Miljöministeriet börjar bereda en statsrådsförordning om inrättande av ett naturskyddsområde i sådana statsägda områden i Kvarken som reserverats för naturskyddsändamål. Områdena ligger inom kommunerna Korsnäs, Malax, Korsholm, Nykarleby, Vasa och Vörå. Merparten av områdena ingår i nätverket Natura 2000 och i världsarvsobjektet Kvarkens skärgård. Förordningen ska komma i kraft 2021.

Arealen för det område som granskas uppgår till cirka 101 000 hektar, varav cirka 3 000 hektar är markområden. Projektet för inrättande av skyddsområdet gäller endast statsägda områden. Arealen för det skyddsområde som ska inrättas under beredningen kommer att preciseras, särskilt i fråga om havsområdet.

Under beredningen ordnas samrådsmöten med landskapsförbundet, kommunerna, lokala jaktföreningar, naturskyddsföreningar och andra föreningar samt andra lokala aktörer. Tidpunkten för mötena fastställs på hösten. Syftet med diskussionerna är att samla information om och utreda olika aktörers synpunkter på lokala särdrag och på behovet av och möjligheterna till undantag som rör jakt. I ett senare skede kommer också utlåtanden om förordningsutkastet att begäras av alla centrala aktörer.

Bestämmelser om användningen av områden som anvisats för naturskydd finns i naturvårdslagen. Lagen påverkar till exempel hur områdena används för turism- och rekreationsändamål och för jakt. Det allmänna syftet med naturskyddsområden är att bevara områdena i naturtillstånd och hålla dem fria från störningar som orsakas av människor. Det finns i allmänhet dock inget behov av att begränsa allemansrätten i områdena. Det ska också i fortsättningen vara tillåtet att plocka bär och svamp där. Möjligheterna att röra sig i området kan begränsas endast om det är nödvändigt till exempel för att trygga fåglarnas häckning. 

Genom förordning av statsrådet kan också jakt tillåtas i skyddsområdet, trots att det enligt lag i regel är förbjudet att döda djur i naturskyddsområden. Samtidigt måste man dock se till att den övriga användningen av områdena eller naturvärdena i dem inte skadas eller äventyras.

Mer information:

Leila Suvantola, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 050 4077 323, leila.suvantola@ym.fi

Mikael Nordström, områdeschef, Forststyrelsen, Kustens och huvudstadsregionens naturtjänster, tfn 0206 394 654, mikael.nordstrom@metsa.fi

Miljöministeriet börjar bereda en statsrådsförordning om inrättande av ett naturskyddsområde i sådana statsägda områden i Kvarken som reserverats för naturskyddsändamål. Områdena ligger inom kommunerna Korsnäs, Malax, Korsholm, Nykarleby, Vasa och Vörå. Merparten av områdena ingår i nätverket Natura 2000 och i världsarvsobjektet Kvarkens skärgård. Förordningen ska komma i kraft 2021.

Cirka 18 procent av de servicebyggnader som byggs i de finländska kommunerna 2020–2021 kommer att ha trästomme. Detta framgår av en enkät som Rakennustutkimus RTS genomförde i slutet av 2019 och där man kartlade kommunernas syn på användningen av trä i byggandet.

Cirka 18 procent av de servicebyggnader som byggs i de finländska kommunerna 2020–2021 kommer att ha trästomme. Detta framgår av en enkät som Rakennustutkimus RTS genomförde i slutet av 2019 och där man kartlade kommunernas syn på användningen av trä i byggandet.

Under den fjärde ansökningsomgången inom miljöministeriets stödprogram för tillväxt och utveckling med trä stöds projekt som tar fram lösningar för industriellt träbyggande.

Med de understöd som beviljas inom ramen för programmet för träbyggande vill man främja användningen av trä i byggandet och minska byggandets klimatpåverkan. Under de tidigare ansökningsomgångarna har man finansierat utvecklingsprojekt som bland annat främjar användarorientering, cirkulär ekonomi och digitalisering inom träbyggandet. Under den kommande ansökningsomgången efterlyser man i synnerhet reproducerbara lösningar inom industriellt träbyggande och projekt som bidrar till ökad nätverkskompetens.

“Allt flera företag levererar träkonstruktioner, och intresset för träbyggande är stort. Även trycket att minska byggbranschens klimatavtryck sporrar till att bygga i trä, men ett hinder för kraftigare tillväxt är fortfarande att man har bristfällig förståelse för hur nätverket för industriellt träbyggande fungerar. Detta syns framför allt i byggandet av flervåningshus”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.

Under den fjärde ansökningsomgången, som inleds den 15 maj, kan både privata och offentliga organisationer och företag ansöka om finansiering. De sökande kan också få personlig sparring när det gäller att utveckla projektidén. Sparringen ordnas den 4–7 maj, eller vid annan särskilt överenskommen tidpunkt. Anmälningar tas emot per e-post (jemina.suikki@ym.fi).

Den elektroniska ansökningsblanketten för ansökan om stöd öppnas den 15 maj och ansökningstiden går ut den 15 juni. Miljöministeriet fattar beslut om finansiering före utgången av augusti 2020.

Ytterst viktigt att byggbranschen deltar i utvecklingen

De projekt som får understöd under den aktuella ansökningsomgången kan till exempel vara inriktade på att utveckla dynamiken mellan skapande och tillgodogörande av värde inom träbyggandet, att skapa nätverksbaserad verksamhet och att starta fungerande plattformar.

Inom ramen för projekten kan det till exempel utredas hur man kan utnyttja informationsgränssnitt och nya standardiseringslösningar, men dessa bör vara kopplade till ett verkligt planeringsbehov inom byggandet. Utlysningen riktar sig till konsortier som har förmåga och möjlighet att ta fram användbara affärsidéer och affärsverksamhetsmodeller.

”Det är viktigt att hela byggnads- och fastighetssektorn deltar i utvecklandet av det industriella träbyggandet, eftersom ingen enskild aktör – exempelvis träelementindustrin – ensam kan förändra praxisen inom branschen. Under denna ansökningsomgång vill vi hitta projekt som erbjuder nya lösningar utöver de traditionella verksamhetsmodellerna inom byggnads- och fastighetssektorn”, framhåller Heino.

Ansökningstid

15.5-15.6.2020

Att ansöka om understöd

Ansökan om understöd ska lämnas in elektroniskt. Till e-blanketten ska fogas en separat projektplan utifrån projekttyp. Närmare information om hur ansökan ska fyllas i finns i utlysningen och i anvisningarna. Utlysningen, anvisningarna och en länk till ansökningsblanketten publiceras den 15 maj 2020.

Läs mer

Frågor om programmet för träbyggande och om stödprogrammet för tillväxt och utveckling med trä riktas till:

puutuki@ym.fi

Mer information

Petri Heino
programchef
miljöministeriet
0295 250 203
petri.heino@ym.fi

Jemina Suikki
planerare
miljöministeriet
0295 250 345
jemina.suikki@ym.fi

Under den fjärde ansökningsomgången inom miljöministeriets stödprogram för tillväxt och utveckling med trä stöds projekt som tar fram lösningar för industriellt träbyggande.

Miljöministeriet och städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Åbo förhandlar om ett frivilligt Green deal-avtal för att minska utsläpp från byggarbetsplatser. Avsikten är att avtalet ska undertecknas sommaren 2020, men de åtgärder som nämnts i avtalet har redan delvis inletts.

Målet med avtalet är att städernas byggarbetsplatser före utgången av 2025 ska vara fossilfria, dvs. att fossila bränslen inte ska användas i arbetsmaskiner eller interna transporter på byggena. Den el och de uppvärmningsmetoder som används på byggarbetsplatserna ska basera sig på el, gas, flytande bränslen eller fjärrvärme som producerats med förnybar energi. Dessutom är målet att också de fordon som används för externa transporter vid byggarbetsplatserna före utgången av 2030 ska drivas med fossilfria bränslen, och att minst 50 procent av de arbetsmaskiner som används på byggena och av transporterna på byggena ska drivas med el, biogas eller väte.

”Utsläppen måste minskas inom alla sektorer för att vårt samhälle ska bli klimatneutralt senast 2035. Det är fint att städerna vill vara ansvarsfulla vägvisare och vidta frivilliga åtgärder för att minska utsläppen. Genom sin verksamhet skapar städerna efterfrågan och förutsättningar för ett mer omfattande ibruktagande av utsläppssnåla lösningar och för en utveckling av marknaden”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Green deal-avtalet stöder Finlands mål för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn och kommer att integreras i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling. Miljöministeriet bistås vid genomförandet av avtalet av det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO).

Städerna utvecklar gemensamma tillvägagångssätt och även andra städer bjuds in

De städer som ansluter sig till avtalet deltar i skapandet av en gemensam verksamhetsmodell för utsläppsfria byggarbetsplatser samt ett gemensamt uppföljningssystem när det gäller arbetsmaskiner och upphandlingskriterier som tillämpas på städernas byggarbetsplatser. Formuleringarna om utsläppsfria byggarbetsplatser avser växthusgasutsläpp, skadliga lokala utsläpp och motorbuller, och en ambitiös minskning av dessa.

Städerna för också en marknadsdialog för att kartlägga nya lösningar och verksamhetsmodeller. Syftet med avtalet är att sprida information om den bästa praxis som utvecklats och identifierats och att uppmuntra även andra städer att ansluta sig till avtalet.

De städer som deltar i förhandlingarna samordnar tillsammans projektet för klimatneutrala och resurssmarta företagsområden (HNRY) i vilket man försöker hitta nya tillvägagångssätt och lösningar för att minska utsläppen från byggarbetsplatser och i synnerhet arbetsmaskiner. Vid genomförandet av avtalet tar man till vara lärdomar från projektet och städerna förpliktas att genomföra utsläppsminskningsåtgärder på lång sikt.

”Genom att slå sig samman har städerna stor möjlighet att påverka uppkomsten av en ren marknad, eftersom upphandlingarnas värde tillsammans uppgår till miljarder. Städerna erbjuder pionjärföretagen möjligheter att pröva nya verksamhetssätt”, konstaterar miljöchef Jari Viinanen vid Vanda stad.

Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet eller kommunerna. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas.

Ytterligare information:

Ville Laasonen, sakkunnig, miljöministeriet, tfn 029 525 0046, ville.laasonen@ym.fi (Green deal-avtalet om utsläppsfria byggarbetsplatser)

Leena-Kaisa Piekkari, sakkunnig, miljöministeriet, tfn 050 320 1114, leena-kaisa.piekkari@ym.fi (Green deal-avtal i allmänhet)

Miljöministeriet och städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Åbo förhandlar om ett frivilligt Green deal-avtal för att minska utsläpp från byggarbetsplatser. Avsikten är att avtalet ska undertecknas sommaren 2020, men de åtgärder som nämnts i avtalet har redan delvis inletts.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet informerar

Finanspolitiska ministerutskottet för statsminister Sanna Marins regering godkände i dag Forststyrelsens nya ägarpolitiska riktlinjer för åren 2020 – 2024. De nya riktlinjerna baserar sig på förändringarna i omvärlden och på regeringsprogrammets centrala mål, det vill säga målet om klimatneutralitet 2035, målet om att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden och målen för ett hållbart skogsbruk.

De nya riktlinjerna samordnar allt bättre de olika formerna av markanvändning och målen om ett hållbart skogsbruk, tillgången till virke, den biologiska mångfalden, rekreationsanvändningen och klimatpolitiken.

Forststyrelsen sätter nu också för första gången upp tillväxtmål i fråga om kolsänkor och kollager både för affärsverksamhetsområdena och för naturtjänstområdena. Målet för de mångbruksskogar där det bedrivs affärsverksamhet är att vidta sådana åtgärder under planeringsperioden som ökar kolsänkorna med minst 10 procent före 2035. Åtgärder kommer att stärka kolsänkorna redan under planeringsperioden.

I praktiken innebär ändringarna att man i Forststyrelsens skogsbruk i fortsättningen ska satsa starkt på aktiv naturvård, klimatmässig motståndskraft, restaurering av myrmarker, ökad odling av olikåldrig skog och vattenskydd och på att samordna planeringen av rekreations-, naturturism- och renskötselanvändningen. Samtidigt med det planmässiga genomförandet av dessa åtgärder kommer råvaruförsörjningen inom skogsbioekonomin och arbetet med att uppnå dess positiva effekter på regionalekonomin och sysselsättningen att fortsätta i enlighet med de regionala naturresursplanerna.

Kravet på intäktsföring till staten lindras

De överenskomna nya åtgärderna består till exempel i att ändra behandlingen av torvmarker, öka skogarnas tillväxt genom gödsling och plantering av förädlade plantor samt att utarbeta ett nytt program för naturvårdsåtgärder. I programmet ingår bland annat naturvård av lundar och solexponerade miljöer, restaurering av myrar, ökad användning av bränning samt röjning av bäckar och borttagande av vandringshinder för fisk.

Andelen av odling av olikåldrig skog ska ökas från 15 procent till 25 procent vid förnyelseavverkningar. Ökningen ska gälla särskilt torvmarker och viktiga rekreationsområden. Vid planeringen beaktar man också renskötselns och samekulturens förutsättningar.

Dessa åtgärder medför merkostnader och minskar i någon mån avverkningsvolymerna. Detta beaktas när Forststyrelsens resultatmål sätts upp. Det nya målet för avkastningen på det investerade kapitalet på 4,4 procent motsvarar en årlig intäktsföring på 114 miljoner euro till staten i slutet av planeringsperioden. Det är cirka 18 miljoner euro mindre än om man hade fortsatt verksamheten i enlighet med de tidigare riktlinjerna.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä tror att målen överensstämmer bra med de mål som staten har satt upp för vården och användningen av skogarna.

I Forststyrelsens verksamhet beaktas alla de olika dimensionerna av hållbarhet. I de mål som nu godkänts utgår vi från att det är möjligt att göra många olika saker samtidigt i våra skogar: bedriva skogsbruk, värna om naturen, jaga, fiska, motionera och öka kolsänkorna. Även Forststyrelsen ansvarar för att industrins behov av virke tillgodoses, och främjar i värdekedjan både sysselsättningen och den regionala ekonomin. I målen har man också lagt stor vikt vid intresset för friluftsliv och naturturismen i statens markområden.

– Forststyrelsen har goda förutsättningar att uppnå målen för industrins råvaruförsörjning och sysselsättning på ett övergripande hållbart sätt eftersom riktlinjerna starkt bidrar till regeringsprogrammets mål om klimatsäkerhet och biologisk mångfald.

De ändringar som gjorts i resultatmålet kräver en extra satsning på ungefär 50 miljoner euro under hela planeringsperioden för den aktiva vården av skog och natur och för samordningen av de olika målen.

Naturvärden ska tryggas – de nya riktlinjerna är också till fördel för rekreationsanvändningen samt jakten och fisket

När det gäller naturskyddsområden effektiviseras åtgärderna för att stoppa försämringen av hotgraden hos arter och naturtyper. Livsmiljöernas tillstånd i naturskyddsområdena förbättras bland annat med hjälp av de omfattande restaurerings- och iståndsättningsåtgärder som ingår Helmi-programmet.

Naturvärdena i naturskyddsområdena och andra områden som reserverats för rekreation tryggas.

Samtidigt minskar man systematiskt det eftersatta underhållet när det gäller vandringsleder och guidningstjänster.

– Att bekämpa klimatförändringen och utarmningen av naturen är de största utmaningarna i vår tid.  Jag är nöjd över att Forststyrelsen enligt de nya riktlinjerna arbetar allt hårdare för att lösa hållbarhetskrisen.  Forststyrelsen bidrar till målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter samt till målet om att bevara och utveckla naturens biologiska mångfald och naturrekreationen.  Statens marker sköts och används så att de fungerar som växande kolsänkor och kollager på kort och lång sikt, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I den planläggning och fastighetsutveckling som gäller Forststyrelsens marker beaktas samhällets sammanräknade fördelar, såsom att främja användningen av förnybar energi och att skapa verksamhetsförutsättningar för företag inom turism och andra branscher.

I statens områden är målet för utvecklingen av naturturismen och naturrekreationen att öka välfärdseffekterna, främja lokal företagsamhet och att sörja för att det finns förutsättningar för fritidsfiske och jakt. Ett ytterligare mål är att främja livskraften, produktiviteten och mångfalden hos vilt- och fiskbestånden samt den inhemska fiskodlingen i statens vattenområden.

Ytterligare information:

Marja Kokkonen, avdelningschef, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 524 6267, marja.kokkonen@mmm.fi

Teppo Säkkinen, minister Leppäs specialmedarbetare, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 050 516 2868, teppo.sakkinen@mmm.fi

Juha S. Niemelä, verkställande direktör, Forststyrelsen, tfn 0206 39 4201, juha.niemela@metsa.fi

Pirkko Isoviita, överforstmästare, miljöministeriet, tfn 0295 250 194, pirkko.isoviita@ym.fi

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Finanspolitiska ministerutskottet för statsminister Sanna Marins regering godkände i dag Forststyrelsens nya ägarpolitiska riktlinjer för åren 2020 – 2024. De nya riktlinjerna baserar sig på förändringarna i omvärlden och på regeringsprogrammets centrala mål, det vill säga målet om klimatneutralitet 2035, målet om att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden och målen för ett hållbart skogsbruk.

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till regeringens proposition om ändring av avfallslagen och vissa andra lagar. Målet är att främja cirkulär ekonomi, det vill säga minska avfallets mängd, öka återanvändningen och främja en mer resurseffektiv användning och återvinning av material.

Genom propositionen genomförs de nya bestämmelser om avfallsbranschen som antagits inom EU samt de produktförbud och krav på märkningar som ingår i direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (det s.k. SUP-direktivet). Genom propositionen genomförs dessutom de föresatser som ingår i den strategiska helheten ”Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden” i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering. Helheten syftar till att öka materialåtervinningen av avfall och på så sätt stärka Finlands roll som föregångare inom cirkulär ekonomi.

EU:s så kallade avfallslagstiftningspaket innehåller fyra direktiv som innebär ändringar i sex centrala direktiv som rör avfallssektorn: direktivet om avfall, direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, direktivet om deponering av avfall, direktivet om uttjänta fordon, direktivet om batterier och ackumulatorer och direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. Medlemsstaterna ska genomföra dessa ändringar i den nationella lagstiftningen senast den 5 juli 2020. De produktförbud och krav på märkningar som ingår i SUP-direktivet ska tillämpas från och med den 3 juli 2021.

I propositionen ingår också förslag till bestämmelser som kompletterar förordningen om långlivade organiska föroreningar (POP-förordningen) samt förslag till ändring av de bestämmelser i avfallslagen som kompletterar fartygsåtervinningsförordningen. Dessutom läggs det fram några förslag som grundar sig på nationella behov att utveckla avfallslagstiftningen, till exempel förslag om ändring av bestämmelserna om förfarandena för godkännande av avfallstransportörer och avfallsmäklare samt straffbestämmelserna.

I utkastet till regeringens proposition föreslås det att avfallslagen, miljöskyddslagen, kemikalielagen, strafflagen och lagen om ordningsbotsförseelser ändras.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 2 juni 2020.

Mer information:

Jussi Kauppila, regeringssekreterare, tfn 0295 250 085, fornamn.efternamn@ym.fi

Riitta Levinen, miljöråd, tfn 0295 250 162, fornamn.efternamn@ym.fi

SUP-direktivet: Katariina Haavanlammi, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 072, fornamn.efternamn@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till regeringens proposition om ändring av avfallslagen och vissa andra lagar. Målet är att främja cirkulär ekonomi, det vill säga minska avfallets mängd, öka återanvändningen och främja en mer resurseffektiv användning och återvinning av material.

Statsrådet har utnämnt Tarja Haaranen till ett tjänsteförhållande för viss tid som överdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2020-31.8.2021. Överdirektören är chef för ministeriets naturmiljöavdelning.

Miljöministeriets naturmiljöavdelning svarar bland annat för ärenden som gäller naturvård, miljövård, landskapsvård, nyttjande av naturen för rekreation, skydd av yt- och grundvatten och hav samt bedömning av miljökonsekvenser. Avdelningen svarar också för utvecklandet av lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde, ärenden som gäller miljöövervakning och datasystem samt ärenden som gäller forskning, utveckling och planering inom verksamhetsområdet.

Tarja Haaranen, som utnämnts till tjänsteförhållandet för viss tid, är till utbildningen agronomie- och forstkandidat, agronom. Haaranen har tidigare arbetat bland annat vid jord- och skogsbruksministeriet och sedan 2006 i olika uppgifter vid miljöministeriet. Åren 2014–2016 arbetade Haaranen som programkoordinator vid Naturresursinstitutet. Haaranen tillträder som överdirektör efter att ha varit programchef för miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd.

Tjänsteförhållandet som överdirektör söktes av 15 personer inom utsatt tid.

Mer information

Hannele Pokka
kanslichef
0295 250 234
hannele.pokka@ym.fi

Statsrådet har utnämnt Tarja Haaranen till ett tjänsteförhållande för viss tid som överdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2020-31.8.2021. Överdirektören är chef för ministeriets naturmiljöavdelning.