NordenBladet — SuomiAreena ordnas i år i hybridform den 12–16 juli. Utrikesministeriet deltar i SuomiAreena med två evenemang. Tisdagen den 13 juli diskuteras klimatsprånget och vem som bär ansvaret för att begränsa klimatförändringen. Paneldiskussionen onsdagen den 14 juli om nuläget för det nordiska samarbetet ordnas i samarbete med Nordiska ministerrådet. I år på utrikesministeriums program på SuomiAreena diskuteras det klimatsprånget samt det nordsika samarbetet.Är ett klimatsprång fortfarande möjligt?Trots att världen till följd av coronapandemin tillfälligt saktade ner fortsätter koldioxidhalten i atmosfären att stiga, och klimatförändringen är fortsättningsvis vår generations största utmaning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 8 juli 2021 att förlänga kontrollen av de inre gränserna till den 25 juli 2021. Tack vare beslutet har kommunerna och samkommunerna inom ramen för övergångsperioden möjlighet att förbereda sig på de bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar som träder i kraft den 12 juli 2021 och de åtgärder som dessa förutsätter i en situation där kontrollen vid de inre gränserna har upphört. Till åtgärderna hör ordnandet av tester och hälsokontroller, kontroll av intyg samt ordnandet av de resurser som krävs för dessa.Efter denna övergångsperiod kommer inreserestriktionerna att avvecklas vid de inre gränserna och de kommunala hälsovårdsmyndigheterna ansvarar för att de har skaffat tillräckliga personalresurser för hälsosäkerhetsverksamheten vid gränserna enligt lagen om smittsamma sjukdomar, vid behov som köpt tjänst. Regionförvaltningsverken övervakar att kommunerna och samkommunerna fullgör sina lagstadgade skyldigheter.Regionförvaltningsverken, kommunerna och samkommunerna för social- och hälsovård ska förbereda sig på att avvecklingen av begränsningarna i trafiken över de inre eller yttre gränserna kommer att öka antalet resenärer som förutsätter hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna, åtminstone tills majoriteten av resenärerna har fått en fullständig vaccinationsserie.Personer som anländer till Finland ska uppvisa ett tillförlitligt intyg över att de har haft covid-19 inom de sex senaste månaderna, över covid-19-vacccination eller en covid-19-vaccinationsserie eller över ett tillförlitligt covid-19-test med negativt resultat taget före ankomsten till Finland.Covid-19-testerna ska ordnas och tas på alla personer som enligt lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen är skyldiga att testa sig. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid mötet diskuteras genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och samtidigt fattas det beslut om godkännande av rådets beslut om verkställighet när det gäller tolv medlemsstaters planer. Finland anser att dessa länders planer för återhämtning och resiliens uppfyller de uppställda kraven och att Finland således kan godkänna rådets beslut om verkställighet för dessa planers del.Ekofinrådet diskuterar också strategin för finansieringen av övergången till en hållbar ekonomi. Kommissionen offentliggjorde den 6 juli strategin och ett lagstiftningsförslag om EU:s gröna obligationer. Finland kommer att ta ställning till dessa under hösten.Återhämtningsplanen för Europa (bakgrundsinformation och tidsram)
Rådets alla temanEurogruppen sammanträder i både utvidgad och normal sammansättning Eurogruppen sammanträder måndagen den 12 juli. I den utvidgade eurogruppen berättar ordföranden om diskussionen vid eurotoppmötet om slutförandet av bankunionen. På eurogruppens agenda finns dessutom en diskussion om den ekonomiska politiken och finanspolitiken med Förenta staternas finansminister Janet Yellen. Bankunionen (bakgrundsinformation)Eurogruppen för sin årliga diskussion om finanspolitiken i euroområdet i normal sammansättning, får en lägesrapport om beredningen av den digitala euron och har dessutom en policydiskussion om prioriteringarna vid den fortsatta beredningen.Den digitala euron (Europeiska centralbanken)
Digital finansiering (bakgrundsinformation)Finland representeras vid mötena av Finlands ständiga representant Marja Rislakki och understatssekreterare Leena Mörttinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i konsumentskyddslagen. Syftet med förslagen är att genomföra Europeiska unionens så kallade omnibusdirektiv som förbättrar och moderniserar konsumentskyddet. Samtidigt genomförs också regeringsprogrammets föresats om skärpta bestämmelser om hemförsäljning och telefonförsäljning.Enligt arbetsgruppens förslag ska vissa bestämmelser i konsumentskyddslagen också gälla avtal där konsumenten i stället för att betala en avgift har förbundit sig att lämna ut sina personuppgifter till företaget. Bestämmelserna avses gälla också marknadsföring av sådana avtal. I den gällande lagen föreskrivs det inte särskilt om lagen ska tillämpas också när konsumenten inte betalar för en produkt eller tjänst.Dessutom föreslås preciseringar i näringsidkarens informationsskyldighet. Till exempel när en vara säljs till nedsatt pris ska det av marknadsföringen även framgå det lägsta priset till vilket varan har marknadsförts under de 30 dagar som föregick prissänkningen. I lagen föreskrivs också om konsumentens rätt till prisavdrag och skadestånd, om näringsidkaren har använt ett aggressivt eller vilseledande förfarande vid marknadsföringen eller i ett kundförhållande.Vidare föreslås det att informationsskyldigheten för en internetbaserad marknadsplats ska utökas. Konsumenterna ska till exempel informeras om hur rankingen av de sökträffar som bildas i en webbsökning på en marknadsplats bestäms.Skärpta bestämmelser om hemförsäljningFör att minska problemen vid hemförsäljning föreslår arbetsgruppen att konsumentens ångerrätt utvidgas, om avtalet har ingåtts genom ett sådant hembesök som konsumenten inte själv har bett om. Konsumenten föreslås då också kunna frånträda ett avtal om specialbeställda varor.Om näringsidkaren dessutom vid hemförsäljning inte har informerat konsumenten om att ångerrätt saknas eller om de omständigheter under vilka ångerrätten kan gå förlorad, är avtalet inte bindande för konsumenten.Arbetsgruppen föreslår inga skärpningar i regleringen av telefonförsäljning. Enligt arbetsgruppen finns det för närvarande ingen grund för det, eftersom konsumentombudsmannen allt effektivare kan ingripa i lagstridiga förfaranden med stöd av de nya befogenheter som trädde i kraft sommaren 2020. Myndighetstillsynen och i synnerhet möjligheten att påföra en påföljdsavgift vid brott mot bestämmelserna i konsumentskyddslagen är ett effektivare sätt att minska problemen vid telefonförsäljning än en skärpning av regleringen, anser arbetsgruppen. Detta medför inte någon ny administrativ börda och försvårar inte heller sådan telefonförsäljning som sker på behörigt sätt. I den fortsatta beredningen bedömer justitieministeriet ännu med beaktande av remissvaren behovet av att skärpa bestämmelserna om telefonförsäljning.Arbetsgruppens betänkande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i EU:s råd för utrikes frågor i Bryssel måndagen den 12 juli. Mötets huvudteman är Etiopien, den strategiska kompassen samt den politiska geografin och den nya digitala tekniken. Vid mötet antas också slutsatser om EU:s förbindelsepolitik. I samband med utrikesrådet ordnas ett lunchmöte med Israels utrikesminister och en informell arbetsfrukost med Egyptens utrikesminister. I Bryssel deltar minister Haavisto också i ett NB6-möte mellan de nordiska och baltiska länderna och i ett N3+1-möte mellan Finland, Sverige, Danmark och Tyskland.Utrikesrådet ska diskutera det aktuella läget i Etiopien och EU:s handlingsalternativ, som är indelade i tre pelare: det humanitära läget, kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och av den internationella humanitära rätten samt det politiska spåret. Utrikesminister Pekka Haavisto har varit EU:s höga representant för utrikes frågor Josep Borrells representant i regionen och rapporterat om sina två tidigare resor till Etiopien och regionen vid utrikesrådets möten den 22 februari och den 19 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som innehåller bestämmelser om Strålsäkerhetscentralens ställning och ansvarsområde samt om därtill relaterade avtal och sakkunniga.Syftet är att revidera lagen från 1983. På verksamheten vid den tillsynsmyndighet som ansvarar för strålnings- och kärnsäkerheten tillämpas särskilda krav på oberoende på grund av områdets natur. Genom lagen genomförs samtidigt artikel 76 i EU:s direktiv om strålsäkerhet och artikel 5 i direktivet om kärnsäkerhet till de delar dessa gäller oberoende i tillsynsmyndighetens beslutsprocess. Det föreslås dessutom att det ska stiftas en lag om aktiebolaget STUK International Oy. De bestämmelser som gäller bolaget ingår för närvarande i lagen om Strålsäkerhetscentralen (4 a §). Den nya lagen föreslås innehålla bestämmelser om bolagets ställning och uppgifter.Vidare ska det göras vissa preciseringar av övervägande teknisk natur i strålsäkerhetslagen. Enligt bilagan till strålskyddslagen ska de tillsynsavgifter av skattenatur som tas ut hos verksamhetsutövarna uppdateras så att de motsvarar den beräknade kostnadsutvecklingen för Strålsäkerhetscentralens verksamhet. Genom propositionen upphävs den gällande lagen om strålsäkerhetscentralen.I samband med propositionen föreslås det att förordningen och Strålsäkerhetscentralen
(618/1997) ska ändras. Även i statsrådets förordning om joniserande strålning (1034/2018) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om joniserande strålning (1044/2018) ändringar i huvudsak av teknisk natur. Lagarna och förordningarna avses träda i kraft den 1 januari 2022.De utlåtanden som lämnas in kommer att beaktas vid finslipningen av lagförslaget. Utlåtandena är offentliga. Vänligen lämna utlåtandena senast den 27 augusti 2021 på utlåtande.fi.Begäran om utlåtande (utlåtande.fi)Skriftliga utlåtanden kan skickas i elektronisk form till adressen [email protected] Diarienumret VN/18222/2020 ska anges i meddelandet.Utlåtandena kan även lämnas in per post till Social- och hälsovårdsministeriet, PB 33, 00023  STATSRÅDET.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 8 juli förordnade statsrådet en ny avdelningschef för utrikesministeriet. Fotograf: Petri KrookStatsrådet utnämnde utrikesrådet Marja Liivala till avdelningschef för utrikesministeriets östavdelning för tiden 1.9.2021 – 31.8.2025.Liivala övergår till tjänsten som avdelningschef från posten som ambulerande ambassadör i Centralasien. Liivala har arbetat som ambulerande ambassadör sedan 2018.Under sin karriär har Liivala huvudsakligen innehaft olika till Ryssland anknytande uppdrag vid utrikesministeriet och i Moskva. Under åren 2017-2018 arbetade Marja Liivala som ledande sakkunnig vid Nordamerikaenheten som hör till utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien. Innan dess var hon enhetschef för östavdelningen 2013–2016. I olika omgångar hade hon till uppgift att sköta de bilaterala relationerna mellan Finland och Ryssland. Vid Finlands ambassad i Moskva ledde Liivala den handelspolitiska sektorn 2008-2012.Liivala har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1997. Hon har en politices magisterexamen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 8 juli.Följ presskonferensen  i direktsändning på webben  kl. 15:    

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har färdigställt utkastet till förordning enligt vilket kommunerna, samkommunerna och Åland ersätts för de direkta kostnaderna för covid-19-epidemin. Enligt förordningsutkastet ska statsunderstöd beviljas i synnerhet för testning, spårning, vaccinering och sjukhusvård.Understödet fastställs huvudsakligen på kalkylmässiga grunder. Vid fastställandet av understödet beaktas omfattningen av åtgärderna per sökande, till exempel antalet tester som tagits.  Ersättningsnivån kommer att dimensioneras så att de ökade kostnaderna för skötseln av epidemin med beaktande av understödet och den övriga statliga finansieringen i sin helhet täcks till fullt belopp på riksnivå och att kostnaderna också kommunvis kompenseras. De funktionsspecifika understöden ska i första hand beviljas kommunerna.Kostnader ersätts på många sättStaten har ersatt och ersätter kostnader som orsakats av coronavirusepidemin via flera olika kanaler, såsom höjningar av statsandelarna och olika understöd. Kostnaderna som orsakats av coronavirusepidemin har inte fördelats jämnt, utan det kan finnas stora skillnader mellan kommunerna bland annat på grund av sjukdomsläget. Avsikten är att ersättningarna år 2021 i huvudsak ska genomföras med statsunderstöd, vilket gör det möjligt att rikta ersättningarna noggrannare än i statsandelssystemet.Avsikten är att i understödshelheten inkludera också en kalkylerad post som baserar sig på invånarantalet för att täcka övriga direkta kostnader som föranletts av coronavirusepidemin, såsom ökad användning av skyddsutrustning och höjda hälsosäkerhetskrav.I helheten ingår dessutom en behovsprövad andel med vilken det är möjligt att höja understödsbeloppet, om de ersättningar som bestäms enligt kalkylerade principer inte ger tillräcklig kompensation. I helheten beaktas de kostnader som sökanden har orsakats under hela året, de understöd som sökanden fått och annan statlig finansiering.I samband med ansökan om understöd ersätts också kostnader som föranletts av att en person utan hemkommun förordnats till karantän, isolering eller obligatorisk hälsokontroll. Dessa kostnader ersätts till fullt belopp. Understöd kan sökas av alla kommuner och samkommuner som har haft den här typen av kostnader.Förordningen har beretts i nära samarbete med finansministeriet. Utkastet är på remiss fram till 27.8.Första ansökningsomgången i höstAvsikten är att ordna åtminstone två ansökningsomgångar. Den första ansökningsomgången ska täcka kostnaderna från januari till augusti 2021. Understöden kan sökas hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utsåg i dag den 8 juli 2021 juris licentiat, ekonom Heikki Kanninen och juris kandidat, vicehäradshövding Tuula Pynnä till Finlands kandidater för sexåriga mandat som domare i tribunalen vid Europeiska unionens domstol med början den 1 september 2022. Både Kanninen och Pynnä kandiderar för en fortsatt mandatperiod. När Finland har meddelat sina kandidater beslutar medlemsstaternas regeringar om utnämningarna efter att ha hört den EU-kommitté som yttrar sig om kandidaternas lämplighet.Både Kanninen och Pynnä har gedigen kännedom om EU-rätten och den nationella rättsordningen. De har i olika sammanhang anförtrotts betydande förtroendeuppdrag och deras sakkunskap har utnyttjats i stor utsträckning.
 
Kanninen har varit domare i tribunalen sedan 2009 och tribunalens vice ordförande 2013–2016. Tidigare har han tjänstgjort som domare vid Europeiska unionens personaldomstol. I Finland har Kanninen varit bland annat ledamot av högsta förvaltningsdomstolen och lagstiftningsråd vid justitieministeriet.
 
Pynnä har varit domare i tribunalen sedan 2019. Tidigare har hon varit Finlands statsombud i EU-domstolen. Pynnä har också tjänstgjort som ledamot av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt underrättsdomare. Hon har avlagt två utländska påbyggnadsexamina i juridik.
 
EU-domstolen hör till de viktigaste EU-institutionerna vid sidan av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Till EU-domstolen hör två domstolar med säte i Luxemburg: domstolen och tribunalen. Tribunalen behandlar bland annat talan som enskilda personer och företag väcker mot EU-institutionerna. Dessa kan gälla till exempel konkurrensrätt, statsstöd, immateriella rättigheter samt EU:s tjänsteföreskrifter. Tribunalen är sammansatt av två domare per medlemsstat. Domarna utövar sin tjänst fullständigt opartiskt och oavhängigt.

Källa: Valtioneuvosto.fi