Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet informerar

Finanspolitiska ministerutskottet för statsminister Sanna Marins regering godkände i dag Forststyrelsens nya ägarpolitiska riktlinjer för åren 2020 – 2024. De nya riktlinjerna baserar sig på förändringarna i omvärlden och på regeringsprogrammets centrala mål, det vill säga målet om klimatneutralitet 2035, målet om att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden och målen för ett hållbart skogsbruk.

De nya riktlinjerna samordnar allt bättre de olika formerna av markanvändning och målen om ett hållbart skogsbruk, tillgången till virke, den biologiska mångfalden, rekreationsanvändningen och klimatpolitiken.

Forststyrelsen sätter nu också för första gången upp tillväxtmål i fråga om kolsänkor och kollager både för affärsverksamhetsområdena och för naturtjänstområdena. Målet för de mångbruksskogar där det bedrivs affärsverksamhet är att vidta sådana åtgärder under planeringsperioden som ökar kolsänkorna med minst 10 procent före 2035. Åtgärder kommer att stärka kolsänkorna redan under planeringsperioden.

I praktiken innebär ändringarna att man i Forststyrelsens skogsbruk i fortsättningen ska satsa starkt på aktiv naturvård, klimatmässig motståndskraft, restaurering av myrmarker, ökad odling av olikåldrig skog och vattenskydd och på att samordna planeringen av rekreations-, naturturism- och renskötselanvändningen. Samtidigt med det planmässiga genomförandet av dessa åtgärder kommer råvaruförsörjningen inom skogsbioekonomin och arbetet med att uppnå dess positiva effekter på regionalekonomin och sysselsättningen att fortsätta i enlighet med de regionala naturresursplanerna.

Kravet på intäktsföring till staten lindras

De överenskomna nya åtgärderna består till exempel i att ändra behandlingen av torvmarker, öka skogarnas tillväxt genom gödsling och plantering av förädlade plantor samt att utarbeta ett nytt program för naturvårdsåtgärder. I programmet ingår bland annat naturvård av lundar och solexponerade miljöer, restaurering av myrar, ökad användning av bränning samt röjning av bäckar och borttagande av vandringshinder för fisk.

Andelen av odling av olikåldrig skog ska ökas från 15 procent till 25 procent vid förnyelseavverkningar. Ökningen ska gälla särskilt torvmarker och viktiga rekreationsområden. Vid planeringen beaktar man också renskötselns och samekulturens förutsättningar.

Dessa åtgärder medför merkostnader och minskar i någon mån avverkningsvolymerna. Detta beaktas när Forststyrelsens resultatmål sätts upp. Det nya målet för avkastningen på det investerade kapitalet på 4,4 procent motsvarar en årlig intäktsföring på 114 miljoner euro till staten i slutet av planeringsperioden. Det är cirka 18 miljoner euro mindre än om man hade fortsatt verksamheten i enlighet med de tidigare riktlinjerna.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä tror att målen överensstämmer bra med de mål som staten har satt upp för vården och användningen av skogarna.

I Forststyrelsens verksamhet beaktas alla de olika dimensionerna av hållbarhet. I de mål som nu godkänts utgår vi från att det är möjligt att göra många olika saker samtidigt i våra skogar: bedriva skogsbruk, värna om naturen, jaga, fiska, motionera och öka kolsänkorna. Även Forststyrelsen ansvarar för att industrins behov av virke tillgodoses, och främjar i värdekedjan både sysselsättningen och den regionala ekonomin. I målen har man också lagt stor vikt vid intresset för friluftsliv och naturturismen i statens markområden.

– Forststyrelsen har goda förutsättningar att uppnå målen för industrins råvaruförsörjning och sysselsättning på ett övergripande hållbart sätt eftersom riktlinjerna starkt bidrar till regeringsprogrammets mål om klimatsäkerhet och biologisk mångfald.

De ändringar som gjorts i resultatmålet kräver en extra satsning på ungefär 50 miljoner euro under hela planeringsperioden för den aktiva vården av skog och natur och för samordningen av de olika målen.

