Också i de andra nordiska länderna kartlägger man ungas åsikter som underlag för de nordiska ländernas ståndpunkt inför förhandlingarna om de nya internationella målen. Målen ska slås fast vid nästa partskonferens för FN:s konvention om biologisk mångfald som ordnas i Kunming i Kina i oktober.

”Det är viktigt att vi lyssnar på de unga i samband med beredningen av de nya målen, eftersom det gäller deras framtid. När vi förhandlar om målen för att lösa krisen med minskad biologisk mångfald förhandlar vi om våra möjligheter att leva här på jorden. Vi förhandlar om hur rik natur vi har i framtiden och hur det säkerställs att vi får njuta av de tjänster den tillhandahåller, såsom pollineringstjänster, rent vatten och det näringskretslopp som är nödvändigt för matproduktion”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I workshoppen deltar 60 unga från olika delar av Finland. Vid workshoppen tillämpas en uppsättning verktyg som sammanställts av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

”Vi beslutade att ordna en workshop för finländska unga, eftersom vi ansåg det vara en nödvändig insats – vi är ju en ungdomsorganisation som fokuserar på det nordiska, och klimat- och miljöfrågor är viktiga för oss”, berättar Maria Karjalainen, ordförande för Pohjola-Nordens Ungdomsförbund.

Workshoppen hålls på miljöministeriet den 24 januari kl. 9–15.30. Medierepresentanter är välkomna att följa sammanfattningen av workshoppens resultat i Banksalen i miljöministeriet kl. 14.45–15.30, och samtidigt träffa unga påverkare samt miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Representanter ombeds anmäla sig till alisa.vanttinen@ym.fi.

FN:s konvention om biologisk mångfald

FN:s konvention om biologisk mångfald är det mest betydande internationella avtalet för tryggande av den biologiska mångfalden. Målen för konventionen är bevarande av ekosystem och växt- och djurarter, hållbart nyttjande av naturresurser samt rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser.

Konventionen har ratificerats av 196 länder, inklusive Europeiska unionen. Den trädde i kraft 1993.

Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP, Conference of the Parties) ordnas vartannat år och är konventionens högsta beslutande organ. Den femtonde partskonferensen för konventionen (dvs. COP15) hålls i Kunming i Kina i oktober 2020.

Mer information om workshoppen:

Christa Elmgren, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund, unr@pohjola-norden.fi, tfn 040 774 8107

Krista Kalamo, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund, krista.kalamo@pohjola-norden.fi, tfn 0400 763 044

Miliza Malmelin, specialsakkunnig, miljöministeriet, miliza.malmelin@ym.fi, tfn 0295 250 176

Mer information om beredningen av de nya målen för biologisk mångfald:

Marina von Weissenberg, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, marina.weissenberg@ym.fi, tfn 0295 250 321

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Anmälning av medierepresentanter:

Alisa Vänttinen, kommunikationsexpert, alisa.vanttinen@ym.fi, tfn 0295 250 219

Fredagen den 24 januari ordnar Pohjola-Nordens Ungdomsförbund och miljöministeriet en workshop för unga kring temat biologisk mångfald. Under workshoppen får deltagarna ta fram egna rekommendationer med tanke på de internationella mål för biologisk mångfald som kommer att fastställas senare i år. Eftersom giltighetstiden för de nuvarande målen går ut ställs det upp nya mål som ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen anser att det är viktigt att man i utredningen betonar arbetet mot klimatförändringen och att förfarandet baserar sig på partnerskap. ”MBT-avtal har konstaterats vara ett fungerande förfarande som staten och kommunerna i de stora stadsregionerna kan använda i arbetet för att bekämpa klimatförändringen. Det är fint att också stadsregionerna Jyväskylä, Kuopio och Lahtis är väl insatta i klimatutmaningen och att det nya partnerskapet mellan regionerna och staten ses som en möjlighet att ta itu med utmaningen.”

Utredningen visar att Jyväskylä, Kuopio och Lahtis har god beredskap att tillämpa MBT-avtalsförfarandet och att de kommungrupper som deltog i beredningen är ändamålsenliga. Regionerna har redan tänkt ut prioriterade mål som kan främjas genom MBT-avtal, liksom även åtgärder för att uppnå målen. Kommunerna inom stadsregionerna har många gemensamma samarbetsstrukturer, också i förhållande till regionens centralort.

Avtalen skapar mervärde för både regionerna och staten. Samarbetet intensifieras och partnerskapet stärks när lösningar som gäller markanvändning, boende och trafik utformas ur hela regionens synvinkel. Regionernas och statens gemensamma vision framträder tydligare när det fästs vikt vid de mål och åtgärder som är centrala med tanke på regionutvecklingen. Det går lättare att identifiera och lösa de utmaningar som urbaniseringen medför om man också studerar till exempel differentieringen av bostadsområden och samspelet mellan centrum och omgivande landsbygd. En stadsregion är också ett lämpligt stort område när det gäller att främja till exempel hållbara färdsätt och koldioxidsnålt byggande.

Beslut om att utvidga MBT-avtalsförfarandet fattas av statsrådet på framställning av miljöministeriet. Utredaren föreslår att ärendet ska behandlas snabbt så att avtalsförhandlingar med regionerna kan inledas redan i vinter.

Utredaren Vatilo tror att de nya områdena också kan bidra med färska idéer om hur de nuvarande MBT-avtalen kan utvecklas. ”Utredningen visade att regionerna Jyväskylä, Kuopio och Lahtis är väl förberedda. Alla tre områden arbetar dessutom fördomsfritt och aktivt för att utveckla själva avtalsförfarandet. Det är jag särskilt glad över.”

MBT-avtalen är avtal som staten ingår med de största stadsregionerna. Med dessa avtal stöder man samarbetet mellan kommunerna i en stadsregion och mellan kommunerna och staten när det gäller styrning av samhällsstrukturen och samordnande av markanvändning, boende och trafik. Dagens MBT-avtalsförfarande inbegriper stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. I regeringsprogrammet fastställs att MBT-avtalsförfarandet kan utvidgas till att omfatta stadscentrum med fler än 100 000 invånare.

Mer information:

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Kaisa Mäkelä, miljöråd, tfn 0295 250 187, kaisa.makela@ym.fi

Matti Vatilo, utredare, arkitekt, tfn 040 506 1168, mattivatilo@gmail.com

Miljöministeriet har slutfört sin utredning om möjligheten att tillämpa förfarandet med avtal för markanvändning, boende och trafik (MBT) inom stadsregionerna Jyväskylä, Kuopio och Lahtis. Utredaren Matti Vatilo rekommenderar att avtalsförfarandet utvidgas till alla tre regioner.

Kanslichefen är ministeriets högsta tjänsteman. Kanslichefen biträder ministern i arbetet med att leda, utveckla och övervaka ministeriets och förvaltningsområdets verksamhet.

Följande personer sökte tjänsten

Petri Ahlroth
Juhani Damski
Hilppa Gregow
Kirsi Hautala
Pekka Heikkilä
Jorma Jantunen
Juho Korpi
Leena Kunttu
Matti Kuronen
Piotr Lehtonen
Jarmo Lindén
Pentti Lähteenoja
Esa Nikunen
Simo Nurmi
Mikael Nyberg
Liisa Pietola
Katariina Poskiparta
Hannu Rossilahti
Kimmo Tiilikainen
Tuula Varis
Leena Ylä-Mononen
Eero Yrjö-Koskinen

Dessutom söktes tjänsten av en person som inte ville ha sitt namn publicerat.

Mer information

Ismo Tiainen
Direktören för förvaltning och internationella ärenden
0295 250 294
ismo.tiainen@ym.fi

Tjänsten som kanslichef vid miljöministeriet söktes inom den utsatta tiden av 23 personer. Uppgiften tillsätts från och med den 1.6.2020 för en mandatperiod på fem år tills den 31.5.2020.

