NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik diskuterade markansvändningssektorns klimatplan tisdagen den 22 mars. I diskussionen lyfte man särskilt fram en övergripande granskning av rättvisan samt effekterna av klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn på den biologiska mångfalden. I diskussionerna lyfte man dessutom fram bland annat de globala verkningskedjorna inom virkesproduktionen, försörjningsberedskapen inom livsmedelsproduktionen och omställningen mot en mer grönsaksbetonad produktion och konsumtion.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har ändrat beslutet om samordnad upphandling inom statsförvaltningen så att myndigheternas användningsskyldighet inte längre omfattar bensin och tung brännolja. Ministeriet fäster dessutom ämbetsverkens och inrättningarnas uppmärksamhet vid att konsekvenserna av sanktionerna mot Ryssland bör utredas för nuvarande och kommande upphandlingars del.Ändringen av statsförvaltningens beslut om samordnad upphandling innebär att ämbetsverk och inrättningar själva kan överväga om de använder Hansels avtal om bränslen eller om de själva konkurrensutsätter upphandlingarna om gränserna för konkurrensutsättning överskrids. Ändringen motiveras av ämbetsverkens olika behov, tillgångs- och pristrycket på energi samt konsekvenserna av kriget i Ukraina för säkerhetsläget.Innan beslutet om gemensam upphandling ändrades var myndigheterna i första hand tvungna att köpa bränsle hos Teboil med rysk bakgrund, eftersom bolaget var Hansels huvudsakliga bränsleleverantör. Ändringen har inga direkta konsekvenser för statens bränsleupphandling, dvs. ämbetsverken och inrättningarna kan även i fortsättningen göra samordnade upphandlingar. Om myndigheterna genomför sin upphandling själva, har de till följd av beslutet möjlighet att i sin upphandling ställa kriterier som gäller till exempel utredning av leverantörernas bakgrund eller tillgången till produkter.Sanktioner beaktas också i kommande upphandlingarFinansministeriet rekommenderar att ämbetsverkens och inrättningarnas framtida anbudsbegäran kompletteras med leverantörens försäkran om att de eller deras ägare inte är föremål för sanktioner. Finansministeriet rekommenderar dessutom att man till de avtalsvillkor som används i samband med anbudsförfrågan fogar villkor som beaktar sanktionerna.Ministeriet gör också en ändring i de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling, enligt vilken ett upphandlingsavtal i fortsättningen kan sägas upp omedelbart om företaget är föremål för sanktioner.Hansel Ab har utrett om EU:s sanktioner berör några av avtalsleverantörerna inom statens gemensamma upphandling. Hansel har tills vidare inte hittat företag som skulle finnas på sanktionslistorna. Finansministeriet följer kontinuerligt upp hur kriget i Ukraina påverkar statens upphandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har publicerat en ny strategi för vattenhushållningen. Den ger riktlinjerna för resultatstyrningen, verksamheten och ekonomiplaneringen fram till 2030 i fråga om de uppgifter inom vattenhushållningen som hör till ministeriets ansvarsområde. Genomförandet av strategin syns i varje finländares vardag i form av bland annat rent vatten och förebyggande av översvämningar och översvämningsskador.Med vattenhushållning avses vattenresurser och vattnets kretslopp samt hållbar användning och vård av vattenresurserna. Tjänster inom vattenhushållning är livsviktiga med tanke på samhällsfunktionerna, säkerheten och försörjningsberedskapen i vårt samhälle samt välfärden. De produceras av staten, kommunerna, företag och andra aktörer i samarbete. I Finland finns till exempel över 1 000 vattentjänstverk och närmare 500 dammar, och strategin för vattenhushållningen styr verksamheten vid och skötseln av dem.  Genom att verkställa strategin ser vi till att det finns tillräckligt med rent vatten för människornas, samhällets och naturens behov. Vattentjänstverken producerar hushållsvatten för medborgarna och näringarna samt renar avloppsvattnet utan att belasta miljön. Genom reglering av vattendrag, anläggning av dammar, skydd mot översvämningar och andra åtgärder i vattendragen hanteras riskerna för översvämningar och torka, skapas förutsättningar för näringsverksamhet såsom jord- och skogsbruk, vattenkraft, industri och sjötrafik samt främjas rekreationsanvändningen av vattendragen. Den långlivade infrastruktur som möjliggör dessa vattenhushållningstjänster behöver ständigt underhållas och förnyas.  –    Genomförandet av strategin för vattenhushållning syns i vars och ens vardag. Vi tar ofta för givet till exempel att det alltid finns tillgång till rent vatten både för oss själva och för näringsverksamheten, men det är ett resultat av mycket långsiktigt arbete. Detta arbete styrs av strategin för vattenhushållning, säger vattenhushållningsdirektör Olli-Matti Verta.  Strategin har också ett bredare syfte än att säkerställa att vi får rent vatten ur kranen. Vattenhushållningen spelar en stor roll i tryggandet av den biologiska mångfalden samt anpassningen till och motverkandet av klimatförändringarna, eftersom en stor del av klimatförändringarnas konsekvenser för samhället har samband med vattenresurserna. –    Med hjälp av hållbar vattenhantering kan man till exempel samtidigt främja produktionen inom jord- och skogsbruket och mångfald i vattenmiljön, underlätta hanteringen av riskerna för översvämningar och torka samt främja kolinlagring i marken. Hållbar användning och vård av vattenresurser är alltså ett gemensamt mål för oss alla, säger Verta.Den nya strategin innehåller en kort presentation av de centrala förändringsfaktorerna i omvärlden samt en vision: rent vatten, säkerhet och välfärd. Visionen förverkligas med hjälp av fyra mål och prioriteringar under målen. Strategin har beretts genom samarbete inom förvaltningsområdet, och intressentgruppernas synpunkter har beaktats vid beredningen. Strategin var på remiss i slutet av hösten 2021, och det lämnades då 22 yttranden om den. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä offentliggjorde strategin vid Vattenföreningens seminarium på FN:s internationella vattendag den 22 mars 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om Rättstjänsteverket och till lagar som har samband med den har färdigställts. Justitieministeriet ordnade en remissbehandling om utkastet från den 20 december 2021 till den 4 februari 2022 och fick in sammanlagt 41 utlåtanden.Målen för propositionen och inrättandet av en riksomfattande myndighet för rättshjälp och intressebevakning fick ett brett stöd bland remissinstanserna. Avsikten är att inrätta ett Rättstjänstverk, där de sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten bildar en enda riksomfattande myndighet. Syftet med reformen är att säkerställa att kunderna inom rättshjälpen, intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen får enhetligare, högklassigare och lättare tillgängliga tjänster. Målet är också att skapa klarhet i förvaltningen.I remissvaren ansågs Rättstjänstverket öka allmänhetens möjligheter att få enhetlig service. Det ansågs också att tillgången till stöd- och förvaltningstjänster förbättras. De viktiga servicekanalerna för medborgarna, såsom telefontjänsten, e-tjänsten och chattjänsten, ska fungera som förut.Remissvaren kommer att utvärderas och beaktas i den fortsatta beredningen. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i april 2022, förutsatt att den ramfinansiering som krävs för projektet bekräftas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen och till lagar som har samband med den har färdigställts. Remissbehandlingen ägde rum mellan den 20 december 2021 och den 4 februari 2022. Justitieministeriet fick sammanlagt 27 utlåtanden om utkastet.Förslagets mål fick stöd av nästan alla remissinstanser. Målet är att avyttra små självständiga myndigheter från justitieministeriet och att stärka deras administrativa tjänster och stödtjänster.En stor del understödde den föreslagna organisationen som går ut på att sammanföra elva myndigheter till ett nytt verk och att inrätta en gemensam enhet för deras administrativa tjänster. Den föreslagna ämbetsverksmodellen sågs förbättra specialmyndigheternas oberoende i förhållande till ministeriet. I yttrandena betonades dock att de administrativa stödtjänsterna inte ska finansieras genom specialmyndigheternas lagstadgade verksamhet.Remissvaren kommer att utvärderas och beaktas i den fortsatta beredningen. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i april 2022, förutsatt att den ramfinansiering som krävs för projektet bekräftas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och fyra andra EU-länders ledare tisdagen den 22 mars.Dagens samtal förbereder Europeiska rådets möte den 24–25 mars och eurotoppmötet den 25 mars, som båda hålls i Bryssel. På dagordningen för Europeiska rådets möte står Rysslands invasion av Ukraina, säkerhet och försvar, energi, ekonomiska frågor, EU:s coronaåtgärder, yttre förbindelser och utnämningen av Europeiska rådets ordförande. Europeiska rådet kommer också att diskutera med Förenta staternas president Joe Biden, som är på besök i Bryssel. Vid eurotoppmötet i inkluderande format diskuteras det ekonomiska läget och framstegen med bankunionen och kapitalmarknadsunionen.Dagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Litauens president, Greklands premiärminister, Kroatiens premiärminister och Tjeckiens premiärminister. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi