NordenBladet — Det föreslås att bestämmelser om utandningsprov för personalen ska införas i lagen om sjöarbetsavtal. I utkastet till lag som skickas på remiss föreslås det att arbetsgivaren ska få rätt att förplikta en arbetstagare på ett fartyg att lämna utandningsprov för att utreda om arbetstagaren är påverkad av alkohol under arbetstid. Arbets- och näringsministeriet ordnar ett remissförfarande om lagändringen under perioden 8.7–3.9.2021.Utandningsprov för arbetstagare på fartyg är motiverade med tanke på säkerhetskraven och de särskilda förhållandena inom sjöfarten. Den gällande lagstiftningen innehåller inga bestämmelser som ger arbetsgivaren rätt att förplikta en arbetstagare på ett fartyg att lämna ett utandningsprov. Enligt de föreslagna ändringarna ska arbetsgivaren kunna förplikta en arbetstagare att lämna utandningsprov om förutsättningarna i lagen uppfylls. Slumpmässiga utandningsprov eller utandningsprov som tas systematiskt till exempel vid början av varje arbetsskift ska vara möjliga vid arbetsuppgifter där säkerheten på fartyget äventyras om arbetet utförs i berusat tillstånd. Arbetsgivaren kan förplikta också en enskild arbetstagare att lämna ett utandningsprov om arbetsgivaren har goda grunder att misstänka att arbetstagaren är berusad på arbetet.Dessutom föreslås att det i lagen ska införas bestämmelser som förutsätter ändamålsenligt förfarande när utandningsproven tas samt bestämmelser om hur personuppgifter ska behandlas i samband med att utandningsproven tas.De nya bestämmelserna ska också gälla vajerfärjor som inte omfattas av lagen om sjöarbetsavtal.
Mer upplysningar:
Johanna Ylitepsa, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4207
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utvecklar efterhandsutvärderingen av lagstiftningen. Målet är att förenhetliga bedömningen av konsekvenserna av och funktionaliteten hos lagar som varit i kraft en tid. Synpunkter på utvecklandet av efterhandsutvärderingen kan nu lämnas i ett omfattande remissförfarande.Målet är att dra upp gemensamma principer för statsrådet bland annat i fråga om hurudana lagar som ska utvärderas i efterhand, vem som ska genomföra efterhandsutvärderingar, hur de ska finansieras och hur kvaliteten på utvärderingarna ska säkerställas.Efterhandsutvärderingar av lagstiftningen kan vara såväl undersökningar som baserar sig på en vetenskaplig försöksuppställning som uppföljning av hur en enskild lag fungerar.Utvecklandet av efterhandsutvärderingar av lagstiftningen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering och är en del av handlingsprogrammet för bättre lagstiftning. Målet med handlingsprogrammet är att förbättra kvaliteten, planmässigheten och öppenheten i statsrådets lagberedning.I bakgrunden finns också det initiativ som rådet för bedömning av lagstiftningen lade fram 2019 om att det på statsrådsnivå ska utarbetas ett system för efterhandsutvärdering av lagstiftningen. Under de senaste åren har det dessutom publicerats utredningar om hur efterhandsutvärderingen av lagstiftningen bör utvecklas i Finland. Det har också getts rekommendationer till exempel om att en högkvalitativ och tillförlitlig efterhandsutvärdering ska bli en integrerad del av det finländska beslutssystemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu i Helsingfors den 8 juli.Utrikesministrarna kommer att diskutera olika aktuella frågor, till exempel Finlands och Turkiets bilaterala relation, relationen mellan Turkiet och EU samt aktuella internationella frågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ämbetsverken inom statsförvaltningen får en gemensam intern kanal för rapportering av missbruk av EU-rätt. Syftet med kanalen är att säkerställa att arbetstagarna och samarbetspartnerna kan anmäla eventuella missbruk på ett säkert och tillförlitligt sätt.  Detta föreslås av finansministeriets arbetsgrupp som utgav sin slutrapport den 7 juli 2021. Ämbetsverken kan om de så önskar använda kanalen också för att anmäla andra missbruk.Beredningen av ärendet baserar sig på EU:s s.k. whistleblower-direktiv. Direktivet skyddar personer som rapporterar om sådana överträdelser eller misstänkta överträdelser av EU-rätt som de upptäckt i arbetet. Direktivet kan förebygga hot mot allmänintresset eller allvarliga olägenheter, såsom korruption eller bedrägeri. Direktivet genomförs genom lagstiftning som bereds under ledning av justitieministeriet och arbets- och näringsministeriet. En gemensam lösning för hela statsförvaltningenMålet är att rapporteringskanalen också ska kunna tas i bruk av myndigheter som opererar i säkerhetsnätet. Enligt arbetsgruppens slutrapport bör man vid konkurrensutsättningen också beakta en eventuell upphandling av en s.k. centraliserad extern kanal. Den centraliserade externa rapporteringskanalen tar emot alla anmälningar som är avsedda för myndigheternas externa kanaler och överför anmälningarna till de behöriga myndigheterna.
”EU förutsätter att organisationer inom den privata och den offentliga sektorn med minst 50 anställda har en rapporteringskanal där man tryggt kan anmäla missbruk. Vi föreslår nu en gemensam lösning för hela statsförvaltningen. Detta möjliggör datasäker anmälan av missbruk och underlättar å andra sidan ämbetsverkens arbete, eftersom alla inte behöver inrätta en egen rapporteringskanal”, berättar projektledaren, finansråd Markus Siltanen från finansministeriet. Rapporteringskanalen tas i bruk i decemberFinansministeriet gav Statskontoret i uppdrag att upphandla en gemensam rapporteringskanallösning för staten. Målet är att rapporteringskanalen ska vara tillgänglig vid statliga ämbetsverk i enlighet med direktivets krav senast den 17 december 2021. 
Statskontoret bereder anskaffningen och ibruktagandet av en rapporteringskanal och informerar regelbundet om den noggrannare tidtabellen för fortsättningen. Målet är att trygga en centraliserad finansiering av rapporteringskanalen. 
”Tidsplanen för konkurrensutsättningen har planerats så att det finns tillräckligt med tid för det tekniska ibruktagandet av kanalen. Innan dess lönar det sig för ämbetsverken att planera sina interna behandlingsprocesser för anmälningar”, konstaterar enhetsdirektör Mari Näätsaari från Statskontoret.Arbetsgruppens slutrapportWhistleblower-arbetsgruppen – missbruk av EU-rätt och rapporteringskanal för missbruk

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 6 juli fattade statsrådet beslut om temporära ändringar av lagen om smittsamma sjukdomar och om en modell som i fortsättningen tillämpas för att hindra coronaviruset från att spridas från utlandet med personer som anländer till FinlandPersoner som anländer till Finland ska från och med den 12 juli 2021 visa upp intyg över att ha blivit vaccinerade med en covid-19-vaccinationsserie eller intyg över att ha genomgått coronavirussjukdom inom de senaste sex månaderna. Inresande som kan visa upp intyg över någotdera har inga andra skyldigheter som hänför sig till hälsosäkerheten vid ankomsten till Finland.Andra personer ska visa upp intyg över ett negativt resultat av ett covid-19-test som tagits före ankomsten till landet eller intyg över att ha fått en första vaccindos minst 14 dygn före ankomsten. I båda ovannämnda fall måste inresande dessutom gå och testa sig tre till fem dygn efter ankomsten. Det gäller att undvika kontakt med andra människor och stanna hemma eller på inkvarteringsstället tills ett negativt testresultat har bekräftats.Personer som anländer till Finland och inte kan visa upp intyg över en covid-19-vaccinationsserie, över genomgången coronavirussjukdom, över ett negativt testresultat eller över att ha fått en första vaccindos minst 14 dygn före ankomsten till landet, ska delta i ett covid-19-test genast efter ankomsten till Finland och i ett andra test tre till fem dygn efter ankomsten.Skyldigheten att visa upp intyg eller delta i test gäller inte personer som anländer till Finland från ett land eller ett område där incidensen av covid-19 eller förekomsten av virusvarianter inte medför någon särskild risk för spridning av epidemin. Statsrådet har utfärdat en förordning om vilka länder och områden det gäller. Dessa länder och områden är Australien, Hongkong, Island, Israel, Kina, Macao, Malta, Nya Zeeland, Polen, San Marino, Singapore och Vatikanstaten samt kommunerna Storfjord, Kåfjord, Nordreisa, Kautokeino, Karasjok, Tana, Nesseby och Sør-Varanger i Norge. Förordningen ändras ifall epidemiläget i länderna och områdena förändras.Skyldigheten att delta i covid-19-test gäller personer som fyllt 16 år. I lagen anges också vissa undantagsgrupper som inte omfattas av skyldigheten att visa upp intyg och delta i test.Enligt lagen om smittsamma sjukdomar är det straffbart att inte delta i de covid-19-tester som krävs.De temporära ändringarna av lagen om smittsamma sjukdomar och statsrådets förordning träder i kraft den 12 juli 2021. De temporära ändringarna gäller till och med den 15 oktober 2021. Förordningen gäller till och med den 31 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU och Storbritannien har ingått avtal om sjukvård. Personer från Storbritannien som vistas tillfälligt i Finland har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga sjukvården på samma