”I och med utvecklingsprogrammet blir statens bostadspolitik mer långsiktig och målinriktad när de stora riktlinjerna för boendet fastställs tillsammans och för en tid som sträcker sig över flera regeringsperioder. Jag hoppas att de aktörer som arbetar med frågor som rör boende besvarar enkäten och ger värdefulla synpunkter redan i det inledande skedet av beredningen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Svaren på enkäten kommer att tas till vara redan i början av året när det dras upp riktlinjer för utvecklingsprogrammet. Intressegrupper får också andra tillfällen att påverka programmet, till exempel i samband med det informations- och diskussionsmöte som ordnas i början av våren.

I utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken 2021–2028 fastställs mål för utvecklingen av bostadspolitiken och åtgärder som ska leda till att målen nås. Till de frågor som behandlas hör till exempel kostnaderna för boendet, bostadsproduktionens volym, stödjande av bostadsproduktionen samt polariseringen på bostadsmarknaden. Programmet genomför de skrivningar om bostadspolitiken som ingår i regeringsprogrammet och i riksdagens revisionsutskotts betänkande. Programmet ska överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse före utgången av 2020.

Programmet bereds av en arbetsgrupp där miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka är ordförande. Arbetsgruppen består av representanter för de ministerier och ämbetsverk som ansvarar för bostadspolitiken. Arbetet stöds av en parlamentarisk uppföljningsgrupp där miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är ordförande. I uppföljninsgruppen ingår representanter för riksdagspartierna.

Mer information:

Hannele Pokka, kanslichef, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 250 234, hannele.pokka@ym.fi

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, liisa.meritahti@ym.fi

Det ska utarbetas ett utvecklingsprogram för bostadspolitiken i Finland för åren 2021–2028. Som underlag för beredningen genomförs en webbenkät som ska klarlägga intressegruppernas syn på styrkor, svagheter och utvecklingsbehov när det gäller bostadsmarknaden. Enkäten öppnades i dag. Enkäten är öppen för allmänheten och kan besvaras fram till den 30 januari.

Situationen för dem som bor i byggnader med inomhusluftproblem förbättras i och med att ägarna uppmuntras och får stöd när det gäller att renovera byggnaderna och iaktta planmässig fastighetshållning. Orsaken till problem med inomhusluften i bostadshus och bostäder kan vara fukt- och mögelskador, VOC- och PAH-föreningar, radon eller andra skadliga ämnen.

Understöd kan beviljas för högst 50 procent av de faktiska kostnaderna för undersökning av skicket och för planering av grundliga förbättringar. Understödet gäller inte reparationer. Understöd kan beviljas den sammanslutning som äger byggnaden, till exempel ett bostadsaktiebolag, eller ägaren till ett småhus.

Med undersökning av skicket avses fukt- och inomhuslufttekniska undersökningar av konstruktioner som misstänks vara fuktskadade och av andra konstruktionsdelar, material och faktorer som eventuellt påverkar inomhusluften i bostaden, såsom ventilationen. Understödet täcker de kostnader som väsentligen anknyter till undersökningen av skicket.

Understöd kan dessutom beviljas för planering av grundliga förbättringar av en bostad eller bostadsbyggnad där man upptäckt fukt- och mögelskador eller problem med inomhusluften. Med grundlig förbättring avses reparation av en bostad eller bostadsbyggnad genom åtgärder av engångsnatur så att bostadens standard höjs så att den motsvarar nyskick eller återställs i ursprungligt skick. Understödet omfattar till exempel utarbetande av planer och besiktningar. Ett villkor är också att det gjorts en undersökning av bostadens eller bostadsbyggnadens skick.

Den åtgärd som beviljas understöd ska utföras av en kompetent expert, och behörigheten kontrolleras i samband med att understödet beviljas.

Förordningen träder i kraft den 1 januari 2020. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, liisa.meritahti@ym.fi

Från ingången av 2020 kan man ansöka om understöd för kostnader som föranleds av undersökningar av skicket och planering av grundliga förbättringar i bostäder och bostadsbyggnader med inomhusluftproblem.