Användningen av en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation säkerställs i säkerhetskritiska objekt

NordenBladet — Räddningsmyndigheten kan i fortsättningen förelägga ägare till bland annat stora köpcentra och sjukhus att skaffa och upprätthålla anordningar som säkerställer tillgängligheten i fråga om en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation. Republikens president stadfäste lagändringen den 15 juli. Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2021.Räddningslagen har uppdaterats i fråga om bestämmelserna om myndighetsnätets tillgänglighet. Lagändringen säkerställer tillgängligheten i fråga om en bredbandig kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation i säkerhetskritiska objekt.Räddningsmyndigheternas förelägganden gäller samma fastigheter som tidigare Med hjälp av anordningar för myndighetskommunikation säkerställs i synnerhet räddningsväsendets kommunikation i uppgifter inom räddningsverksamheten. Exempelvis i stora köpcentra och sjukhus försämras myndighetsnätets räckvidd av byggnadernas konstruktioner samt av att lokalerna eventuellt är placerade djupt under marken.I och med lagändringen kan räddningsmyndigheten förelägga ägaren till en byggnad eller konstruktion att skaffa och upprätthålla anordningar som säkerställer tillgängligheten i fråga om en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation. Att skyldigheten följs kan vid behov säkerställas genom vite och hot om tvångsutförande.Räddningsmyndighetens förelägganden gäller samma byggnader och konstruktioner som tidigare. Kostnadsansvaret för anordningarna och för underhållet av dem kvarstår hos den som äger byggnaden eller konstruktionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Lagar som dämpar överföringspriserna för el träder i kraft i början av augusti

NordenBladet — Republikens president stadfäste den 15 juli 2021 lagar som dämpar prisstegringen inom eldistribution och minskar distributionsbolagens avkastning. Detta ska ske genom ändring av elmarknadslagen och lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden som börjar gälla den 1 augusti 2021.– Lagändringarna ger en möjlighet att snabbt åtgärda överföringsprisfrågan. Samtidigt tryggas elsystemet som betjänar på ett tillförlitligt sätt . Ett skäligt elpris och en god driftsäkerhet ska vara i balans. För människor är det viktigt att de ändrade priserna börjar synas redan nästa år, säger näringsminister Mika LintiläLagändringen sänker distributionsnätsbolagens maximala tillåtna avkastning och minskar engångshöjningarna. Distributionsnätens skäliga avkastningsgrad på bundet kapital sjunker nästa år till 4 procent från fjorårets 5,73 procent.Enligt Energimyndigheten börjar den se över tillsynsmetoderna genast efter att lagen har trätt i kraft och siktar till att uppdatera nätinnehavarnas metoder för att beräkna tarifferna redan vid ingången av nästa år. – Enligt ministeriets uppskattning kommer distributionsbolagens tillåtna avkastning att år 2022 ligga på en cirka 40 procent lägre nivå jämfört med 2020, det vill säga på den lägsta nivån någonsin. Redan nästa år sjunker nätbolagens kundavgifter med 350 miljoner euro jämfört med i fjol. Och detta kommer kunderna att se i priserna, säger minister Lintilä.Det årliga prishöjningstaket för överföringsavgifterna halveras nästan från 15 procent till 8 procent. Detta begränsar kundprisernas engångshöjningar. Lagändringarna har arbetats fram med särskild omsorg och så att kraven i den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen uppfylls. Lagstiftningen är långsiktig och har en stark rättslig grund. De korrigerande åtgärderna kan vidtas snabbt.Ökad kostnadseffektivitet i utvecklingen av distributionsnäten genom en övervakningsplanUtöver att hålla priserna under kontroll vill regeringen också trygga en god leveranssäkerhet i elnäten och utvecklingen av ett energisystem som uppfyller framtida behov.Nätinnehavaren ska i fortsättningen planera, bygga och driva elnätet så att bolaget producerar sina tjänster på ett kostnadseffektivt sätt. I planeringen ska man jämföra alternativa investeringar och höra kunderna. Energimyndigheten kan kräva att bolaget ändrar sin plan om åtgärderna inte är kostnadseffektiva. Lagändringen syftar till att bolagen utöver jordkablar i allt större utsträckning ska beakta alla tillgängliga åtgärder som kan vidtas för att förnya nätet, utöka kapaciteten och höja nivån på leveranssäkerheten. Bakre gräns för kraven på leveranssäkerhet inom eldistributionen till utgången av 2036Tidsfristen för att uppfylla kraven på leveranssäkerhet inom eldistributionen förlängs med åtta år till utgången av 2036 för de distributionsnätsinnehavare som främst finns i glesbygden och som är tvungna att genomföra stora strukturella nätförändringar under 2020-talet. Ändringen dämpar effektivt de senare behoven av prishöjningar för 75 procent av nätbolagen och 1,8 miljoner kunder. I utbyte mot att servicen fördröjs ska nätens kunder få bättre ersättningar för långa elavbrott.En förlängning av tidsfristen för att uppfylla kraven på leveranssäkerhet gör det möjligt för Energimyndigheten att inleda en granskning av investeringsincitamenten för tillsynsmodellen redan under den pågående tillsynsperioden. Samtidigt kan man undvika förtida och i framtiden onödiga investeringar i perifera delar av elnätet, och senare kan man utnyttja de alternativ till jordkablar som är under utveckling när det gäller ersättningsinvesteringar.Genom lagändringen ges dessutom elanvändare och energisammanslutningar rätt att bygga separata ledningar över fastighetsgränsen för anslutning av småskalig elproduktion till ett eldriftsställe eller till fastighetens elnät utan det tillstånd som begärs av distributionsnätsinnehavaren. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utlämnandet av offentlig information ändras – direktivet om öppna data genomförs

NordenBladet — I och med genomförandet ska de uppgifter som myndigheterna och vissa andra organisationer har i sin besittning i fortsättningen till vissa delar vara lättare att utnyttja. Av Europeiska kommissionen väntas ännu preciserande genomförandeakter som definierar så kallat värdefullt informationsmaterial.Republikens president har stadfäst lagarna genom vilka direktivet om öppna data (EU) 2019/1024 genomförs. Lagarna träder i kraft den 17 juli 2021. Regeringen lämnade sin proposition med förslag till ny lagstiftning den 6 maj 2021.  Den nya lagstiftningen gäller sättet och formen för utlämnande av uppgifter när det är fråga om offentlig information som innehas av myndigheter eller vissa företag som producerar allmännyttiga tjänster eller när det är fråga om offentligt finansierat forskningsmaterial. Direktivet om öppna data påverkar inte bestämmelserna om skyldigheter att lämna ut uppgifter, såsom handlingars offentlighet, och det förpliktar inte företag eller forskningsorganisationer att lämna ut eller publicera nya uppgifter. Centrala ändringar:Uppgifter som uppdateras ofta eller i realtid, dvs. s.k. dynamiska data, vara tillgängliga på vissa villkor via ett tekniskt gränssnitt..Värdefullt informationsmaterial ska vara tillgängligt avgiftsfritt via ett tekniskt gränssnitt. Europeiska kommissionen utfärdar senare en förteckning över dessa datamängder i sin genomförandeakt.Forskningsmaterial som producerats med offentliga medel och gjorts tillgängligt för allmänheten via ett datalager ska vara tillgängligt kostnadsfritt och på vissa villkor i maskinläsbar form.Villkoren för vidareutnyttjande av vissa handlingar som gäller produktion av tjänster av allmänt intresse harmoniseras.Riksdagen gjorde ändringar i lagförslagen för att förtydliga informationshanteringsnämndens uppgift att bedöma tillgången till dynamiska data och värdefulla datamaterial samt dess rätt att få nödvändiga uppgifter för skötseln av denna uppgift.Europeiska kommissionen har inte utfärdat genomförandeakter som närmare definierar vad som avses med värdefullt datamaterial. Lagstiftningen om värdefulla datamaterial utgör allmän lagstiftning som eventuellt behöver ses över efter att kommissionens genomförandeakter finns tillgängliga. Det finns inga närmare uppgifter om tidtabellen för utfärdandet av genomförandeakter. Finansministeriet informerar om saken när

Källa: Valtioneuvosto.fi

Bokslutsuppgifterna för välfärdsområdena fastställdes

NordenBladet — Statsrådet utfärdade torsdagen den 15 juli 2021 en förordning om de uppgifter som ska ingå i välfärdsområdets bokslut. Genom förordningen utfärdas bestämmelser om scheman för välfärdsområdets bokslutskalkyler och om noterna till bokslutet. I förordningen fastställs dessutom det huvudsakliga innehållet i halvårs- och kvartalsrapporter som ska upprättas under räkenskapsperioden.De uppgifter som ska presenteras i välfärdsområdets bokslut motsvarar i stor utsträckning kommunernas bokslutsuppgifter. Innehållet i bokslutskalkylerna och noterna tar dock i beaktande  karaktären hos och finansieringsmodellen för välfärdsområdenas verksamhet. Närmare anvisningar om innehållet posterna i balans- och resultaträkningen, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet och rapporteringen under räkenskapsperioden samt tillämpningen av de allmänna bokslutsprinciperna ges av bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner.Förordningen träder i kraft den 1 augusti 2021 och den tillämpas första gången på ekonomiska uppgifter för 2021. Det temporära beredningsorganet för välfärdsområdet iakttar förordningen till den del det har uppgifter som ska rapporteras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Den omfattande reformen av avfallslagen träder i kraft den 19 juli

NordenBladet — Republikens president har i dag stadfäst en omfattande reform av avfallslagen som syftar till att sätta fart på materialåtervinningen och den cirkulära ekonomin. Avfallslagen förpliktar aktörerna inom avfallssektorn att effektivisera den separata insamlingen och materialåtervinningen av avfall. Dessutom påförs verksamhetsutövarna nya bokförings-, rapporterings- och anmälningsskyldigheter.År 2025 ska Finland materialåtervinna 55 procent av det kommunala avfallet, och hela 65 procent år 2035. En effektiv separat insamling är nödvändig för att höja materialåtervinningsgraden. Exakta krav på avfallshanteringen för hushåll, företag och andra aktörer utfärdas senare genom förordningar som för närvarande är på remiss. Det är meningen att skyldigheterna att ordna separat insamling ska träda i kraft stegvis mellan juli 2022 och juli 2024.Vad är det som ändras? Kommunerna ordnar transporten av separat insamlat avfall från boende, det vill säga bioavfall, småskaligt metallavfall och förpackningsavfall, från fastigheterna efter en övergångsperiod. Transportsystemet ändras i de kommuner där kommunen beslutat överföra ansvaret för avfallstransporterna till innehavarna av bostadsfastigheter.Om villkoren i lagen uppfylls kan kommunen också i fortsättningen besluta att innehavarna av bostadsfastigheter ska ordna transporterna av blandat kommunalt avfall och slam från slamavskiljare och slutna avloppstankar genom att direkt avtala med ett transportföretag.Kommunerna och förpackningsproducenterna ska samarbeta vid ordnandet av fastigheternas separata insamling av förpackningsavfall från boende. Producenterna ska betala kommunerna ersättning för insamlingen. Dessutom ska förpackningsproducenterna på samma sätt som för närvarande vara skyldiga att ordna områdesvisa mottagningsplatser för förpackningsavfall.De producentsammanslutningar* som ansvarar för avfallshanteringen av förpackningsmaterial ska slås samman till en ”superproducentsammanslutning” som ansvarar för producenternas skyldigheter i fråga om alla förpackningsmaterial. Producentansvaret för de olika produktgrupperna utsträcks också till den internationella distanshandeln. Producenter som befinner sig någon annanstans än i Finland kan fullgöra sina skyldigheter i Finland genom en auktoriserad representant eller genom att ansluta sig till en producentsammanslutning. Den som förvaltar en näthandelsplattform har möjlighet att fullgöra skyldigheterna för distansförsäljare som använder plattformen med fullmakt av dem.De producentansvarsavgifter** som producentsammanslutningarna tar ut av producenterna ska graderas så att de gynnar möjligheten att återvinna, reparera, uppdatera och återanvända produkterna.Övervakningen av avfallsflödena effektiviseras och digitaliseringen inom sektorn framskrider. Verksamhetsutövarnas bokförings- och uppgiftsskyldigheter skärps. Vid uppföljningen av transporterna av farligt avfall och vissa andra avfallsslag övergår man till att använda elektroniska förflyttningsdokument.De förfaranden som ska iakttas vid ansökan om kommunal avfallshanteringstjänst i andra hand ändras i fråga om offentliga upphandlande enheter. De upphandlande enheterna kan i Hilma-tjänsten, i stället för på Materialtorget, påvisa det bristande utbud som utgör en förutsättning för att få tjänsten.När avfallslagen ändras träder också samtidigt en ändring av kemikalielagen i kraft, genom vilken leverantörerna av varor blir skyldiga att lämna uppgifter om sådana varor som innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter (så kallade SVHC-ämnen) till den offentliga SCIP-databas som förs av Europeiska kemikaliemyndigheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Rättssäkerheten för asylsökande förbättras