Naturvärden ska tryggas – de nya riktlinjerna är också till fördel för rekreationsanvändningen samt jakten och fisket

När det gäller naturskyddsområden effektiviseras åtgärderna för att stoppa försämringen av hotgraden hos arter och naturtyper. Livsmiljöernas tillstånd i naturskyddsområdena förbättras bland annat med hjälp av de omfattande restaurerings- och iståndsättningsåtgärder som ingår Helmi-programmet.

Naturvärdena i naturskyddsområdena och andra områden som reserverats för rekreation tryggas.

Samtidigt minskar man systematiskt det eftersatta underhållet när det gäller vandringsleder och guidningstjänster.

– Att bekämpa klimatförändringen och utarmningen av naturen är de största utmaningarna i vår tid.  Jag är nöjd över att Forststyrelsen enligt de nya riktlinjerna arbetar allt hårdare för att lösa hållbarhetskrisen.  Forststyrelsen bidrar till målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter samt till målet om att bevara och utveckla naturens biologiska mångfald och naturrekreationen.  Statens marker sköts och används så att de fungerar som växande kolsänkor och kollager på kort och lång sikt, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I den planläggning och fastighetsutveckling som gäller Forststyrelsens marker beaktas samhällets sammanräknade fördelar, såsom att främja användningen av förnybar energi och att skapa verksamhetsförutsättningar för företag inom turism och andra branscher.

I statens områden är målet för utvecklingen av naturturismen och naturrekreationen att öka välfärdseffekterna, främja lokal företagsamhet och att sörja för att det finns förutsättningar för fritidsfiske och jakt. Ett ytterligare mål är att främja livskraften, produktiviteten och mångfalden hos vilt- och fiskbestånden samt den inhemska fiskodlingen i statens vattenområden.

Ytterligare information:

Marja Kokkonen, avdelningschef, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 524 6267, marja.kokkonen@mmm.fi

Teppo Säkkinen, minister Leppäs specialmedarbetare, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 050 516 2868, teppo.sakkinen@mmm.fi

Juha S. Niemelä, verkställande direktör, Forststyrelsen, tfn 0206 39 4201, juha.niemela@metsa.fi

Pirkko Isoviita, överforstmästare, miljöministeriet, tfn 0295 250 194, pirkko.isoviita@ym.fi

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Finanspolitiska ministerutskottet för statsminister Sanna Marins regering godkände i dag Forststyrelsens nya ägarpolitiska riktlinjer för åren 2020 – 2024. De nya riktlinjerna baserar sig på förändringarna i omvärlden och på regeringsprogrammets centrala mål, det vill säga målet om klimatneutralitet 2035, målet om att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden och målen för ett hållbart skogsbruk.

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till regeringens proposition om ändring av avfallslagen och vissa andra lagar. Målet är att främja cirkulär ekonomi, det vill säga minska avfallets mängd, öka återanvändningen och främja en mer resurseffektiv användning och återvinning av material.

Genom propositionen genomförs de nya bestämmelser om avfallsbranschen som antagits inom EU samt de produktförbud och krav på märkningar som ingår i direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (det s.k. SUP-direktivet). Genom propositionen genomförs dessutom de föresatser som ingår i den strategiska helheten ”Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden” i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering. Helheten syftar till att öka materialåtervinningen av avfall och på så sätt stärka Finlands roll som föregångare inom cirkulär ekonomi.

EU:s så kallade avfallslagstiftningspaket innehåller fyra direktiv som innebär ändringar i sex centrala direktiv som rör avfallssektorn: direktivet om avfall, direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, direktivet om deponering av avfall, direktivet om uttjänta fordon, direktivet om batterier och ackumulatorer och direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. Medlemsstaterna ska genomföra dessa ändringar i den nationella lagstiftningen senast den 5 juli 2020. De produktförbud och krav på märkningar som ingår i SUP-direktivet ska tillämpas från och med den 3 juli 2021.

I propositionen ingår också förslag till bestämmelser som kompletterar förordningen om långlivade organiska föroreningar (POP-förordningen) samt förslag till ändring av de bestämmelser i avfallslagen som kompletterar fartygsåtervinningsförordningen. Dessutom läggs det fram några förslag som grundar sig på nationella behov att utveckla avfallslagstiftningen, till exempel förslag om ändring av bestämmelserna om förfarandena för godkännande av avfallstransportörer och avfallsmäklare samt straffbestämmelserna.

I utkastet till regeringens proposition föreslås det att avfallslagen, miljöskyddslagen, kemikalielagen, strafflagen och lagen om ordningsbotsförseelser ändras.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 2 juni 2020.

Mer information:

Jussi Kauppila, regeringssekreterare, tfn 0295 250 085, fornamn.efternamn@ym.fi

Riitta Levinen, miljöråd, tfn 0295 250 162, fornamn.efternamn@ym.fi

SUP-direktivet: Katariina Haavanlammi, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 072, fornamn.efternamn@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till regeringens proposition om ändring av avfallslagen och vissa andra lagar. Målet är att främja cirkulär ekonomi, det vill säga minska avfallets mängd, öka återanvändningen och främja en mer resurseffektiv användning och återvinning av material.

Statsrådet har utnämnt Tarja Haaranen till ett tjänsteförhållande för viss tid som överdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2020-31.8.2021. Överdirektören är chef för ministeriets naturmiljöavdelning.

Miljöministeriets naturmiljöavdelning svarar bland annat för ärenden som gäller naturvård, miljövård, landskapsvård, nyttjande av naturen för rekreation, skydd av yt- och grundvatten och hav samt bedömning av miljökonsekvenser. Avdelningen svarar också för utvecklandet av lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde, ärenden som gäller miljöövervakning och datasystem samt ärenden som gäller forskning, utveckling och planering inom verksamhetsområdet.

Tarja Haaranen, som utnämnts till tjänsteförhållandet för viss tid, är till utbildningen agronomie- och forstkandidat, agronom. Haaranen har tidigare arbetat bland annat vid jord- och skogsbruksministeriet och sedan 2006 i olika uppgifter vid miljöministeriet. Åren 2014–2016 arbetade Haaranen som programkoordinator vid Naturresursinstitutet. Haaranen tillträder som överdirektör efter att ha varit programchef för miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd.

Tjänsteförhållandet som överdirektör söktes av 15 personer inom utsatt tid.

Mer information

Hannele Pokka
kanslichef
0295 250 234
hannele.pokka@ym.fi

Statsrådet har utnämnt Tarja Haaranen till ett tjänsteförhållande för viss tid som överdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2020-31.8.2021. Överdirektören är chef för ministeriets naturmiljöavdelning.

Statsrådet överlämnade i dag en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen. I lagen ingår bestämmelser om ett nytt förfarande som gäller tillståndspliktiga och anmälningspliktiga upplag av kemikalier i objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar. För att sekretessen i fråga om dessa objekt, landets försvar och informationssäkerheten ska kunna tryggas kommer ställningen som part att vara begränsad i tillstånds- och anmälningsförfarandet. Dessutom föreslås det att vissa lagbestämmelser om offentlighet och allmänhetens deltagande inte ska tillämpas.

I det nya specialförfarandet har tillsynsmyndigheten, dvs. närings-, trafik- och miljöcentralen, en central roll när det gäller att trygga miljöskyddet. Behörig myndighet i det nya förfarandet är den statliga miljötillståndsmyndigheten, alltså regionförvaltningsverket.

I propositionen ingår dessutom andra små ändringar i bestämmelserna i miljöskyddslagen. I miljöskyddslagen återinförs bland annat en regel för beräkning av antalet djur i djurstallar som innehåller olika djurarter eller boskap i olika åldrar med tanke på fastställandet av tillståndsplikt och anmälningsplikt för djurstallar. Dessutom kommer de ändringar som föreslås i vattenlagen och miljöskyddslagen att göra det lättare att hitta ärenden i datasystemen för miljöärenden.

Lagarna i propositionen avses träda i kraft den 1 juli 2020.

Mer information:

Tia Laine-Ylijoki-Laakso, regeringssekreterare, tfn 0295 250 150, fornamn.efternamn@ym.fi

Statsrådet överlämnade i dag en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen. I lagen ingår bestämmelser om ett nytt förfarande som gäller tillståndspliktiga och anmälningspliktiga upplag av kemikalier i objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar. För att sekretessen i fråga om dessa objekt, landets försvar och informationssäkerheten ska kunna tryggas kommer ställningen som part att vara begränsad i tillstånds- och anmälningsförfarandet.

Miljöministeriet, Vapo Oy och NTM-centralen i Norra Österbotten informerar

Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Vapo Oy har undertecknat ett avtal om en betydande affär genom vilken staten förvärvar ett enhetligt myrområde på ca 380 hektar i området Sarvisuo i Pudasjärvi. Vapo har i tiden förvärvat området för torvutvinning. Nu kommer området att skyddas inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi, som syftar till att restaurera, vårda och bevara livsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.

– Sarvisuo är ett område med naturvärden av riksintresse, och därför är det fint att vi nu kan skydda området genom Helmi-programmet. Under de kommande tio åren har vi som mål att skydda sammanlagt 20 000 hektar myrmark. Det skydd av myrmark som genomförs inom ramen för Helmi-programmet är lönsamt för markägarna och baserar sig på frivillighet, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Vapo Oy och miljöministeriet har sedan 2012 samarbetat för att skydda värdefulla myrområden. Om man räknar in den affär som nu har genomförts har Vapo vid det här laget sålt uppemot 5 000 hektar mark till staten för

skyddsändamål på olika håll i Finland.
– Den biologiska mångfalden i myrnaturen har för varje år blivit allt viktigare när man funderar på ändamålen för områden som inte längre används för torvutvinning. Under de senaste åren har ca 10 procent av de myrar där Vapo avvecklat utvinningen restaurerats som våtmarker eller myrar. Den viktigaste formen för restaurering är fortfarande beskogning, men nu beskogas områden inte bara som ekonomiskogar utan också som kolsänkor. Vi har fortfarande markområden som lämpar sig bättre för skyddsändamål än för produktion. Jag är mycket nöjd över att vi också i fråga om det här området tillsammans har nått en bra lösning, säger Vapo Oy:s verkställande direktör Vesa Tempakka.

Sedan 2012 har ca 20 000 hektar av den areal där Vapo bedrivit torvutvinning övergått till andra ändamål och samtidigt har ca 5 000 hektar nya områden tagits i bruk för produktionsändamål, dvs. ungefär lika stor areal som har börjat skyddas genom miljöministeriet. Under den kommande perioden uppgår den aktiva produktionsarealen till ca 20 000 hektar.

Området har naturvärden av riksintresse

Sarvisuo utgör en central del av området Sarvisuo-Naamasuo-Pirttisuo, som ingår i förslaget till komplettering av myrskyddet. Området har konstaterats ha naturvärden av riksintresse och höra till de främsta områden som inte utgör skyddsområden. Den statsägda marken i Pirttisuo har redan börjat omfattas av skyddet.

Merparten av Sarvisuo är stora och representativa excentriska högmossar på kustslätterna i Norra Österbotten som det framför allt finns gott om mellan rännilarna i de mittersta delarna av Sarvisuo. Rännilarna i Sarvisuo utgör ett värdefullt och sällsynt särdrag i området. I den nordvästra delen av myren finns en göl med flarkar och strängar, där flark-fattigkärr med krokmossa – som är sällsynt i österbottniska aapamyrar – är den dominerande typen. Särskilt representativt är skogskärrsområdet i Sarvioja, där kärrtyper på ett mångsidigt sätt har bevarats i så gott som naturtillstånd trots att det utförts dikningar i närheten.

Livsmiljöprogrammet Helmi stärker den biologiska mångfalden i Finland

Åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på stränder och i vatten iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Programmet innebär en betydande satsning på den finska naturen. Det har reserverats 42 miljoner euro för programmet för 2020, och programmet ska pågå fram till 2030. Målet är att före utgången av 2023 skydda 20 000 hektar och restaurera 12 000 hektar myrmark, restaurera 80 värdefulla fågelvatten och iståndsätta 15 000 hektar vårdbiotoper. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i Finland.

Mer information

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi

Eero Melantie, enhetschef, NTM-centralen i Norra Österbotten, eero.melantie@ely-keskus.fi

Ahti Martikainen, direktör, Kommunikation och PR, Vapo Oy, ahti.martikainen@vapo.fi, 040 680 4723

Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Vapo Oy har undertecknat ett avtal om en betydande affär genom vilken staten förvärvar ett enhetligt myrområde på ca 380 hektar i området Sarvisuo i Pudasjärvi. Vapo har i tiden förvärvat området för torvutvinning. Nu kommer området att skyddas inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi, som syftar till att restaurera, vårda och bevara livsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.

Miljöministeriet har i dag utsett en ny naturpanel som ska sammanställa, granska och klassificera vetenskaplig information om biologisk mångfald till stöd för beslutsfattandet. Janne Kotiaho, professor i ekologi vid Jyväskylä universitet, fortsätter som ordförande för panelen. Panelen har sammanlagt 16 medlemmar. 

Naturpanelen är ett oberoende vetenskapligt expertorgan som ska främja dialogen mellan vetenskap och politik i planeringen av politiken för biologisk mångfald. Panelen stöder därmed politiken för biologisk mångfald och planeringen av den. Panelens mandatperiod är 1.5.2020–31.12.2023. Inför den nya mandatperioden har panelens finansiering utökats betydligt så att panelen allt bättre ska kunna erbjuda sin kompetens till stöd för regeringen.

”Regeringen vill föra en starkt faktabaserad politik. Förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids största utmaningar. Vi behöver högklassig och aktuell forskningsinformation för att kunna lösa den”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Medlemmarna representerar många vetenskapsområden

Universitet och forskningsinstitut fick nominera kandidater till panelen, och det lämnades in sammanlagt 29 förslag till miljöministeriet. Till urvalskriterierna hörde att medlemmarna ska ha doktorsexamen inom ett område som är relevant med tanke på panelens uppgifter och därtill ha en aktiv roll i forskningen, förmåga att arbeta som en del av ett tvärvetenskapligt team, förmåga att förmedla information mellan vetenskap och beslutsfattande samt möjlighet att avsätta tid för att aktivt delta i verksamheten.

Naturpanelen har medlemmar från många olika vetenskapsområden. Panelen har kompetens i ekonomiska och juridiska frågor, frågor som gäller biologisk mångfald inom jord- och skogsbruket och klimatförändringens konsekvenser för den biologiska mångfalden samt kompetens inom området för pedagogik, hälsa och samhällspolitik, liksom även mångsidig kompetens inom ekologi. Panelens verksamhet stöds av en sekreterare, specialforskaren Juha Pöyry från Finlands miljöcentral, och en generalsekreterare, specialsakkunniga Suvi Borgström från miljöministeriet.

Naturpanelens roll ska bli tydligare inför den nya perioden

Den nya naturpanelen har en annorlunda sammansättning än den föregående naturpanelen. Tidigare fanns det också tjänstemän bland naturpanelens medlemmar, och den fungerade samtidigt som en nationell panel under den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Dessa uppdrag har nu skilts åt. Den nationella IPBES-arbetsgruppen utnämns separat och består av företrädare för olika ministerier, forskningsinstitut och andra aktörer som är centrala med tanke på naturvården.
Finlands naturpanel blir nu, i likhet med Finlands klimatpanel, en aktör som ska främja dialogen mellan vetenskap och politik. Naturpanelen ska koncentrera sig på att ta fram och sammanställa vetenskaplig information om tillståndet för den biologiska mångfalden till stöd för beslutsfattandet i Finland.
Samarbetet mellan Finlands naturpanel och IPBES-arbetsgruppen främjas genom att ordföranden för naturpanelen också blir medlem i IPBES-arbetsgruppen. Finlands naturpanels roll ska definieras i naturvårdslagen, som håller på att revideras.

