”Regeringen har vid budgetmanglingen fattat beslut om konkreta stegmärken mot ett klimatneutralt Finland. Med det här paketet kan vi ge behövlig skjuts åt arbetet med att minska utsläppen och stödja naturens återhämtning. Samtidigt ser vi till att omställningen är rättvis och värnar om det finländska näringslivets framtidsutsikter genom att stödja omställningen till en grön ekonomi genom en satsning i miljardklassen ur EU:s återhämtningspaket”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Regeringen har som mål att Finland ska vara klimatneutralt före 2035 och bli världens första fossilfria välfärdssamhälle. Målet stöds genom ett flertal åtgärder i nästa års budget.

Som en del av höjningen av skatten på uppvärmningsbränslen kommer skatten på torv att nästan fördubblas, och samtidigt skapar man i samarbete med forskare en mekanism för lägsta pris för torv som ska garantera att användningen av torv åtminstone halveras fram till 2030.

”Nu inleds den verkliga utfasningen av användningen av torv för energiändamål. I Storbritannien har man lyckats minska användningen av kol med hjälp av en liknande mekanism. Det står klart att torv inte har någon plats i en klimatvänlig energiproduktion.”

En rättvis omställning det centrala – de som belastar klimatet med utsläpp beskattas, hållbara lösningar stöds

Torvbranschen tillförsäkras en rättvis omställning genom att man använder en del av EU:s fond för rättvis omställning till att stödja investeringar som ersätter torv, liksom även företagare och arbetstagare inom torvbranschen och näringslivet i målområdena.

”Det är fråga om en stor strukturomvandling, och vi måste se till att omställningen är rättvis för alla. Vi stöder torvföretagarna i strukturomvandlingen och satsar på en mångsidigare näringsstruktur i regionerna. Nu när beskattningen av uppvärmningsbränslen skärps erbjuder vi på samma sätt hushållen stöd så att de ska byta ut oljeuppvärmningen mot andra uppvärmningssystem”, säger minister Mikkonen.

Utsläppshandelskompensationen för industrin frångås och ersätts med ett elektrifieringsstöd som ska stödja koldioxidsnåla investeringar inom industrin. Elektrifieringen av industrin stöds genom att man genast vid ingången av nästa år sänker punktskatten på elström till den miniminivå som EU tillåter. Systemet med återbäring av energiskatter inom industrin, som delvis har stött användningen av fossil energi, ska avvecklas före 2024.

”Vi överför stödet från användning av fossila bränslen till klimatåtgärder inom industrin. Det utgör ett led i en rättvis omställning som bidrar till att det i Finland skapas arbetsplatser på ett hållbart sätt samtidigt som klimatutsläppen minskas. Vi vill förbättra Finlands konkurrenskraft på lång sikt, vilket innebär att industrin och näringslivet som helhet måste ta klivet mot ett koldioxidsnålt samhälle. Många företag har redan satt klimatresiliens som rättesnöre och vidtagit betydande åtgärder för att minska utsläppen.”

”Med dessa beslut från budgetmanglingen går Finland raskt framåt med siktet inställt på klimatneutralitet. Det är dock klart att de här besluten inte som sådana räcker till för att stoppa klimatförändringen eller ens för att göra Finland klimatneutralt, men de utgör en god grund för det fortsatta arbetet.”

Fortsättningsvis betydande satsningar på att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Utöver insatserna för att begränsa klimatförändringen fortsätter regeringen sin historiskt kraftfulla satsning på att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden.

”Naturkrisen är lika akut som klimatkrisen. Så som nyheterna den senaste tiden har förmedlat lever vi just nu i en avgörande tid med tanke på möjligheterna att rädda naturen, djurarterna och ekosystemen på jorden. Om vi inte lyckas stoppa förlusten av biologisk mångfald, blir det också avsevärt svårare att begränsa klimatförändringen”, konstaterar minister Mikkonen.

Mer information:

Klimatet: Riikka Yliluoma, specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Naturen: Antti Heikkinen, specialmedarbetare, tfn 0295 250 231, antti.heikkinen@ym.fi

”Regeringen har vid budgetmanglingen fattat beslut om konkreta stegmärken mot ett klimatneutralt Finland. Med det här paketet kan vi ge behövlig skjuts åt arbetet med att minska utsläppen och stödja naturens återhämtning. Samtidigt ser vi till att omställningen är rättvis och värnar om det finländska näringslivets framtidsutsikter genom att stödja omställningen till en grön ekonomi genom en satsning i miljardklassen ur EU:s återhämtningspaket”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Under regeringens budgetmangling fastställdes att finansieringen för naturvård fortsätter på rekordhög nivå. Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden. Med hjälp av finansieringen genomförs till exempel livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).

I miljöministeriets förslag reserveras det preliminärt 27 miljoner euro för förvärv av och ersättningar för skogsområden enligt METSO-handlingsplanen och minst 12 miljoner euro för myrskyddet som en del av Helmi-programmet. Den totala budgeten för Helmi-programmet är 46 miljoner euro.

Parallellt med naturvården kommer miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd att fortsätta genom att det anvisas stöd för verkställandet av verkningsfulla vatten- och havsvårdsåtgärder. Ett stort enskilt projekt som finansieras genom programmet är den gipsbehandling som genomförs i Skärgårdshavets avrinningsområde i samarbete med jordbrukare och andra aktörer i området.

För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras det 0,7 miljoner euro under miljöministeriets moment. Den totala satsningen på främjande av cirkulär ekonomi är dock mångfaldig. Genomförandet av färdplanen för plast fortsätter. För utvecklande av ett uppföljningssystem för avfallssektorn och för produktinformation samt för upprätthållande av rapporteringen och uppföljningen reserveras ett anslag på sammanlagt 1,25 miljoner euro.

Stöd för energirenoveringar, bostadsbyggandet stimuleras i synnerhet i tillväxtregionerna

Det reserveras 40 miljoner euro för energiunderstöd för bostadsbyggnader. Klimatarbetet i kommunerna och regionerna påskyndas och den vetenskapliga grunden för klimatpolitiken tryggas genom den finansiering som klimatpanelen anvisas.

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder beviljas de kommuner som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 39 miljoner euro.

Startbidraget i MBT-områden höjs med 5 000 euro per bostad i fråga om så kallade normala ARA-hyresbostäder, när objektet är ett höghus med trästomme. I andra områden är startbidraget för byggande av så kallade normala ARA-hyresbostäder 2 000 euro per bostad när höghuset har trästomme. Bostadsproduktionen i de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom genom understöd för byggande av kommunalteknik, och sådana beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. Dessa understöd, liksom även det förhöjda startbidraget för bostadshus som byggs i trä, gäller också de nya MBT-områdena.

Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås ett anslag på 1,8 miljarder euro samt som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen.

Upprättandet av ett digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön fortsätter och för ändamålet anvisas enligt förslaget ett anslag på 7,3 miljoner euro. Med anslaget stöds kommunernas arbete för att skapa en digital omgivning för den byggda miljön och uppkoppling till de riksomfattande strukturerna.

Byggandet och reparationer av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver med räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För reparationsunderstöd föreslås ur budgeten och Statens bostadsfond sammanlagt 33,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Siffrorna är slutgiltiga först efter regeringens allmänna sammanträde den 5 oktober.

Mer information:

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ym.fi

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013

Naturmiljö
Tarja Haaranen, överdirektör, tfn 0295 250 282

Miljövård
Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn 0295 250 023

Den byggda miljön
Timo Tähtinen, byggnadsråd, tfn 0295 250 306

Beredningen av miljöministeriets budgetförslag
Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214

Under regeringens budgetmangling fastställdes att finansieringen för naturvård fortsätter på rekordhög nivå. Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden. Med hjälp av finansieringen genomförs till exempel livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är nöjd med Europeiska kommissionens förslag till nytt klimatmål. Enligt Mikkonen är det också i Finlands intresse att målet är att minska utsläppen med minst 55 procent före 2030.

”Ett striktare mål på EU-nivå hjälper oss att nå våra egna mål, och det jämnar dessutom ut spelfältet och skapar en marknad för export av ren teknik”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”En utsläppsminskning på minst 55 procent ligger bättre i linje med EU:s mål om klimatneutralitet och motsvarar det mål som Finland har förespråkat tillsammans med andra EU-länder som stöder en ambitiös klimatpolitik”, tillägger Mikkonen.

Kommissionen offentliggjorde sitt förslag till skärpning av EU:s klimatmål i samband med ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen onsdagen den 16 september. Meddelandet offentliggörs i sin helhet torsdagen den 17 september. Det kompletteras av en omfattande konsekvensbedömning på EU-nivå som visar att det inte bara är möjligt utan också fördelaktigt med tanke på EU:s framtid att minska utsläppen med minst 55 procent.

”En minskning av utsläppen med 55 procent bör ses som ett minimimål. EU:s och medlemsländernas egna utsläppsminskningsåtgärder ska fastställas så att målet överskrids. Det förutsätter stora investeringar som påskyndas genom att man riktar in EU:s återhämtningsstöd på en klimatneutral omställning. På detta sätt skapar vi en renare miljö och nya arbetsplatser samtidigt som vi främjar grön tillväxt”, framhåller Mikkonen.

För närvarande har EU förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Kommissionen beräknar att utsläppen redan med de nuvarande åtgärderna kan minska med 47 procent fram till 2030.

EU:s utsläppsminskningsmål utgör samtidigt EU:s bidrag till klimatavtalet från Paris. I enlighet med klimatavtalet från Paris ska alla parter uppdatera sina utsläppsminskningsmål före utgången av 2020.

I och med kommissionens förslag inleds förhandlingarna mellan medlemsländerna. Förslaget kommer bland annat att diskuteras vid det inofficiella möte för EU:s miljö- och klimatministrar som hålls i Berlin vid månadsskiftet.

”Europeiska unionen bör visa ledarskap när det gäller att begränsa klimatförändringen, och därför är det viktigt att man fastställer målet så snart som möjligt. Genom att föregå med gott exempel kan vi bidra till att även andra länder skärper sina mål. Finland kommer att fortsätta arbeta aktivt för detta såväl inom EU som internationellt”, konstaterar Mikkonen.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Marjo Nummelin, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 227, marjo.nummelin@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen är nöjd med Europeiska kommissionens förslag till nytt klimatmål. Enligt Mikkonen är det också i Finlands intresse att målet är att minska utsläppen med minst 55 procent före 2030.

”Ett striktare mål på EU-nivå hjälper oss att nå våra egna mål, och det jämnar dessutom ut spelfältet och skapar en marknad för export av ren teknik”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I dag publicerades den femte Global Biodiversity Outlook-rapporten, som behandlar tillståndet för den biologiska mångfalden utifrån färsk information och de nationella rapporter som sammanställts. Enligt sammanfattningen minskar den biologiska mångfalden fortfarande i snabb takt på olika håll i världen. Denna utveckling kan vändas, om åtgärderna riktas rätt. Rapporten har sammanställts av en expertpanel som verkar under ledning av sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald.

”Rapporten Global Biodiversity Outlook 5, som publicerades i dag, och WWF:s Living planet-rapport från förra veckan påminner oss om hur brådskande de naturbevarande åtgärderna är. Det finns inte mycket tid att vända utvecklingen. Naturen utarmas snabbt, samtidigt som klimatkrisen fortgår. Nu om någonsin måste världens länder stoppa den negativa utvecklingen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I rapporten analyseras 167 nationella rapporter, däribland Finlands. Dessutom har 170 nationella strategier och handlingsprogram för biologisk mångfald studerats med tanke på rapporten. Utvecklingen när det gäller arter baserar sig på uppgifterna i WWF:s Living Planet-rapport, som publicerades förra veckan.

Viktigt att naturfrågor integreras

Bakom förlusten av biologisk mångfald ligger förändringar i markanvändningen, skogsavverkning, överexploatering av naturresurser, klimatförändringar, föroreningar och människors konsumtionsvanor och produktionsmetoder. Global Biodiversity Outlook 5-rapporten framhåller vikten av att naturfrågor integreras i hela samhället och att naturbaserade lösningar utnyttjas. I rapporten framhålls också vikten av skyndsamma åtgärder mot klimatförändringen.

Rapporten sätter även fokus på ett integrerat tillvägagångssätt i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden och uppnå en hållbar utveckling, detta för att ekonomi- och naturaspekterna ska samordnas. En ekologisk omställning kräver kraftfulla åtgärder och en minskning av mängden skadliga stöd. Viktiga fokusområden är också livsmedelssystemen, konsumtionsvanorna och produktionsmetoderna. I dagens läge har endast 8 procent av länderna ställt ambitiösa nationella mål i fråga om skogar, hållbar mat och jordbruk. I rapporten framhävs betydelsen av vetenskaplig information och alternativ till den plan som ska gälla tiden efter 2020 och till hur målen ska nås.

Förlusten av biologisk mångfald har inte kunnat stoppas före 2020

Partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald ställde 2010 som mål att förlusten av biologisk mångfald ska stoppas före 2020. Samtidigt uppställdes 20 så kallade Aichi-mål för att mäta måluppfyllelsen. Enligt Global Biodiversity Outlook har 13 av målen inte uppnåtts, och i fråga om två av målen är resultaten okända. Sex mål uppnåddes delvis. I fråga om till exempel mål 11 innebär det att en större del av land- och havsområdena har kunnat skyddas, men att kvaliteten på skyddsområdena inte har uppnåtts. I fråga om mål 19 har på motsvarande sätt kunskapen om den biologiska mångfalden ökat, men kunskapen har inte kunnat spridas eller tas i bruk i någon större utsträckning.

Avsikten var att världens länder i år skulle fastställa nya mål för tiden efter 2020. På grund av coronapandemin har dock partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald skjutits fram med ett år. Vissa förhandlingar kommer emellertid att föras virtuellt.

Positiv utveckling när det gäller fiskbestånd, restaurering, skyddsområden och beskogning

Rapporten förmedlar också positiva signaler. Fiskbeståndens biomassa har ökat, likaså mängden restaureringsinsatser och naturskyddsområden. Många länder och regioner har även lyckats väl med beskogningen. För Finlands del har man som en positiv aspekt lyft fram det arbete som utförts i samarbete med samerna för att trygga mångfalden. Enligt rapporten kan den negativa utvecklingen för den biologiska mångfalden vändas om de politiska åtgärderna riktas rätt och är tillräckligt verkningsfulla. 

”Det här budskapet måste tas på allvar överallt i världen. I Finland har vi under denna regeringsperiod tillgripit historiskt hårda åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Vi har ökat finansieringen för naturvård med hundra miljoner euro. En av de största satsningarna är det nya Helmi-programmet, där vi riktar in oss på den största direkta orsaken till att naturen utarmas, alltså att livsmiljöerna försämras. Med rätt åtgärder kan vi stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger minister Mikkonen.

Mer information: 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Marina von Weissenberg, miljöråd, marina.weissenberg@ym.fi, tfn 0295 250 321

I dag publicerades den femte Global Biodiversity Outlook-rapporten, som behandlar tillståndet för den biologiska mångfalden utifrån färsk information och de nationella rapporter som sammanställts. Enligt sammanfattningen minskar den biologiska mångfalden fortfarande i snabb takt på olika håll i världen. Denna utveckling kan vändas, om åtgärderna riktas rätt. Rapporten har sammanställts av en expertpanel som verkar under ledning av sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald.

De nordiska länderna kommer att intensifiera samarbetet ytterligare när det gäller byggande och inflytandet inom EU. Det gemensamma målet är att främja cirkulär ekonomi i byggsektorn och på så sätt också förbättra de nordiska ländernas konkurrenskraft.

De nordiska ministrarna med ansvar för byggande och boende godkände i oktober i fjol en deklaration om koldioxidsnålt byggande och cirkulära principer inom byggsektorn. De beslut som ministrarna fattade under dagens videokonferens påskyndar det praktiska samarbetet.

Ministrarna fastställde att de nordiska länderna bör hålla samman, i synnerhet i samband med revideringen av EU:s byggproduktförordning. Man måste till exempel avgöra hur ländernas gemensamma behov och mål bäst ska beaktas när Europeiska kommissionen utreder de harmoniserade produktstandarderna och de nationella lagstiftningsbehov som hänför sig till dem. De nordiska länderna vill bland annat underlätta återanvändning och materialåtervinning av byggprodukter.

Ministrarna stödde kommissionens initiativ att utveckla det frivilliga rapporteringssystem för resurseffektivitet i byggandet som går under namnet Level(s) och som ska bidra till ökad hållbarhet, miljöhänsyn, energiprestanda och sundhet i fråga om byggnader. De nordiska länderna har varit aktiva när det gäller att testa det nya systemet.

Det nordiska samarbetet inom byggsektorn har intensifierats under de senaste åren. Våren 2020 tillsatte länderna exempelvis en gemensam styrgrupp som har i uppgift att samordna arbetet med att förenhetliga byggbestämmelserna. Nästa år inleds flera nya samarbetsprojekt som syftar till en hållbarare och mer konkurrenskraftig nordisk bygg- och bostadssektor.

Just nu finns det stor efterfrågan på nordiskt samarbete för att förenhetliga de författningar som styr byggsektorn, eftersom flera EU-medlemsstater håller på att bereda ny lagstiftning och andra åtgärder för att påskynda koldioxidsnålt byggande. I fortsättningen ska koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel beaktas allt bättre, allt från det att byggmaterialet tillverkas till att uppkomsten av byggavfall förebyggs och byggavfallet materialåtervinns och återanvänds. En praktisk utmaning är att medlemsstaternas byggbestämmelser skiljer sig från varandra, vilket i värsta fall försvårar handeln såväl inom EU som mellan de nordiska länderna.

Nordiska ministerrådet antog i fjol en ny vision om att Norden ska vara världens mest integrerade region, och denna vision kommer de närmaste åren att påskynda arbetet för cirkulär ekonomi i byggbranschen. Visionen börjar genomföras i början av 2021, då Finland övertar ordförandeskapet i ministerrådet för ett år.

Ministrarna diskuterade också de utmaningar som coronakrisen innebär för byggsektorn. I nordiskt perspektiv är situationen i Finland god, och byggsektorn har hittills klarat sig bättre än i till exempel andra EU-länder.

”De nordiska länderna går åter målmedvetet i samma riktning när det gäller cirkulär ekonomi och koldioxidsnålt byggande, vilket ökar våra möjligheter att bekämpa klimatförändringen och förbättra företagens konkurrenskraft i EU”, beskriver statssekreterare Terhi Lehtonen, som representerade Finland vid mötet.

Mer information:

Koldioxidsnålt byggande: Matti Kuittinen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 268, matti.kuittinen@ym.fi

Cirkulär ekonomi i byggbranschen: Kirsi Martinkauppi, regeringsråd, tfn 0295 250 177, kirsi.martinkauppi@ym.fi

De nordiska länderna kommer att intensifiera samarbetet ytterligare när det gäller byggande och inflytandet inom EU. Det gemensamma målet är att främja cirkulär ekonomi i byggsektorn och på så sätt också förbättra de nordiska ländernas konkurrenskraft.

Miljöministeriet, NTM-centralen i Birkaland och Motiva informerar

Ägare till oljeuppvärmda småhus är villiga att byta sitt uppvärmningssystem mot mer hållbara lösningar. Sedan början av september har redan 1 028 ägare till egnahemshus eller parhus ansökt om understöd för att byta ut oljeuppvärmning.

”Det har kommit in otroligt många ansökningar, redan från det att ansökningstiden började. Det visar att finländarna är beredda att göra konkreta insatser för klimatet. De här inledande åtgärderna för en hållbar återhämtning minskar utsläppen och skapar arbete runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Miljöministeriet har reserverat ett anslag på närmare 30 miljoner euro för understödet. Målet är att cirka 10 000 småhus ska konvertera från oljeuppvärmning. Att allt fler oljeuppvärmningssystem byts ut som en följd av understödet beräknas minska koldioxidutsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med sammanlagt ca 56 kiloton per år, och sysselsättningseffekten av dessa byten av uppvärmningssystem beräknas uppgå till nästan 1 500 årsverken. Understödet beviljas i hela landet av NTM-centralen i Birkaland.

“Vi är glatt överraskade av det stora intresset. De som funderar på att ansöka kan dock vara lugna. Det finns ännu understöd för tusentals småhus”, berättar enhetschef Ari Nygrén vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland.

Kostnader för personer som ansökt om större understöd är i genomsnitt 14 500 euro

Stöd beviljas till ett belopp av 4 000 euro när oljeuppvärmningen byts ut mot fjärrvärme, jordvärmepump eller luft-vattenvärmepump. För övriga uppvärmningsformer beviljas 2 500 euro i understöd. Stöd beviljas inte för byggnadsspecifika uppvärmningssystem som använder fossila bränslen såsom olja, kol, naturgas eller torv.

De som hittills ansökt om 2500 euro i understöd har uppskattat kostnaderna för projekten till cirka 2 600–5 500 euro. För dem som ansökt om 4 000 euro har kostnadskalkylerna varierat mellan 7 000 och 28 000 euro. Kostnadsberäkningen för dem som ansökt om större understöd har varit i genomsnitt 14 500 euro.

Det lönar sig att ansöka om understödsbeslut redan före ändringsarbetena

Understöd kan sökas retroaktivt för kostnader som uppkommit efter 1.6.2020. Det lönar sig dock att ansöka om understöd redan innan ändringsarbetet inleds, särskilt om man vill försäkra sig om att man får ett positivt beslut.

“Innan man ansöker om understöd är det bra att kontakta den egna kommunen, som ger information om till exempel de tillstånd som behövs för jordvärme. Till understödsansökan ska även fogas en plan för att riva oljeuppvärmningssystemet och genomföra det nya. Som plan fungerar entreprenörens anbud som specificerar arbetsskedena”, konstaterar Nygrén.

Om det finns en nätförbindelse samt nätbankskoder eller mobilcertifikat är det enklast att ansöka i regionförvaltningens e-tjänst. Före ansökan lönar det sig dock att noggrant bekanta sig med villkoren för beviljande och ansökningsanvisningarna. En noggrant ifylld ansökan samt inlämning av alla nödvändiga bilagor i samband med ansökan gör det betydligt snabbare att få beslutet. De ansökningar som hittills kommit in saknar i synnerhet fullmakter av makarna och de övriga delägarna i dödsbon.

Den riksomfattande kundservicen för miljöfrågor ger råd i frågor som gäller villkoren för beviljande av understöd och ansökan om understöd. Energirådgivningen för konsumenter svarar å sin sida på de tekniska frågorna kring utbytet av oljevärme.

Läs mer:

Kundservice och rådgivning:

Ytterligare information om understödet till medierna:

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Vesa-Pekka Heikkilä, gruppchef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 324, vesa-pekka.heikkila@ely-keskus.fi

Ari Nygrén, enhetschef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 363, ari.nygren@ely-keskus.fi

Ytterligare information om tekniska lösningar för uppvärmning till medierna:

Teemu Kettunen, expert, Motiva, tfn 050 568 9445, teemu.kettunen@motiva.fi

Päivi Suur-Uski, expert, Motiva, tfn 044 300 1369, paivi.suur-uski@motiva.fi

Ägare till oljeuppvärmda småhus är villiga att byta sitt uppvärmningssystem mot mer hållbara lösningar. Sedan början av september har redan 1 028 ägare till egnahemshus eller parhus ansökt om understöd för att byta ut oljeuppvärmning.

Miljöministeriet, Senatfastigheter och städerna Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om minskning av utsläppen från byggarbetsplatser. Målet med avtalet är att städernas och Senatfastigheters byggarbetsplatser ska vara fossilfria före utgången av 2025, dvs. att man på dessa byggen inte längre ska använda fossila bränslen. Före 2030 ska dessutom minst 50 procent av de arbetsmaskiner som används på byggarbetsplatserna drivas med el, biogas eller väte, och det samma gäller transporterna där. Till de utsläpp från byggarbetsplatserna som avses i avtalet räknas utsläpp från arbetsmaskiner, el, uppvärmning och gradvis även transporter.  

Finland har som mål att vara klimatneutralt år 2035, och städerna har delvis ännu ambitiösare mål. För att dessa mål ska kunna uppnås krävs det snabba och betydande åtgärder inom alla sektorer. Till exempel arbetsmaskiner orsakar cirka åtta procent av koldioxidutsläppen inom hela ansvarsfördelningssektorn, alltså de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. På byggarbetsplatserna uppkommer också skadliga lokala utsläpp och motorbuller. Genom den upphandling som görs inom den offentliga sektorn kan man påverka en betydande del av utsläppen och stödja målen om klimatneutralitet. Den offentliga sektorn kan vara föregångare när det gäller användning av alternativa drivkrafter och samtidigt skapa efterfrågan på och förutsättningar för en bättre marknad för utsläppssnåla lösningar och ökat ibruktagande av sådana.

”Avtalet stöder Finlands utsläppsminskningsmål och målen för hållbar utveckling. Genom de åtgärder som nu fastställs och de kriterier som gemensamt tas fram kan man stödja kommunernas och statens utsläppsminskningsåtgärder och skapa nya hållbara verksamhetsförutsättningar för företagen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Avtalet är det första Green deal-avtalet som har undertecknats mellan parter inom den offentliga sektorn i syfte att främja hållbar upphandling. Miljöministeriet bistås vid genomförandet av avtalet av det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO).

”Samtidigt som utsläppen från energiproduktionen snabbt har börjat minska i Åboregionen ökar de övriga utsläppens relativa andel, och deras betydelse framhävs i arbetet för klimatneutralitet före 2029. För att utsläppen från byggarbetsplatser ska minska krävs det att man går in för att ändra invanda mönster på olika håll, och därför är det viktigt att man har valt att göra denna satsning tillsammans”, säger Åbo stadsdirektör Minna Arve.

Viktigt att utarbeta gemensamma tillvägagångssätt för aktörerna

De parter som ansluter sig till avtalet kommer tillsammans med kompetenscentret KEINO att skapa en gemensam verksamhetsmodell för utsläppsfria byggarbetsplatser liksom även ett system för uppföljning av avtalet och upphandlingskriterier som ska tillämpas på respektive parts byggarbetsplatser. Också andra kommuner och aktörer inom den offentliga sektorn kommer att bjudas in att delta i arbetet. Genom gemensamma upphandlingskriterier och ett uppföljningssystem säkerställer man att målen för avtalet uppnås. Upphandlingskriterierna tas fram i samarbete med representanter för branscherna. Det utmanande arbetet med att skapa ett gemensamt uppföljningssystem och ta fram upphandlingskriterier har redan inletts.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori berättar att Helsingfors redan en längre tid har arbetat för utsläppsfria byggarbetsplatser genom olika projekt och bedrivit aktivt internationellt samarbete.

”När det gäller byggarbetsplatser i Helsingfors har vi legat i framkant med Green deal-målen genom att våren 2020 starta ett pilotförsök med fem fossilfria byggarbetsplatser och med hjälp av lärdomarna från dem sträva efter att alla nya infrastrukturbyggen ska vara fossilfria redan i år.”

Ett pilotprojekt för utsläppsfria byggarbetsplatser har också inletts i Esbo.

”Byggarbetsplatsen Lukutorget på Storåkern började i juni tillämpa konceptet för att minska utsläppen. Samtidigt förbättrar vi också utsläppsberäkningen för att bättre kunna bedöma åtgärdernas effekt”, berättar stadsdirektör Jukka Mäkelä.

Målet med avtalet är att sprida information om de metoder som utvecklats och som identifierats som bästa praxis och att uppmuntra andra aktörer inom den offentliga sektorn att ansluta sig till avtalet. Många städer är redan intresserade.
”Med det här Green deal-avtalet visar vi marknaden att städerna agerar tillsammans och bekämpar klimatförändringen med gemensamma mål och upphandlingskriterier. Långsiktiga gemensamma mål och tillvägagångssätt för 2030 hjälper också företagen att se till att byggarbetsplatserna slutligen blir utsläppsfria”, konstaterar Ritva Viljanen, stadsdirektör i Vanda.

Städerna har också önskat att statliga organisationer ska ansluta sig till avtalet för att samarbetet ska kunna bedrivas mer sammanhållet på nationell nivå. Även staten har satt upp strikta mål för klimatneutralitet. Senatfastigheter är den första statliga aktören som går med i avtalet.

”Under de senaste fem åren har utsläppen från statens fastigheter minskat med två tredjedelar tack vare målmedvetna åtgärder och beslut. Det är fortfarande en bit kvar till Finlands mål om klimatneutralitet, och med tanke på det arbete som återstår behöver vi omfattande samarbete mellan olika aktörer. Utsläppsfria byggarbetsplatser är ett nytt konkret steg mot målet. Green deal-avtalen bidrar också till målen i åtgärdsprogrammet för verkningsfull offentlig upphandling”, säger Juha Lemström, operativ direktör vid Senatfastigheter.

Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet eller kommunerna. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas.

Mer information:

Ville Laasonen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 046, ville.laasonen@ym.fi
(Green deal-avtalet om utsläppsfria byggarbetsplatser)

Leena-Kaisa Piekkari, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 050 320 1114, leena-kaisa.piekkari@ym.fi
(Green deal-avtal i allmänhet)

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, timo.juurikkala@ym.fi

Esbo: Iina Kallio, tfn 040 509 6323, iina.kallio@espoo.fi

Helsingfors: Mia Malin, tfn 040 336 1577, mia.malin@hel.fi

Åbo: Niina Ruuska, tfn 040 358 9353, niina.ruuska@turku.fi

Vanda: Jari Viinanen, tfn 040 723 8353, jari.viinanen@vantaa.fi

Senatfastigheter: Juha Lemström, tfn 040 550 0847, juha.lemstrom@senaatti.fi

Miljöministeriet, Senatfastigheter och städerna Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om minskning av utsläppen från byggarbetsplatser. Målet med avtalet är att städernas och Senatfastigheters byggarbetsplatser ska vara fossilfria före utgången av 2025, dvs. att man på dessa byggen inte längre ska använda fossila bränslen.

Miljöministeriet och NTM-centralen i Nyland informerar

Vårens coronarestriktioner gjorde att finländarna i allt högre grad gick ut i naturen och att allt fler upptäckte de områden för närrekreation som finns i stadsregionerna.  På friluftslederna och i andra rekreations- och grönområden har det ställvis rått trängsel, och de nuvarande konstruktionerna, såsom rastplatser, har visat sig vara otillräckliga. Som en del av regeringens stimulanspaket anvisas nu finansiering till kommunerna för iståndsättning och utveckling av rekreationsområdena. Understödet kommer att utlysas lite senare i höst.

”Nu när det är exceptionella tider har allt fler finländare sökt kraft och sinnesro i naturen. Samtidigt har kommunernas möjligheter att satsa på utveckling av servicen i rekreationsområdena försvårats i och med det svåra ekonomiska läget. Vi vill svara på efterfrågan i form av en rejäl satsning, och därför utlyser vi i höst understöd för utveckling av högklassiga och lättillgängliga områden i närmiljön”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisades kommunerna ett omfattande stödpaket som ska lindra effekterna av coronakrisen och stödja den ekonomiska tillväxten i kommunerna. I tilläggsbudgeten har det reserverats sammanlagt ca 10 miljoner euro för att kommunerna ska kunna beviljas understöd med stöd av statsunderstödslagen för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation och grönområden samt för förbättring av servicen.

Understöd i synnerhet för områden som hade högt besökstryck under coronavåren

Syftet med understödet är att förbättra möjligheterna att röra sig i närliggande naturområden och se till att områdena är lättillgängliga. Med understödet kan friluftslederna, konstruktionerna och servicen inom kommunens nuvarande områden för närrekreation iståndsättas och utvecklas. Konstruktioner kan också anläggas i nya områden. Projekten ska stödja rekreationsmöjligheterna för så många besökare som möjligt. 

När kommunen lägger fram projektförslag ska den särskilt fokusera på de områden som haft ett särskilt högt besökstryck under coronavåren och se till att man med de nya åtgärderna kan minska slitaget på eventuella känsliga naturområden. Rekreationsområdena ska gärna vara lättillgängliga naturområden som man kan nå till fots, med cykel eller med allmänna färdmedel. Projekten stöder på så sätt samtidigt Finlands mål om klimatneutralitet. 

Ett av målen med understödet är att stödja den kommunala ekonomin, och det innebär att sökanden ska bedöma projektets sysselsättningseffekter och hur varaktiga de är. 

Ansökningstiden inleds i september–oktober.

Mer information

Tero Taponen, enhetschef, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 467, tero.taponen@ely-keskus.fi

Tommi Hautala, överinspektör, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 374, tommi.hautala@ely-keskus.fi

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Vårens coronarestriktioner gjorde att finländarna i allt högre grad gick ut i naturen och att allt fler upptäckte de områden för närrekreation som finns i stadsregionerna.  På friluftslederna och i andra rekreations- och grönområden har det ställvis rått trängsel, och de nuvarande konstruktionerna, såsom rastplatser, har visat sig vara otillräckliga. Som en del av regeringens stimulanspaket anvisas nu finansiering till kommunerna för iståndsättning och utveckling av rekreationsområdena. Understö

År 2022 ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader och år 2025 är marknadsandelen 45 procent. Det här är första gången det ställs upp nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä. Kommunerna erbjuds stöd för att nå målen.

Det har också ställts upp mål för de kategorier av byggnader som har den största byggvolymen, det vill säga offentliga undervisningsbyggnader (55 procent år 2022 och 65 procent år 2025), byggnader inom vårdbranschen (20 procent år 2022 och 35 procent år 2025), flervåningsbostadshus (21 procent år 2022 och 46 procent år 2025) och samlingsbyggnader (20 procent år 2022 och 30 procent år 2025). År 2019 svarade offentliga byggherrar för ca 18 procent av all nybyggnad, varav 15 procent var träbyggnader.

”Vi har nu ett klart mål om att snabbt öka användningen av trä inom det offentliga byggandet. Kommunerna har en betydande roll när det gäller att begränsa klimatförändringen, och att bygga i trä är ett sätt att minska utsläppen regionalt. De finländska kommunerna har vilja och kunnande att fatta klimatvänliga beslut också när det gäller byggande”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

De offentliga byggherrarna visar riktningen för hela byggbranschen. Satsningarna på byggande av offentliga byggnader i trä ökar användningen av trä också inom den privata sektorn, eftersom kunnandet på området stärks och de ökade byggvolymerna även håller kostnaderna nere. Genom att välja att bygga i trä kan de offentliga aktörerna också använda de gemensamma medlen till att uppnå samhälleliga mål: att minska klimatutsläppen genom att binda koldioxid i byggnadsbeståndet samt att stödja landets ekonomi genom att använda inhemskt material och lokal kompetens.

Statsrådets gemensamma åtgärdsprogram för träbyggande, som leds av miljöministeriet, har formulerat målen i samarbete med olika intressegrupper. Arbetet fortsätter genom att man härnäst sätter upp mål för enskilda landskap och kommuner. Arbetet mot målen kommer att följas upp noggrant, och de bygglov som beviljas används som mätare i uppföljningen. Miljöministeriet kommer i slutet av innevarande regeringsperiod, år 2023, att publicera en mer omfattande statistisk studie av det offentliga byggandet i trä. 

”Jag hoppas att det också i Finland blir allt vanligare att betrakta trä som ett möjligt primärt byggnadsmaterial. Den offentliga sektorn kan föregå med gott exempel och leda hela byggbranschen mot en effektivare materialanvändning och minskat koldioxidavtryck”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande. 

Staten stöder kommunerna i att uppnå målen. Programmet för träbyggande erbjuder offentliga byggherrar stöd och verktyg, såsom understöd, handledningar, utbildningar, exempel på lyckade projekt samt möjligheter att nätverka. 
Även det offentliga bostadsbyggandet påskyndas, till exempel genom att ARA beviljar höjda startbidrag för träbyggnader. Inom de områden som omfattas av avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) är höjningen av bidraget 5 000 euro per bostad. Nu beviljas också stöd för områden utanför MBT-områdena. Stödbeloppet är då 2 000 euro när byggnaden har trästomme. 

Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 2019 innehåller klara riktlinjer för träbyggandet. Målet är att fördubbla användningen av trä som byggnadsmaterial under regeringsperioden, att ställa upp mål för träbyggande inom det offentliga byggandet samt att bidra till ökat kunnande och utveckla hela värdekedjan. 

Mer information

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande, tfn 0295 250 203, petri.heino@ym.fi

År 2022 ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader och år 2025 är marknadsandelen 45 procent. Det här är första gången det ställs upp nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä. Kommunerna erbjuds stöd för att nå målen.

Den tilläggsbudgetproposition som regeringen överlämnar i dag stöder omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. Genom tilläggsbudgeten kan det bland annat beviljas stöd till kommunerna för att de ska byta ut fossil olja mot en mer hållbar uppvärmningsform, och ARA får bättre resurser att behandla ansökningar om energistöd.

”Genom att påskynda bytet av uppvärmningssystem och energirenoveringar stimulerar vi inte bara ekonomin på ett hållbart sätt, utan vi tar också konkreta steg mot ett koldioxidneutralt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I regeringsprogrammet har det ställts som mål att oljeuppvärmning av kommunala fastigheter ska frångås före 2024. Coronakrisen har försämrat kommunernas ekonomi, vilket gör det svårare för dem att genomföra investeringar. Därför höjs det statliga stödets andel av de godkända och faktiska kostnaderna från det tidigare föreslagna 10 procent till 20 procent. Understödet höjs med 5 procentenheter, om kommunen har anslutit sig till ett frivilligt energieffektivitetsavtal.

Från och med ingången av året har husbolag och egnahemshus haft möjlighet att ansöka om energistöd för att förbättra energieffektiviteten i hemmet. Intresset för energistödet har varit exceptionellt stort. I början av augusti hade det kommit in sammanlagt över 1 300 ansökningar, största delen från husbolag (cirka 11 500 bostäder). Ansökningarna har anhopat sig, och ARA kommer att rekrytera ytterligare personal för att underlätta handläggningen. För detta anvisas 280 000 euro.

Mer information:

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214, timo.jaakkola@ym.fi

Stöd till kommuner för att de ska frångå oljeuppvärmning: Maarit Haakana, miljöråd, tfn 0295 250 069, maarit.haakana@ym.fi

Den tilläggsbudgetproposition som regeringen överlämnar i dag stöder omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. Genom tilläggsbudgeten kan det bland annat beviljas stöd till kommunerna för att de ska byta ut fossil olja mot en mer hållbar uppvärmningsform, och ARA får bättre resurser att behandla ansökningar om energistöd.