”Byggnaderna är materialbanker, och rivningsmaterial bör återvinnas och användas effektivt. I fortsättningen ska man noggrannare inventera materialen i varje aravahus som rivs med statligt stöd och främja återanvändning av materialen. Det här är en praktisk insats som kan sätta fart på den cirkulära ekonomin, och den ökar också kunskapen och utvecklar praxisen vid återvinning och återanvändning av byggnadsmaterial inom byggbranschen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Den redogörelse som ska lämnas kan t.ex. vara en sådan rivningsinventering som avses i miljöministeriets handledning för genomförande av inventering inför rivning (2019). Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ger närmare anvisningar om vad redogörelsen ska innehålla och tar också emot redogörelserna. ARA kan ställa villkor för återvinningen av rivningsmaterial, till exempel förutsätta att de anmäls till en databas över bygg- och rivningsmaterial. ARA kan också subventionera de kostnader som redogörelsen orsakar.

Höjningen av bidraget underlättar situationen för hyreshussamfund som befinner sig i en svår situation

Det maximala bidragsbeloppet höjs från 70 procent till 90 procent fram till utgången av 2022. Förhöjt bidrag kan beviljas aravahyreshus som beviljats tillstånd till rivning, som är belägna i områden med minskande befolkning och vars ägarsamfund har betydande ekonomiska svårigheter.

Genom höjningen av bidraget får hyreshussamfund som äger bostäder som byggts med statligt stöd bättre möjligheter att anpassa sitt bostadsbestånd till den förändrade efterfrågan. Att bostäder står tomma har lett till att hyreshussamfund drabbats av ekonomiska svårigheter, i synnerhet i områden med minskande befolkning, eftersom samfunden inte får hyresintäkter av husen men föranleds kostnader på grund av underhållet.

Husen ligger ibland långt från kommunernas centrum och tjänster, och deras standard motsvarar inte nödvändigtvis längre dagens krav och behov. Den sista utvägen är att riva huset. Rivning kan även i vidare bemärkelse underlätta situationen på bostadsmarknaden i området, eftersom de hyreshus som är underutnyttjade höjer hyrorna också för de övriga bostäderna i hyreshussamfund som tillämpar principen med självkostnadshyra.

Enligt statsbudgeten kan det år 2020 beviljas bidrag för rivning till ett belopp som motsvarar sammanlagt högst 8 miljoner euro.

Förordningen träder i kraft den 1 mars 2020. Förhöjt bidrag kan också beviljas för ansökningar som redan lämnats in. Bidragen beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, liisa.meritahti@ym.fi

Till stöd för rivningsprojekt gav miljöministeriet i november 2019 ut tre handledningar om hållbar rivning. ”Rivningsarbeten – guide för utförare och beställare” beskriver hanteringen av hela rivningsprocessen, från förberedelse till slutgranskning av rivningsarbetet. ”Handledning för genomförande av inventering inför rivning” ger vägledning om hur man utför en inventering inför rivningen av en byggnad. ”Cirkulär ekonomi i offentliga rivningsprojekt – upphandlingshandledning” ger offentliga och privata beställare vägledning när det gäller hållbar upphandling i samband med rivningsarbeten.

Statsrådet har reviderat förordningen om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus. Alla hyreshussamfund som får bidrag ska i fortsättningen redogöra för återvinningen av rivningsmaterialet. Målet är att främja materialåtervinning och cirkulär ekonomi i byggbranschen.

”Målet om ett klimatneutralt Finland har blivit en fråga för hela folket: såväl medborgare som företag ger starkt stöd för en ambitiös klimatpolitik. Vi har tagit del av Klimatpanelens budskap om att det fortfarande finns en klyfta mellan våra mål och de åtgärder som det fattats beslut om. Vid mötet ska vi tillsammans se närmare på klimatåtgärderna som helhet och på hur vi kan uppnå klimatneutralitet före 2035. Vi vill säkerställa att åtgärderna för att minska utsläppen framskrider snabbt och konsekvent, och att de också riktas rättvist”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministrarna fick också lägesrapporter om åtgärdshelheten inom markanvändningssektorn och om Den europeiska gröna given (Green Deal).

