Finland: Antalet fall av coronavirussmitta ökar igen – viktigt att gå och testa sig med låg tröskel

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet — Antalet och incidensen av nya coronavirusfall har stigit igen jämfört med de senaste två veckorna. I Finland har epidemiläget varit rätt stabilt i hela landet under flera veckor, men läget i de olika regionerna varierar mycket. Nyckeln till att förhindra smittspridningen är att människor går och testar sig.Även om de flesta smittkällorna kan spåras till hemlandet för närvarande, försämras epidemiläget i Europa med oroväckande fart, vilket kan få följder också för Finland. Tillsvidare har man lyckats bromsa spridningen av epidemin genom att vidta åtgärder regionalt, i rätt tid och i tillräcklig omfattning och se till att testa människor snabbt och spåra smittkällorna effektivt.   Utgångspunkten är att var och en bär sitt ansvar och beaktar myndigheternas anvisningar i sin egen verksamhet när det gäller till exempel att minimera de fysiska kontakterna, hålla skyddsavstånd, iaktta god hygien och använda munskydd. Enligt regionernas egna rapporter befann sig Helsingfors och Nylands, Egentliga Tavastlands, Länsi-Pohjas, Birkalands, Vasas och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt landskapet Åland i accelerationsfasen den 4 november 2020. Epidemin i de övriga 14 sjukvårdsdistrikten befinner sig på basnivå, men enskilda städer i de sjukvårdsdistrikt som ligger på basnivå har nu kommit in i accelerationsfasen. Dessa är Kouvola, Kuopio och Siilinjärvi samt Uleåborg och Rovaniemi. Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1,20–1,25 (sannolikhetsintervallet 90 %).
Vecka 44 (26.10-1.11) anmäldes det 1 428 nya fall till registret över smittsamma sjukdomar jämfört med den föregående veckans 1 230 fall. Incidensen av nya fall var 25,8 per 100 000 invånare, medan den var 22,2 den föregående veckan.Det sammanlagda antalet nya fall under de två senaste veckornas uppföljningsperiod (veckorna 43–44) var 2658 jämfört med 2885 nya fall under veckorna 41-42. Incidensen av nya fall var 48 per 100 000 invånare och under den föregående tvåveckorsperioden 52 fall per 100 000 invånare.Andelen positiva testresultat ökarUnder vecka 44 (26.10-1.11) ökade antalet fall igen, och även incidensen ökade jämfört med den föregående veckan. Jämfört med den föregående veckan gjordes det färre coronatest, men å andra sidan har vissa laboratorier dröjt med sina rapporter om antalet test. Andelen positiva testresultat har ökat och uppgick till cirka 1,8 procent vecka 44. I och med att antalet test preciseras kan andelen positiva testresultat också retroaktivt sjunka vad gäller veckorna 43 och 44.  
Den som har symtom som kan tyda på coronavirus bör gå och testa sig med låg tröskel och snabbt. Detta gäller också ungdomar med lindriga symtom eftersom massexponeringarna i läroanstalterna ökar. Fortfarande konstateras coronasmitta mest i de yngre åldersklasserna och hos unga vuxna. Vecka 44 konstaterades nästan 80 procent av fallen hos personer under 50 år och nästan 50 procent hos personer under 30 år. Andelen personer över 60 år av de smittade var under 10 procent, och andelen personer över 70 år endast några procent.Smittspårningen visar att de flesta smittas inom familjenVecka 44 fick man uppgifter om smittspårningen av cirka 1400 smittofall. I 5 procent av fallen härstammade smittan från utlandet.  I de inhemska smittofallen kunde man utreda smittkällan för över 60 procent av fallen. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kunde man vecka 44 utreda smittkällan i nästan hälften av fallen. I resten av landet förblev smittkällan oklar endast i cirka en femtedel av fallen.Exponeringsplatsen kunde utredas i cirka 60 procent av fallen. De flesta smittor (60 procent) kunde spåras till familjen. I 10-15 procent av fallen hade viruset smittat vid sammankomster i närståendekretsen och privata sammankomster, cirka 10 procent på arbetsplatsen och 8 procent i samband med en hobby.   Endast 8 procent av de konstaterade coronafallen kunde spåras till en läroanstalt, trots de ökade massexponeringarna.Antalet människor som smittades vid publikevenemang eller via förplägnadsverksamheten var mycket få under vecka 44. Det är uppenbart att smittorisken kan minskas genom rekommendationerna och restriktionerna, till exempel genom att begränsa öppettiderna för de barer, pubar och nattklubbar som har öppet på natten.Fortfarande få som behöver sjukhusvård Antalet patienter som behöver sjukhusvård och intensivvård är fortfarande rätt lågt, även om det totala antalet coronapatienter har ökat under de senaste veckorna. Den 4 november 2020 vårdades sammanlagt 65 patienter på sjukhus, och av dessa var 15 personer i intensivvård. Från och med början av september har covid-19-patienternas medelålder varit 57 år. Medelåldern var densamma för de patienter som fick intensivvård under våren.Antalet människor som tillfrisknat är uppskattningsvis cirka 12 700, vilket är nästan 75 procent av alla konstaterade coronafall. Hittills har det konstaterats sammanlagt 16 930 coronafall i Finland. Sammanlagt 361 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:Uppföljningen av coronaviruset (THL)Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Handlingsplan för genomförande av rekommendationer och begränsningar enligt hybridstrategin för hantering av coronakrisen efter covid -19-epidemins första fas (social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:26)

Källa: Valtioneuvosto.fi

DESSA var Finlands största skattebetalare förra året

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Inkomstskatterna, som finländska företag och organisationer betalade till statskassan minskade något förra året: förra året betalades totalt 5,8 miljarder euro. År 2018 var motsvarande belopp 5,9 miljarder euro. Bayer Nordic och Neste betalade mest skatt i Finland förra året.

Den största skattebetalaren var Bayer Nordic, ett dotterbolag till läkemedelskoncernen Bayer, som betalade mer än 131 miljoner euro. Skatteverkets uppgifter tar inte hänsyn till koncerners struktur och därför bekräftade Bayer att det hade betalat totalt 141 miljoner euro i skatt och UPM 134 miljoner euro.

Bayer Nordic följdes av Neste Renewable för 118,1 miljoner euro och Neste OY för 108,3 miljoner euro. Överst på tabellen finns också spelproducenten Supercell, som ligger i skatteverkets tabell efter Neste på fjärde plats med nästan 94 miljoner euro.

Källa: NordenBladet.fi

DEN ANDRA  coronavågen plågar Norden – åtgärder skärps. I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet – Munskyddskrav och lagstadgad karantän av tusentals. Smittan ökar i både Danmark, Norge och Sverige – och sättet man hanterar detta varierar stort.

I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord. Med nästan 1 000 nya bekräftade fall av coronasmitta under söndagen noterades det högsta antalet för en 24-timmarsperiod sedan pandemin började.

För att bromsa smittspridningen infördes i veckan nya restriktioner i landet. Deltagargränsen för offentliga sammankomster sänks från 50 till tio personer och krav på munskydd införs i offentliga inomhusmiiljöer.

Lars Østergaard, överläkare vid universitetssjukhuset i Århus och professor vid universitetet i Århus, tycker dock inte att man bör kalla den en “andra våg”.

– Personligen gillar jag inte att prata om “vågor” i epidemiologiska sammanhang då det finns så många olika faktorer som påverkar spridningen i ett samhälle. Gör man det så kan man nog inte kalla detta för en andra våg ändå då vi vid tidigare tillfällen upplevt en uppgång efter våren, säger han.

– Vi har över 1 000 nya fall varje dygn och r-talet är runt 1,2 så ja, det är en ökning, eller “en våg” om man nu vill kalla det så.
Munskydd – det nya svarta

Danmark är långt från ensamma om att brottas med ny smittspridning.

I dagarna rapporterade även norska myndigheter den högsta dagliga ökningen av smittfall under pandemin.

“Norge befinner sig i en situation där vi ser att det finns en ökning av smittan men också en ökning av antalet utbrott som upptäcks och hanteras”, säger Line Vold, avdelningschef på norska Folkhelseinstituttet (FHI), i en skriftlig kommentar till TT.

“Men vi är trots det oroade över smittspridningen”, lägger hon till.

Line Vold menar att åtgärderna gör att Norges nuvarande situationen skiljer sig från vårens.

“Åtgärder har införts både nationellt och på lokal nivå där vi ser utbrott och högre infektionsnivåer. Ansträngningar görs för att intensifiera testning, infektionsdetektering och karantän”.

De nya åtgärderna i landet innebär bland annat att maxantalet för arrangemang inomhus minskas från 50 till 20 och gränsen för arrangemang utomhus sänks från 200 personer till 50 personer.

Utöver detta finns lokala restriktioner – även i Oslo är det munskydd som gäller på platser där en meters avstånd inte går att garantera.

Antalet människor som sedan pandemins början har mist livet med konstaterad corona i Norge, Danmark och Finland skiljer sig avsevärt från Sverige. Enligt den officiella statistiken i respektive land har 281 personer avlidit i Norge, i Danmark 716 och i Finland 354. I Sverige är motsvarande siffra över antalet coviddöda 5 938.

Totalt 124 355 hade på fredagen bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Foto: Pexels

Inget att påpeka om tolkningen i Polisstyrelsens handbok om offentlighet

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet — Riksdagens justitieombudsman har i sitt beslut tagit ställning till ett klagomål om polisens handbok om offentlighet.
I målet handlade det sammanfattningsvis om huruvida förundersökningsprotokoll omfattas av alla punkter om sekretess i 24 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller inte. I sitt avgörande konstaterade justitieombudsmannen att han anser att det är klart att han inte kan kritisera Polisstyrelsen för att i handboken om offentlighet ha tillämpat en i förvaltningsdomstolarna godkänd tolkningslinje.
– Enligt min uppfattning har Polisstyrelsen eftersträvat att beakta lagstiftningen och rättspraxisen som omfattar offentlighetsfrågor och har inte haft för avsikt att utan grund hemlighålla handlingar från förundersökningen. I detta avseende har jag ingen orsak till att vidta åtgärder, konstateras det i justitieombudsmannens beslut.
Avgöranden från domstolar och laglighetsövervakare inom samma pärmar
I handboken om offentlighet som utarbetats i ett samarbete mellan Polisstyrelsen och Polisyrkeshögskolan har man samlat anvisningar för lösningar och tolkningar i frågor kring offentlighet som är centrala för polisverksamheten. Arbetet utfördes på uppdrag av inrikesministeriet och är en uppdatering till den vid inrikesministeriet 2005 utarbetade handboken om hantering av offentlighetsfrågor inom polisen.
Avsikten med handboken om offentlighet är att beskriva offentligheten avseende uppgifter med anknytning till polisverksamheten på ett så omfattande sätt som möjligt trots det stora antalet bestämmelser och variationen inom tillämpningar. Samtidigt är målet att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagen inom polisen.
Bekämpningen av brottsfenomen förutsätter offentlighet
Enligt justitieombudsmannen är de inte lätt att samordna offentlighetsprincipen med olika intressen av sekretess. När man samtidigt eftersträvar att å ena sidan säkerställa offentligheten inom myndigheternas verksamhet och å andra sidan olika grundade behov av sekretess för enskilda människor, sammanslutningar och myndigheter, blir regleringen oundvikligen komplicerad.
Behoven av att reformera lagstiftningen har identifierats även vid polisen. Genom öppen hantering av brottsfenomen kan man bidra till att förebygga brott. Det finns även skäl för att stärka informationsbytet mellan olika myndigheter.

Källa: Poliisi.fi

Polisen intensivövervakar cyklisterna nästa vecka: Kom i håg cykellyktorna, även baklyktan

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet — Cykeln ska ha lampor både fram och bak i mörker, skymning eller om sikten är nedsatt. Detta kräver den nya vägtrafiklagen som trädde i kraft i somras.
– Cyklar ska ha en lampa med vitt eller ljusgult sken riktad framåt och en lampa med rött sken riktad bakåt. Lamporna kan vara flera och de kan fästas på cykeln eller på cyklisten. Nytt jämfört den tidigare lagstiftningen är således att cyklisten också ska ha ett bakåtriktat ljus, säger polisinspektör Heikki Kallio på Polisstyrelsen.
Nästa vecka intensivövervakar polisen cyklisterna i hela landet med fokus på deras synlighet. Syftet med övervakningen är att påminna alla som rör sig på vägarna om vikten av att synas i mörkret.
– Cykellyktorna fram och bak ska alltid användas i skymning och mörker eftersom det är viktigt att göra sig själv synlig och därmed bli upptäckt av andra trafikanter i tid, påminner Kallio.
Cyklisten ser och syns
Kallio säger att cykellyktorna har åtminstone två funktioner, varav den första är att cyklisten ska se själv och den andra är för kommunikationen med andra trafikanter.
– Lampans syfte är bokstavligen att lysa upp i mörkret. Lampan visar för cyklisten var hen färdas och lyser upp vägen. Baklyktan visar bakåt att här kör ett fordon.
Det är viktigt att även i övrigt göra sig själv synlig i trafiken. Cykeln måste ha reflexer som är riktade framåt, bakåt och åt sidorna, och det är inte heller någon dålig idé som cyklist att också använda reflexväst.
Kallio påpekar också att cykelns bromsar ska fungera och att även ringklockan är obligatorisk.
Hjälmen skyddar om olyckan är framme
Det är tillåtet att transportera en eller flera passagerare på en cykel, om den enligt tillverkaren är avsedd för detta.
– Man får transportera så många passagerare på en cykel som det finns lämpliga sitsar för. Betydelsefullt i sammanhanget är, att rätten att transportera en passagerare inte längre beror på passagerarens eller förarens ålder. Cykeln ska ändå ha en sits som är lämpad för passageraren och två separata bromsanordningar, berättar Heikki Kallio.
Polisen rekommenderar starkt att alla cyklister använder hjälm, trots att det inte är straffbart att låta bli. Till fotgängarna vill polisen ge en allvarlig uppmaning att använda reflex i mörker för att förbättra den egna säkerheten.
Anmärkning eller avgift för trafikförseelse om lyset saknas
Om lyset saknas kan cyklisten få en anmärkning eller en avgift för trafikförseelse på 40 euro.
– Tidigare övervakningar har visat att cyklisterna nog känner till att lyset är både obligatoriskt och nyttigt. Av någon anledning har lampan ändå inte varit med i mörkret. Överlag har inställningen till polisens övervakning varit positiv och övervakning av den lätta trafiken har efterfrågats, säger Heikki Kallio.
Polisen får kännedom om endast en del av cykelolyckorna
Polisen får årligen kännedom om cirka 800 cykelolyckor i genomsnitt. Endast en del av olyckorna kommer till polisens kännedom.
– Forskning har visat att det verkliga antalet är mycket större, upp till det fyrdubbla. Utanför polisens statistik stannar i regel olyckor där cyklisten kör omkull ensam utan att krocka med någon. I dessa fall tillkallas polisen ytterst sällan, säger Heikki Kallio.
Bland olyckorna som inträffade i skymning och mörker och kom till polisens kännedom ökade antalet skadade något i fjol jämfört med året innan, men olyckorna med dödlig utgång minskade däremot.
Av cykelolyckorna de senaste åren som skett i skymning eller mörker har de flesta inträffat på vardagsmorgnar mellan klockan 7.00 och 9.00.

