Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, har överlämnat ett första förslag till den arbetsgrupp vid statsrådets kansli som bereder en exit- och återuppbyggnadsstrategi. Arbetsgruppen hade i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som hjälper till att stimulera ekonomin och som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, har överlämnat ett första förslag till den arbetsgrupp vid statsrådets kansli som bereder en exit- och återuppbyggnadsstrategi. Arbetsgruppen hade i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som hjälper till att stimulera ekonomin och som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.

Statsrådet har utnämnt filosofie doktor Juhani Damski till kanslichef vid miljöministeriet. Damski har tidigare varit generaldirektör för Meteorologiska institutet.

Juhani Damskis period som kanslichef börjar den 1 juni 2020 och avslutas den 31 maj 2025. Som kanslichef ska Damski leda, utveckla och övervaka verksamheten vid miljöministeriet och inom dess förvaltningsområde. Dessutom har kanslichefen till uppgift att säkerställa att samarbetet mellan miljöministeriet och miljöförvaltningen och andra ministerier och deras förvaltningsområden är smidigt.

Juhani Damski är filosofie doktor till utbildningen. Han har varit generaldirektör för Meteorologiska institutet sedan 2016 och före det bland annat varit trafikråd och enhetschef vid kommunikationsministeriet och innehaft olika poster vid Meteorologiska institutet.

Tjänsten som kanslichef vid miljöministeriet söktes av 23 personer.

Mer information

Timo Juurikkala
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
040 555 4013
timo.juurikkala@ym.fi

Juhani Damski har utnämnts till kanslichef vid miljöministeriet. Damskis femårsperiod som kanslichef inleds den 1 juni 2020. Damski har tidigare varit generaldirektör för Meteorologiska institutet.

Statsrådet har utfärdat en ny förordning om miljöskyddskrav för distributionsstationer för flytande bränslen. Den nya förordningen har utvidgats så att den också gäller de distributionsstationer inom flyg- och spårtrafiken där bränslet förs över till fordonets bränsletank direkt från mätaren.

Tillämpningsområdet omfattar också distributionsstationer vid bil- och arbetsmaskinsdepåer samt sådan bränsledistribution på arbetsplatser som pågår i minst 12 månader. Förordningen gäller inte bränsledistribution på jordbruk.

Miljöskyddskraven i förordningen har hållits nästan oförändrade, med undantag för små preciseringar. Nivån på miljöskyddskraven för de distributionsstationer som börjar omfattas av förordningen förenhetligas och stärks, eftersom distributionsstationerna omfattas av krav på skydd av mark och grundvatten.

Den nya förordningen ersätter den tidigare förordningen 444/2010. Den nya förordningen bygger på den ändring av miljöskyddslagen som gjordes 2017 (437/2017) och genom vilken registreringsförfarandet också började gälla annan bränsledistribution än distribution för motordrivna fordon och farkoster.

Distributionsstationerna för flytande bränslen ska göra en registreringsanmälan om verksamheten och lämna in den till den kommunala miljövårdsmyndigheten. I viktiga grundvattenområden förutsätts det fortsättningsvis miljötillstånd för verksamheten vid distributionsstationer.

Den nya förordningen träder i kraft den 18 maj 2020. I förordningen föreskrivs om övergångsperioder för vissa befintliga distributionsstationer.

Mer information:

Sini Pietilä, regeringssekreterare, tfn 0295 250 366, sini.pietila@ym.fi

Statsrådet har utfärdat en ny förordning om miljöskyddskrav för distributionsstationer för flytande bränslen. Den nya förordningen har utvidgats så att den också gäller de distributionsstationer inom flyg- och spårtrafiken där bränslet förs över till fordonets bränsletank direkt från mätaren.

Miljöministeriet börjar bereda en statsrådsförordning om inrättande av ett naturskyddsområde i sådana statsägda områden i Kvarken som reserverats för naturskyddsändamål. Områdena ligger inom kommunerna Korsnäs, Malax, Korsholm, Nykarleby, Vasa och Vörå. Merparten av områdena ingår i nätverket Natura 2000 och i världsarvsobjektet Kvarkens skärgård. Förordningen ska komma i kraft 2021.

Arealen för det område som granskas uppgår till cirka 101 000 hektar, varav cirka 3 000 hektar är markområden. Projektet för inrättande av skyddsområdet gäller endast statsägda områden. Arealen för det skyddsområde som ska inrättas under beredningen kommer att preciseras, särskilt i fråga om havsområdet.

Under beredningen ordnas samrådsmöten med landskapsförbundet, kommunerna, lokala jaktföreningar, naturskyddsföreningar och andra föreningar samt andra lokala aktörer. Tidpunkten för mötena fastställs på hösten. Syftet med diskussionerna är att samla information om och utreda olika aktörers synpunkter på lokala särdrag och på behovet av och möjligheterna till undantag som rör jakt. I ett senare skede kommer också utlåtanden om förordningsutkastet att begäras av alla centrala aktörer.

Bestämmelser om användningen av områden som anvisats för naturskydd finns i naturvårdslagen. Lagen påverkar till exempel hur områdena används för turism- och rekreationsändamål och för jakt. Det allmänna syftet med naturskyddsområden är att bevara områdena i naturtillstånd och hålla dem fria från störningar som orsakas av människor. Det finns i allmänhet dock inget behov av att begränsa allemansrätten i områdena. Det ska också i fortsättningen vara tillåtet att plocka bär och svamp där. Möjligheterna att röra sig i området kan begränsas endast om det är nödvändigt till exempel för att trygga fåglarnas häckning. 

Genom förordning av statsrådet kan också jakt tillåtas i skyddsområdet, trots att det enligt lag i regel är förbjudet att döda djur i naturskyddsområden. Samtidigt måste man dock se till att den övriga användningen av områdena eller naturvärdena i dem inte skadas eller äventyras.

Mer information:

Leila Suvantola, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 050 4077 323, leila.suvantola@ym.fi

Mikael Nordström, områdeschef, Forststyrelsen, Kustens och huvudstadsregionens naturtjänster, tfn 0206 394 654, mikael.nordstrom@metsa.fi

Miljöministeriet börjar bereda en statsrådsförordning om inrättande av ett naturskyddsområde i sådana statsägda områden i Kvarken som reserverats för naturskyddsändamål. Områdena ligger inom kommunerna Korsnäs, Malax, Korsholm, Nykarleby, Vasa och Vörå. Merparten av områdena ingår i nätverket Natura 2000 och i världsarvsobjektet Kvarkens skärgård. Förordningen ska komma i kraft 2021.

Cirka 18 procent av de servicebyggnader som byggs i de finländska kommunerna 2020–2021 kommer att ha trästomme. Detta framgår av en enkät som Rakennustutkimus RTS genomförde i slutet av 2019 och där man kartlade kommunernas syn på användningen av trä i byggandet.

Cirka 18 procent av de servicebyggnader som byggs i de finländska kommunerna 2020–2021 kommer att ha trästomme. Detta framgår av en enkät som Rakennustutkimus RTS genomförde i slutet av 2019 och där man kartlade kommunernas syn på användningen av trä i byggandet.

Under den fjärde ansökningsomgången inom miljöministeriets stödprogram för tillväxt och utveckling med trä stöds projekt som tar fram lösningar för industriellt träbyggande.

Med de understöd som beviljas inom ramen för programmet för träbyggande vill man främja användningen av trä i byggandet och minska byggandets klimatpåverkan. Under de tidigare ansökningsomgångarna har man finansierat utvecklingsprojekt som bland annat främjar användarorientering, cirkulär ekonomi och digitalisering inom träbyggandet. Under den kommande ansökningsomgången efterlyser man i synnerhet reproducerbara lösningar inom industriellt träbyggande och projekt som bidrar till ökad nätverkskompetens.

“Allt flera företag levererar träkonstruktioner, och intresset för träbyggande är stort. Även trycket att minska byggbranschens klimatavtryck sporrar till att bygga i trä, men ett hinder för kraftigare tillväxt är fortfarande att man har bristfällig förståelse för hur nätverket för industriellt träbyggande fungerar. Detta syns framför allt i byggandet av flervåningshus”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.

Under den fjärde ansökningsomgången, som inleds den 15 maj, kan både privata och offentliga organisationer och företag ansöka om finansiering. De sökande kan också få personlig sparring när det gäller att utveckla projektidén. Sparringen ordnas den 4–7 maj, eller vid annan särskilt överenskommen tidpunkt. Anmälningar tas emot per e-post (jemina.suikki@ym.fi).

Den elektroniska ansökningsblanketten för ansökan om stöd öppnas den 15 maj och ansökningstiden går ut den 15 juni. Miljöministeriet fattar beslut om finansiering före utgången av augusti 2020.

Ytterst viktigt att byggbranschen deltar i utvecklingen

De projekt som får understöd under den aktuella ansökningsomgången kan till exempel vara inriktade på att utveckla dynamiken mellan skapande och tillgodogörande av värde inom träbyggandet, att skapa nätverksbaserad verksamhet och att starta fungerande plattformar.

Inom ramen för projekten kan det till exempel utredas hur man kan utnyttja informationsgränssnitt och nya standardiseringslösningar, men dessa bör vara kopplade till ett verkligt planeringsbehov inom byggandet. Utlysningen riktar sig till konsortier som har förmåga och möjlighet att ta fram användbara affärsidéer och affärsverksamhetsmodeller.

”Det är viktigt att hela byggnads- och fastighetssektorn deltar i utvecklandet av det industriella träbyggandet, eftersom ingen enskild aktör – exempelvis träelementindustrin – ensam kan förändra praxisen inom branschen. Under denna ansökningsomgång vill vi hitta projekt som erbjuder nya lösningar utöver de traditionella verksamhetsmodellerna inom byggnads- och fastighetssektorn”, framhåller Heino.