NordenBladet — Det kommer att göras ändringar i bestämmelserna om rättshjälp till asylsökande samt i bestämmelserna om besvärstider. Syftet med lagreformen är att förbättra asylsökandenas rättssäkerhet i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Republikens president stadfäste lagarna i dag. Ändringarna träder i kraft i början av augusti.Enligt ändringarna i utlänningslagen och rättshjälpslagen ska den rättshjälp till en asylsökande som betalas med offentliga medel i fortsättningen omfatta biträdes närvaro vid asylsamtal, och det krävs inte längre särskilt vägande skäl för detta. Besvärstiden för asylbeslut förlängs till 30 dagar i likhet med andra förvaltningsrättsliga ärenden. Tillgången till sakkunniga biträden säkras så att privata biträden kommer att få en timbaserad ersättning i stället för ett ärendespecifikt arvode. Förutom att man vill stärka rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna för dem som söker internationellt skydd, vill man genom ändringarna göra asylprocessen ännu effektivare än tidigare. – Genom reformen förbättrar vi asylprocessen och ser till att asylsökande har möjlighet att få ett rättsbiträde redan i början av processen. Ändringarna upphäver de begränsningar som gjordes i rättssäkerheten för asylsökande under den förra regeringsperioden. Detta är en mycket viktig reform med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Lagar som kompletterar EU:s förordningar om medicintekniska produkter har stadfästs

NordenBladet — Republikens president har stadfäst lagarna som kompletterar EU-förordningarna om medicintekniska produkter. Lagarna börjar gälla den 19 juli 2021.Lagarna som träder i kraft är lagen om medicintekniska produkter och lagen om ändring av lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Dessutom har det gjorts ändringar av teknisk natur i några andra lagar. Syftet med lagarna är att förbättra patient- och produktsäkerheten.I den nya lagen om medicintekniska produkter ingår bestämmelser om ärenden om vilka det enligt EU-förordningarna ska eller är möjligt att utfärda bestämmelser på nationell nivå. Lagen gäller bland annat myndighetens befogenheter, språkkraven på handlingar, skyldigheterna inom hälso- och sjukvården, årsavgiften för aktörerna och påföljderna för överträdelse av bestämmelserna. Lagen innehåller också bestämmelser om kliniska prövningar av produkter och prestandastudier av produkter.Lagen som gäller medicintekniska produkter som används vid extrakorporeala undersökningar, det vill säga produkter för in vitro-diagnostik, börjar man tillämpa fullt ut först år 2020. Fram till dess tillämpas direktivet om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och dessutom med stöd av övergångsbestämmelserna i EU-förordningarna i vissa situationer även de direktiv om medicintekniska produkter som föregick EU-förordningarna. Därför fortsätter lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, genom vilken direktiven har genomförts, att gälla delvis. Lagen har dock ändrats till många delar, även namnet på lagen som nu lyder lag om vissa medicinska produkter enligt EU-direktiv.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Begränsningarna av öppettiderna vid gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge slopas från och med måndag

NordenBladet — I enlighet med statsrådets beslut av den 15 juli slopas begränsningarna av öppettiderna vid gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge från och med den 19 juli. Det sker även ändringar i kontrollen av de inre och yttre gränserna. Enligt beslutet tillåts dessutom från och med måndagen den 26 juli 2021 inresa till Finland för personer som anländer från vilket land som helst och som kan uppvisa intyg över att de har blivit vaccinerade med en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 före ankomsten till Finland.I enlighet med statsrådets beslut av den 15 juli slopas begränsningarna av öppettiderna vid gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge från och med den 19 juli. Med andra ord är det från och med måndag igen möjligt att passera gränsen mellan Finland och Norge dygnet runt.På grund av spridningen av coronaviruset, dvs. utifrån en epidemiologisk bedömning, återinförs gränskontrollen vid de inre gränserna i trafiken mellan Finland och Malta och mellan Finland och Slovenien.Utifrån en epidemiologisk bedömning ändras det nuvarande beslutet i trafiken över de yttre gränserna från och med den 19 juli 2021 så att inreserestriktionerna slopas för personer bosatta i Kanada som reser från Kanada till Finland och återinförs för personer bosatta i Israel som reser från Israel till Finland.Från och med den 26 juli kan man komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserieEnligt statsrådets beslut av den 15 juli tillåts från och med måndagen den 26 juli 2021 inresa till Finland för personer som anländer från vilket land som helst och som kan uppvisa intyg över att de har blivit vaccinerade med en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 före ankomsten till Finland. Personer som reser till Finland bör beakta att ett intyg över genomgången covid-19 högst sex månader tidigare också i fortsättningen är en tillåten inresegrund endast för medborgare i EU- och Schengenstaterna och personer som är bosatta i en EU- eller Schengenstat.Dessutom är det från och med den 26 juli tillåtet för passagerare på kryssningsfartyg som anländer från en EU- eller Schengenstat att stiga i land.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Narkotikaförordningarna uppdateras igen – ytterligare ämnen läggs till i förteckningen över förbjudna ämnen och omfattas av tillsyn

NordenBladet — Finlands narkotikaförordning och klassificeringen av ämnen ska ändras igen i enlighet med FN:s, EU:s och nationella beslut. Det är viktigt att identifiera ämnen som eventuellt har skadliga verkningar i ett tidigt skede och att ämnena börjar omfattas av tillsyn. Förordningarna träder i kraft den 9 augusti 2021.Åtta ämnen börjar omfattas av tillsyn som för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Sju av dessa ämnen har noterats på EU-marknaden enbart i användning som berusningsmedel och ett ämne är en positionsisomer av ett ämne som tidigare tagits under tillsyn. Dessa ämnen är inte läkemedel eller narkotika och det finns veterligen inte några industriella användningsändamål för dem.Till Förenta Nationernas (FN) narkotikakonvention från 1961 fogas ämnet isotonitazen. Ämnet har tidigare omfattats av tillsyn både i EU och nationellt. Isotonitazen är en syntetisk opioid som till sina effekter påminner om morfin och fentanyl. Ämnena etonitazen och klonitazen, som är besläktade med isotonitazen, har redan tidigare klassificerats som narkotika med stöd av konventionen från 1961. Potentialen för missbruk och beroende av ämnet är densamma som för morfin. Den allvarligaste biverkningen beror på överdosering, och i värsta fall kan det orsaka en dödlig andningsförlamning.Förordningen uppdateras också enlighet med FN:s beslut från december 2020 genom att cannabis och cannabisharts tas bort från förteckning IV i konventionen från 1961. Cannabis och cannabisharts betraktas även i fortsättningen som narkotika eftersom de fortfarande finns i förteckning I i narkotikakonventionen. Enligt WHO:s bedömning utgör potentialen för missbruk av cannabis och skadeverkningarna i anslutning till detta ett betydande hot mot folkhälsan, men det är motiverat att ta bort dem från förteckning IV. Förteckning IV är en förteckning över de allra farligaste drogerna som har endast liten medicinsk användning.Dessutom klassificeras MDMB-4en-PINACA och 4F-MDMB-BICA som narkotika i enlighet med EU:s beslut. De har tidigare klassificerats nationellt som för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Ämnena är syntetiska cannabinoider som har liknande effekter som cannabis. De är starkare än cannabis utvunnen ur växtdelar, och de kan vara svåra att dosera exakt. På grund av detta förknippas syntetiska cannabinoider med betydande ytterligare risker jämfört med cannabis utvunnen ur växtdelar.Läkemedlet remimazolan klassificeras nationellt som narkotikaRemimazolam är ett benzodiazepinderivat med snabb och ultrakort verkan. Ämnet har utvecklats för medicinsk användning som ett nytt verkande ämne. Remimazolam är till sina farmakologiska egenskaper jämförbart med midazolamin som används i medicinskt syfte och är klassificerat som narkotika.Ett läkemedelspreparat som innehåller remimazolam har redan fått tillstånd att säljas i EU och det kommer att användas i medicinskt syfte även i Finland. Lagliga aktörer påverkas av att ämnet klassificeras som narkotika på så sätt att det krävs importtillstånd för läkemedelspreparat som innehåller remimazolam. Dessutom innebär klassificeringen flera skyldigheter i fråga om bokföringen i anslutning till läkemedelspreparat, förvaringen och slutbehandlingen av läkemedelspreparat.Ämnet kan på grund av sina hälsoeffekter och farmakologiska egenskaper jämföras med narkotika vars hälsorisker vid missbruk kan jämföras med andra benzodiazepiner som redan finns i förteckningen över narkotika. Ämnet har inte ännu observerats på svarta marknaden men det marknadsförs redan på olika handelsplatser på internet. Baserat på verkningsmekanismen kan man förvänta sig att ämnet antingen transporteras eller tillverkas direkt illegalt för att missbrukas. Ämnena omfattas inte av FN:s eller EU:s narkotikakontroll.Psykoaktiva substanser är dåliga för hälsanAtt använda nya psykoaktiva substanser kan vara skadligt för hälsan, och de kan påverka den psykiska hälsan och den sociala funktionsförmågan. Den allvarligaste följden av missbruk av dessa ämnen är andningsförlamning på grund av överdosering, som i värsta fall kan vara dödlig. På grund av det sätt som ämnena marknadsförs på kan man inte vara säker på vad produkterna innehåller eller hur rena de är. Dessutom saluförs de som helt andra varor eller ämnen än vad de egentligen är. Följden av detta kan vara allvarliga förgiftningar även vid oavsiktlig användning.Att ämnena förbjuds förhindrar inte att de används, men genom förbudet försöker man förebygga att nya psykoaktiva substanser sprids och används som berusningsmedel. Genom att förbjuda ämnena kan man bromsa upp spridningen och eventuellt förhindra att ämnena sprids till nya användargrupper, i synnerhet unga. Också möjligheterna att övervaka narkotikaanvändningen förbättras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Unga vuxnas bar- och festkvällar har orsakat mycket coronasmittor – sjukhusbelastningen på stabil nivå

NordenBladet — Sammanlagt 1 651 nya coronafall konstaterades under den senaste fulla kalenderveckan (vecka 27, 5–11.7.). Antalet fall har ökat under de senaste tre veckorna. I mitten av juni (vecka 24) konstaterades cirka 540 fall, varefter antalet fall har tredubblats.Epidemin sprider sig nu bland socialt aktiva unga vuxna, till exempel under bar- och festkvällar. Liksom under de föregående veckorna konstateras mest smittor i åldersgruppen 20–29 år, andelen var en tredjedel av alla smittor vecka 27. 10–19-åringarnas andel av alla smittor var 25 procent, och smittorna i denna grupp har främst konstaterats hos personer som fyllt 18 år.Andelen smittor som kommit från utlandet har halverats jämfört med förra veckan. Av de smittor som konstaterades vecka 27 härstammade 12 procent från utlandet och andelen vidare smittor som orsakats av dem var 3 procent.Största delen av de nya smittorna är av DeltavariantenVecka 27 gjordes cirka 94 200 coronavirustester. Andelen positiva covid-19-fall av de testade proverna var 1,8 procent vecka 27. Andelen har tredubblats från 0,6 procent i mitten av juni. 
Deltavariantens andel är över 80 procent av de undersökta testresultaten i hela landet.
Behovet av sjukhusvård har inte ökat i takt med smittornaAntalet coronapatienter som får sjukhusvård har hållits stabilt trots det ökade antalet smittfall. Enligt sjukvårdsdistriktens anmälan vårdades den 14 juli 2021 sammanlagt 43 covid-19-patienter på sjukhus, av vilka 6 vårdades på avdelningar inom primärvården, 27 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 10 på intensivvårdsavdelningar. Prognoserna för den kommande veckans patientantal inom den specialiserade sjukvården och intensivvården har stigit något på riksnivå.I hela landet har cirka 63 procent av befolkningen fått minst en dos vaccin och 25 procent har fått två doser.Sammanlagt 978 dödsfall i anslutning till covid-19 har anmälts till registret över smittsamma sjukdomar fram till den 14 juli 2021, jämfört med 976 dödsfall en vecka tidigare.Lägesrapport varje vecka också i juliDen epidemiologiska situationen kommer att följas upp under hela sommaren. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.THL: COVID-19 Lägesrapport 15.7.2021(på finska)Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (på finska) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd) Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi