NordenBladet — Fredagen den 9 juli ordnar Europeiska kommissionen ett högnivåforum med temat mottagande av kvotflyktingar och främjande av det. Inrikesminister Maria Ohisalo företräder Finland vid forumet, som ordnas virtuellt över video.Europeiska kommissionen har som mål att vidarebosättningen av flyktingar, det vill säga mottagandet av kvotflyktingar, ska bli en etablerad del av allt fler medlemsländers verksamhet. FN:s flyktingkommissariat UNHCR uppskattar att 1,47 miljoner flyktingar kommer att vara i behov av vidarebosättning nästa år.Finland har tagit emot kvotflyktingar sedan 1970-talet, och verksamheten har fortgått även under coronapandemin. Ute i världen har mottagandet av kvotflyktingar dock minskat på grund av pandemin. Finland har ombetts att berätta om sin egen praxis vid forumet.– Trots coronaläget har vi kunnat höja flyktingkvoten i enlighet med regeringsprogrammet. Det är mycket viktigt, eftersom migrationens grundläggande orsaker ingalunda har försvunnit i och med pandemin: till exempel konflikter och klimatförändringens följder tvingar fortfarande människor att lämna sina bostadsområden. Systemet med kvotflyktingar spelar en viktig roll för att Finland för sin del ska kunna hjälpa de mest nödställda människorna i världen, säger inrikesminister Maria Ohisalo.– Pandemin har också haft enorma socioekonomiska konsekvenser. I praktiken har allt fler av världens flyktingar hamnat i en allt mer utsatt ställning, eftersom många har förlorat sin näring och försörjning, fortsätter minister Ohisalo.Finland har valt ut kvotflyktingar genom intervjuer på distansI flyktingkvoten tar Finland emot personer som UNHCR betraktar som flyktingar. Vanligen väljs kvotflyktingarna ut under urvalsresor där sakkunniga från Migrationsverket samt anställda hos skyddspolisen och hos NTM-centralen eller kommunen deltar.Under pandemin har kvotflyktingar valts ut på basis av intervjuer som ordnats på distans. Det har också varit möjligt att göra val utifrån UNHCR:s dokument.– Urvalsresor ordnas så snart läget tillåter det. Jag hoppas dock att Finlands erfarenheter är ett uppmuntrande exempel för andra länder och visar att det är möjligt att ta emot kvotflyktingar flexibelt och på alternativa sätt också under exceptionella förhållanden, säger minister Ohisalo.I Finland har man i år också gjort en utredning om ideella sponsorprogram för integration av kvotflyktingar, där idén är att för varje kvotflykting utse en faddergrupp på cirka fem personer. Enligt utredningen, som publicerades i slutet av maj, kan sponsorprogrammet komplettera myndigheternas integrationsinsatser och förebygga utslagning. Europeiska kommissionen och UNHCR uppmuntrar länderna att utnyttja ideella sponsorprogram för integration.Mottagande av kvotflyktingar är ett effektivt sätt att hjälpaI kvotflyktingforumet deltar bland annat kommissionären Ylva Johansson och chefen för UNHCR Filippo Grandi. Andra länder utöver EU-länder som är representerade vid forumet är Förenta staterna och Kanada, båda centrala när det gäller att ta emot kvotflyktingar.Mottagande av kvotflyktingar är en av de viktigaste prioriteringarna i Finlands migrationspolitik. Det är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna, eftersom behovet av skydd och förutsättningarna för vistelse utreds redan innan flyktingarna kommer till Finland. Det är också ett konkret sätt att visa internationell solidaritet med de länder där det finns stora flyktingsamhällen.I år tar Finland emot 1 050 kvotflyktingar, vilket är ett historiskt stort antal. Tillsammans med Europeiska kommissionen strävar också Finland efter att etablera verksamheten i så många medlemsländer som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har informerat medlemsländerna om innovationsfondens kommande ansökningsomgångar och om fjolårets ansökningar. Ytterligare har Europeiska investeringsbanken (EIB) skapat en rådgivningstjänst som ger omedelbar hjälp med att förbereda energiinvesteringar.Europeiska kommissionen planerar som bäst fondens nya ansökningsomgångar.  Ansökan om finansiering för stora projekt kommer sannolikt att pågå från den 26 oktober 2021 fram till våren 2022. Preliminärt uppgår finansieringen till cirka 1,3 – 1,5 miljarder euro. Nästa ansökningsomgång för små projekt inleds i mars 2022. Finansiering beviljas till ett belopp av 100 miljoner euro. Särskilt ansökan om finansiering för stora projekt har väckt stort intresse och kommissionen kommer att rikta resurser särskilt till dem. Kommissionen vill också påskynda beslutsprocessen så att höstens ansökan sker i en fas och besluten fattas redan i juli 2022. Ansökningskriterierna förblir i huvudsak oförändrade. Beslut om ansökningar från i höstas fattas inom kort Beslut om de första ansökningarna om finansiering för stora och små projekt från hösten 2020 kommer att fattas inom de närmaste veckorna. De utvalda sökandena kallas till EU:s stödbeslutsförhandlingar. Också medlemsländernas myndigheter informeras om de planerade projekten som går vidare till förhandlingarna om stödbeslut.Rådgivningstjänsten hjälper med planerna om finansieringsberättigade energiinvesteringar Europeiska investeringsbanken har skapat en ny rådgivningstjänst som hjälper till att planera finansieringslämpliga energiinvesteringar. Det är möjligt att bli rådgivningstjänstens kund omgående. Att anlita rådgivningstjänsten förutsätter inte att man lämnar in en ansökan till innovationsfonden. 
Ungefär 60 företag kommer förmodligen att väljas till föremål för rådgivningen som är gratis. Kontaktpersonen för rådgivningstjänsten vid EIB är Catherine Bender (c.bender(at)eib.org).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen lade den 2 juni fram ett förslag till förordning om översyn av utvärderings- och övervakningsmekanismen för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 8 juli.Den fria rörligheten inom Schengenområdet baserar sig på tilliten mellan medlemsländerna.  Avsikten med utvärderings- och övervakningsmekanismen är att upprätthålla tilliten mellan medlemsländerna och säkra att Schengenområdet fungerar genom att se till att medlemsländerna effektivt följer regelverket.Syftet med förslaget till förordning är bland annat att förkorta och förenkla utvärderingsprocesserna och stärka utvärderingen av respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna. Statsrådet godkänner målen i förslaget och anser att det är viktigt att mekanismen används på ett mer strategiskt och effektivare sätt än tidigare.Tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna utvärderas närmareSchengenregelverket omfattar ett brett spektrum av åtgärder på området rättsliga och inrikes frågor i EU.  Enligt förslaget till förordning ska utvärderings- och övervakningsmekanismen i fortsättningen  kunna omfatta alla områden som berörs av Schengenregelverket, med undantag för de områden som har en separat utvärderingsmekanism i EU-lagstiftningen. Även i fortsättningen ska man utvärdera hur väl till exempel de yttre gränserna, viseringspolitiken, Schengens informationssystem, polissamarbetet samt åtgärderna för att återsända personer som vistas olagligt i ett land, fungerar. Enligt statsrådet är det viktigt att man i utvärderingsprocessens olika faser säkerställer medlemsländernas delaktighet och påverkansmöjligheter. Enligt förslaget ska man fästa särskild vikt vid tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Detta stöds genom att man utvecklar utbildningen för utvärderare och använder material från andra aktörer, såsom ombudsmän och den tredje sektorn, som stöd vid utvärderingarna. Också medverkan av EU:s byrå för grundläggande rättigheter i utvärderingarna ska stärkas. Förslaget till förordning är en del av den övergripande utvecklingen av SchengenområdetDen gällande utvärderings- och övervakningsmekanismen har tillämpats sedan 2015. Enligt kommissionen har mekanismen tydligt utvecklat verksamheten och bestämmelserna i Schengenregelverket följs i huvudsak väl. Mekanismen har dock brister som gäller till exempel utvärderingarnas varaktighet, antalet experter som fås till utvärderingarna samt tillräcklig hänsyn till perspektivet för de grundläggande fri- och rättigheterna.I samband med meddelandet om en migrations- och asylreform meddelade kommissionen hösten 2020 att den tar fram en Schengenstrategi som kommer att innehålla initiativ som gäller både lagstiftning och operativ verksamhet. Kommissionen presenterade sitt meddelande om en strategi för ett starkare och motståndskraftigare Schengenområde den 2 juni 2021. Förslaget till förordning om utvärderings- och övervakningsmekanismen är en del av denna övergripande utveckling och stärkning av Schengenområdet. Kommissionens mål är att förordningen ska träda i kraft den 1 september 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen ger Nylands arbets- och näringsbyrå arbetskraftspolitiska utlåtanden om en del av förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån inom verksamhetsområdena för samtliga arbets- och näringsbyråer. Centraliseringen syftar till enhetligare behandlingstider och beslutspraxis än tidigare. Dessutom vill man säkerställa att utlåtandena om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån behandlas utan dröjsmål.Det är motiverat att koncentrera uppgifterna till Nylands arbets- och näringsbyrå eftersom byrån har förmåga och beredskap att leda verksamheten i en stor enhet. Dessutom har Nylands arbets- och näringsbyrå gedigen kompetens i de uppgifter som ska centraliseras samt välfungerande, etablerade verksamhetsprocesser och verksamhetspraxis.Nylands arbets- och näringsbyrå ska sköta uppgifter i anslutning till arbetskraftspolitiska utlåtanden när det gäller arbete som inte utförs i anställningsförhållande, sysselsättning som företagare och i eget arbete, studier, skyldighet för unga personer att söka studieplats som förutsättning för erhållande av arbetslöshetsförmån samt förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda.Alla arbets- och näringsbyråer ska inom sina verksamhetsområden fortfarande ge arbetskraftspolitiska utlåtanden om exempelvis de förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsförmån som hänför sig till jobbsökningens giltighet, sökande av heltidsarbete och arbetslöshetsförmån som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service.Efter centraliseringen har arbetssökande likadana möjligheter som förut att uträtta ärenden hos arbets- och näringsbyråerna.Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 8 juli 2021. Förordningen träder i kraft den 1 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Gränsbevakningsmyndigheternas kontroll av de inre gränserna fortsätter till den 25 juli, vilket ger kommunerna och samkommunerna tid att förbereda sig på att vidta hälsosäkerhetsåtgärder i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar. Efter detta upphör den inre gränskontrollen.I enlighet med statsrådets beslut av den 8 juli förlängs den inre gränskontrollen och den pågår perioden 12.7–25.7. Under den här perioden tillämpas inreserestriktionerna och kraven i lagen om smittsamma sjukdomar på både de inre och yttre gränserna. Avsikten med beslutet är att säkerställa en smidig övergång från de reserestriktioner som infördes våren 2021 till hälsosäkerhetsåtgärder på gränsövergångsställena och förebygga att covid-19-smitta sprids över gränsen under den korta övergångsperioden.I praktiken innebär den fortsatta inre gränskontrollen att gränsbevakningsmyndigheterna under perioden 12–25.7 först gör en bedömning av en persons rätt att resa in till Finland. Om en person är berättigad att resa in i Finland bedömer gränsbevakningsmyndigheterna vilka hälsosäkerhetsåtgärder i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar som personen omfattas av.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beslutat att förlänga den inre gränskontrollen till den 25 juli för att säkerställa att hälsosäkerhetsåtgärderna vidtas. Efter den korta övergångsperioden upphör den inre gränskontrollen och inreserestriktionerna vid de inre gränserna. Med trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Det sker även ändringar i den yttre gränskontrollen.Den inre gränskontrollen återupptas perioden 12.7–25.7 i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Lettland, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Spanien och Sverige för att förebygga att olika varianter av covid-19 sprids. Fritidsbåtstrafik är emellertid tillåten mellan de ovannämnda länderna.Intyg över negativt testresultat för coronavirus eller intyg över första vaccindosen räcker inte som grund för inresa vid gränsenSom social- och hälsovårdsministeriet meddelade allmänheten tisdagen den 6 juli i fråga om åtgärder i anslutning till hälsosäkerheten räcker ett intyg över negativt coronatest före ankomsten till landet eller intyg över att den första vaccindosen erhållits minst 14 dygn före ankomsten till landet som grund för inresa. De som reser till Finland bör emellertid beakta att enbart ett sådant här intyg inte räcker som grund för inresa under perioden 12–25.7 från länder i fråga om vilka den inre gränskontrollen fortsätter eller för vilka det finns inreserestriktioner.Beslutet gällande trafik över de yttre gränserna fortsätter vara i kraftBeslutet gällande trafik över de yttre gränserna är i kraft till och med den 22 augusti 2021 för att förebygga att virusvarianter sprids.  Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s coronaintyg kompletteras. Testintyget och intyget om tillfrisknande kommer att finnas på Mina Kanta-sidorna från och med den 14 juli. EU:s coronavaccinationsintyg har funnits på Mina Kanta-sidorna sedan den 22 juni.EU:s coronaintyg kan användas vid gränsövergångssituationer inom EU. Målet är att göra det enklare att röra sig tryggt och fritt i EU. Varje EU-land kan själv besluta om eventuella andra användningsändamål för intyget.Man ska själv före resan utreda vilket EU-coronaintyg som behövs för gränsövergången till mållandet.  EU:s coronavaccinationsintyg kan räcka för gränsövergång. EU:s coronavaccinationsintyg syns på Mina Kanta-sidorna när en person har fått covid-19-vaccin. I intyget anges vilket vaccinpreparat som getts senast, datum för när det getts samt antalet givna vaccindoser. Om man har fått två vaccindoser, anges i intyget endast preparatets namn för den senaste vaccindosen.EU:s testintyg fås via Mina Kanta-sidorna när man deltagit i ett covid-19-test och fått ett resultat. Intyget syns på Mina Kanta-sidorna utgående från det nyaste testresultatet. EU:s intyg om tillfrisknande fås via Mina Kanta-sidorna efter att man haft coronavirussjukdomen och insjuknandet har bekräftats med ett positivt PCR-testresultat. Det finns två sorters coronatester: PCR-tester och snabbtester (antigentest). Resultat av snabbtest duger inte som bevis på att man har haft coronavirussjukdom.De coronatester som behövs för resande görs inom den privata hälso- och sjukvårdenEnligt den nationella testningsstrategin för covid-19 ska de coronatester som utförs på grund av resor från Finland till utlandet i regel genomföras inom den privata hälso- och sjukvården. Dessa coronatester är avgiftsbelagda.De tester som utförs när man återvänder till Finland är dock avgiftsfria inom den offentliga hälso- och sjukvården. Det lönar sig att reservera testet på förhand, till exempel via FINENTRY-tjänsten.FPA ersätter inte de coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården av reseskäl. I enlighet med sjukförsäkringslagen ersätter Folkpensionsanstalten coronatester endast för personer med symtom samt i exponeringssituationer även coronatester för symtomfria personer på läkarordination, i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds anvisningar.Alla EU-intyg är avgiftsfria. Man får ett EU-testintyg via Mina Kanta-sidorna också för coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården.Det är skäl att i allmänhet iaktta särskild försiktighet då man reser. Före resan ska man noggrant kontrollera läget i mållandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19. Coronavirussituationen kan snabbt förändras i olika länder och regioner.Resenären ska utreda mållandets kriterier för testresultatets giltighetTestresultatet börjar gälla från provtagningstidpunkten eller från början av det dygn då provet har tagits.Enligt EU-förordningens rekommendation möjliggör ett negativt testresultat resor på basis av snabbtest 48 timmar efter provtagningen och av PCR-test 72 timmar efter provtagningen.Ett intyg om tillfrisknande gäller enligt rekommendationen tidigast 11 dygn och högst 180 dygn efter det att personen har fått ett positivt resultat på ett coronatest.Coronavaccinationsintyget är i kraft i 12 månader.Både testintyget och intyget om tillfrisknande innehåller begränsningar i fråga om giltigheten. Resenären ska själv utreda eventuella aktuella kriterier för gränsövergång i mållandet i fråga om den testmetod som använts och testresultatets giltighetstid. Reseanvisningarna och resebegränsningarna för EU-länderna finns samlade på webbplatsen Re-Open Europe.Innan resenären åker iväg ska hen ladda ner intyget från Mina Kanta-sidorna. Om personen inte kan ladda ner intyget, ska hen kontakta den vårdande hälso- och sjukvårdsorganisationen och begära ett utskrivet intyg. Det utskrivna intyget ska innehålla motsvarande uppgifter som EU:s coronaintyg.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begär utlåtanden om fyra propositionsutkast som hänför sig till punktbeskattningen.Punktskattelagen I punktskattelagen föreslås ändringar som är nödvändiga för genomförandet av punktskattedirektivet. Ändringarna är av teknisk natur och gäller förfaranden för överföring och kontroll av harmoniserade punktskattepliktiga produkter mellan medlemsstaterna (alkohol-, tobaks- och energiprodukter).Vi ber er lämna in utlåtanden om ändringarna av punktskattelagen senast den 20 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet nya coronafall var 1 282 under förra veckan (28.6–4.7) och cirka 960 veckan innan det (21–27.6). Antalet smittade har fördubblats jämfört med den föregående tvåveckorsperioden: Under de två senaste veckorna konstaterades sammanlagt 2 240 fall och under tvåveckorsperioden före det 1 093 fall. Antalet fall per vecka var som lägst vecka 24 (14–20.6), då det konstaterades sammanlagt cirka 530 fall. Ökningen av antalet nya smittor förklaras till stor del av de smittor som konstaterats hos EM-resenärer.De smittor som kommit från EM-tävlingsresorna har nu nästan helt kartlagts och de personer som behövs har försatts i karantän. Sjukvårdsdistrikten har fram till den 6 juli rapporterat sammanlagt 481 smittor som har samband med tävlingsresor till Institutet för hälsa och välfärd, och dessa har orsakat 165 fall av vidare smitta. De flesta smittfallen har konstaterats inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Under vecka 25 var mer än 40 procent av de konstaterade smittorna direkt kopplade till fotbolls-EM, och under vecka 26 var motsvarande andel 15 procent.Antalet tester ökadeI månadsskiftet juni–juli, vecka 26, gjordes nästan 97 000 coronatester, vilket är cirka 26 500 fler än under föregående vecka. Andelen positiva covid-19-fall av de testade proverna har under de senaste två veckorna varit större än under den första hälften av juni. Andelen positiva covid-19-fall var 1,4 procent vecka 25 och 1,3 procent vecka 26. Epidemiläget har försämrats i vissa regioner Epidemiläget har försämrats i vissa regioner. Utöver av EM-turismen förklaras det ökade antalet smittfall av de ökade utlandsresorna och gränstrafiken samt den försämrade epidemisituationen i Ryssland, men i regionerna förekommer också lokala smittokluster och smitta som härstammar från sociala kontakter.I en del regioner konstateras smitta särskilt bland säsongsarbetare. Säsongsarbetare arbetar ofta tillsammans och i verksamheten används noggranna anvisningar, och på grund av detta har fallen inte lett till omfattande smittkedjor i regionerna. I likhet med föregående vecka konstateras flest smittor i åldersgruppen 20–29 år.Behovet av intensivvård så gott som oförändratEnligt sjukvårdsdistriktens anmälan vårdades den 7 juli 2021 sammanlagt 44 covid-19-patienter på sjukhus, av vilka 7 vårdades på avdelningar inom primärvården, 30 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 7 på intensivvårdsavdelningar. Sammanlagt 976 dödsfall till följd av covid-19 hade rapporterats till registret över smittsamma sjukdomar fram till den 7 juli 2021.
 
Enligt intensivvårdsavdelningarnas bokföring inleddes åtta nya intensivvårdsperioder för covid-19-patienter vecka 26. Jämfört med förra veckan har behovet av intensivvård hållits så gott som oförändrat.I hela landet har cirka 61 procent av befolkningen fått minst en dos vaccin och 21 procent har fått två doser.Rekommendation: undvik alla resor till RysslandAndelen smittor från utlandet av alla coronafall har jämnats ut, men är fortfarande betydande: vecka 25 härstammade hälften av smittorna (50 procent) från utlandet, medan andelen var cirka en fjärdedel (24 procent) under vecka 26. Dessa fall ledde till fortsatt smittspridning som utgjorde 9 procent av alla coronafall vecka 26.På grund av det kraftigt försämrade coronaläget i Ryssland och varianterna av coronaviruset, rekommenderar Institutet för hälsa och välfärd att man tills vidare undviker alla resor till Ryssland. Vid alla utlandsresor är det skäl att använda noggrant övervägande, noga följa epidemiläget i mållandet och följa myndigheternas anvisningar, också när man återvänder till hemlandet.Läs också: Hälsosäkerheten vid gränserna: Beslut om skyldigheterna för personer som anländer till Finland från utlandet Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att man undviker alla resor till RysslandLägesrapport varje vecka också i juliDen epidemiologiska situationen kommer att följas upp under hela sommaren. Lägesrapporten publiceras varje torsdag kl. 10.
Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23)Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (på finska)Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bestämmelserna om ersättningsgrunderna i inlösningslagen föreslås bli ändrade. Syftet är att förbättra ställningen för den som innehar egendom som inlöses och att garantera att inlösningsersättningen i alla situationer uppfyller det krav på full ersättning som finns i grundlagen. Reformen ska i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram förbättra markägarens rättsskydd och trygga kommunernas markpolitik. Ett utkast till regeringens proposition har skickats på remiss.Enligt propositionen ska ersättningen för egendom som inlöses grunda sig på marknadsvärdet i stället för det gängse värdet som för närvarande. Fastställandet av marknadsvärdet ska bli mångsidigare genom att ta i bruk flera olika beräkningsmetoder. Bestämmelserna om värdenedsättning i lagstiftningen föreslås förbli oförändrade.  När det gäller fastighetsutvärderingen uppfylls inte nödvändigtvis kravet på full ersättning i alla situationer, eftersom utvärderingarna är förenade med osäkerhetsfaktorer. För att lösa problemet föreslås det att inlösningsersättningen höjs med 15 procent.  – Egendomsskyddet är en mycket viktig grundrättighet. En central målsättning i reformen av inlösningslagen är att i enlighet med regeringsprogrammet förbättra markägarnas rättsskydd. Den i lagutkastet föreslagna höjningen av inlösningsersättningen med 15 procent är en klar förbättring med tanke på egendomsskyddet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Det föreslås också att tillämpningsområdet för den så kallade bostads- och näringsgarantin i inlösningslagen ska utvidgas så att den gäller samtliga inlösningssituationer och inte bara vissa situationer som i nuläget. Avsikten är att ägarens ställning ska tryggas särskilt när det är fråga om en fastighet som används för eget boende eller nödvändig egendom som används i yrkesverksamhet.  Propositionen innehåller också ändringsförslag som syftar till att modernisera och förenkla inlösningsförfarandet. Bestämmelserna om inlösningskommissionens sammansättning föreslås bli reviderade så att det inte längre är nödvändigt att anlita gode män i alla situationer. Dessutom föreslås det ändringar som ska förenkla förfarandet för betalning och deponering av inlösningsersättningen. Remissbehandlingen i utlatande.fi pågår till den 15 september 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi