsläpp, främjande av cirkulär ekonomi och stärkande av den biologiska mångfalden.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Outi Honkatukia, generalsekreterare för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, fornamn.efternamn@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde första gången torsdagen den 22 augusti under ledning av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Ministerarbetsgruppen ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

I förslaget anvisas 137,7 miljoner euro för miljö- och naturvård. För områdesanvändning, boende och byggande anvisas 30,9 miljoner euro. Det föreslås att 66,9 miljoner euro ska anvisas för förvaltningsområdets omkostnader. Ur statens bostadsfond, som inte omfattas av budgeten, kommer dessutom medel för uppskattningsvis ca 157,6 miljoner euro att användas för betalning av bidrag och räntestöd för bostäder, detta utöver anslagen i budgeten. Från statens bostadsfond intäktsförs sex miljoner euro i budgeten.

Budgetförslaget innehåller ännu inte regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur. Ministeriernas förslag till framtidsinvesteringar behandlas senare i augusti–september, och de tas sedan in i den slutliga budgetpropositionen.

Betydande tilläggssatsning på naturvård

Enligt regeringsprogrammet ska den samlade finansieringen av naturvård ökas betydligt. Med hjälp av tilläggsfinansiering inleds ett handlingsprogram för förbättrande av livsmiljöerna, som ska bidra till bevarandet och iståndsättningen av nationellt värdefulla myrområden och vårdbiotoper och till restaureringen av fågelvatten. Finansiering anvisas också för forskning och informationssystem. Med finansieringen säkerställs dessutom ökade personresurser för naturvård vid närings-, trafik- och miljöcentralerna och ökade anslag för Forststyrelsens naturskyddsuppgifter.

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO-handlingsplanen) fortsätter och finansieringen utökas med åtta miljoner euro. Östersjöns och inlandsvattnens tillstånd förbättras genom att 15 miljoner euro anvisas för programmet för effektiverat vattenskydd. Inom ramen för programmet kommer man att genomföra vattenskyddsåtgärder inom jord- och skogsbruket och restaurering av vattendrag i form av regionalt samarbete, minska mängden skadliga ämnen i vattnet i städerna och tömma vrak på olja.

Naturpanelens arbete tryggas.

Stöd för omställning till ett klimatneutralt samhälle, en miljon euro beviljas för cirkulär ekonomi

För klimatarbetet i kommuner och regioner avsätts en miljon euro på årsnivå. Avsikten är att öka klimatpanelens effekt genom att höja finansieringen till 750 000 euro per år från tidigare 300 000 euro per år. Det ska fortsättningsvis beviljas understöd för laddningsinfrastruktur för elbilar.

För genomförandet av ett strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi och för arbetet för cirkulär ekonomi överlag reserveras årligen en miljon euro. För rapportering och uppföljning av data inom avfallssektorn kommer det i fortsättningen att avsättas ökade anslag. Dessutom anvisas anslag för upprätthållande av den dataplattform för avfall och biflöden (Materialtorget) som tjänar den cirkulära ekonomin och avfallssektorn.

Bostadsbyggandet påskyndas, stöd för undersökning av byggnaders skick och reparationsplanering

Enligt regeringsprogrammet ska produktionen av ARA-bostäder med skäliga boendekostnader ökas i stadsregionerna. För att detta ska vara möjligt föreslås att fullmakten för räntestödslån ska uppgå till 1 650 miljoner euro, dvs. en höjning på 240 miljoner euro jämfört med detta år. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. I förslaget anvisas 90 miljoner euro för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov.

Enligt regeringsprogrammet ska det år 2020 tas i bruk ett understöd för undersökning av byggnaders skick och för utarbetande av reparationsplaner, och för detta ändamål föreslås ett anslag på 2,3 miljoner euro. Understöd ska kunna beviljas bostadsaktiebolag och småhusägare för undersökning av byggnader med inneluftsproblem. Understöd ska dessutom beviljas för planering av grundliga förbättringar i bostadsaktiebolag.

Det har beretts nya avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) för de största stadsregionerna, och avtalen kommer att bearbetas utifrån riktlinjerna i regeringsprogrammet. Som stöd för genomförandet av avtalen föreslår miljöministeriet startbidrag för sammanlagt 30 miljoner euro för produktion som beviljas långvarigt räntestöd och 20 miljoner euro i understöd för kommunalteknik.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2020

Förhandlingar om budgetpropositionen för nästa år förs mellan ministerierna och finansministeriet den 28–29 augusti. Regeringen behandlar budgeten vid sin budgetmangling den 17–18 september. Samtidigt behandlas planen för de offentliga finanserna för 2020–2023. Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna behandlas i statsrådet den 7 oktober.

Mer information:

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ym.fi

Naturmiljö

Ari Niiranen, överdirektör, tfn 0295 250 071

Miljövård

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn 0295 250 023

Den byggda miljön

Timo Tähtinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 306

Beredningen av miljöministeriets budgetförslag

Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214

I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2020 uppgår anslagen till sammanlagt 235,5 miljoner euro, vilket är 31,1 miljoner euro mer än för 2019. Ökningen beror framför allt på de åtgärder i regeringsprogrammet som ska trygga bevarandet av den biologiska mångfalden och omställningen till ett klimatneutralt samhälle.