Den omfattande åtgärdshelheten inom markanvändningssektorn inbegriper både åtgärder som syftar till utsläppsminskningar och åtgärder som ska stärka kolsänkorna. Under ledning av jord- och skogsbruksministeriet kommer man att arbeta för skogsvård, beskogning, minskad avskogning, en minskning av utsläppen från myr- och torvmarker, skötsel av torvmarker samt en minskning av utsläppen från jordbruksmark och ökad koldioxidbindning. I helheten ingår också ett forsknings- och utvecklingsprogram där det tas fram ny information bland annat till stöd för beräkningar av utsläpp och kolsänkor inom markanvändningssektorn. Åtgärdshelheten kommer senare att integreras i det klimatprogram för markanvändningssektorn som utarbetas när den nya klimatlagen har trätt i kraft.

Den europeiska gröna given, som kommissionen offentliggjorde i december, är en övergripande färdplan för hur EU ska bygga sin ekonomi på en hållbar grund. Den omfattar åtgärder som berör olika sektorer och inbegriper till exempel en europeisk klimatlag, en uppdatering av utsläppsminskningsmålen för 2030, ett program för cirkulär ekonomi och ett program som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Ministrarna konstaterade att EU:s ambitiösa klimatpolitik också stöder uppnåendet av regeringens klimatmål. Finlands målsättning är att EU ska sträva efter att minska utsläppen med minst 55 procent före 2030. Finland driver en ambitiös linje när det gäller att ha föregripande inflytande kring Den europeiska gröna given.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande. Ministerarbetsgruppens sammansättning ändrades när utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari blev medlem i gruppen i stället för Europaminister Tytti Tuppurainen.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde torsdagen den 30 januari för att förbereda sig inför det klimatseminarium som regeringen håller den 3–4 februari under temat En rättvis omställning till ett klimatneutralt samhälle. Fokus ligger på hur skillnaden mellan klimatåtgärderna och åtagandena kan överbyggas och hur klimatpolitiken påverkar Finland.

”Med förortsprogrammet vill vi skapa en positiv utvecklingsspiral som på ett genuint och långsiktigt sätt bidrar till invånarnas välbefinnande och delaktighet och ökar livskraften och trivseln i bostadsområdena i våra största städer. Jag ser också fram emot lösningar på hur utvecklingen av bostadsområdena kan stödja Finlands mål om klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet är att stärka den sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska hållbarheten i förorterna och städerna genom att samtidigt också beakta möjligheterna att svara på klimatutmaningen.

De kommuner som deltar i programmet ska utarbeta treåriga utvecklingsplaner för ett urval förorter. I planerna ska kommunerna ha en helhetsbetonad och förvaltningsövergripande syn på utvecklingen och beakta programmets riktlinjer och teman. Enligt riktlinjerna ska utvecklingen av förorterna kopplas till utvecklingen och den strategiska ledningen i hela staden, och den regionala differentieringen ska minskas genom mångsidigt samarbete. Utvecklingen ska vara kunskapsbaserad.

Det finns flera teman, och de är kopplade till varandra. Genom satsningar på förortsskolor, familje- och ungdomsarbete och möjligheter till hobbyer stöder man jämlik utbildning och barns och ungas välbefinnande och delaktighet. Genom att engagera invånarna och de organisationer som är verksamma i området kan man stärka närdemokratin, gemenskapen och säkerheten. Konst och kulturtjänster ska hjälpa till att öka områdenas livskraft. Avsikten är att göra bostadsområdena trivsammare och mer välfungerande genom att satsa på till exempel gång- och cykeltrafik, fungerande kollektivtrafik och tillgängliga tjänster samt grönområden och närmiljöer. I all utveckling beaktas ålders- och tillgänglighetsanpassningen av bostadsområdena.

Kommuner och forskningsprojekt kan ansöka om att få delta i programmet – finansiering utlyses på våren

I den inledande fasen kan intresserade kommuner och forskningsprojekt ansöka om att delta i genomförandet av programmet. Ansökningstiden inleds i början av februari; mer information publiceras bland annat på miljöministeriets webbplats.

Senare under våren utlyses finansiering för de kommuner och forskningsprojekt som antagits till programmet. Det understöd som kommunerna beviljas ska användas för utveckling av vissa utvalda förorter. Finansiering erbjuds också forskningsprojekt som tar fram information om läget och utvecklingen i förorterna och som stöder programmets mål.

Förortsprogrammet genomförs i samarbete mellan miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Miljöförvaltningens understöd ur Statens bostadsfond beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Jaana Nevalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 195, jaana.nevalainen@ym.fi

Det förortsprogram som omnämns i regeringsprogrammet har inletts. Det treåriga programmet ska bidra till en övergripande, långsiktig utveckling av förorterna i de största städerna och förebygga regional differentiering. Programmet erbjuder kommunerna finansiering för utveckling av förorterna, och programmet stöder dessutom forskning om förorterna. Under programperioden 2020–2022 erbjuds finansiering till ett belopp av sammanlagt 21 miljoner euro.