Källa: Poliisi.fi

Förebygg inbrott i sommarstugor – Skydda, iaktta, informera polisen

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet — Slutet av sommarsäsongen är början på säsongen för inbrott i fritidsbostäder. Tomma stugor är ett lätt byte för inbrottstjuvar.
Det effektivaste sättet att ingripa i och förebygga inbrott är beredskap.
– Skydda din fritidsbostad med bättre lås, öka belysningen, skaffa övervaknings- och larmutrustning, säger polisinspektör Tuomas Pöyhönen vid Polisstyrelsen.
Utredningen av inbrott i sommarstugor kan underlättas av om polisen informeras om ovanliga eller främmande personer som rör sig nära fritidsbostäder. Grannar och i synnerhet de som är fast bosatta på orten spelar en nyckelroll i detta.
– Alla observationer om främmande personer hjälper polisen att reda ut dessa inbrott. Om du märker misstänkta rörelser eller personer på stug- och skogsvägar, ska du skriva upp registernumren och informera polisen om dem per telefon eller e-post. Kontaktuppgifter hittar du på polisens webbplats under avsnittet Tipsa polisen, säger Pöyhönen.
Undantagsförhållanden har både minskat och ökat antalet inbrott
Av brott som polisen fått kännedom om under januari–juni under innevarande år ökade antalet egendomsbrott mest. Av egendomsbrott ökade i synnerhet inbrott i fritidsbostäder.
Enligt Tuomas Pöyhönen har antalet inbrott i sommarstugor ökat i år jämfört med året innan.
– Under innevarande år begick man till och med 46 procent fler inbrott i sommarstugor fram till början av juli jämfört med året innan. Polisen registrerade 716 anmälningar om inbrott i sommarstugor, medan 490 anmälningar registrerades i fjol.
Enligt Tuomas Pöyhönen är det möjligt att ökningen i inbrott i sommarstugor i början av året beror på årlig variation. Undantagsförhållanden som coronan orsakat inverkar kanske på situationen.
– På grund av restriktionerna som coronaviruset medförde kunde personer från Nyland inte åka till sina stugor i mars–april, vilket gjorde stugorna ett lätt byte för inbrottstjuvar. Å andra sidan tillbringade många mera tid på sina stugor än vanligt på grund av distansarbete, så inbrottstjuvarna kom inte åt deras stugor.
Stugorna har kanske också utrustats bättre än normalt, så det kan till exempel finnas datorer, tv:ar och elektronik som lockar tjuvar till stugan. Egendom att stjäla och omvandla till pengar har alltså varit tillgänglig.
Enligt Pöyhönen finns det ett brett spektrum med förövare, från personer som har problem med missbruk och bor på orten till rörlig brottslighet. När gränsrestriktionerna gällde minskade antalet utländska misstänkta, men när gränserna öppnades började antalet utländska misstänkta öka igen.
Skydd
Tuomas Pöyhönen påminner att begreppet fritidsbostad har utvidgats. En fritidsbostad är inte längre nödvändigtvis en stuga på en sjöstrand, utan den kan vara ett radhus i en tätort eller till exempel en lägenhet i ett höghus i någons gamla hemstad.
Oberoende av hurdan eller var fritidsbostaden är, är det bra att skydda den ordentligt eftersom den kan vara tom länge och bli föremål för brott.
– Man ska inte lämna värdefull egendom i sin fritidsbostad, om inte själv är på plats. Det är viktigt att i synnerhet föra bort vapen och ammunition i bättre förvar. Och om du är tvungen att lämna värdeföremål i bostaden ska du märka dem, skriva upp identifikationsuppgifterna och fotografera föremålen med identifikationen, säger Pöyhönen.
Sätt att förebygga inbrott i sommarstugor: skydda, iaktta, informera polisen

Kom överens om att invånarna i området övervakar områdets säkerhet alltså iakttar hur misstänkta personer rör sig och vad de gör samt informerar polisen om dem vid behov. När brottslingen märker att hen blivit upptäckt, blir hen sällan kvar i området utan ger sig iväg.
Lämna inte värdefull egendom tillgänglig. För bort allt värdefullt och intressant från stugan. Lämna inga vapen, alkohol, elektronik, arbetsmaskiner, dvs. inget som är lätt att sälja vidare på svarta marknaden eller på internet.
Om du är tvungen att lämna värdefull egendom i stugan, fotografera egendomen och skriv upp eventuella identifikationsuppgifter. Du kan även märka din egendom. Lämpliga verktyg för märkning finns tillgängliga, och med dem kan du sköta enskilda identifikationsmärkningar utan besvär.
Låt gardinerna vara öppna. Då kan en tjuv se att det inte finns något att stjäla i stugan.
Skaffa övervaknings- och larmutrustning. Inbrottslarm och övervakningskameror samt dekaler och skyltar som upplyser om dem är klart avskräckande.
Ploga inte vägen till stugan i onödan, om du inte är på stugan.
Ta postlådan bort från vägkanten efter sommaren.

Titta på polisens tipsvideo:
Vinkkari: Inbrott i sommarstuga

Vinkkari: Bostadsinbrott

Källa: Poliisi.fi

Högsta domstolen fattade beslut om upplösning av Nordiska motståndsrörelsen

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet — Högsta domstolen har förkastat Nordiska motståndsrörelsens (NMR) besvär mot Åbo hovrätts beslut att bifalla Polisstyrelsens talan om upplösande av den finländska grenen av Nordiska motståndsrörelsen och till denna direkt eller indirekt hörande underavdelningar samt föreningen Pohjoinen perinne ry.
Nordiska motståndsrörelsens gren i Finland samt till denna direkt eller indirekt hörande underavdelningar och deras verksamhet har alltså upplösts med domstolens beslut.
Högsta domstolen hade redan tidigare meddelat ett tillfälligt verksamhetsförbud för NMR och att rörelsens verksamhet ska upphöra fram till att Högsta domstolen slutgiltigt har avgjort ärendet.
Enligt polisöverinspektör Heikki Lausmaa vid Polisstyrelsen tar Polisstyrelsen noggrant del av innehållet i beslutet. Därefter bedöms beslutets konsekvenser. Polisstyrelsen har redan tidigare instruerat polisinrättningar att ingripa i Nordiska motståndsrörelsens verksamhet, om sådan uppdagas.
– All föreningsverksamhet i NMR är förbjuden. Föreningen får inte heller ordna demonstrationer och varken föreningens logotyp eller flagga får användas offentligt. Användningen av logotyperna kan tolkas som verksamhet i den upplösta föreningen.
– Vi anser att domstolens ståndpunkt är ett klart meddelande om att organisationer som är våldsamma och använder tal som är rasistiskt eller på annat sätt kränker den mänskliga värdigheten inte ska ha en plats i det finländska samhället, säger Lausmaa.
Polisstyrelsen väckte talan om upplösande av den finländska grenen av Nordiska motståndsrörelsen och därtill hörande underavdelningar samt Pohjoinen perinne ry i början av 2017. Talan motiverades med att verksamheten ansågs väsentligt strida mot lag och god sed. Föreningen bland annat spred hatretorik om invandrare, sexuella minoriteter och judar.

Källa: Poliisi.fi

Nu öppnar två utlysningar av specialunderstöd till kommunerna: Understöd för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation och motsvarande understöd för nationalstadsparker

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet —

Pressmeddelande 21.9.2020 kl. 15.45

Miljöministeriet och NTM-centralen i Nyland informerar

Som en del av regeringens återhämtningspaket anvisas kommunerna finansiering dels för iståndsättning och utveckling av rekreationsområden, dels för iståndsättning och utveckling av befintliga nationalstadsparker. Sammanlagt 13 miljoner euro kan delas ut i understöd. Ansökningstiden för båda specialunderstöden är 21.9–30.11.2020, och projekten ska genomföras under 2021.

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisades kommunerna ett omfattande stödpaket som ska lindra effekterna av coronakrisen och stödja den ekonomiska tillväxten i kommunerna. I tilläggsbudgeten reserverades sammanlagt 13 miljoner euro för att kommunerna ska kunna beviljas understöd med stöd av statsunderstödslagen för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation, grönområden och nationalstadsparker. Understöden är fördelade på två olika ansökningsomgångar: i den som är öppen för alla kommuner uppgår stödbeloppet till sammanlagt 10 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation, och i utlysningen av understöd för utveckling av nationalstadsparker är det totala stödbeloppet 3 miljoner euro.

Understöd för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation i kommunerna

I den ansökningsomgång som ordnas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland delas det ut 10 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation i kommunerna. Ansökningsomgången riktar sig till alla kommuner. Inte bara enskilda kommuner och samkommuner kan ansöka om understöd, utan kommunerna uppmuntras också bilda regionala konsortier för planering av gemensamma projekt.

Det primära syftet är att skapa högklassiga och lättillgängliga områden för närrekreation och på så sätt förbättra allas möjligheter till rekreation i närmiljön. De projekt som understöds kan till exempel inbegripa iståndsättning av befintliga friluftsleder och konstruktioner, anläggande av nya leder i närmiljön och tillhörande service, såsom rastplatser, fågeltorn, utedass osv. samt arbete med att märka ut friluftsleder i terrängen och sätta ut skyltar.

Understöd för iståndsättning och utveckling av nationalstadsparker

I den ansökningsomgång som miljöministeriet ordnar anvisas 3 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av nationalstadsparker. Ansökningsomgången riktar sig till de kommuner där det redan har inrättats en nationalstadspark. 

Understöd beviljas för sådana naturvårdsåtgärder som avses i skötsel- och nyttjandeplanerna för nationalstadsparkerna och som stöder bevarandet av deras särskilda värden, för byggande av infrastruktur som skyddar naturen mot slitage samt för insatser som förbättrar möjligheterna att röra sig i närmiljön. De projekt som understöds ska uttryckligen gälla det område som ingår i nationalstadsparken.

Mer information

Understöd för områden för närrekreation i kommunerna:
Tero Taponen, enhetschef, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 467, tero.taponen@ely-keskus.fi
Tommi Hautala, överinspektör, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 374, tommi.hautala@ely-keskus.fi

Understöd för nationalstadsparker:
Jukka-Pekka Flander, miljöråd, miljöministeriet, jukka-pekka.flander@ym.fi, tfn 0295 250 064
Ilona Latsa, sakkunnig, miljöministeriet, ilona.latsa@ym.fi, tfn 0295 250 388

Som en del av regeringens återhämtningspaket anvisas kommunerna finansiering dels för iståndsättning och utveckling av rekreationsområden, dels för iståndsättning och utveckling av befintliga nationalstadsparker. Sammanlagt 13 miljoner euro kan delas ut i understöd. Ansökningstiden för båda specialunderstöden är 21.9–30.11.2020, och projekten ska genomföras under 2021.

Källa: ym.fi

Fin aapamyr blir skyddsområde – Kivisuo är det största myrområde som skyddats genom Helmi-programmet

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet —

Pressmeddelande 21.9.2020 kl. 11.16

Miljöministeriet, NTM-centralen i Norra Österbotten och Osuuskunta Lumimuutos informerar

© Foto: Mika Honkalinna

Kivisuo i Muhos är en stor myr med värdefulla naturvärden, och området har i dag blivit ett myrskyddsområde. Beslutet om skydd bidrar till målen för myrskyddet i livsmiljöprogrammet Helmi. Kivisuo är det största område som skyddats genom Helmi-programmet. Arealen uppgår till cirka 614 hektar. Avtalet om skydd av området ingicks av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Osuuskunta Lumimuutos.

”Kivisuo är ett område med mycket värdefulla naturvärden, och därför är det fint att vi nu kan skydda området genom Helmi-programmet. I det nya livsmiljöprogrammet Helmi tar vi tag i grundorsaken till förlusten av naturens mångfald i Finland: minskningen och försämringen av livsmiljöer. Det är just denna typ av handlingar som behövs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald,” säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Naturskyddsområdet Kivisuo inrättades av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten på ansökan av Osuuskunta Lumimuutos, som är en organisation som inte bedriver verksamhet i vinstsyfte. Det nya skyddsområdets areal är cirka 614 hektar. Inom Kivisuoområdet har det tidigare inrättats fyra privata naturskyddsområden med en sammanlagd areal på cirka 293 hektar, så i och med inrättandet av det nya skyddsområdet finns det nu över 900 hektar skyddad myrnatur i Kivisuo.

Värdefulla livsmiljöer och rikligt med arter

Kivisuo är en omfattande sammanhängande helhet av aapamyrar, som utgör den sydöstra delen av den enorma myrmarkshelhet som finns i Muhos. I Kivisuo finns ett mångsidigt urval värdefulla livsmiljöer (gräsbevuxna myrar, trädfattiga torvmarker, skogsdungar) och övergångszoner i anslutning till dessa samt rikliga förekomster av värdefulla arter. Kivisuo representerar på ett mångsidigt sätt den myrvegetation som påträffas på de stora aapamyrarna i Österbotten. Om man ser till landskapet är den vida helheten av öppen myrmark och skogsdungar i Kivisuo imponerande; som mest breder det vida myrmarkslandskapet ut sig 3–4 kilometer. I en utredning om fågellivet har området konstaterats vara ett område av riksintresse med tanke på häckfågelbeståndet.

Osuuskunta Lumimuutos

Osuuskunta Lumimuutos är en miljö- och forskningsorganisation som är verksam i Finland, Alaska, Kanada, Grönland och Sibirien. Restaureringsprogrammet Landscape Rewilding, som inrättades 2018, ska under de två första åren omfatta ca 1 330 hektar samt restaurering av avrinningsområden med ett influensområde på ca 26 000 hektar fördelat på mer än 20 områden runt om i Finland. Landscape Rewilding, som tillämpas i fem länder, genomförs av Osuuskunta Lumimuutos. Programmet utgör en ny, omfattande insats för restaurering av privat mark i hela landet. Kivisuo är det största enskilda området i programmet.

Livsmiljöprogrammet Helmi

Åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på stränder och i vatten iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Mer information

Eero Melantie, enhetschef, NTM-centralen i Norra Österbotten, tfn 0295 038 377, eero.melantie@ely-keskus.fi

Tero Mustonen, styrelseordförande, Osuuskunta Lumimuutos, tfn 040 737 2424, tero@lumi.fi

Antti Heikkinen, Minister Mikkonens specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Kivisuo i Muhos är en stor myr med värdefulla naturvärden, och området har i dag blivit ett myrskyddsområde. Beslutet om skydd bidrar till målen för myrskyddet i livsmiljöprogrammet Helmi. Kivisuo är det största område som skyddats genom Helmi-programmet. Arealen uppgår till cirka 614 hektar. Avtalet om skydd av området ingicks av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Osuuskunta Lumimuutos.

Källa: ym.fi

Miljöministeriet utlyser understöd till forskningsprogrammet om bristfälligt kända och hotade arter och naturtyper

By
Helena-Reet Ennet
-

NordenBladet —

Pressmeddelande 18.9.2020 kl. 12.28

Målet med det nya forskningsprogrammet är att öka kunskapen om de arter och naturtyper som förekommer i Finland och om förändringar som berör dessa. Forskningsprogrammet ska i synnerhet gälla sådana arter, grupper av arter eller naturtyper om vilka det finns resultat som kan tillämpas i hotbedömningar av arter eller naturtyper eller i det praktiska naturvårdsarbetet. Ansökningstiden börjar den 18 september 2020.

Forskningsinformation om arter och naturtyper utgör grunden för hotbedömningar och därmed för många åtgärder som vidtas för att bevara den biologiska mångfalden. Projekten inom det nya forskningsprogrammet ska förbättra kunskapen om de arter och naturtyper som förekommer i Finland med tanke på kommande hotbedömningar och den rapportering som Europeiska unionens habitatdirektiv och fågeldirektiv förutsätter. Projekten ska dessutom stödja det praktiska naturvårdsarbetet.

Inom ramen för programmet finansieras projekt som till exempel är inriktade på 

  • livsmiljökraven, taxonomin och ekologin samt skyddsmetoder för hotade arter eller arter om vilka det råder kunskapsbrist 
  • förekomsten, strukturen och funktionen i fråga om hotade naturtyper eller naturtyper om vilka det råder kunskapsbrist samt skyddsbehov och skyddsmetoder
  • olika metoder för inventering av arter, grupper av arter eller naturtyper.

I utlysningen av understödet ingår en mer detaljerad beskrivning av de olika temana för ansökningsomgången. Inom programmet kan finansiering också beviljas till exempel för utarbetande av högklassiga handledningar för bestämning och identifiering eller för utarbetande av artförteckningar. 

I samband med planeringen av projekten bör man i tillämpliga delar beakta resultaten och åtgärdsförslagen i hotbedömningarna av arter och naturtyper samt resultaten av forskningsprogrammet för bristfälligt kända och hotade skogsarter (PUTTE).

Ansökningstiden är 18 september–30 oktober, och projekten ska helst inledas i början av 2021. Understöd kan sökas av universitet, högskolor eller andra motsvarande sammanslutningar som bedriver forskningsverksamhet. Konsortieprojekt ska ha en huvudsökande. Inom ramen för forskningsprogrammet erbjuds de olika projekten sammanlagt cirka två miljoner euro för sin verksamhet åren 2021–2022.

Mer information:

Joona Lehtomäki, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 016, joona.lehtomaki@ym.fi
 

Målet med det nya forskningsprogrammet är att öka kunskapen om de arter och naturtyper som förekommer i Finland och om förändringar som berör dessa. Forskningsprogrammet ska i synnerhet gälla sådana arter, grupper av arter eller naturtyper om vilka det finns resultat som kan tillämpas i hotbedömningar av arter eller naturtyper eller i det praktiska naturvårdsarbetet. Ansökningstiden börjar den 18 september 2020.

Källa: ym.fi

1...331332333...367Page 332 of 367