NordenBladet — Antalet nya fall av covid-19 har ökat under de senaste fyra veckorna. Under vecka 28 (12–18.7) konstaterades sammanlagt 2 210 nya fall. Incidensen per vecka har fyrdubblats och andelen positiva testresultat har stigit till 2,3 procent sedan mitten av juni. Tack vare den ökade vaccinationstäckningen har antalet allvarliga sjukdomsfall som kräver sjukhusvård i förhållande till det totala antalet smittade inte stigit lika snabbt under sommaren som tidigare under epidemin. På grund av den snabba ökningen av antalet smittfall är den övergripande bilden av epidemin dock oroväckande.Uppskattningen av det effektiva reproduktionstalet är nu 1,0–1,25 (sannolikhetsintervallet 90 procent).Smittan sprids för närvarande huvudsakligen i hemlandet, till exempel på barkvällar och andra möten mellan unga vuxna. Nästan 60 procent av de bekräftade covid-19-fallen under vecka 28 konstaterades hos 10–29-åringar, och då främst hos 18–23-åringar. I synnerhet unga och unga vuxna bör därför minska de sociala kontakter som medför risk för smittspridning och ta en vaccination genast när det är möjligt.Det ökade antalet smittfall, särskilt bland unga vuxna, och de exponeringar som följer av detta, har lett till anhopning av smittspårningen i vissa områden i Finland. De som exponerats för coronaviruset har en avgörande roll när det gäller att avveckla anhopningen. Enligt lagen ska personer som eventuellt exponerats för coronasmitta hjälpa myndigheterna att spåra smittan och följa deras anvisningar för att smittkedjorna ska kunna brytas utan dröjsmål.Av de konstaterade fallen bland personer i alla åldrar under vecka 28 härstammar 10 procent från utlandet. Dessa fall ledde till fortsatt smittspridning som utgjorde 2 procent av samtliga coronafall. Andelen positiva covid-19-fall av testresultaten har under den senaste månaden ökat med nästan en procentenhet; under vecka 28 var incidensen 2,3 procent. Den ökade incidensen visar att alla smittfall inte längre upptäcks lika effektivt som tidigare. Antalet utförda tester ligger på samma nivå som veckan innan. Under vecka 28 kunde man å andra sidan spåra upp smittkällan i 72 procent av de inhemska fallen. Andelen har förbättrats och antalet har ökat med 8 procentenheter jämfört med veckan innan. Under veckan försattes över 6 000 personer i karantän, vilket är drygt 1 200 personer färre än under vecka 27.Vaccinationerna minskar behovet av sjukhusvårdTack vare vaccinationerna ökar behovet av sjukhusvård inte längre i samma takt som antalet smittade personer. För närvarande är över hälften av de coronapatienter som får intensivvård under 50 år. Enligt sjukvårdsdistriktens anmälan vårdades den 21 juli 2021 sammanlagt 56 coronapatienter på sjukhus, av vilka 6 vårdades på avdelningar inom primärvården, 40 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 10 på intensivvårdsavdelningar. Prognoserna för den kommande veckans patientantal inom den specialiserade sjukvården och intensivvården fortsätter att stiga måttligt på riksnivå. Inga nya dödsfall till följd av coronan har anmälts till registret över smittsamma sjukdomar under tiden 14–21.7.2021. Fram till den 21 juli 2021 har under hela epidemin sammanlagt 978 dödsfall med koppling till covid-19 rapporterats. I Finland har man hittills gett över 5,1 miljoner doser av coronavaccin. I hela landet har cirka 64 procent av befolkningen fått minst en dos vaccin och 28 procent har fått två doser.Lägesrapport varje vecka också i juliDen epidemiologiska situationen kommer att följas upp under hela sommaren. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.THL: COVID-19 Lägesrapport 22.7.2021 (på finska) Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23)Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (på finska)Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som in-förts till följd av covid-19-epidemin:Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen besöker de Olympiska spelen i Tokyo 23 –27.7.2021. Under besöket ska han delta i invigningen och understöda de finländska idrottarna. Under resan kommer ministern också att diskutera frågor kring utbildning, forskning och innovationer med japanska partners.Minister Kurvinen kommer att följa de finländska idrottarnas prestationer på tävlingsarenorna. Han kommer också att träffa representanter för den japanska regeringen och diskutera frågor kring utbildning och kompetens, i synnerhet med tanke på digitalisering, forskning och innovationer, med dem.– Idrottarna fick många odds emot sig under coronatiden, och förberedelserna inför OS har inneburit väldigt stora utmaningar för dem. Men vi har trots allt fått fram ett strålande lag! Finländska idrottare som tillhör toppen inom sin gren ges möjlighet att visa framfötterna. Genom mitt deltagande vill jag stödja Finlands olympiska lag och den finländska idrotten, säger minister Antti Kurvinen.Minister Kurvinen kommer också att besöka Metsä-paviljongen på den finska ambassadens område. Det handlar om ett projekt för främjande av finsk export som pågår i 15 månader i syfte att stärka affärsförbindelserna mellan länderna. Bärande teman är digitalisering och teknik, hållbar utveckling samt turism och naturen. Hållbar utveckling och cirkulär ekonomi tas även upp till diskussion i anslutning till idrott och uppförande av idrottsanläggningar.Under resan kommer anvisningarna om hälsosäkerhet samt tävlingsarrangörernas coronaföreskrifter att iakttas noggrant. Sommar-OS i Tokyo äger rum 23.7 –8.8.2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har gett ut en bedömningspromemoria om behoven att ändra brottskadelagen i syfte att förbättra ersättningsskyddet för brottsoffer och närstående till den som omkommit vid brott mot liv.Bestämmelser om rätten att få ersättning av staten för brottsskador finns i brottsskadelagen. Lagen syftar till att trygga i synnerhet brottsoffrets ställning och överlevnad vid skador till följd av ett brott, men i vissa fall har även brottsoffrets närstående rätt till ersättning. Även om gärningsmännen i princip ska ansvara för ersättandet av skador de orsakat är dessa personer ofta mindre bemedlade och därför är det i praktiken inte möjligt att få ersättning av dem. Syftet med brottsskadelagen är att trygga offrets ställning och överlevnad också i sådana situationer där ersättning inte fås av gärningsmannen. Med tanke på brottsoffer är det viktigt att det finns ett rättvist och välfungerande system enligt vilket man i viss utsträckning ersätter de skador som orsakats av brottet med statliga medel.I promemorian har man bedömt behoven att ändra brottskadelagen i syfte att förbättra ersättningsskyddet för brottsoffer och närstående till den som omkommit vid brott mot liv. De föreslagna ändringarna gäller ersättningens maximibelopp, ersättning för lidande till den avlidnes närstående vid brott mot liv, rätt till ersättning för lidande även då den kränkning som brottsoffret har utsatts för genom den straffbara gärningen har lett till diskriminering, slopande av grundavdraget, en förhandsförbindelse av Statskontoret om ersättning för terapikostnader samt Statskontorets rätt att få information. Bakom bedömningspromemorian ligger målet enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram att säkerställa brottsoffer och anhöriga till offer för brott mot liv möjlighet att få ersättning från Statskontoret.Bedömningspromemorian har skickats på omfattande remiss och kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 3 september 2021 (materialet endast på finska).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har beslutat skicka materialhjälp till Litauen via Europeiska unionens civilskyddsmekanism. Litauen har begärt internationellt bistånd hos EU:s civilskyddsmekanism, där också Finland är medlem.Finland sänder tälthallar och filtar till Litauen. De litauiska myndigheterna har begärt materiellt bistånd från andra EU-länder på grund av att ett rekordstort antal flyktingar anlänt till Litauen via Belarus under de senaste veckorna.Materialet sänds via EU:s civilskyddsmekanism som en del av unionens gemensamma biståndsinsats. Inrikesministeriet har samarbetat med Försörjningsberedskapscentralen och Finlands Röda Kors beträffande anskaffningen och transporten av utrustningen. Europeiska kommissionen stöder de medlemsstater som sänder bistånd när det gäller transportkostnaderna.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen publicerade den 16 juli 2021 en ny skogsstrategi som syftar till att främja samordningen av skogsinitiativ och samarbetet mellan medlemsländerna i skogsfrågor. I strategin betonas klimat- och biodiversitetsmålen som är viktiga också för Finland. Strategin har i kommissionens behandling ändrats i en bättre riktning jämfört med tidigare versioner, men mycket återstår att förbättra i det fortsatta arbetet. De detaljerade riktlinjerna i strategin överskrider kommissionens befogenheter i skogsfrågor, och skogarnas ekonomiska och sociala betydelse är i mindre roll än de övriga målen.Skogarna och skogssektorn är mycket viktiga för Finland: Totalt 73% av Finlands areal består av skogar och antalet privata skogsägare är över 660 000, skogsindustrins produkter står för 20 procent av exportinkomsterna och skogarnas kolsänkor täcker 30 –50% av utsläppen inom andra sektorer. Skogar och träbaserade produkter spelar dessutom en viktig roll när det gäller att uppnå Finlands ambitiösa klimatmål och att skapa välfärd i hela landet.EU:s skogsstrategi är därför ett mycket viktigt dokument för Finland. I sina egna ställningstaganden till skogsstrategin har Finland betonat medlemsländernas behörighet och den övergripande hållbarheten i skogsvården och användningen av skogarna, dvs. samordningen av den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten.I EU:s aktuella skogsstrategi identifieras skogarnas möjligheter att skapa ekonomisk välfärd inte i tillräcklig mån. Också skogarnas betydelse som en del av den gröna omställningen, bioekonomi och cirkulär ekonomi ägnas relativt liten uppmärksamhet. Strategin innehåller också flera förslag som enligt Finlands synpunkt hör till medlemsstaternas behörighet.“EU:s nya skogsstrategi har under kommissionens behandling förändrats i en bättre riktning jämfört med tidigare versioner. Tyvärr har medlemsländernas behörighet i skogsfrågor fortfarande inte respekterats fullt ut. Kommissionens förslag går för långt i frågor som gäller skogsbruk och virkesmarknaden. Det är ändå bra att man i strategin nu utöver viktiga miljö- och klimatfrågor också lyfter fram skogarnas ekonomiska betydelse. I den fortsatta behandlingen måste man strikt hålla fast vid medlemsländernas behörighet och ännu starkare sträva efter att uppnå en övergripande hållbarhet”, konstaterar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.I den nya strategin betonas skogarnas betydelse när det gäller att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen och stoppa förlusten av biologisk mångfald. De mål som hänför sig till klimatet och biologisk mångfald är ytterst viktiga också för Finland, och Finland arbetar aktivt för att uppnå dem. METSO-handlingsplanen för frivilligt skydd av skogar, som riktar sig till privata skogsägare, lyfts i strategin fram som ett bra exempel på åtgärder för att främja den biologiska mångfalden.Lyckat i strategin är att man betonar långlivade träprodukters och träbyggandets roll som en del av klimatlösningen. Företag och konsumenter på olika håll i världen behöver dock också kortlivade och återvinningsbara träprodukter, och bioenergin täcker en betydande del av Finlands och Europas produktion av förnybar energi. I den tidigare versionen av strategin föreslogs det att användningen av kortlivade träprodukter och bioenergi ska minimeras. I den slutliga strategin identifieras deras betydelse bättre, men fortfarande inte tillräckligt. Till exempel föreslås det flera begränsningar i användningen av bioenergi.“Det är bra att kommissionen har identifierat betydelsen av ett helhetsbetonat utnyttjande av skogsbruket och biprodukter inom industrin. Här finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Träbaserade produkter och energianvändning av trä behövs för vardagens behov samt för att ersätta produkter och energi som producerats av fossila råvaror. Om dessa inte produceras inom EU, produceras de utanför EU”, konstaterar minister Leppä. Efterfrågan på klenved för energianvändning och förädling sporrar skogsägarna också till första gallring i skogarna och övrig skogsvård.Aktiv skogsvård är viktigt för att skogarna ska växa, binda kol och förbli livskraftiga. På detta sätt producerar de också det grova virke som behövs för långlivade produkter. Det pris som betalas för trä, det vill säga marknaden, styr trä till rätt användningsändamål mer flexibelt än de föreslagna begränsningarna av energianvändningen av trä på EU-nivå. Utveckling av både lång- och kortlivade träprodukter så att de ger ett större mervärde främjas genom forsknings- och utvecklingsverksamhet som Finland redan länge har satsat på.Skogspolitiken hör till medlemsländernas beslutanderättSkogsbruket baserar sig i varje medlemsland på lokala förhållanden och kompetens, och skogspolitiken hör enligt EU:s grundfördrag till den nationella beslutanderätten. Både medlemsländerna och Europaparlamentet uttryckte tydligt denna ståndpunkt hösten 2020. Skogsstrategin har utarbetats på ett sätt som inte gav medlemsländerna möjlighet att delta i beredningen normalt. I den aktuella strategin betonas iakttagandet av subsidiaritetsprincipen och medlemsländernas behörighet, men till många delar överskrider strategin medlemsländernas behörighet.“Vid beredningen av den nya skogsstrategin åsidosattes medlemsländernas samt rådets och parlamentets ståndpunkter. I strategin lovar man respektera subsidiaritetsprincipen och medlemsländernas behörighet. Vi kommer att se till att detta också sker. Vi är naturligtvis beredda att fortsätta det goda samarbetet i skogsfrågor, men det oeftergivliga kravet är att den skogspolitiska beslutsrätten kvarstår i medlemsländerna. Många av de detaljerade riktlinjerna i strategin tyder på att detta inte är en självklarhet”, säger Leppä.EU har behörighet inom energi-, klimat-, jordbruks- och miljösektorerna, vilka också påverkar skogarna. Vid beredningen inom andra sektorer kan man emellertid inte gå så långt att man föreskriver om detaljerna inom andra verksamhetsområden. Trots denna princip innehåller den nya skogsstrategin utöver de strategiska riktlinjerna också flera detaljerade riktlinjer och anvisningar som föregriper genomförandet av bl.a. EU:s strategi för biologisk mångfald, direktivet om förnybar energi, LULUCF-direktivet, hållbar finansiering och en gemensam jordbrukspolitik.“I strategin ingår inget direkt förbud mot kalhygge, och EU har inte heller befogenhet att införa ett sådant förbud. Strategin identifierar den definition av hållbart skogsbruk som EU:s skogsbruksministrar gemensamt har antagit. Arbetet för att utveckla den måste också i fortsättningen ske inom ramen för detta samarbete. Jag förhåller mig mycket reserverat till förslagen om nya definitioner och införande av lagstiftning om insamling av skogsinformation”, säger Leppä. Strategin innehåller ett förslag till en EU-förordning som ska antas 2023 om som syftar till att samordna övervakningen, rapporteringen och insamlingen av skogsinformation på EU-nivå. Till skillnad från de förhandsbesked som fåtts om ärendet, innehåller strategin dock inga initiativ till lagstiftning på EU-nivå om skogsbrukets planering, men däremot föreslås en skyldighet för varje medlemsstat att utarbeta en strategisk skogsplan.I strategin föreslås det att nya kriterier och indikatorer ska utvecklas för skogsbruket och att det fastställs tröskelvärden särskilt med beaktande av ekologiska aspekter. Europeiska skogsministerkonferensen Forest Europe har redan i 30 års tid arbetat med att fastställa indikatorer för hållbart skogsbruk tillsammans med medlemsländerna, EU-kommissionen, forskare och intressentgrupper. Det vore viktigt att fortsätta detta samarbete och inte inleda en egen, separat process för EU. Fastställandet av tröskelvärdena ska även i fortsättningen höra till medlemsländerna.I Finland har det gjorts och görs mycket för att främja hållbart skogsbrukFinland är en av föregångarländerna i världen när det gäller hållbar skogsvård och hållbart skogsbruk samt forskning som gäller dessa.  Grunden för verksamheten är riksskogstaxeringen (RST), som genomförts i Finland utan avbrott redan i hundra år. Som en del av projekthelheten Fånga kolet och genomförandet av den nationella skogsstrategin pågår dessutom tiotals projekt som ytterligare förbättrar det klimathållbara skogsbruket, skogarnas biologiska mångfald och skogsbrukets lönsamhet. EU:s skogsstrategi är till sin karaktär ett meddelande från kommissionen som inte som sådant binder eller förpliktar medlemsländerna. Strategin styr dock i fortsättningen beredningen av förslag till EU-rättsakter i kommissionen och är därför ett särskilt viktigt dokument för skogsländer såsom Finland.Medlemsländerna bildar sina ståndpunkter, det vill säga utarbetar sina slutsatser, om EU:s skogsstrategi under hösten 2021 under Sloveniens EU-ordförandeskap.• European Green Deal: Commission proposes new strategy to protect and restore EU forests (Kommissionens pressmeddelande 16.7.2021)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sveriges utrikesminister Ann Linde, som i år är ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), har utnämnt ambassadören Mikko Kinnunen till OSSE:s ordförandes särskilda representant för Ukraina och för trepartskontaktgruppen (Special Representative of the OSCE Chairperson-in-Office in Ukraine and in the Trilateral Contact Group). Kinnunen inleder sitt arbete på den nya befattningen den 1 augusti. Mikko Kinnunen. Foto: Petri Krook.Trepartsarbetsgruppen bildades 2014 och är en bestående förhandlingsprocess vars mål är att implementera Minskavtalet och stödja en diplomatisk lösning av konflikten i östra Ukraina. Arbetsgruppen har fyra underarbetsgrupper vars teman är frågor som rör säkerhet, politik, ekonomi och humanitära frågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid två inofficiella möten för konkurrenskraftsministrarna diskuteras utvecklingen av det europeiska forskningsområdet (ERA) och den cirkulära ekonomins, kreativitetens och digi-taliseringens betydelse för EU:s konkurrenskraft. Mötena hålls i Slovenien.Diskussionen vid mötet för de konkurrenskraftsministrar som ansvarar för forskning och innovation grundar sig på ett meddelande som Europeiska kommissionen publicerade i höstas. Enligt meddelandet har EU-ländernas ekonomiska satsningar på forsknings- och innovationsverksamhet inte utvecklats på önskat sätt. Målet är att andelen investeringar i forsknings- och innovationsverksamhet av EU-ländernas sammanlagda BNP ska höjas till 3 procent från nuvarande 2,19 procent.Finland stöder kommissionens förslag om stärkandet av det europeiska forskningsområdet och understöder treprocentsmålet för forsknings- och innovationsutgifter. Finland anser också att det är viktigt att det i Europa skapas en öppen inre marknad för forskning och innovation, där rörlig-heten för kunskap, kompetens och forskare förbättras. Dessa mål bör stödjas både på EU-nivå och på nationell nivå.Finlands representant vid mötet om forskning och innovation den 19 juli är arbets- och näringsministeriets kanslichef Raimo Luoma.Den cirkulära ekonomin och digitaliseringen har en nyckelroll i framtidens industriVid mötet för de konkurrenskraftsministrar som ansvarar för den inre marknaden och industripolitiken behandlas den cirkulära ekonomins, kreativitetens och digitaliseringens betydelse för EU:s konkurrenskraft.Finland understöder förnyelsen av industrin mot en klimatneutral, konkurrenskraftig modell som baserar sig på cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi skapar affärsmöjligheter och öppnar mark-naden för återvinningsmaterial av hög kvalitet, ren teknik och innovationer. Finland betonar också att digitaliseringen har en ytterst stor betydelse för förnyelsen av industrin och att det till exempel är nödvändigt att öka arbetskraftens digitala kompetens.Vid mötet behandlas möjligheterna gällande digitalisering, cirkulär ekonomi och kreativitet ge-nom två exempelbranscher: textilindustrin och den energiintensiva industrin. Finland anser att det är bra att textilier lyfts fram som en av de värdekedjor som åtgärderna inom cirkulär ekonomi riktas till. I synnerhet sådana innovationer som hänför sig till produktionen av miljövänliga biobaserade fibrer och återvunna fibrer skapar nya möjligheter till affärsverksamhet.Finland anser att det behövs åtgärder för att göra de energiintensiva sektorerna koldioxidfria. Finlands sektorspecifika färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle är exempel på åtgärder genom vilka den energiintensiva industrin kan eftersträva ambitiösa klimatmål och samtidigt sörja för den internationella konkurrenskraften. En av de viktigaste åtgärderna är att säkerställa tillgången till el med låga utsläpp till ett konkurrenskraftigt pris.Statssekreterare Ville Kopra representerar Finland vid mötet den 22 juli. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På fredag den 16 juli 2021 tog utrikesministeriet hem två finländska barn och deras mor från lägret Roj i nordöstra Syrien. Alla tre är finska medborgare. Barnen är under skolåldern. De omfattas nu av de finländska myndigheternas åtgärder.De finländska myndigheterna har enligt grundlagen en skyldighet att om möjligt trygga de grundläggande fri- och rättigheterna för de finländska barn som hålls i läger. Det enda sättet att göra det på är att ta hem barnen från lägren i nordöstra Syrien.Även mamman till barnen togs hem tillsammans med barnen. Det har inte varit möjligt att ta hem endast barnen. Barnens bästa har prioriterats i all myndighetsverksamhet.I lägren i Syrien finns fortfarande kvar cirka ett tiotal finländska barn och några mödrar. I lägren finns ungefär 600 barn och 300 kvinnor som är EU-medborgare. Sammanlagt finns det nästan 62 000 personer i lägren: omkring 59 000 i al-Hol och ungefär 2 700 i det mindre lägret Roj.Lägren i nordöstra Syrien är fortfarande en allvarlig risk på lång sikt. Ju längre barnen vistas i lägren utan skydd och undervisning, desto svårare är det att bekämpa våldsam extremism och radikalisering.Utrikesministeriet har målet att så snart det är möjligt ta hem även resten av de finländska barnen som finns kvar i lägren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen torsdagen den 15 juli förordnade republikens president en ny ambassadör till Köpenhamn samt sidoackrediteringar till Liechtenstein samt Bosnien och Hercegovina.Republikens president förordnade utrikesrådet Harri Kämäräinen till chef för Finlands ambassad i Köpenhamn från och med den  1 september 2021. Harri Kämäräinen. Fotograf: Petri KrookKämäräinen övergår till ambassadchefsposten från posten som ambulerande ambassadör i Sydasien (Pakistan, Bhutan, Maldiverna och Sri Lanka), där han har arbetat sedan 2018.Fokus i Kämäräinens mångsidiga karriär har legat på Östeuropa och Kaukasien. Åren 2017 – 2018 arbetade han som ledande sakkunnig i enheten för södra Asien. Vid Finlands ambassad i Teheran arbetade Kämäräinen som ambassadchef 2012 – 2017. Dessförinnan, det vill säga åren 2010 – 2012, var han enhetschef vid östavdelningen. Kämäräinen har också arbetat bland annat vid Finlands ständiga representation vid OSSE och vid representationen vid Nato. Under åren 2003 – 2006 arbetade han som medarbetare till EU:s särskilda representant för Sydkaukasien i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.Kämäräinen inledde sin tjänstgöring vid utrikesministeriet 1987. Till sin utbildning är han diplomtranslator.Presidenten beslutade också om sidoackreditering av chefen för ambassaden i Bern, ambassadör Valtteri Hirvonen, i Liechtenstein från och med den 1 september 2021 och chefen för ambassaden i Zagreb, ambassadör Kalle Kankaanpää, i Bosnien och Hercegovina från och med 15 juli 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Villa Bjälbo har gjorts inrednings- och underhållsarbeten. I privatbostaden har väggar målats om och vissa möbler har förnyats. Möblerna är i huvudsak finsk design och produktion. Planeringsarbetet har gjorts som tjänsteuppdrag.Större reparationer utförs och möbler förnyas med cirka tjugo års mellanrum. Villa Bjälbo är en representationslokal och statsministerns tjänstebostad.Villa Bjälbo har sanerats på 1950-, 1980- och 2000-talen. Området är skyddat både genom planläggning och genom förordningar. Byggnaderna och strandmurarna samt gårdsområdet bildar en historiskt och arkitektoniskt värdefull miljö. Den senaste omfattande renoveringen av Villa Bjälbo genomfördes 2003–2004. Kostnaderna för renoveringen uppgick till 2,4 miljoner euro. Åren 2020–2021 har de totala kostnaderna för köp av inredning till privatbostaden i Villa Bjälbo varit cirka 50 000 euro. Av denna summa utgör anskaffningar av konst cirka 10 000 euro. Kostnaderna för renoveringen av ytor uppgår till cirka 6 000 euro. Enligt 6 § i lagen om ministerarvoden (lagen om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet 1096/2006) ska statsministern ges en bostad i ett hus som tillhör staten och vars underhåll, uppvärmning och belysning samt inredning bekostas med statsmedel. Villa Bjälbos möbler och annat lösöre är statens egendom.

Källa: Valtioneuvosto.fi