sätt som före Storbritanniens utträde ur EU.Personer som är sjukförsäkrade i Storbritannien kan under sin tillfälliga vistelse med fem olika sjukvårdskort påvisa att de har rätt att få hälso- och sjukvårdstjänster i EU- eller EES-länder eller i Schweiz. Giltighetstiden anges på korten. Detta gäller de europeiska sjukvårdskort (European Health Insurance Card, EHIC) som utfärdades under EU-medlemskapet och under övergångsperioden för brexit, men också de ”Citizens Rights” EHIC-kort som utfärdats för personer som omfattas av utträdesavtalet.EHIC som utfärdades under EU-medlemskapet. Kortet kan igenkännas av stjärnfiguren med ”UK” i mitten i kortets övre högra hörn. Detta kort utfärdades till och med den 30 januari 2020 och det är i kraft i fem år.EHIC som utfärdades under övergångsperioden för brexit. Kortet kan igenkännas av bokstavskombinationen ”UK” i kortets övre högra hörn. Kortet utfärdades perioden 1.2.2020–10.1.2021 och är i kraft i fem år.”Citizens Rights” EHIC Kortet kan igenkännas av hologrammet i kortets övre högra hörn och texten CRA i kortets övre fält som är kännetecknande för kortet samt det personliga nyckeltal  (PIN, personal identification number). Kortet har utfärdats sedan den 20 november 2020 och det är i kraft i fem år.”Citizens Rights” EHIC för studerande. Kortet kan igenkännas av den landspecifika koden i kortets PIN-ruta. Den landspecifika koden begränsar emellertid inte användningen av kortet, utan den innebär att kortet berättigar till medicinskt nödvändig sjukvård i alla EU-länder. Kortet har utfärdats sedan den 20 november 2020 och det är i kraft medan personen studerar utomlands.Det nya GHIC (Global Health Insurance Card) Kortet kan igenkännas av kortets botten liknar Storbritanniens flagga, ett hologram i högra hörnet och bokstavskombinationen ”UK”. Kortet har utfärdats sedan den 11 januari 2021 och det är i kraft i fem år.  Genom att visa upp något av de ovan nämnda giltiga korten har en person rätt att få medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården, för samma klientavgifter som kommunens invånare. Dessutom kan en person som är sjukförsäkrad i Storbritannien och kommer till Finland även i fortsättningen påvisa sin rätt att få medicinskt nödvändig vård för samma klientavgift som kommuninvånarna också med det intyg som temporärt ersätter det europeiska sjukvårdskortet (provisional replacement certificate, PRC). Sedan början av 2021 går det inte längre att påvisa sin rätt att få hälso- och sjukvårdsservice i Finland med pass som utfärdats av Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.Läs hela kommuninfo 5/2021: Brexit och Storbritanniens europeiska sjukvårdskort

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har berett ett utkast till en regeringsproposition med förslag till en helt ny självstyrelselag för Åland. Syftet med reformen är att modernisera lagen och att ge möjligheter att utveckla självstyrelsen på ett smidigare sätt än vad nu är fallet. Den fortsatta beredningen av regeringspropositionen sker utifrån remissvaren.Den nya lagen ska ersätta 1991 års självstyrelselag och blir den i ordningen fjärde självstyrelselagen. Regeringens proposition ändrar inte självstyrelsens nuvarande ställning i statsförfattningen, men den avser att förtydliga självstyrelselagens förhållande till grundlagen. Den övergripande avsikten är att ta fram en självstyrelselag som är moderniserad mot bakgrund av de samhälleliga förändringar som skett sedan den nuvarande lagen stiftades för närmare 30 år sedan.– Jag är glad att arbetet med att revidera självstyrelselagen för Åland nu har framskridit så här långt. Det vore fint om vi fick ett lagförslag till lagtinget och riksdagen nu när Åland firar självstyrelsens 100-årsjubileum, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.Större inflytande för lagtingetUtkastet till regeringens proposition är justitieministeriets förslag som processats i samråd med landskapsregeringen. Diskussionerna med berörda parter fortsätter och vissa frågor är fortfarande under beredning varvid förslaget både i materiellt och tekniskt hänseende kan förändras efter remissen. Ett centralt mål för reformen är ett sådant självstyrelsesystem för Åland som är mer dynamiskt än för närvarande och som vid behov gör det möjligt att på ett smidigare sätt överföra till Ålands lagting vissa behörighetsområden som hör till riksdagens lagstiftningsbehörighet. På så sätt får Åland större inflytande att genomföra de ändringar som behövs för att anpassa Åland till den kontinuerliga utvecklingen inom olika samhällssektorer. Lagförslaget innehåller förteckningar över behörighetsområden som hör till lagtinget och över riksdagens behörighetsområden på Åland. Det föreslås att fördelningen av lagstiftningsbehörigheten också ska omfatta bestämmelser om förenklade förfaranden genom vilka riksdagens behörighet på Åland kan ändras för vissa behörighetsområden. Bestämmelsen om sådana områden inom riksdagens behörighet som lagtinget ensidigt föreslås kunna överta är ny. Lagförslaget innehåller också flera förtydliganden och preciseringar av den nu gällande lagens bestämmelser om bland annat ställningen för medlemmar av lagtinget och Ålands regering, språkliga rättigheter och behandlingen av EU-ärenden.Lagförslaget ska behandlas i grundlagsordning och för att träda i kraft godkännas av Ålands lagting med kvalificerad majoritet. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2024.Justitieministeriet tar emot utlåtanden om lagförslaget via e-tjänsten utlåtande.fi senast torsdagen den 9 september 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Temat för årets politiska högnivåforum High-level Political Forum on Sustainable Development (HLPF) är hållbar återhämtning från pandemin. Finlands delegation leds av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Finlands ständiga representant vid FN, ambassadör Jukka Salovaara leder förhandlingsprocessen för HLPF-ministerdeklarationen tillsammans med Iraks ständiga representant. Finlands mål i den ansedda facilitatorrollen är att säkerställa att deklarationen bidrar med mervärde med tanke på handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beslut har fattats om statsunderstöd inom ramarna för projektet för en modell för flexibel service i boendet för äldre. Social- och hälsovårdsministeriet fördelar statsunderstöd till kommuner och samkommuner för att utveckla en verksamhetsmodell för projektet. Det har reserverats en miljon euro för utvecklande av verksamhetsmodellen 2021–2022.Målen för JOPA-projektet:Projektet är ett led i det nationella åldersprogrammet. Programmet genomför också regeringsprogrammet samt den kvalitetsrekommendation som syftar till att främja boendelösningar som är lämpliga för äldre, till exempel mellanformer av boende och boende i gemenskap. Utgångspunkten är att klienten ska få tillbringa resten av sitt liv i sitt eget bekanta hem och att servicen där kan ökas på ett flexibelt sätt när klientens servicebehov blir större.Det nationella åldersprogrammetBeviljade understödDet kom in 14 ansökningar om statsunderstöd inom ramarna för JOPA-projektet innan tidsfristen gick ut. En ansökan inkom utanför tidsfristen. Fem projekt beviljas statsunderstöd. De finns i Södra Karelen, Päijänne-Tavastland, Tavastehus och Norra Karelen. Det femte projektet finns i Kalajoki, Uleåborg och Kuusamo. Alla fem ansökningarna uppfyllde alla krav i ansökningsomgången och fick goda poäng utifrån bedömningskriterierna.Två sökande beviljas understöd i sin helhet (Eksote och Tavastehus) och tre sökande beviljas ett mindre belopp än det som ansöktes (Kalajoki, Päijät-Sote och Siun Sote). Projektplanerna och budgetarna för de projekt som fick ett positivt finansieringsbeslut jämfördes och de understöd som beviljas förenhetligades, och en del av projekten fick mindre understöd än vad som ansökts om.Sammandrag av de projekt som beviljas finansiering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur ser boendets framtid ut? Hur hänger boendet samman med hållbarhet, koldioxidsnålhet och skönhet? Hurdana val borde man göra i dag inom byggandet? Intressanta diskussioner förs på SuomiAreena torsdagen den 15 juli.Alla diskussioner på SuomiAreena sänds som direktsändning i mtv-tjänsten och finns där också som inspelning.Suomiareena.fi: SuomiAreena i mtv-tjänsten (på finska)Träbygge som ledare för grön ekonomiMiljö- och klimatminister Krista Mikkonen deltar i en diskussion som inleds den 15 juli kl. 14, och som handlar om hur Finland kan få träbyggandet i gång. Diskussionen ordnas av Forststyrelsen.Metsa.fi:

Källa: Valtioneuvosto.fi