Unga vill att det i år sätts upp robusta internationella mål för biologisk mångfald och utarbetas en tydlig plan för hur målen ska uppnås. De unga betonar vikten av att man i målen beaktar företagens samhällsansvar och den miljöbelastning som ekonomisk verksamhet orsakar. På den workshop som Pohjola-Nordens Ungdomsförbund och miljöministeriet ordnade fredagen den 24 januari tog deltagarna fram rekommendationer med tanke på målen.

”Det behövs både morot och piska när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Allas insatser behövs för att den biologiska mångfalden ska kunna tryggas. Också företagen måste åläggas att skydda mångfalden”, konstaterar workshoppens facilitator Matleena Moisio.

”En välmående natur är en förutsättning för allt mänskligt liv. Biologisk mångfald är något som gäller oss alla, och därför är det viktigt att vi alla arbetar för att stoppa utarmningen av naturen”, konstaterar Nicholas Kujala, deltagare i workshoppen och moderator för diskussionen.

I workshoppen deltog 60 unga från olika delar av Finland.

De ungas synpunkter utgör underlag för de nordiska ländernas ståndpunkt om de nya målen

De ungas synpunkter kommer under våren att kartläggas i hela Norden. Synpunkterna beaktas när de nordiska länderna slår fast sin ståndpunkt inför förhandlingarna om de nya internationella målen för biologisk mångfald.

Eftersom giltighetstiden för de nuvarande målen går ut ställs det upp nya mål som ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Målen ska slås fast vid nästa partskonferens för FN:s konvention om biologisk mångfald som ordnas i Kunming i Kina i oktober.

”Vi ser till att de ungas synpunkter når fram till förhandlingsbordet. De ungas röst är viktig när vi fattar beslut om de insatser som krävs för en välmående natur. Samma beslut kommer också att påverka vår – och kommande generationers – framtid här på jorden. Budskapet från workshoppen är tydligt: Förlusten av biologisk mångfald måste stoppas, eftersom en rik natur är en förutsättning för allt liv. Det är det målet vi arbetar för”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Finland vill som en del av EU arbeta för ambitiösa, mätbara och tydliga mål som ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030.

Målen bereds av en öppen arbetsgrupp som består av parterna i konventionen om biologisk mångfald och därtill forskare, företrädare för organisationer och urfolk samt ungdomar. Det första utkastet till förhandlingsunderlag färdigställdes den 13 januari. Den öppna arbetsgruppen sammanträder för att diskutera utkastet den 24–29 februari.

Unga deltar i FN-mötet i Kunming

Det internationella ungdomsnätverket Global Youth Biodiversity Network (GYBN) samlar unga påverkare som tillsammans kommer att delta i det FN-möte som hålls i oktober. Avsikten är att de ungdomar från olika länder som deltar i mötet ska resa dit tillsammans med tåg genom Europa, Ryssland och Kina.

Samordnaren för GYBN, tysken Christian Schwarzer, deltog i fredagens workshop om biologisk mångfald.

”Alla unga kan förmedla budskapet om att det finns hopp. Allas insatser är viktiga. Vårt hus står just nu i lågor, men genom att samarbeta kan vi få elden under kontroll. Det är väldigt fint att Finlands regering hör de unga”, säger Schwarzer.

FN:s konvention om biologisk mångfald

FN:s konvention om biologisk mångfald är det mest betydande internationella avtalet för tryggande av den biologiska mångfalden. Målen för konventionen är bevarande av ekosystem och växt- och djurarter, hållbart nyttjande av naturresurser samt rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser.

Konventionen har ratificerats av 196 länder, inklusive Europeiska unionen. Den trädde i kraft 1993.

Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP, Conference of the Parties) ordnas vartannat år och är konventionens högsta beslutande organ. Den femtonde partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (dvs. COP15) hålls i Kunming i Kina i oktober 2020.