Medlemmarna i naturpanelen: 

Doktor Jukka Jokimäki, Arktiska centret
Docent Liisa Kulmala, Meteorologiska institutet
Professor Ilari Sääksjärvi, Åbo universitet
Professor Elina Oksanen, Östra Finlands universitet
Professor Kirsi Pauliina Kallio, Tammerfors universitet
Docent Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus
Docent Heli Saarikoski, Finlands miljöcentral
Biträdande professor Lassi Ahlvik, Helsingfors universitet
Professor Jaana Bäck, Helsingfors universitet
Dr. Iryna Herzon, Helsingfors universitet
Professor Christopher Raymond, Helsingfors universitet
Doktor Tiina Nieminen, Naturresursinstitutet
Docent Aki Sinkkonen, Naturresursinstitutet
Doktor Minna Pappila, Åbo universitet
Biträdande professor Christoffer Boström, Åbo Akademi

Ordförande: Professor Janne Kotiaho, Jyväskylä universitet

Mer information:

Antti Heikkinen, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 250 231, antti.heikkinen@ym.fi

Janne Kotiaho, naturpanelens ordförande, Jyväskylä universitet, tfn +358 50 594 68 81, janne.kotiaho@jyu.fi

Suvi Borgström, naturpanelens generalsekreterare, miljöministeriet, tfn +358 295 250 342, suvi.borgstrom@ym.fi
 

Miljöministeriet har i dag utsett en ny naturpanel som ska sammanställa, granska och klassificera vetenskaplig information om biologisk mångfald till stöd för beslutsfattandet. Janne Kotiaho, professor i ekologi vid Jyväskylä universitet, fortsätter som ordförande för panelen. Panelen har sammanlagt 16 medlemmar. 

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet informerar

Förbudet mot nätfiske trädde i kraft den 15 april, vilket innebär att nätfiske är förbjudet i saimenvikarens viktigaste utbredningsområden fram till utgången av juni. Förbudet gäller inte siklöjenät. Förbudet skyddar kutar från att dö i fiskenät och bidrar till populationens tillväxt.

Mest lider kutarna av snöfattiga och milda vintrar. På grund av brist på snö och is har det i år varit särskilt svårt för vikarna att bygga bon. 

– Jag vill tacka alla som skottat upp snödrivor och deltagit i räkningen av kutar och som under svåra förhållanden i vinter och i vår arbetat för saimenvikaren. Hittills har vi lyckats skydda saimenvikaren i brett samarbete där lokalbefolkningen och ägarna av vattenområden har en central roll, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

– På grund av de svåra förhållandena har det i år hittats bara en tredjedel av det vanliga antalet kutar, bland dem nio döda. På grund av att saimenvikarna inte kunnat bygga ordentliga bon finns det allt skäl att i sommar se till att fisket inte stör vikarna. Jag rekommenderar att alla som fiskar på Saimen använder fiskeredskap som inte är farliga för saimenvikaren, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

De nuvarande fiskebegränsningarna gäller fram till nästa vår. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda fiskebestämmelserna som behövs för att skydda  saimenvikaren. Bestämmelserna träder i kraft 2021.

I samband med arbetet ordnas regionala diskussionsmöten och samråd i Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rääkkylä och Taipalsaari. Avsikten var att ordna mötena och samråden i maj, men de skjuts upp till augusti på grund av de begränsningar som följer av coronavirusepidemin. Mötena och samråden, som är öppna för alla, organiseras av landskapsförbunden.

Ytterligare information:

Teppo Säkkinen, minister Leppäs specialmedarbetare, tfn 050 516 2868,  teppo.sakkinen@mmm.fi 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare,  tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Förbudet mot nätfiske trädde i kraft den 15 april, vilket innebär att nätfiske är förbjudet i saimenvikarens viktigaste utbredningsområden fram till utgången av juni. Förbudet gäller inte siklöjenät. Förbudet skyddar kutar från att dö i fiskenät och bidrar till populationens tillväxt.

Social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet

Statsrådets begränsningar för att bekämpa spridningen av coronaepidemin inverkar också på planeringen och genomförandet av reparationsprojekt i byggnader.

Social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet har utarbetat anvisningar som beskriver vilka saker som ska beaktas i reparationsprojekt under coronaepidemin. Anvisningen tillämpas när det finns invånare i reparationsobjektet under den tid reparationen pågår.  

Syftet med anvisningen är att förebygga spridning av sjukdomen i samband med reparationsprojekt samt att skydda hälsan hos arbetstagarna och de personer som befinner sig i de byggnader som ska repareras. 

Anvisningen gäller i första hand husbolagens behov, men den kan till tillämpliga delar också användas vid reparationer av egnahemshus. Vid reparation och nybyggnad av tomma bostäder ska man beakta smittorisken mellan arbetstagarna.   

Anvisningen baserar sig på läget den 9 april 2020 och den uppdateras vid behov.

Utöver social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet har Valvira, regionförvaltningsverket, Institutet för hälsa och välfärd, Fastighetsförbundet, Suomen Isännöintiliitto, Finska egnahemsförbundet, Rakli och Byggnadsindustrin deltagit i beredningen av anvisningen.

Ytterligare information

Vesa Pekkola, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 282, fornamn.efternamn@stm.fi
Kirsi Martinkauppi, regeringsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 177, fornamn.efternamn@ym.fi

Statsrådets begränsningar för att bekämpa spridningen av coronaepidemin inverkar också på planeringen och genomförandet av reparationsprojekt i byggnader.

Social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet har utarbetat anvisningar som beskriver vilka saker som ska beaktas i reparationsprojekt under coronaepidemin. Anvisningen tillämpas när det finns invånare i reparationsobjektet under den tid reparationen pågår.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen tillsatte på onsdagen en grupp som ska ta fram förslag till sådana åtgärder för återhämtning efter coronakrisen som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Ordförande för gruppen är Sitradirektören Mari Pantsar och miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka.

Gruppen har till uppgift att ta fram förslag till dels åtgärder som kan inkluderas i statsrådets strategiska plan, dels riktade, snabba och tidsbegränsade stimulansåtgärder för tilläggsbudgeten. Gruppen ska också kartlägga vilka åtgärder som krävs på lång sikt för att påskynda omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi och skissera upp åtgärder på EU-nivå som är förenliga med Den europeiska gröna given.

”Nu gäller det att se både på nära håll och långt framåt i tiden. Vi klarar krisen och bygger samtidigt ett fossilfritt samhälle. En grundpelare i all hållbar återhämtning bör vara att bekämpa klimatförändringen och stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Gruppens mandatperiod är 15.4–30.9.2020. Förslagen till skyndsamma åtgärder ska utarbetas före den 15 maj 2020 och presenteras för den beredningsgrupp som statsrådet har tillsatt. De övriga förslagen ska utarbetas före den 30 september 2020. Gruppen ska med tanke på uppdraget höra forskare, organisationer och andra centrala aktörer i branschen och samarbeta med den uppföljnings- och åtgärdsgrupp för byggbranschen som miljöministeriet tillsatte den 25 mars.

Gruppens sammansättning

Ordförande

Mari Pantsar, direktör, Sitra

Hannele Pokka, kanslichef, miljöministeriet

Medlemmar

Reijo Karhinen, ordförande för programmet för cirkulär ekonomi

Saara Kankaanrinta, styrelseordförande, BSAG

Matti Kahra, ledande sakkunnig, Finlands näringsliv rf

Jukka Leskelä, verkställande direktör, Finsk Energiindustri rf

Helena Soimakallio, direktör för hållbar utveckling, Teknologiindustrin rf

Liisa Rohweder, generalsekreterare, WWF

Miira Riipinen, miljöchef, Kommunförbundet

Timo Tanninen, naturtjänstdirektör, Forststyrelsen

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, miljöministeriet

Teppo Lehtinen, överdirektör, miljöministeriet

Saara Bäck, tf överdirektör, miljöministeriet

Arbetsgruppens sekreterare

Juho Korpi, utvecklingsdirektör, miljöministeriet

Mer information:

Terhi Lehtonen, statssekreterare, miljöministeriet, tfn 0295 161 000, terhi.lehtonen@ym.fi

Mari Pantsar, direktör, Sitra, tfn 0294 618 210, mari.pantsar@sitra.fi

Hannele Pokka, kanslichef, tfn 0295 250 234, hannele.pokka@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen tillsatte på onsdagen en grupp som ska ta fram förslag till sådana åtgärder för återhämtning efter coronakrisen som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Ordförande för gruppen är Sitradirektören Mari Pantsar och miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka.