Polisens avgifter ändras 2020

NordenBladet — Inrikesministeriet har utfärdat förordningar om polisens och Migrationsverkets avgifter och om bidraget för frivillig återresa. Förordningarna träder i kraft den 1 januari 2020.
Priset på pass och identitetskort sjunker
Priset på pass och identitetskort sjunker vid ingången av nästa år. Orsakerna till detta är bland annat effektivare processer och ökad volym. Priset är lägst om man ansöker om pass eller identitetskort elektroniskt. Ett pass kostar 51 euro (tidigare 53 euro) om ansökan lämnas in traditionellt på en polisstation och 45 euro om ansökan lämnas in elektroniskt (tidigare 49 euro). Priset på identitetskort sjunker till 54 euro (tidigare 58 euro) när man ansöker om identitetskort genom ett besök på polisstationen. Om man ansöker om identitetskort elektroniskt, är priset 48 euro (tidigare 54 euro). Om man ansöker om identitetskort och pass samtidigt, är priset på identitetskortet 46 euro eller 40 euro (elektronisk ansökan).
Ändringar även i Skyddspolisens avgifter
Priset på en omfattande säkerhetsutredning som utförs av Skyddspolisen stiger till 600 euro från nuvarande 450 euro. Orsaken till höjningen är att det nuvarande priset inte täcker kostnaderna för att göra utredningen. När det gäller säkerhetsutredningar av företag som utförs av Skyddspolisen, övergår man den 1 januari 2020 från timbaserad fakturering till helhetsbaserad fakturering, som bättre motsvarar kostnaderna. Priserna på säkerhetsutredningar av företag är i fortsättningen 5 000 euro (begränsad säkerhetsutredning av företag) eller 10 000 euro (normal säkerhetsutredning av företag).
Justeringar av avgifterna för penninginsamlingar och tillsynsavgiften för säkerhetsbranschen
Den nya lagen om penninginsamlingar träder i kraft den 1 mars 2020. I och med reformen kan endast Polisstyrelsen bevilja tillstånd till penninginsamling. Innehavare av tillstånd till penninginsamling ska årligen till Polisstyrelsen göra en anmälan om anordnandet av penninginsamlingar, intäkterna av insamlingarna och användningen av intäkterna. Priset på årsanmälan är 100 euro fr.o.m. 1.3.2020. Från och med den 1 mars 2020 behandlar polisinrättningarna anmälningar om småskaliga insamlingar till ett pris av 55 euro.
Tillsynsavgiften för en näringsidkare inom säkerhetsbranschen ändras så att det fastställs endast en tillsynsavgift i euro som är lika stor för alla näringsidkare.
Behandlingsavgifterna för Migrationsverkets tillstånd ändras så att de närmar sig behandlingskostnaderna
Behandlingsavgifterna för ansökningar om uppehållstillstånd stiger något den 1 januari 2020. De största ändringarna gäller behandlingsavgifterna för ansökningar om uppehållstillstånd för arbetstagare och företagare: år 2020 är behandlingsavgiften för ansökningar som görs i pappersform 640 euro (tidigare 600 euro) och behandlingsavgiften för ansökningar som lämnas in elektroniskt 490 euro (tidigare 400 euro). Migrationsverket kan noggrannare än förr specificera hur behandlingskostnaderna fördelar sig mellan e-tjänster och pappersansökningar. Detta syns i behandlingsavgiften.
Behandlingsavgifterna för ansökningar om finskt medborgarskap stiger med 40 euro. Behandlingen av en ansökan om medborgarskap i pappersform kostar i fortsättningen 520 euro; om man ansöker om medborgarskap elektroniskt, är priset 420 euro. Bestämmande av medborgarskapsstatus kostar i fortsättningen 100 euro (tidigare 50 euro).
Priserna höjs för att de bättre ska motsvara kostnaderna för behandlingen av ansökningarna. Behandlingsavgifterna bidrar till att Migrationsverkets resurser räcker till och att målen i fråga om behandlingstiderna uppnås. Behandlingsavgiften för ansökningarna om första uppehållstillstånd (med undantag av uppehållstillstånd för arbetstagare och företagare) samt för ansökningarna om tidsbegränsade uppehållstillstånd för studerande eller minderåriga är fortfarande förmånligare än kostnaderna. Ansökan om internationellt skydd är avgiftsfri.
För outnyttjad tidsbeställning debiteras i fortsättningen 50 euro, om klienten låter bli att komma till Migrationsverkets serviceställe och inte har avbokat den reserverade tiden. Vid utgången av augusti 2019 hade 3 142 kunder låtit bli att komma på bokad tid utan att ha gjort en avbokning.
Bidraget för frivillig återresa förblir oförändrat
Bidraget för frivillig återresa ändras inte jämfört med 2019. Den nya förordningen om bidraget för frivillig återresa gäller i två år till utgången av 2021.
Bidraget för frivillig återresa kan täcka kostnaderna för återresan och ett ekonomiskt stöd med hjälp av vilket återvändaren kan börja om i sitt hemland. Stödet kan vara pengar eller bidrag i form av förnödenheter. Med bidrag i form av förnödenheter avses olika förnödenheter eller tjänster för att t.ex. starta ett småföretag eller skaffa en utbildningsplats.
Det har skrivits in i regeringsprogrammet att systemet med frivillig återresa utvecklas som det primära alternativet för att se till att de som fått avslag på sin ansökan lämnar landet och återintegrerar sig. Hur systemet för frivillig återresa fungerar och utvecklas utreds separat, och vid behov kan förordningen om bidraget ändras innan den upphör att gälla.