Bilder från workshoppen, för medierna: Fotograf: Lena Höglund, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund

Mer information om workshoppen:

Christa Elmgren, Ungdomens Nordiska Råd, unr@pohjola-norden.fi, tfn 040 774 8107

Krista Kalamo, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund, krista.kalamo@pohjola-norden.fi, tfn 0400 763 044

Miliza Malmelin, specialsakkunnig, miljöministeriet, miliza.malmelin@ym.fi, tfn 0295 250 176

Mer information om beredningen av de nya målen för biologisk mångfald:

Marina von Weissenberg, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, marina.weissenberg@ym.fi, tfn 0295 250 321

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Unga vill att det i år sätts upp robusta internationella mål för biologisk mångfald och utarbetas en tydlig plan för hur målen ska uppnås. De unga betonar vikten av att man i målen beaktar företagens samhällsansvar och den miljöbelastning som ekonomisk verksamhet orsakar. På den workshop som Pohjola-Nordens Ungdomsförbund och miljöministeriet ordnade fredagen den 24 januari tog deltagarna fram rekommendationer med tanke på målen.

”Finlands natur och skyddet av den är något som berör oss alla: naturen erbjuder möjligheter till rekreation och upplevelser och tillhandahåller livsviktiga tjänster, till exempel pollinering. Vi reviderar naturvårdslagstiftningen för att den ska skydda naturen bättre och för att vi ska kunna stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är viktigt att alla har möjlighet att delta i revideringen. På det sättet når vi bästa möjliga slutresultat”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Fredagen den 24 januari öppnade miljöministeriet en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Enkäten har publicerats på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

I januari–februari kommer det dessutom att ordnas små samråd i ministeriets kanaler i sociala medier, och även diskussions- och samrådsmöten för centrala intressegrupper.

Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Naturvårdslagens metoder och effekt förbättras

Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.

Metoderna i naturvårdslagen måste utvecklas, eftersom de för närvarande inte är tillräckligt verkningsfulla. Enligt den utvärdering av lagens effekt som Finlands miljöcentral genomförde 2010 behöver lagen förtydligas och funktionaliteten förbättras. Utvärderingen kommer att uppdateras före utgången av april 2020 med tanke på den förestående lagreformen.

Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena. Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska naturvårdslagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.

Regeringens proposition med förslag till reviderad naturvårdslag ska enligt planerna färdigställas i slutet av 2021.

Den nya lagen ska innehålla tydligare bestämmelser om förfarandet för ersättning av skador orsakade av fridlysta arter

Inom projektet bereds ett lagförslag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. Framför allt de skador som orsakats av fridlysta fåglar har ökat under 2010-talet. Syftet med den nya lagen är att utveckla förutsättningarna att förebygga skador och att förtydliga förfarandena för beviljande, utbetalning och övervakning av ersättning.

Regeringens proposition med förslag till lag om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter ska enligt planerna färdigställas i slutet av 2020.

Ekologisk kompensation erbjuder ett sätt att kompensera naturskador

I samband med revideringen av naturvårdslagstiftningen kommer möjligheterna med och förutsättningarna för ekologisk kompensation att utvecklas och prövas särskilt ur lagstiftningsperspektiv. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Kompensation betraktas som den sista utvägen, dvs. den bör tillämpas endast när det inte finns några andra möjliga sätt att undvika naturskador. Under projektets gång fastställs det närmare i vilka fall, och med vilka förfaranden, kompensation kan tillämpas.

Revideringen leds av en brett sammansatt grupp

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp som består av representanter från intressegrupper och myndigheter. Styrgruppen kommer att följa upp hur reformen framskrider. Styrgruppen sammanträdde första gången torsdagen den 23 januari för att diskutera projektet och genomförandet av det. Ordförande för styrgruppen är kanslichef Hannele Pokka.

Det har därtill utsetts brett sammansatta projektgrupper som kommer att främja varje enskilt projekt. Grupperna inleder sitt arbete i januari–februari, och deras mandatperiod löper ut den 30 september 2021.

Grupperna kommer att använda resultaten från webbenkäten och samråden i sitt arbete.

Mer information:

Förfrågningar om intervjuer med ministern: Antti Heikkinen, specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 0295 250 231

Naturvårdslagen: Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Lagen om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter: Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, hanne.lohilahti@ym.fi, tfn 0295 250 374

Ekologisk kompensation: Leila Suvantola, lagstiftningsråd, leila.suvantola@ym.fi, tfn 0295 250 433

Revideringen av naturvårdslagstiftningen har nu inletts. I det inledande skedet ordnas ett samråd där allmänheten har möjlighet att framföra synpunkter. Inom ramen för projektet revideras naturvårdslagen och naturvårdsförordningen, och det kommer också att beredas en ny lag om ersättning av skador som orsakats av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen. Dessutom ska förfarandet för ekologisk kompensation utvecklas.