Ansökningstid

15.5-15.6.2020

Att ansöka om understöd

Ansökan om understöd ska lämnas in elektroniskt. Till e-blanketten ska fogas en separat projektplan utifrån projekttyp. Närmare information om hur ansökan ska fyllas i finns i utlysningen och i anvisningarna. Utlysningen, anvisningarna och en länk till ansökningsblanketten publiceras den 15 maj 2020.

Läs mer

Frågor om programmet för träbyggande och om stödprogrammet för tillväxt och utveckling med trä riktas till:

puutuki@ym.fi

Mer information

Petri Heino
programchef
miljöministeriet
0295 250 203
petri.heino@ym.fi

Jemina Suikki
planerare
miljöministeriet
0295 250 345
jemina.suikki@ym.fi

Under den fjärde ansökningsomgången inom miljöministeriets stödprogram för tillväxt och utveckling med trä stöds projekt som tar fram lösningar för industriellt träbyggande.

Miljöministeriet och städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Åbo förhandlar om ett frivilligt Green deal-avtal för att minska utsläpp från byggarbetsplatser. Avsikten är att avtalet ska undertecknas sommaren 2020, men de åtgärder som nämnts i avtalet har redan delvis inletts.

Målet med avtalet är att städernas byggarbetsplatser före utgången av 2025 ska vara fossilfria, dvs. att fossila bränslen inte ska användas i arbetsmaskiner eller interna transporter på byggena. Den el och de uppvärmningsmetoder som används på byggarbetsplatserna ska basera sig på el, gas, flytande bränslen eller fjärrvärme som producerats med förnybar energi. Dessutom är målet att också de fordon som används för externa transporter vid byggarbetsplatserna före utgången av 2030 ska drivas med fossilfria bränslen, och att minst 50 procent av de arbetsmaskiner som används på byggena och av transporterna på byggena ska drivas med el, biogas eller väte.

”Utsläppen måste minskas inom alla sektorer för att vårt samhälle ska bli klimatneutralt senast 2035. Det är fint att städerna vill vara ansvarsfulla vägvisare och vidta frivilliga åtgärder för att minska utsläppen. Genom sin verksamhet skapar städerna efterfrågan och förutsättningar för ett mer omfattande ibruktagande av utsläppssnåla lösningar och för en utveckling av marknaden”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Green deal-avtalet stöder Finlands mål för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn och kommer att integreras i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling. Miljöministeriet bistås vid genomförandet av avtalet av det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO).

Städerna utvecklar gemensamma tillvägagångssätt och även andra städer bjuds in

De städer som ansluter sig till avtalet deltar i skapandet av en gemensam verksamhetsmodell för utsläppsfria byggarbetsplatser samt ett gemensamt uppföljningssystem när det gäller arbetsmaskiner och upphandlingskriterier som tillämpas på städernas byggarbetsplatser. Formuleringarna om utsläppsfria byggarbetsplatser avser växthusgasutsläpp, skadliga lokala utsläpp och motorbuller, och en ambitiös minskning av dessa.

Städerna för också en marknadsdialog för att kartlägga nya lösningar och verksamhetsmodeller. Syftet med avtalet är att sprida information om den bästa praxis som utvecklats och identifierats och att uppmuntra även andra städer att ansluta sig till avtalet.

De städer som deltar i förhandlingarna samordnar tillsammans projektet för klimatneutrala och resurssmarta företagsområden (HNRY) i vilket man försöker hitta nya tillvägagångssätt och lösningar för att minska utsläppen från byggarbetsplatser och i synnerhet arbetsmaskiner. Vid genomförandet av avtalet tar man till vara lärdomar från projektet och städerna förpliktas att genomföra utsläppsminskningsåtgärder på lång sikt.

”Genom att slå sig samman har städerna stor möjlighet att påverka uppkomsten av en ren marknad, eftersom upphandlingarnas värde tillsammans uppgår till miljarder. Städerna erbjuder pionjärföretagen möjligheter att pröva nya verksamhetssätt”, konstaterar miljöchef Jari Viinanen vid Vanda stad.

Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet eller kommunerna. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas.

Ytterligare information:

Ville Laasonen, sakkunnig, miljöministeriet, tfn 029 525 0046, ville.laasonen@ym.fi (Green deal-avtalet om utsläppsfria byggarbetsplatser)

Leena-Kaisa Piekkari, sakkunnig, miljöministeriet, tfn 050 320 1114, leena-kaisa.piekkari@ym.fi (Green deal-avtal i allmänhet)

Miljöministeriet och städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Åbo förhandlar om ett frivilligt Green deal-avtal för att minska utsläpp från byggarbetsplatser. Avsikten är att avtalet ska undertecknas sommaren 2020, men de åtgärder som nämnts i avtalet har redan delvis inletts.