Källa: Poliisi.fi

Riksdagsbibliotekets användarenkät 2–31.12.2019

NordenBladet —

Vi ber dig vänligen svara på vår användarenkät. Vi är mycket tacksamma om du vill hjälpa oss utveckla bibliotekets tjänster.

Källa: Eduskunta.fi

Totalt 255 misstänkta rattfyllerister ertappades

NordenBladet — Polisens intensifierade riksomfattande kontroller i julfesttrafiken ledde till att misstanke om rattfylleri konstaterades för 255 förares del under två helger. Bland dessa misstänks 94 förare för grovt rattfylleri. Antalet narkotikafall var 63. År 2018 åkte 252 förare fast i motsvarande trafikkontroller.
Polisen blåstestade sammanlagt 55 312 förare. I genomsnitt visade sig var 217:e kontrollerad förare vara misstänkt för rattonykterhet. Antalet rattfyllerister var större i relation till antalet blåstester än året innan. Samtidigt påträffades 76 efterlysta personer.
– Trafiknykterhetskontrollerna kommer att fortgå till slutet av julfestsäsongen, säger polisinspektör Timo Ajaste på Polisstyrelsen.
Polisen genomförde intensifierad övervakning i julfesttrafiken under två helger i november, 15–17.11 och 22–24.11.

Källa: Poliisi.fi

Positiv utveckling är möjlig efter finansieringsbeslut i fråga om polisen

NordenBladet — Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på tre miljoner för polisens lokalitetsprojekt. Förslaget finns med i nästa års kompletterande budgetförslag som överlämnades till riksdagen på torsdag.
Finansieringen är avsedd att täcka hyran för huvudpolisstationens tillfälliga lokaliteter vid Uleåborgs polisinrättning.
– Personalen vid huvudpolisstationen i Uleåborg har lidit av allvarliga problem med inomhusluften i de nuvarande tillfälliga lokaliteterna. Därför ska personalen nu inhysas i nya centraliserade tillfälliga utrymmen fram till dess att huvudpolisstationen står färdig. Den finansiering som har beviljats för detta ändamål kommer avsevärt att hjälpa upp situationen för personalen vid Uleåborgs polisinrättning, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
Det krävdes ett tilläggsanslag på cirka tre miljoner euro med tanke på nuläget för att kunna teckna hyresavtal om nya tillfälliga lokaliteter.
Enligt planerna ska huvudpolisstationen i Uleåborg stå klar år 2024 såvida projektet beviljas den finansiering i statsbudgeten för åren 2021-2024 såsom Polisstyrelsen har framfört och projektet förutsätter.
Polisen kan rekrytera 60–80 personer
Polisen har även beviljats ytterligare medel för att rekrytera personal. Nästa år kommer 60–80 personer att anställas av polisen. Personalökningen är avsedd att riktas på förebyggande insatser, daglig brottsbekämpning och polisens operativa förmåga med tanke på PNR (Passenger Name Record), alltså passageraruppgifter.
När det gäller att utveckla polisens verksamhet kommer hänsyn att tas synnerhet till de mål som har skrivits in i nästa års regeringsprogram om att utveckla polisens larmrespons, förebygga sexualbrott mot barn och i högre grad förebygga och bekämpa miljöbrott i enlighet med regeringsprogrammet.
– Vi är nöjda över att landets regering har beaktat polisens behov på ett sätt som gör en positiv utveckling möjlig. Polisstyrelsen har fått polisenheternas förslag på vilka de viktigaste behoven är som behöver täckas, och i ett senare skede fattas slutliga beslut om hur de extra anslagen ska användas, säger polisöverdirektör Kolehmainen.

Källa: Poliisi.fi

Finland: Riksdagen godkände årets fjärde tilläggsbudget

NordenBladet — Riksdagen har godkänt en fjärde tilläggsbudget för 2019. Tilläggsbudgeten godkändes i enlighet med finansutskottets betänkande (FiUB 8/2019).

Tilläggsbudgeten höjer nettobeloppet av de ordinarie inkomsterna med cirka 114 miljoner euro och ökar anslagen med cirka 95 miljoner euro.

Tilläggsbudgeten minskar statens behov av nettoupplåning med 19 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till 2,4 miljarder euro 2019.

Finansutskottets betänkande

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Polisen avhåller sig tillsvidare från en del av utvisningarna till Irak

NordenBladet — Polisen avhåller sig tillsvidare från att verkställa en del av utvisningarna till Irak, såsom polisinrättningen i Helsingfors meddelade på Twitter lördagen den 16 november 2019. Det tillfälliga avbrottet gäller bara verkställandet av beslut om utvisningar som fattats i asylprocessen. Före beslutet om att avbryta utvisningarna diskuterade polisöverdirektören ärendet med inrikesministern.

Polisen har inga planerade utvisningar till Irak under de närmaste veckorna. Det har också tidigare förekommit pauser i utvisningarna till Irak. Förra gången avbröts utvisningarna till Irak tillfälligt när Irak gjorde en s.k. motavvisning, dvs. vägrade ta emot de personer som polisen sände tillbaka.
De riktlinjer om Irak som polisstyrelsen har fastställt tillsammans med polisinrättningen i Helsingfors följs av alla polisinrättningar i landet. De hör samman med Europeiska människorättsdomstolens (EIT) avgörande där man ansåg att Finland brutit mot människorättskonventionens artikel om att alla har rätt att leva samt artikeln som förbjuder tortyr och omänsklig behandling.

‒ Det här innebär i praktiken att polisen tar time out i verkställandet av utvisningarna till Irak. När vi får mer information om hur de myndigheter som fattar beslut reagerar på Europeiska människorättsdomstolens avgörande, tar vi egna beslut om en eventuell fortsättning av utvisningarna, berättar polisinspektör Mia Poutanen vid Polisstyrelsen.
Det avgörande som Europeiska människorättsdomstolen meddelade hade inte att göra med en utvisning som polisen hade verkställt, och berörde därmed inte polisens verksamhet. I egenskap av verkställighetsmyndighet är polisen emellertid i sista hand skyldig att säkerställa att man inte bryter mot förbudet mot tillbakasändning. Flera internationella konventioner, EU-lagstiftningen och den finska lagstiftningen har tvingande och förpliktande bestämmelser om förbudet mot tillbakasändning. Förbudet mot tillbakasändning innebär att ingen får sändas tillbaka till ett land där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet.
Polisens beslut om att avhålla sig från att verkställa utvisningar till Irak gäller bara de situationer där det är polisen som ska verkställa utvisningen, dvs. en frivillig återresa till Irak och andra länder är fortfarande möjlig och en person som vill iaktta ett beslut om återsändning och återvända frivilligt kan självfallet göra det.
Fram till slutet av september hade polisen utvisat 1 960 personer som fått utvisningsbeslut till ca 100 olika länder. I år har polisen återsänt 46 personer till Irak, av vilka 17 med följeslagare. Inom ramen för systemet med assisterad frivillig återresa har 176 personer återvänt till Irak i år, i fjol 449 personer. Migrationsverket och Internationella organisationen för migration IOM organiserar dessa återresor.

Källa: Poliisi.fi

Finland: Haatainen deltar i Women Political Leaders Global Forum i Reykjavik

NordenBladet — Riksdagens vice talman Tuula Haatainen deltar i Women Political Leaders Global Forum som hålls den 18-19 november i Reykjavik, Island.

Vid konferensen talar Haatainen under temat Kvinnor, fred och säkerhet om hur de nationella parlamenten har svarat mot FN:s jämställdhetsorganisation UN Womens utmaning om att förbättra kvinnornas ställning.

Women Political Leaders Global Forum (WPL) är ett år 2014 grundat nätverk som samlar kvinnliga politiker från hela världen för diskussioner, utbyte av idéer och lösningar kring samhällsutveckling. Närverkets ordförande är europaparlamentets tidigare vice talman Silvana Koch-Mehrin från Tyskland. Till nätverket hör bland annat politiker, parlamentariker, ministrar och stadsdirektörer. Global forum ordnas nu för andra gången på Island.

Mer om konferensen

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Riksdagsgrupperna överens om att höja fronttillägget till veteraner

NordenBladet —Riksdagsgrupperna har tillsammans beslutat att höja fronttillägget till veteraner. Fronttillägget höjs från nuvarande 50 euro till 125 euro. Höjningen är den hittills största för fronttilläggets del.

Regeringen har förbundit sig att beakta höjningens kostnadskonsekvenser i samband med kompletteringen av budgetpropositionen. Avsikten är att riksdagen ännu i höst ska godkänna de lagändringar som höjningen föranleder.

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Medborgarinitiativet om att upphöra med kalhuggning på statsägda områden i remissdebatt

NordenBladet — Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativ om att upphöra med kalhuggning på statsägda områden inleddes med remissdebatt torsdagen den 14 november.

I medborgarinitiativet föreslår man att lagstiftningen om användning av statsägda skogar ändras så att det i fortsättningen i regel inte är tillåtet att utföra i skogslagen avsedd förnyelseavverkning i områden som ägs av staten. Enligt medborgarinitiativet innebär ändringen i praktiken en övergång från kalhuggning och intensiv beståndsvårdande avverkning till metoder för hyggesfritt skogsbruk.

Efter remissdebatten remitterades ärendet till jord- och skogsbruksutskottet för vidare behandling.

Medborgarinitiativet MI 9/2019
Mer om behandling av medborgarinitiativ i riksdagen

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Polisen genomför intensifierad övervakning i julfesttrafiken

NordenBladet — Polisen övervakar julfesttrafiken intensifierat under två veckoslut i november, 15–17.11 och 22–24.11 med temat nykter i julfesttrafiken. Under övervakningsperioden ordnar polisen blåsrazzior i synnerhet kvälls- och nattetid. Förarnas körskick kan kontrolleras även i veckoslutets morgontrafik.

– I stället för att ta bilen till restaurangen eller annan festplats är det bättre att lämna bilen hemma och använda till exempel kollektivtrafik om man tänker fira julfesten med alkohol. Det är också viktigt att komma ihåg att fästa en eller flera reflexer på ytterkläderna för att trygga färden till fots, påminner polisinspektör Timo Ajaste på Polisstyrelsen.
Utöver rattfylleriövervakning utför polisen även övervakning av den allmänna ordningen och säkerheten särskilt i närheten av serveringsställen.
– En synlig övervakning i närheten av restauranger och barer förebygger oroligheter och förhindrar att människor kör berusade, konstaterar Ajaste.
Under januari–september i år har sammanlagt 399 människor dött eller skadats i rattfylleriolyckor.
– På senare år har just november varit en av årets dystraste månader när det gäller allvarliga rattfylleriolyckor, säger Timo Ajaste.

Källa: Poliisi.fi