NordenBladet — I det omfattande klimat- och energipaketet som Europeiska kommissionen gav ut den 14 juli 2021 ingår också ett förslag till en ny LULUCF-förordning som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogar. Uppnåendet av klimatmålen bedöms i fortsättningen mer än tidigare utifrån sektorns faktiska utsläpp och sänkor i stället för de gällande komplicerade beräkningsreglerna. Finland har redan länge önskat sig denna reform.LULUCF-förordningen fastställer hur utsläppen och kolsänkorna från markanvändning, förändrad markanvändning och skogar ska inkluderas i EU:s klimatmål. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen eftersom de är de enda effektiva sätten att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären. Syftet med förordningen är att få EU-länderna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn. – Det gläder mig att kommissionen har beslutat att avstå från det tidigare komplexa beräkningssystemet. Finlands kolsänkor är resultat av en aktiv och hållbar skogsvård. Beräkningssystemet i förordningsförslaget identifierar dem genuint. Det väsentliga är att regleringen möjliggör en hållbar användning och vård av våra skogar. I de kommande förhandlingarna måste vi se till att mallen är tydlig och att beräkningen görs landspecifikt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Förordningen genomförs i femårsperioder LULUCF-förordningen kommer att genomföras i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035. Den första perioden 2021–2025 pågår redan, och avsikten är tillämpa det tidigare avtalade beräkningssystemet enligt den gällande LULUCF-förordningen. Under perioden 2021–2025 får Finland tillämpa en särskild flexibilitet på 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 2026–2030 ändras systemet  jämfört med nuläget. Det ska förenklas och basera sig på LULUCF-sektorns rapporterade växthusgasdata. Helt nytt i förslaget är medlemsländernas gemensamma skyldighet: EU-länderna ska åta sig att ta bort sammanlagt -310 miljoner ton koldioxidekvivalenter från atmosfären 2030 med beaktande av utsläppen. Finlands andel av detta är -17,8 Mt CO2 ekv. Till exempel åren 2016–2018 var markanvändningssektorns nettosänka i genomsnitt -13,6 Mt CO2 ekv. Målen för 2026–2029 ska fastställas utifrån mängden rapporterade data 2021–2023 först 2025. I förordningen ingår också ett förslag om frivilliga extra kolsänkor, det vill säga en reserv, som hjälper att samla ihop de eventuella extra sänkkrediterna som medlemsländerna möjligen behöver. – Alla medlemsländer svarar själva för sina sänkor och utsläppsminskningar. Att länderna följer denna princip måste vi övervaka noggrant och strikt under den fortsatta behandlingen. En gemensam reserv uppmuntrar inte länderna till ambitiösa praktiska åtgärder, lyckligtvis är systemet frivilligt, säger minister Leppä.Kommissionen föreslår också att beräkningen som gäller för LULUCF-sektorn från 2031 framåt även ska omfatta de utsläpp från jordbruket som i dag hör till ansvarsfördelningssektorn (den så kallade AFOLU-sektorn). Målet är en klimatneutral AFOLU-sektor 2035.– Förslaget är intressant eftersom minskningen av utsläppen från jordbruket har identifierats som utmanande. Också i detta förslag måste livsmedelstryggheten och en lönsam matproduktion säkerställas vid sidan av klimatmålen, säger minister Leppä. Målet om en klimatneutral AFOLU-sektor 2035 är svårt särskilt när det gäller utsläppen av metan (CH4) och dikväveoxid (N20) från jordbruket.Finland förespråkar EU: s ambitiösa klimatpolitikFinland har som mål att vara klimatneutralt före 2035 och eftersträvar målet på många olika sätt. Därför talar Finland  naturligtvis också för EU:s ambitiösa klimatpolitik. En hållbar vård och användning av skog hjälper att nå både Finlands och EU:s klimatmål. Att använda förnybara naturresurser bidrar till att avstå från fossil energi och fossila råvaror.En stor insats för att uppnå klimatmålen är markanvändningssektorns åtgärdshelhet Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet startade våren 2020. I helheten ingår redan 10 omfattande forsknings- och innovationsprojekt samt tiotals gemensamma utvecklingsprojekt inom den privata och den offentliga sektorn. Helheten omfattar också stödet för beskogning av impediment, ökad gödsling med aska på torvmarker samt Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer som reviderades våren 2020. I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 ingår också åtgärder för att öka upplagring av kol i marken samt att bevara kollagren. Före utgången av året ska det också tas fram en klimatplan för markanvändningssektorn som i fortsättningen blir en del av planeringssystemet enligt den nya klimatlagen.  EU:s klimat- och energipaket (Fit for 55) som gavs ut onsdagen den 14 juli 2021 innehåller flera lagstiftningsförslag som gäller klimatet. För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde gäller i synnerhet förordningen om markanvändningssektorns klimatpåverkan (LULUCF), direktivet om främjande av förnybar energi och dess hållbarhetskriterier för biomassa (RED) samt förordningen om ansvarsfördelningssektorn och jordbrukets utsläpp i den (ESF). Detta pressmeddelande handlar om LULUCF-förordningen,

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för ordnandet av tjänsterna inom social- och hälsovården till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Samtidigt samlas elevhälsotjänsterna, skol- och studerandehälsovården samt kurators- och psykologtjänsterna till en anordnare i välfärdsområdet. Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om lagändringarna som hänför sig till överföringen av uppgifterna. Remisstiden är 14.7. – 31.8.2021.I samband med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för ordnandet av tjänsterna inom social- och hälsovården till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Samtidigt samlas elevhälsotjänsterna, skol- och studerandehälsovården samt kurators- och psykologtjänsterna till en anordnare i välfärdsområdet. Elevhälsotjänsterna tillhandahålls dock fortfarande i skolor och läroanstalter. Den samlade elevhälsan, som kommer att vara i funktion efter reformen, förutsätter ett intensivt samarbete mellan kommunernas undervisningsväsende och välfärdsområdet.Målsättningen är att säkerställa och förtydliga Målet med regeringspropositionen som nu är på remiss är att säkerställa samarbetet inom elevhälsan mellan kommunen och välfärdsområdet. I propositionen föreslås det att de framtida välfärdsområdena tillsammans med kommunerna inom sitt område ska bilda en regional samarbetsgrupp för elevhälsa. För att stärka elevhälsans ställning föreslås det dessutom att elevhälsoplanerna binds till kommunernas och välfärdsområdets strategi- och ekonomiplaneringsprocesser. Man strävar efter att säkerställa att eleverna och de studerande får hjälp och stöd genom att utvidga rätten för skolans och läroanstalternas personal att vid behov kontakta alla elevhälsotjänster. Ett ytterligare mål är att främja elevens och den studerandes självbestämmanderätt samt skyddet för privatlivet och personuppgifter genom att precisera bestämmelserna om antecknande, registerföring och utlämnande av uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan. Propositionen syftar dessutom till att förtydliga den riksomfattande styrningen, utvecklingen och övervakningen av elevhälsotjänsterna.Dessutom ska hälso- och sjukvårdslagen och lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande ändras så att regleringen är förenlig med strukturreformen inom social- och hälsovården. Det föreslås också att principen om närservice i tillämpliga delar utsträcks till skolhälsovården samt studerandehälsovården för studerande vid gymnasier och inom yrkesutbildning.Remissbehandlingen avslutas tisdagen 31.8.2021. Utlåtandena tas emot via tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandena är offentliga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen offentliggjorde på onsdagen ett stort paket med förslag till klimatlagstiftning genom vilket EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent fram till 2030. Paketet Fit for 55 innehåller tretton lagstiftningsförslag, varav åtta stärker de nuvarande lagstiftningsinstrumenten och fem avser helt ny reglering.”EU:s klimatpaket är ett stort kliv i riktning mot ett klimatsäkert samhälle: ren trafik, hållbart boende och nya gröna arbetsplatser. EU:s effektiva klimatåtgärder hjälper oss också att nå vårt eget mål om klimatneutralitet och jämnar ut spelfältet inom EU. Genom detta paket säkerställs att alla sektorer i alla medlemsländer deltar i att bekämpa klimatkrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Lagstiftningsförslagen omfattar de olika ekonomiska sektorerna på ett övergripande sätt och gäller bland annat reformen av utsläppshandeln, ansvarsfördelningen mellan länderna, energieffektivitet, förnybar energi, markanvändningssektorns och kolsänkornas roll, utsläppsgränserna för bilar, energiskatter och koldioxidtullar. På hösten kommer kommissionen dessutom att lägga fram ett förslag om en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda.”Under Finlands ordförandeskap kom man överens om att EU ska sikta på klimatneutralitet fram till 2050. Finland har också i övrigt påverkat EU:s gemensamma klimatpolitik mycket aktivt. Vi har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhållna klimatneutrala ekonomi. Vi har också lyft fram våra nationella särdrag, så att kommissionen har kunnat beakta dem vid beredningen av paketet. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, men det är fint att kommissionen under coronakrisen har lyckats göra ett stort grundläggande arbete som vi nu kan förhandla om”, säger europaminister Tytti Tuppurainen.”För att de skärpta målen ska kunna nås krävs det att paketet blir en fungerande helhet som beaktar det stora behovet av investeringar i koldioxidsnåla lösningar och koldioxidsnål teknik. Industrin och energisektorn kräver stort kapital och investeringarna är långsiktiga. Därför behövs förutsägbar reglering och teknikneutral finansiering. Också allmänheten måste engageras och förändringarna måste upplevas som rättvisa”, säger näringsminister Mika Lintilä.Finland kommer att ta ställning till vart och ett av de tretton lagstiftningsförslagen under hösten, när också riksdagen har återvänt från semestern.Enligt Finland är det viktigt att stärka utsläppshandelnEnligt kommissionens förslag bör utsläppen inom utsläppshandelssektorn före 2030 minskas med 61 procent från 2005 års nivå. Kommissionen föreslår att målet för utsläppshandelssektorn ska skärpas bland annat genom att snabbare än förut minska antalet årliga utsläppsrätter. Samtidigt minskas gratistilldelningen av utsläppsrätter.”Under de senaste åren har man lyckats förbättra utsläppshandelns funktion, och det är viktigt att vi fortsätter att stärka dess styrande effekt. De reformer som nu föreslås är steg i denna riktning. Samtidigt bör man komma ihåg att alla utsläpp inte ingår i utsläppshandeln, utan vi behöver dessutom gedigna nationella planer för att nå klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I utsläppshandelssystemet inkluderas också utsläppen från sjötransporter, som tills vidare inte regleras i EU:s klimatlagstiftning. Avsikten är att distributörerna av uppvärmningsbränslen för byggnader och drivmedel för vägtrafiken ska omfattas av ett separat utsläppshandelssystem från och med 2026.”Vintersjöfarten är en viktig nationell fråga för Finland som exportland och vi kommer att lyfta fram frågan i det fortsatta arbetet för att påverka utsläppshandeln inom sjöfarten”, säger näringsminister Lintilä.De skärpta landsspecifika utsläppsminskningsmålen beaktas i de nationella planernaUtsläppsutvecklingen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln – jordbruket, den separata uppvärmningen av byggnader och trafiken – regleras genom den så kallade ansvarsfördelningsförordningen, där varje EU-land har en egen förpliktelse. Medlemsländernas förpliktelser baserar sig huvudsakligen på deras bruttonationalinkomst. För Finland och fem andra EU-länder har kommissionen i sitt förslag satt upp ett mål om en utsläppsminskning på 50 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Målet kommer att påverka både den klimatpolitiska planen på medellång sikt och energi- och klimatstrategin, vilka för närvarande utarbetas och avses bli klara hösten 2021.Kommissionens förslag innehåller olika flexibla lösningar för att främja en kostnadseffektiv klimatpolitik. Avsikten är också att skapa kopplingar mellan olika sektorer med hjälp av vilka uppnåendet av målen säkerställs.De reformer som gäller markanvändningssektorn ger transparens
För att klimatmålen ska kunna nås krävs det utöver utsläppsminskningarna också att kolsänkorna stärks på kort och lång sikt. Kommissionen föreslår att det för markanvändningssektorn (LULUCF-sektorn) ska uppställas medlemsspecifika mål för att öka sänkorna. Enligt förslaget ska EU-länderna förbinda sig att öka kolsänkorna så att deras sammanlagda upptag är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.Enligt kommissionens förslag ska man under perioden 2021–2025 ännu följa den nuvarande förordningen. För perioden 2026–2030 fastställs för varje medlemsland ett kvantitativt mål, och en utvecklingsväg som leder till målet, som de faktiska nettoutsläppen jämförs med. Denna reform syftar inte bara till att stärka kolsänkorna utan också till att förenkla de nuvarande komplexa beräkningsreglerna och öka transparensen i uppföljningen.En stor reform är att också utsläppen från jordbruket ska inkluderas i markanvändningssektorn från och med 2031. Denna nya så kallade AFOLU-sektor ska enligt kommissionens förslag vara klimatneutral 2035. Ett närmare lagstiftningsförslag om AFOLU-sektorn ska lämnas 2025.Genom en mekanism för koldioxidjustering vill man förhindra koldioxidläckage, utsläppen från bilar stävjasKommissionen föreslår också ett nytt klimatpolitiskt verktyg, en så kallad mekanism för koldioxidjustering, för att förhindra koldioxidläckage från EU till länder med en mindre strikt klimatpolitik. Det är meningen att mekanismen för koldioxidjustering ska gälla vissa produkter, såsom stål och el, som förs in i EU från tredjeländer. Omfattningen av mekanismen för koldioxidjustering bestäms enligt priset på en utsläppsrätt inom EU. Det att mekanismen för koldioxidjustering omfattar el väcker för Finlands del vissa särskilda frågor.Dessutom föreslår kommissionen skärpta utsläppsgränser för nya personbilar och paketbilar. Detta är också enligt Finland värt att understöda för att minska utsläppen från trafiken. Genom skärpningen främjas elektrifieringen av trafiken i Europa.Ytterligare skärpningar av kraven på förnybar energi och energieffektivitetPaketet innehåller också en revidering av EU:s centrala energilagstiftning. Det föreslås att de mål som gäller förnybar energi ska höjas. Kommissionen föreslår omfattande ändringar i direktivet om förnybar energi, med undantag för enskilda artiklar. Dessutom vill kommissionen utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta användningen av förnybar energi och väte inom industrin, systemintegration, PPA-avtal och havsbaserad vindkraft.De viktigaste temana för Finland i reformen är uppvärmnings- och trafiksektorn samt användningen av skogsbiomassa i energiproduktionen (inklusive hållbarhetskriterier).Energieffektivitetsmålen skärps så att den nuvarande energiförbrukningen begränsas betydligt fram till 2030 och så att det årliga sparmålet nästan fördubblas. Inom den offentliga sektorn måste byggnaderna i fortsättningen renoveras så att de blir nära-nollenergibyggnader, och det nuvarande antalet grundliga renoveringar måste nästan fördubblas.Vad händer härnäst?Härnäst ska lagstiftningsförslagen behandlas av Europaparlamentet och rådet. EU:s miljöministrar diskuterar paketet för första gången redan nästa vecka vid sitt inofficiella möte. På grund av antalet och omfattningen av lagstiftningsförslagen väntas behandlingen av dem ta cirka två år. Riikka Yliluoma
Minister Mikkonens specialmedarbetare
tfn +358 295 250 091, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om ersättningar som ska användas till att ersätta kommuner, samkommuner och Åland för kostnader som uppstått när dessa har tryggat hälsosäkerheten på grund av covid-19.Genom statsunderstödet ersätts kostnaderna för upprätthållandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena till fullt belopp. Kostnaderna ersätts till den del verksamheten grundar sig på social- och hälsovårdsministeriets ålägganden och styrning. De kostnader som ersätts med understödet bör anknyta direkt till hälsosäkerheten vid gränserna.Beviljade statsunderstöd26,1 miljoner euro beviljas som statsunderstöd och ersätter kostnader som uppstod perioden 16.3.2020–1.7.2021. Understödet beviljas 11 mottagare. Understödet betalas ut baserat på faktiska kostnader.Statsunderstödstagarna

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s testintyg och intyget om tillfrisknande kan fås från Mina Kanta-sidorna från och med den 14 juli. EU:s coronavaccinationsintyg har funnits på Mina Kanta-sidorna sedan den 22 juni.Spara eller skriv ut coronaintyget till dig själv från Mina Kanta-sidornaGenom att följa dessa anvisningar får du intyget från Mina Kanta-sidorna:Logga in på kanta.fi med ditt identifieringsverktyg, såsom med nätbankskoder eller mobilcertifikat.Välj Coronaintyg i menyn till vänster. Det finns också en direkt länk till intygsdelen på Mina Kanta-sidornas ingångssida.Öppna coronaintyget genom att trycka på pdf-länken. Om du har ett intyg öppnas det i en ny flik.Spara pdf-filen i din egen telefon eller på någon annan apparat. Du kan också skriva ut intyget på papper.EU:s coronaintyg kan användas vid gränsövergångssituationer inom EU. Målet är att göra det enklare att röra sig tryggt och fritt i EU. Varje EU-land kan själv besluta om eventuella andra användningsändamål för intyget.I EU:s coronaintyg som man får från Finland finns uppgifterna på finska, svenska och engelska. I intyget finns en QR-kod som gör det möjligt att kontrollera intygets innehåll och äkthet. Alla EU-intyg är avgiftsfria.Intyg i pappersform fås också vid behov från hälso- och sjukvårdenInnan resan ska resenären ladda ner intyget till sig själv från Mina Kanta-sidorna. För att undvika att hälso- och sjukvården belastas rekommenderas det att medborgarna i första hand ska använda Mina Kanta-sidorna. Kundservicen hos Kanta-tjänsterna ger allmän rådgivning om coronaintygen och hjälper vid tekniska problem, men kan inte rätta till uppgifter i intyget.Om en person inte får fram intyget på Mina Kanta-sidorna, ska hen kontakta hälso- och sjukvården och begära ett utskrivet intyg. Personer som inte har möjlighet att använda Kanta-tjänsten eller bemyndiga en annan person att använda den, kan få en pappersversion av EU:s coronaintyg från verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården.Från vissa verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården kan man få EU:s coronaintyg i pappersform redan från och med den 15 juli. Målet är att EU:s coronaintyg i pappersform ska fås från hela den offentliga hälso- och sjukvården senast i mitten av augusti. Om man vid ett verksamhetsställe inom hälso- och sjukvården ännu inte kan få EU:s coronaintyg i pappersform, får personen ett annat intyg som innehåller motsvarande uppgifter.De EU-medborgare som antingen har vaccinerats mot covid-19 eller som har testats i Finland men inte har en finsk personbeteckning, kan i slutet av augusti få ett intyg från hälso- och sjukvården som uppfyller EU-kraven. Fram till dess kan det utfärdas ett annat intyg från hälso- och sjukvårdensom innehåller motsvarande uppgifter.Resenären ska utreda mållandets kravResenären ska före resan utreda vilket EU-coronaintyg som behövs för gränsövergången till mållandet. För gränsövergång kan det räcka med EU:s coronavaccinationsintyg. Före resan ska man noggrant kontrollera läget i mållandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19. Reseanvisningarna och resebegränsningarna för EU-länderna finns samlade på webbplatsen Re-open EU (reopen.europa.eu).Coronatester som görs på grund av resor från Finland till utlandet genomförs inom den privata hälso- och sjukvården. Dessa coronatester är avgiftsbelagda. Också för coronatester som gjorts privat får man ett EU-testintyg via Mina Kanta-sidorna. De tester som görs när man återvänder till Finland är avgiftsfria inom den offentliga hälso- och sjukvården. Det lönar sig att boka tid till testet på förhand, till exempel via FINENTRY-tjänsten.Det är skäl att i allmänhet iaktta särskild försiktighet då man reser. Coronavirussituationen kan snabbt förändras i olika länder och regioner.Vaccinationer som getts utomlands och tester som gjorts utomlandsEU:s coronaintyg fås i det land där vaccinationen har getts. EU-länderna ska utfärda intyg också i efterhand. I Finland kan man få ett coronavaccinationsintyg endast för vaccinpreparat som har getts i Finland och som används i Finland.De negativa testresultaten är i kraft en kort tid, och därför lönar det sig inte att begära testresultat från utlandet, utan istället vid behov söka sig till ett nytt test i Finland. Om man har varit sjuk i covid-19 utomlands, ska intyget om tillfrisknande begäras i det land där det positiva testresultatet har gjorts.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under hösten och vintern kommer Finlands ministrar att resa runt i landet och höra vad finländarna anser och önskar i fråga om Europas framtid. Allmänhetens åsikter förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga.”EU bör tillgodose medborgarnas behov och leva upp till medborgarnas förväntningar. Vi vill uppmuntra alla finländare att föra fram sina tankar. Vi ministrar förbinder oss att föra tankarna vidare”, säger europaminister Tytti Tuppurainen.Detaljerna kring turnén finslipas fortfarande, men redan nu har flera ministrar minst en medborgardiskussion inplanerad. Det ordnas evenemang på olika håll i landet och avsikten är också att ordna EU:s nordligast belägna evenemang.”Ministerturnén är en del av konferensen om Europas framtid. Avsikten med konferensen är att det ska föras en intensiv och öppen diskussion om EU med allmänheten i alla medlemsländer och att bygga Europas framtid baserat på de frågor som allmänheten lyft fram. Finland har en god diskussionstradition. Vi bör vara aktiva nu så att vi kan göra vår röst hörd i EU”, säger minister Tuppurainen för att aktivera finländarna.De teman som tas upp i diskussionerna med allmänheten i EU-länderna förs vidare för behandling vid plenum vid konferensen om Europas framtid. Vid plenum representeras statsrådet av europaminister Tuppurainen samt den minister till vars område något visst diskussionsämne hör. Varje land har dessutom valt en medborgarrepresentant. Finland representeras av Ninni Norra som utsetts av ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf.Vem som helst kan kommentera när som helstEn del av konferensen om Europas framtid är plattformen på nätet som är öppen för alla. Där kan var och en fritt dela sina tankar. Diskussioner om till exempel värderingar, klimatförändringen, ekonomi, hälsa och utbildning uppmuntras.Evenemangsarrangörerna kan informera om sina evenemang på plattformen i förväg och berätta om diskussionerna i efterhand. Alla som vill kan ordna egna evenemang.Information om datum och plats för ministerturnén ”Europa är vi” dyker upp på plattformen i god tid. Det informeras också om evenemangen i pressmeddelanden från ministerierna, på sociala medier och i tidningsannonser. Efter varje evenemang under turnén går det att läsa på plattformen om vilka utmaningar och möjligheter som togs upp i diskussionerna. Sammandragen skickas också till ministrarna, som använder sammandragen vid plenum vid konferensen om Europas framtid.Mera information: Topi Juga, sakkunnig i EU-ärenden, tfn 0295 160 459, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har utfärdat en förordning genom vilken priserna på identitetskort ändras. Priset på identitetskort stiger med fem euro från och med den 2 augusti 2021. Avgifterna för identitetskort för minderårig och temporärt identitetskort höjs med en euro.Om ansökan om identitetskort anhängiggörs traditionellt genom ett besök på polisstationen, stiger avgiften från 55 euro till 60 euro. Även priset på identitetskort som söks elektroniskt höjs med 5 euro till 54 euro. Priset på identitetskort är dock också i fortsättningen 8 euro lägre om kortet skaffas samtidigt med passet. Avgifterna för identitetskort för minderårig och temporärt identitetskort höjs med en euro.Ändringen baserar sig på EU:s förordning om identitetskortHöjningen av avgifterna för identitetskort beror på att det på grund av EU:s förordning om identitetskort har gjorts kompletterande ändringar i lagen om identitetskort. I fortsättningen kommer sökandens ansiktsbilder och fingeravtryck att lagras i identitetskortets chipp. I och med ändringarna i lagen om identitetskort kommer det att utöver det nuvarande medborgarcertifikatet finnas ett nytt biocertifikat av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på identitetskortet. Förutom av biocertifikatet föranleds tilläggskostnader av att kortets utformning ses över i och med lagändringen och av det ökade arbetet med att ta fingeravtryck. Polisen tar ut avgiften för identitetskortet av sökanden och redovisar avgifterna för certifikaten till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Inrikesministeriets förordning om polisens avgiftsbelagda prestationer ses över årligen. Enligt lagen ska storleken på avgiften motsvara beloppet av statens totalkostnader för utförande av prestationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har i den kompletterande projektutlysningen beviljat understöd för projekt som stärker kommunernas kunskaper om psykisk hälsa och förebygger självmord. De projekt som inleds genomför den nationella strategin för psykisk hälsa som publicerades våren 2020, tillsammans med de statsunderstödsprojekt som inleddes i januari 2020.Finansiering beviljades för stärkandet av kunskaperna om psykisk hälsa och för suicidpreventionStärkandet av kommunernas kunskaper om psykisk hälsa innebär att man genom de projekt som finansieras ökar kunskaperna och färdigheterna kring psykisk hälsa samt stöder ett gott ledarskap i fråga om psykisk hälsa i samarbetet mellan olika förvaltningsområden. Målgruppen är anställda, chefer och ledningen inom social- och hälsovården och bildningsväsendet, organisationsaktörer samt kommuninvånare i olika åldrar. I den kompletterande utlysningen beviljas fyra projekt finan-siering till ett belopp av sammanlagt 748 740 euro. Projekten kompletterar den helhet av 11 pro-jekt som inleddes i januari.I den nationella strategin för psykisk hälsa ingår ett program för suicidprevention. I den komplette-rande utlysningen beviljas 295 000 euro i finansiering för ett projekt. Projektet kompletterar de fyra projekt som inleddes i januari 2020. Målet med dessa sammanlagt fem projekt är till exempel att effektivisera suicidpreventionen i de områden där självmordsdödligheten är högst, genomföra åtgärdsförslagen i programmet för suicidprevention och att försöka påverka attityderna till själv-mord.Mottagare av understödInstitutet för hälsa och välfärd stöder projektens verksamhet och främjar samarbetet mellan pro-jekten. Informationen om projektens innehåll och om målgrupperna kompletteras i augusti på In-stitutet för hälsa och välfärds webbplats om strategin för psykisk hälsa.Institutet för hälsa och välfärds webbplats om strategin för psykisk hälsa (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet fastställde genom sin förordning jaktkvoten för björn som är 457 djur under jaktsäsongen 2021–2022. Kvoten är 73 björnar fler än under föregående säsong och 144 björnar fler än 2019–2020. Finlands viltcentral fattar slutliga beslut om hur dispenserna inriktas.Under de senaste fyra åren har det beviljats fler tillstånd för jakt på björn än tidigare. Målet har varit att sätta stopp för ökningen som började 2012, men det har ännu inte lyckats. En sannolik orsak till detta är att en stor skara björnar vandrat över gränsen från den ryska sidan, vilket återspeglas särskilt i björnstammen i östra Finland.I Finland finns uppskattningsvis 2 670–2 800 björnar. Detta är cirka 12 procent mer än i fjol, då antalet björnar var ungefär 2 300–2 500. Populationen har växt mest i östra Finland.Björn hör till de strikt skyddade arterna enligt EU:s habitatdirektiv. Den finska björnstammen är dock tillräckligt stor för att dess storlek ska kunna regleras genom stamförvaltningsmässig jakt som habitatdirektivet tillåter. Björn klassificeras inte som hotad och den kan påträffas överallt i Finland.– Syftet med bestämmelserna om kvoten i den förordning som träder i kraft i dag är att stoppa ökningen av björnstammen. Jakten enligt kvoten riskerar inte björnstammens hållbarhet. Målet med den förvaltningsmässiga jakten är detsamma som tidigare: att få björnar att fortsätta med sitt folkskygga beteende, förebygga skador och reglera stammens storlek, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Jakten bidrar till att antalet björnar hålls på en sådan nivå att olägenheterna skadorna är socialt, ekonomiskt och ekologiskt acceptabla. Jakten gör också att populationen inte växer så fort i områden till vilka björnen är i färd med att breda ut sig. Detta ger invånarna mer tid att vänja sig vid och acceptera björnarnas närvaro. Jakt ska fortfarande ske främst i Norra KarelenI Finland finns vissa områden med täta populationer, varför man vid förvaltningen av björnstammen måste beakta de förhållanden och näringar som är typiska för vart och ett område. Det är inte möjligt att åstadkomma en jämn utbredning, men målet är att björnar jämnare ska förekomma i lämpliga livsmiljöer i hela landet.Jakt ska fortfarande ske främst i Norra Karelen. Den fastställda kvotens andel i förhållande till den regionala björnstammen är i renskötselområdet 25,7 procent (i fjol 27), i övriga delar av landet 15 procent (14) och i hela landet i genomsnitt 16,7 procent (15,9). Björnkvoten i renskötselområdet kommer under det kommande jaktåret att vara 90 djur, vilket är fem färre än i fjol. I det östra renskötselområdet är kvoten 70 och i den västra delen 20 björnar. I fjol blev 20 jakttillstånd över i det östra renskötselområdet och fyra i det västra. Kvoten som gäller områdena utanför renskötselområdet uppgår till 367 björnar, vilket är 78 björnar fler än året innan.Flest skador orsakar björn på renskötseln. I fjol rapporterades 888 björndödade renar, året innan var antalet 654. Det inrapporterade antalet 2020 motsvarar en ersättning på cirka 1 530 000 euro. I fjol orsakade björnar också 245 husdjursskador och ersättningen gick upp till sammanlagt 212 000 euro. Merparten av dessa var skador på biodlingar. Honor med ungar samt ungar yngre än ett år är fridlystaHonor med ungar samt ungar yngre än ett år är fridlysta. På detta sätt undviker man att jakten riktas mot den reproducerande populationen eftersom vuxna honor har en nyckelroll med tanke på förökningen.Cirka 63 procent av de fällda björnarna är handjur. De är i allmänhet också relativt unga, vilket delvis beror på att en stor del av de vuxna hanarna i östra Finland vandrar till Ryssland innan jaktsäsongen börjar. Björnarnas vandringar fram och tillbaka över gränsen har från och med mitten av 1990-talet ökat björnstammens genetiska mångfald utanför renskötselområdet. DispenserDet är Finlands viltcentral som fattar besluten om hur dispenserna ska inriktas. Utöver de dispenser som grundar sig på kvoter kan Finlands viltcentral efter ett noggrant övervägande bevilja dispenser också för eliminering av björnar som orsakar skada eller hot. Dessa dispensers antal är inte heller i fortsättningen begränsat.Enligt jord- och skogsbruksministeriet ska man utöver skadeutvecklingen i olika områden ta hänsyn till de olika områdenas stammar av hjortdjur i förhållande till björnstammen. Det är också viktigt att stammen av skogsvildren i Suomenselkä och Kajanaland tryggas.Jord- och skogsbruksministeriet använder Naturresursinstitutets beskattningsprognoser för att reglera björnstammen. En prognosmodell för hållbar beskattning utarbetas utifrån förändringarna i björnstammen och den realiserade beskattningsgraden. Enligt Naturresursinstitutet (2021) klarar Finlands björnstam av en beskattning på cirka 17 procent i renskötselområdet och en beskattning på 15 procent i övriga delar av landet utan att stammen minskar. •    Förordning om kvoter för jakt på björn
•    Bakgrundspromemoria till förordningen (på finska)Mer om detta tema:Finlands björnstam 2020 (Naturresursinstitutet) (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet önskar få utlåtanden om förslagen till ändringar i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. I propositionen föreslås att lagens bestämmelser om insamling av personuppgifter ska ändras. Arbetsgivarens rätt att samla personuppgifter om arbetstagarna utan arbetstagarnas samtycke ska utökas.Enligt ändringsförslaget ska det bli möjligt för arbetsgivaren att under anställningsförhållandet samla personuppgifter om arbetstagaren utan arbetstagarens samtycke för att leda och övervaka arbetet och för att uppfylla arbetsgivarens lagstadgade skyldigheter. Enligt den gällande lagen är det möjligt att samla personuppgifter utan samtycke enbart i situationer som anges separat i lagen eller om en myndighet ger arbetsgivaren uppgifterna för att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sina lagstadgade skyldigheter.Avsikten med ändringen är att samordna bestämmelserna på ett bättre sätt med dataskyddsförord-ningen och med arbetslivets behov och praxis. De gällande bestämmelserna har orsakat oklarheter i fråga om när man behöver arbetstagarens samtycke till att dennes kontaktuppgifter samlas in. Avsikten med ändringsförslaget är att minska de problem som uppstått i tillämpningen av lagstiftningen.Ändringarna har beretts i en inofficiell trepartsarbetsgrupp. Bakgrunden till beredningen är riksdagens uttalande där riksdagen förutsatte att behoven av ändringar ska utredas. Remisstiden är 12.7–6.9.2021 

Källa: Valtioneuvosto.fi