NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik diskuterade markansvändningssektorns klimatplan tisdagen den 22 mars. I diskussionen lyfte man särskilt fram en övergripande granskning av rättvisan samt effekterna av klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn på den biologiska mångfalden. I diskussionerna lyfte man dessutom fram bland annat de globala verkningskedjorna inom virkesproduktionen, försörjningsberedskapen inom livsmedelsproduktionen och omställningen mot en mer grönsaksbetonad produktion och konsumtion.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har ändrat beslutet om samordnad upphandling inom statsförvaltningen så att myndigheternas användningsskyldighet inte längre omfattar bensin och tung brännolja. Ministeriet fäster dessutom ämbetsverkens och inrättningarnas uppmärksamhet vid att konsekvenserna av sanktionerna mot Ryssland bör utredas för nuvarande och kommande upphandlingars del.Ändringen av statsförvaltningens beslut om samordnad upphandling innebär att ämbetsverk och inrättningar själva kan överväga om de använder Hansels avtal om bränslen eller om de själva konkurrensutsätter upphandlingarna om gränserna för konkurrensutsättning överskrids. Ändringen motiveras av ämbetsverkens olika behov, tillgångs- och pristrycket på energi samt konsekvenserna av kriget i Ukraina för säkerhetsläget.Innan beslutet om gemensam upphandling ändrades var myndigheterna i första hand tvungna att köpa bränsle hos Teboil med rysk bakgrund, eftersom bolaget var Hansels huvudsakliga bränsleleverantör. Ändringen har inga direkta konsekvenser för statens bränsleupphandling, dvs. ämbetsverken och inrättningarna kan även i fortsättningen göra samordnade upphandlingar. Om myndigheterna genomför sin upphandling själva, har de till följd av beslutet möjlighet att i sin upphandling ställa kriterier som gäller till exempel utredning av leverantörernas bakgrund eller tillgången till produkter.Sanktioner beaktas också i kommande upphandlingarFinansministeriet rekommenderar att ämbetsverkens och inrättningarnas framtida anbudsbegäran kompletteras med leverantörens försäkran om att de eller deras ägare inte är föremål för sanktioner. Finansministeriet rekommenderar dessutom att man till de avtalsvillkor som används i samband med anbudsförfrågan fogar villkor som beaktar sanktionerna.Ministeriet gör också en ändring i de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling, enligt vilken ett upphandlingsavtal i fortsättningen kan sägas upp omedelbart om företaget är föremål för sanktioner.Hansel Ab har utrett om EU:s sanktioner berör några av avtalsleverantörerna inom statens gemensamma upphandling. Hansel har tills vidare inte hittat företag som skulle finnas på sanktionslistorna. Finansministeriet följer kontinuerligt upp hur kriget i Ukraina påverkar statens upphandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har publicerat en ny strategi för vattenhushållningen. Den ger riktlinjerna för resultatstyrningen, verksamheten och ekonomiplaneringen fram till 2030 i fråga om de uppgifter inom vattenhushållningen som hör till ministeriets ansvarsområde. Genomförandet av strategin syns i varje finländares vardag i form av bland annat rent vatten och förebyggande av översvämningar och översvämningsskador.Med vattenhushållning avses vattenresurser och vattnets kretslopp samt hållbar användning och vård av vattenresurserna. Tjänster inom vattenhushållning är livsviktiga med tanke på samhällsfunktionerna, säkerheten och försörjningsberedskapen i vårt samhälle samt välfärden. De produceras av staten, kommunerna, företag och andra aktörer i samarbete. I Finland finns till exempel över 1 000 vattentjänstverk och närmare 500 dammar, och strategin för vattenhushållningen styr verksamheten vid och skötseln av dem.  Genom att verkställa strategin ser vi till att det finns tillräckligt med rent vatten för människornas, samhällets och naturens behov. Vattentjänstverken producerar hushållsvatten för medborgarna och näringarna samt renar avloppsvattnet utan att belasta miljön. Genom reglering av vattendrag, anläggning av dammar, skydd mot översvämningar och andra åtgärder i vattendragen hanteras riskerna för översvämningar och torka, skapas förutsättningar för näringsverksamhet såsom jord- och skogsbruk, vattenkraft, industri och sjötrafik samt främjas rekreationsanvändningen av vattendragen. Den långlivade infrastruktur som möjliggör dessa vattenhushållningstjänster behöver ständigt underhållas och förnyas.  –    Genomförandet av strategin för vattenhushållning syns i vars och ens vardag. Vi tar ofta för givet till exempel att det alltid finns tillgång till rent vatten både för oss själva och för näringsverksamheten, men det är ett resultat av mycket långsiktigt arbete. Detta arbete styrs av strategin för vattenhushållning, säger vattenhushållningsdirektör Olli-Matti Verta.  Strategin har också ett bredare syfte än att säkerställa att vi får rent vatten ur kranen. Vattenhushållningen spelar en stor roll i tryggandet av den biologiska mångfalden samt anpassningen till och motverkandet av klimatförändringarna, eftersom en stor del av klimatförändringarnas konsekvenser för samhället har samband med vattenresurserna. –    Med hjälp av hållbar vattenhantering kan man till exempel samtidigt främja produktionen inom jord- och skogsbruket och mångfald i vattenmiljön, underlätta hanteringen av riskerna för översvämningar och torka samt främja kolinlagring i marken. Hållbar användning och vård av vattenresurser är alltså ett gemensamt mål för oss alla, säger Verta.Den nya strategin innehåller en kort presentation av de centrala förändringsfaktorerna i omvärlden samt en vision: rent vatten, säkerhet och välfärd. Visionen förverkligas med hjälp av fyra mål och prioriteringar under målen. Strategin har beretts genom samarbete inom förvaltningsområdet, och intressentgruppernas synpunkter har beaktats vid beredningen. Strategin var på remiss i slutet av hösten 2021, och det lämnades då 22 yttranden om den. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä offentliggjorde strategin vid Vattenföreningens seminarium på FN:s internationella vattendag den 22 mars 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om Rättstjänsteverket och till lagar som har samband med den har färdigställts. Justitieministeriet ordnade en remissbehandling om utkastet från den 20 december 2021 till den 4 februari 2022 och fick in sammanlagt 41 utlåtanden.Målen för propositionen och inrättandet av en riksomfattande myndighet för rättshjälp och intressebevakning fick ett brett stöd bland remissinstanserna. Avsikten är att inrätta ett Rättstjänstverk, där de sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten bildar en enda riksomfattande myndighet. Syftet med reformen är att säkerställa att kunderna inom rättshjälpen, intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen får enhetligare, högklassigare och lättare tillgängliga tjänster. Målet är också att skapa klarhet i förvaltningen.I remissvaren ansågs Rättstjänstverket öka allmänhetens möjligheter att få enhetlig service. Det ansågs också att tillgången till stöd- och förvaltningstjänster förbättras. De viktiga servicekanalerna för medborgarna, såsom telefontjänsten, e-tjänsten och chattjänsten, ska fungera som förut.Remissvaren kommer att utvärderas och beaktas i den fortsatta beredningen. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i april 2022, förutsatt att den ramfinansiering som krävs för projektet bekräftas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen och till lagar som har samband med den har färdigställts. Remissbehandlingen ägde rum mellan den 20 december 2021 och den 4 februari 2022. Justitieministeriet fick sammanlagt 27 utlåtanden om utkastet.Förslagets mål fick stöd av nästan alla remissinstanser. Målet är att avyttra små självständiga myndigheter från justitieministeriet och att stärka deras administrativa tjänster och stödtjänster.En stor del understödde den föreslagna organisationen som går ut på att sammanföra elva myndigheter till ett nytt verk och att inrätta en gemensam enhet för deras administrativa tjänster. Den föreslagna ämbetsverksmodellen sågs förbättra specialmyndigheternas oberoende i förhållande till ministeriet. I yttrandena betonades dock att de administrativa stödtjänsterna inte ska finansieras genom specialmyndigheternas lagstadgade verksamhet.Remissvaren kommer att utvärderas och beaktas i den fortsatta beredningen. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i april 2022, förutsatt att den ramfinansiering som krävs för projektet bekräftas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och fyra andra EU-länders ledare tisdagen den 22 mars.Dagens samtal förbereder Europeiska rådets möte den 24–25 mars och eurotoppmötet den 25 mars, som båda hålls i Bryssel. På dagordningen för Europeiska rådets möte står Rysslands invasion av Ukraina, säkerhet och försvar, energi, ekonomiska frågor, EU:s coronaåtgärder, yttre förbindelser och utnämningen av Europeiska rådets ordförande. Europeiska rådet kommer också att diskutera med Förenta staternas president Joe Biden, som är på besök i Bryssel. Vid eurotoppmötet i inkluderande format diskuteras det ekonomiska läget och framstegen med bankunionen och kapitalmarknadsunionen.Dagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Litauens president, Greklands premiärminister, Kroatiens premiärminister och Tjeckiens premiärminister. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Markanvändningen inverkar på vilka områden människor behöver ha tillgång till och vart varor måste kunna transporteras. På motsvarande sätt inverkar trafiksystemet på placeringen av funktioner. Därför finns det behov av bättre gemensamma konsekvensbedömningar av markanvändningen och trafiken. Den färska utredningen kartlägger metoder och ger rekommendationer för att utveckla bedömningen av konsekvenserna av markanvändningen och trafiken.I utredningen identifierades utmaningar och utvecklingsbehov i fråga om den gemensamma planeringen av markanvändningen och trafiken samt bedömningen av deras konsekvenser. I utredningen granskades tre genomförda planeringsarbeten: Riksväg 12 på ringvägen söder om Lahtis, spårvägen i Tammerfors och Nylandsplanen 2050. Med hjälp av planeringsarbetena kartlades de praktiska utmaningar och verksamhetssätt som hänför sig till konsekvensbedömningarna av trafiken och markanvändningen.I utredningen konstateras det att markanvändningen och trafiken traditionellt har haft separata planeringsprocesser. Planeringsprocesserna har närmat sig varandra bland annat i och med att lagstiftningen har utvecklats, men bedömningen av växelverkan mellan markanvändningslösningarna och trafiksystemet i fråga om deras utveckling samt bedömningen av deras gemensamma konsekvenser är fortfarande oenhetlig. Bedömningar av de gemensamma konsekvenserna av markanvändningen och trafiken behövs dock för att man ska kunna utreda markanvändningsplanernas och trafikplanernas konsekvenser för bland annat klimatet och ekonomin. På detta sätt kan man skapa en fungerande och hållbar samhällsstruktur.Arbetets förvaltningsövergripande natur utgör delvis utmaningen för den gemensamma konsekvensbedömningen på grund av att olika organisationer ansvarar för beredningen av olika delområden. Dialogen mellan markanvändning och trafik blir då mindre än om delområdena skulle planeras som en helhet. Det har ofta varit omöjligt att anvisa tillräckliga resurser för gemensamma konsekvensbedömningar av markanvändningen och trafiken.Markanvändningen och trafiken inverkar på områdenas tillgänglighet. I utredningen konstateras det att tillgängligheten bör synas i utvärderingen av både markanvändningen och trafiksystemet. Bedömningar av markanvändningens konsekvenser för trafiken har gjorts redan länge. Däremot görs det ganska få bedömningar av trafiksystemets konsekvenser för områdenas attraktionskraft och för placeringen av funktioner i Finland. Bedömningarna fokuserar närmast på spårprojekt.Enligt rekommendationerna i utredningen ska en gemensam granskning integreras i såväl planeringen som beslutsfattandet som hänför sig till markanvändningen och trafiken. Målsättningar, scenarioanalyser, bedömningar av tillgänglighet och visualisering av information kan användas till hjälp då man skapar en uppfattning av markanvändningens och trafikens gemensamma konsekvenser.Utredningen, som beställdes av miljöministeriet och kommunikationsministeriet, gjordes av FLOU Oy och Lunden Architecture Oy.Bekanta dig med utredningen om utvecklingen av markanvändningens och trafikens gemensamma konsekvensbedömning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som Jyväskylä universitet och Institutet för hälsa och välfärd har gjort ligger fokus i samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken på gemensamma klientbarn och överföring av information om dem, men praxisen varierar mellan kommuner.Den nya undersökningen såg över formerna av samarbete mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken, servicehänvisningen inom småbarnspedagogiken och rådgivningsbyråernas roll i den samt den tillgång till information som föräldrar till små barn har beträffande alternativen inom barnavård och småbarnspedagogik.Samarbetet och överföringen av information varierar mellan kommunerDen nationella lagstiftningen innehåller bestämmelser om samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken. I kommunerna stöds samarbetet av kommunspecifika planer såsom planen för småbarnspedagogik och välfärdsplanen för barn, unga och familjer. Ur de anställdas synvinkel ligger fokus i det sektorsövergripande samarbetet på klientarbete och på att hitta lösningar för barnets och familjens stödbehov.Överföringen av information i samband med omfattande hälsoundersökningar för barn anses i båda tjänsterna som en av de viktigaste samarbetsformerna. I informationsöverföringen ger småbarnspedagogiken med föräldrarnas samtycke information om barnets funktionsförmåga och utveckling till rådgivningsbyrån. Överföringen av information om gemensamma klientbarn varierar dock mellan kommunerna. En harmonisering av överföringen av information skulle stödja klientarbetet och bidra till att ett nationellt informationsunderlag samlas om barnens välfärd.Servicehänvisningen bör även beakta barnetI samband med barnets hälsoundersökning diskuterar man vid rådgivningsbyrån ofta om lösningar inom vården och småbarnspedagogiken med vårdnadshavarna. Som stöd för dessa diskussioner behöver de anställda vid rådgivningsbyrån aktuell information om tjänster inom småbarnspedagogiken och om hur man ansöker om dessa.Enligt undersökningen ligger fokus i diskussionerna som gäller servicehänvisning inom småbarnspedagogiken ofta på de praktiska frågorna om inledande av småbarnspedagogik.”Det ser ut som om frågor som gäller barnet själv skulle få mindre uppmärksamhet i diskussionerna, vilket kan leda till att barnets behov och intressen förbises”, konstaterar professor Maarit Alasuutari.Utöver diskussionernas innehåll finns det behov av att utveckla hur föräldrarna får information om småbarnspedagogikens verksamhet och pedagogik samt hur föräldrar med ett främmande språk som modersmål kan få tillgång till servicehänvisning inom småbarnspedagogiken.Social- och hälsovårdsreformen medför nya utmaningar för samarbetetÖverförandet av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena medför nya utmaningar för samarbetet, informationsöverföringen och servicehänvisningen mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken. I framtiden kommer tydliga riktlinjer och strukturer att krävas för att säkerställa samarbetspraxis som tjänar båda sektorernas arbete och främjar barnens välfärd.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen fastställt de ärenden som ska genomföras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. Regeringens proposition med förslag till ny bygglag samt förslaget till ändring av markanvändnings- och bygglagen överlämnas till riksdagen. I ändringen upphävs de nuvarande paragraferna om byggande och till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av hösten och att lagen träder i kraft den 1 januari 2024.“Den aktuella lagreformen om byggande och digitalisering gör bekämpningen av klimatförändringarna till en del av den lagstiftning som styr byggandet. Vi skär ner på utsläppen från byggandet och minskar förbrukningen av råvaror under byggnadernas hela livscykel. Vi förbättrar kvaliteten på byggandet. Denna reform är en bra början och jag tror att det tack vare detta blir lättare att i framtiden göra fortsatta framsteg också inom andra delområden”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Miljöministeriets utkast till regeringsproposition om planläggnings- och bygglagen var på omfattande remiss i 10 veckor i slutet av 2021 och samlade in närmare 550 utlåtanden. Merparten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och värda att understödas, men det rådde oenighet om metoderna. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till förslagen om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering.”Reformen av markanvändnings- och bygglagen har beretts i tätt samarbete med intressegrupper under de senaste åren. Ett stort tack till alla för er viktiga insats. Vi har beaktat önskemålen i remissvaren, och beredningen framskrider till riksdagen under denna valperiod i de frågor där det råder störst samförstånd”, säger minister Emma Kari.Bygglagen påskyndar koldioxidsnålhet och digitalisering inom byggandetDen nya bygglagen främjar särskilt hållbart byggande och digitalisering av byggandet. Dessutom underlättas byggandet på många sätt. Den del av lagen som gäller byggande har också utvecklats utifrån remissvaren.I den nya bygglagen ska det ställas nya väsentliga tekniska krav på byggnadernas koldioxidsnålhet och deras livscykel. I förslaget till lag fogas också bemyndiganden att utfärda förordning. Med stöd av dessa kommer det senare att utfärdas förordningar om klimatdeklaration för byggnader, materialspecifikation för byggnader och gränsvärden för byggnadernas koldioxidfotavtryck. Förordningarna bereds som bäst och de blir en del av Finlands byggbestämmelsesamling.Digitaliseringen av byggandet framskrider, och ansökan om byggtillstånd ska i fortsättningen göras genom byggnadsplaner i form av datamodeller eller i någon annan maskinläsbar form. Planerings- och produktionsmodeller som kräver tillstånd lagras i det kommande datasystemet för den byggda miljön.Byggandet underlättas. Tillståndsformerna bygglov och åtgärdstillstånd samt åtgärdsanmälan sammanslås till en enda tillståndsform, bygglov. I tillståndsförfarandet gällande bygglovet, som i fortsättningen ska ske i ett steg, bedöms samtidigt om kraven både för placering och för uppförande av byggnaden uppfylls. Tillståndströskeln för byggande höjs så att till exempel en bastu som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov. Allt byggande ska också i fortsättningen följa den byggrätt, de byggbestämmelser och de bestämmelser om strandbyggande som anges i planen.Den huvudansvariga genomföraren åläggs ansvar för genomförandet som helhet. Lagstiftningen begränsar inte den privaträttsliga avtalsrätten, utan motsvarar till sin karaktär omsorgsplikten för den som påbörjar ett byggprojekt samt projekterarnas och arbetsledarnas ansvar. Ingen part åläggs ansvarstid. Bestämmelserna om övervakare ska också slopas. Kvaliteten på byggandet förbättras också genom att skärpa användningen av särskilt förfarande, extern granskning och kvalitetssäkringsutredning.Planerings- och arbetsledningsuppgifterna delas in i fem kravnivåer. I fortsättningen ska byggnadstillsynen inte längre utreda projekterarnas och arbetsledarnas behörighet, utan behörigheten ska påvisas med ett intyg som utfärdats av ett organ som bemyndigats av miljöministeriet.Utifrån remissvaren slopas också propositionsversionens förslag om ett besiktningsförfarande i anslutning till byggnader som används av stora folkmassor och indelningen av kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter på sedvanlig och krävande nivå.Planläggningen övergår till den digitala tidsåldern genom ändring av markanvändnings- och bygglagenAvsikten är att den gällande markanvändnings- och bygglagen ändras så att det till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Landskapsplanerna, generalplanerna och detaljplanerna ska i fortsättningen utarbetas i form av datamodeller, vilket gör att planinformationen finns elektroniskt tillgänglig och är interoperabel. Planinformationen ska lagras i det framtida datasystemet för den byggda miljön, liksom även de tillstånd och beslut som gäller byggandet. En lag om datasystemet för den byggda miljön är under beredning.Regeringen kommer inte att överlämna andra propositioner med förlag till ändring av områdesanvändningen till riksdagen under denna valperiod.

Källa: Valtioneuvosto.fi