Nordenbladet – På onsdagskvällen tog Norge emot årets tre första leveranser av F-35 från fabriken Lockeed Martin i USA. Det rapporterar norska försvarsmakten på sin hemsida.
Norge tar emot sex av dessa flygplan varje år. Enligt planen kommer Norge att ta emot ytterligare tre nya F-35 i år, vilket ger det totala antalet till 40. Tio av flygplanen är stationerade i USA för att utbilda och utbilda nya F-35-piloter.
NordenBladet – SV säger sig bara acceptera att elstöd till företag ges som lån. Dessutom får partiet höjd bolagsskatt, vg.no skriver. Regeringen arbetar just nu tillsammans med LO och NHO för att utforma en ordning för elstöd till företag. Planen är att ett arrangemang ska finnas på bordet under september.
SV:s finanstalesperson Kari Elisabeth Kaski säger till Klassekampen att regeringen först måste hålla med dem. Då kan de andra partierna “gärna gå med i det vi är överens om”, enligt Kaski.
Hon säger att SV inte vill ha en generell stödordning för företag. Partiet menar att det viktigaste är att fastpriskontrakt erbjuds fler. Om det överhuvudtaget ska vara tillämpligt med elstöd till företag måste det vara en lånebaserad ordning som söks.
Dessutom menar SV att näringslivet måste vara med och stå för notan för eventuellt elstöd till företag genom höjd bolagsskatt.
Statssekreterare Halvar Ingebrigtsen i Närings- och fiskeridepartementet säger att regeringen i Hurdalsplattformen har slagit fast att bolagsskatten ska ligga fast på 22 procent under hela perioden.
I ett mejl till Klassekampen säger vice verkställande direktör Anniken Hauglie i NHO att en högre skattekostnad utöver stigande elpriser, råvarupriser, bränslepriser och räntor kommer att få konsekvenser för norskt näringsliv och jobb, säger hon.
NordenBladet – Arbetslösheten i Norge var 3,2 procent i juni. Det är en minskning med 0,1 procentenhet från mars till juni, enligt Statistisk sentralbyrå, NordenBladet.ee skriver.
Säsongsrensade siffror från Statistisk sentralbyrås (SSB) arbetskraftsundersökning (AKU) visar att arbetskraften var i stort sett oförändrad under denna period.
Enligt undersökningen har arbetskraften och andelen sysselsatta stabiliserats de senaste månaderna, efter en hög sysselsättningstillväxt de senaste månaderna.
I juni fanns det 95 000 arbetslösa mellan 15 och 74 år i Norge, medan antalet sysselsatta var 2 855 000. Från mars till juni var det 3 000 färre sysselsatta och motsvarande fler arbetslösa.
“Vi ser att arbetskraftsprocenten har varit ganska stabil 2022 efter en ökning fram till 2021,” säger Tonje Køber, sektionschef för arbetsmarknad och löner.
Hon berättar att boende- och cateringverksamheten och handeln stod för merparten av ökningen av antalet jobb från maj till juni.
NordenBladet – Stavanger Aftenblad (aftenbladet.no) skriver på torsdagen om en 42-årig man, som dömdes i Sør-Rogalands tingsrätt för att ha kört elskoter under påverkan av alkohol.
Han döms till 18 dagars villkorligt fängelse och böter på 88 000 norska kronor, skriver tidningen.
I onsdags dömdes en 40-årig kvinna till 18 dagars villkorlig fängelse och att betala 80 000 norska kronor i böter. Detta kommer två dagar efter att nya regler för att köra elskotrar infördes.
NordenBladet – Flera utsatta patientgrupper är för lite involverade i kliniska studier som utvärderar behandlingseffekt, diagnostik och rehabilitering.
Nu avsätts 45 miljoner kronor för att minska ojämlikheterna inom hälsosektorn, skriver Vetenskapsrådet (Forskningsrådet).
I fyra olika projekt ska forskare undersöka barn med autism, personer med demens, psykisk hälsa hos minoritetsungdomar som flytt ensamma till Norge samt barn och unga med kronisk njursjukdom.
“Det behövs mer forskning som kan utveckla hälso- och sjukvården och bidra till bra och korrekt diagnostik, behandling och rehabilitering”, säger vd för Forskningsrådet Mari Sundli Tveit.
Källa: NordenBladet.ee
NordenBladet – Det finns nu nära 4 000 coronadödsfall i Norge. Under det senaste halvåret har nästan lika många människor dött av corona i Norge som under de två första åren av pandemin tillsammans.
“Ökningen beror på att det har varit mycket mer smitta 2022 än tidigare under pandemin,” säger biträdande hälsodirektör Espen Nakstad till P4.
Den 16 mars passerade Norge 2 000 coronadödsfall. För två veckor sedan var siffran 3 890, enligt siffror från Folkhälsoinstitutet.
“Även om vaccinerna skyddar bra mot att bli allvarligt sjuka är det klart att när flera miljoner människor smittas så dör även en del, och särskilt de allra äldsta,” säger Nakstad.
De flesta som dör är över 80 år och 60 procent bor på äldreboenden.
NordenBladet – “Elkompensationen bör komma från elbolagen”, säger Tomas Norvall, Norrlands landshövding, och tillägger att det är orättvist att människor ska betala för sin egen elkompensation via sina skatter, samtidigt som elbolagen gör sina största vinster någonsin.
För närvarande är skillnaderna i elpriset i Norge mycket stora. Medan norra Norge upplever stora svårigheter seglar företag i södra Norge på en våg av enorma vinster, rapporterar nrk.no.
Elbolagen i Nordnorge befinner sig i en svår situation. Tidigare sa Nordkrafts vd Eirik Frantzen att han kände sig generad på grund av företagets enorma vinster, men nu säger han att det har varit ett mycket svårt år och att det inte är känt om bolaget kommer att kunna betala utdelning till den lokala kommunen. Eftersom elen där kostar endast några få ören (cirka 0,5 eurocent) per kilowattimme, innebär det att företaget går nästan med förlust.
Förra året betalade Nordkraft endast 27,5 miljoner norska kronor (cirka 2,9 miljoner euro) i utdelning till Narviks kommun. “Vi planerade att investera i förskolor, skolor och vårdhem. Om vi inte får ytterligare pengar från elbolaget kan det hända att dessa projekt inte kan slutföras”, säger Narviks borgmästare Rune Edvardsen.
I Stavanger, centrum för oljeindustrin i södra Norge, kostar elen nu 530 öre/kWh (cirka 0,55 euro/kWh). Det lokala elbolaget Lyse tjänar därmed enorma summor pengar. I början av året betalade Lyse 650 miljoner norska kronor (cirka 67 miljoner euro) till de lokala kommunerna, men gjorde samtidigt en vinst på 2,1 miljarder norska kronor (cirka 221 miljoner euro).
Bild: Norge, Stavanger (Pexels)
Källa: NordenBladet.fi
NordenBladet – Munskyddskrav och lagstadgad karantän av tusentals. Smittan ökar i både Danmark, Norge och Sverige – och sättet man hanterar detta varierar stort.
I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord. Med nästan 1 000 nya bekräftade fall av coronasmitta under söndagen noterades det högsta antalet för en 24-timmarsperiod sedan pandemin började.
För att bromsa smittspridningen infördes i veckan nya restriktioner i landet. Deltagargränsen för offentliga sammankomster sänks från 50 till tio personer och krav på munskydd införs i offentliga inomhusmiiljöer.
Lars Østergaard, överläkare vid universitetssjukhuset i Århus och professor vid universitetet i Århus, tycker dock inte att man bör kalla den en “andra våg”.
– Personligen gillar jag inte att prata om “vågor” i epidemiologiska sammanhang då det finns så många olika faktorer som påverkar spridningen i ett samhälle. Gör man det så kan man nog inte kalla detta för en andra våg ändå då vi vid tidigare tillfällen upplevt en uppgång efter våren, säger han.
– Vi har över 1 000 nya fall varje dygn och r-talet är runt 1,2 så ja, det är en ökning, eller “en våg” om man nu vill kalla det så.
Munskydd – det nya svarta
Danmark är långt från ensamma om att brottas med ny smittspridning.
I dagarna rapporterade även norska myndigheter den högsta dagliga ökningen av smittfall under pandemin.
“Norge befinner sig i en situation där vi ser att det finns en ökning av smittan men också en ökning av antalet utbrott som upptäcks och hanteras”, säger Line Vold, avdelningschef på norska Folkhelseinstituttet (FHI), i en skriftlig kommentar till TT.
“Men vi är trots det oroade över smittspridningen”, lägger hon till.
Line Vold menar att åtgärderna gör att Norges nuvarande situationen skiljer sig från vårens.
“Åtgärder har införts både nationellt och på lokal nivå där vi ser utbrott och högre infektionsnivåer. Ansträngningar görs för att intensifiera testning, infektionsdetektering och karantän”.
De nya åtgärderna i landet innebär bland annat att maxantalet för arrangemang inomhus minskas från 50 till 20 och gränsen för arrangemang utomhus sänks från 200 personer till 50 personer.
Utöver detta finns lokala restriktioner – även i Oslo är det munskydd som gäller på platser där en meters avstånd inte går att garantera.
Antalet människor som sedan pandemins början har mist livet med konstaterad corona i Norge, Danmark och Finland skiljer sig avsevärt från Sverige. Enligt den officiella statistiken i respektive land har 281 personer avlidit i Norge, i Danmark 716 och i Finland 354. I Sverige är motsvarande siffra över antalet coviddöda 5 938.
Totalt 124 355 hade på fredagen bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.
Foto: Pexels
NordenBladet – Det norska kungahuset har ägt sommarhuset Bloksberg på ön Hankö i generationer. Men den norska prinsessan Märtha Louise har i över ett år försökt sälja sitt sommarparadis på ön Hankö utanför Fredrikstad – utan lycka. Nu togs försäljningsannonsen bort.
Samtidigt avslöjades det nyligen att prinsessans intäkter rasar.
Sommarhuset Bloksberg på ön Hankö utanför Fredrikstad i sydöstra Norge har varit i det norska kungahusets ägo sedan år 1947 då det köptes av den dåvarande kronprisen Olav. Efter ett arv i början av 2000-talet har det varit Märtha Louises, och prinsessan har tillbringat många somrar i huset.
Men sedan 2018 har prinsessan försökt sälja arvegodset – utan framgång.
Innan försäljningsarbetet påbörjades spekulerades det om att fastigheten kunde vara värd upp emot 70 miljoner norska kronor, men när den sedan släpptes på den öppna marknaden i våras sattes priset till 35 miljoner norska kronor (lite drygt 37 miljoner svenska kronor).
Men ingen intressent har ännu varit villig att betala så mycket för det kungliga sommarparadiset. Efter att ha legat ute på marknaden hela sommaren har fastigheten nu tagits bort.
– Vi har tagit bort annonsen från Finn.no eftersom säsongen är över – utan att fastigheten sålts, säger advokat Torbjörn Ek, som är ansvarig fastighetsmäklare, till norska Dagens Närlingsliv.
Han säger vidare att det är många som tittat på fastigheten, men vill inte yppa om det finns några planer på att sänka priset om intresset fortsätter att vara lika svalt.
– Jag kommenterar inte priset på den här egendomen. Vi får se hur det blir när den eventuellt annonseras ut nästa säsong, om den inte har sålts innan dess.
Huvudbyggnaden renoverades på 80-talet och utvidgades samtidigt med annex, eget badhus och bastu. Sedan prinsessan tog över fastigheten så lät hon också bygga en swimmingpool.
2016 uppdagades dock problem med färdigställandet av swimmingpoolen enligt Norska Se och Hör. Och i samband med fjolårets försök till försäljning så kunde Dagbladet berätta att en 350 meter lång högspänningskabel skulle dras mellan fastigheten och havet. Norska Se och Hör menar att fastigheten blivit för dyr och komplicerad att äga för prinsessan.
Samtidigt rasar prinsessan Märtha Louises intäkter, det stod klart när skattesiffrorna i Norge nyligen blev offentliga. Hennes inkomst sjönk från 1,87 miljoner norska kronor till drygt 600 000. Prinsessans totala förmögenhet minskade också rejält, enligt tidningen: Från 4,9 norska miljoner 2017 till 2 miljoner förra året.
Under 2018 valde bland annat Märtha Louise och samarbetspartnern Elisabeth Nordeng att lägga ner sin omdiskuterade ”änglaskola”, vilken de tidigare tjänat miljoner på, skriver Dagbladet.
Anders Johan Stavseng som är norska Se och Hörs kungaexpert säger till Dagbladet att det ser ut som att prinsessan gjort av med mer pengar än hon tjänat.
– Det är kanske också en av anledningarna till att hon har försökt sälja sitt lantställe Boksberg på Hankö, sa han till tidningen.
Foto: prinsessan Märtha Louise (Instagram/@iam_marthalouise)
NordenBladet – Samma dag som miljardärsfrun Anne-Elisabeth Hagen, 69, försvann var en stege uppställd från marken till en balkong på andra våningen.
Uppgiften har inte framkommit tidigare.
– Jag minns att det fanns en lång stege på baksidan av huset, säger en boende i området till norska TV2.
Därefter försvann stegen – och det är inte känt vem som tog den.
Över ett år har passerat sedan Anne-Elisabeth Hagen, hustru till miljardären Tom Hagen, försvann spårlöst i en påstådd kidnappning från parets hus i Lørenskog utanför Oslo.
Polisen har tidigare släppt fynd som gjorts vid brottsplatsen, avtryck från sko som kunnat identifieras, buntband och brevpapper som kunnat knytas till olika butiker.
Men de har hållit tyst om en uppgift som kan vara av största vikt för utredningen: hur gärningsmannen eller männen tog sig in till Anne-Elisabeth i huset.
En stege var uppställd mot huset samma dag som miljardärsfrun försvann den 31 oktober förra året.
– Jag minns att det fanns en lång stege på baksidan av huset. Den gick från bottenvåningen upp till en balkong på andra våningen, säger en boende till TV2.
Kanalen rapporterar att de talat med flera boende i området och att ingen av dem sett några främmande personer där under dagen för försvinnandet.
Den enda iakttagelsen som sticker ut är just den av stegen. En stege som sedan ska ha försvunnit utan att det är känt vem som tog den.
En stege som polisen är sparsamma med att lämna upplysningar kring.
– Denna information är väl känd av polisen, utan att vi kan säga något om i vilken grad som vi anser stegen vara relevant, säger spaningsledare Tommy Brøske, till TV2.
Det har tidigare rapporterats om att hantverkare ska ha jobbat i huset – men det ska ha varit veckor innan försvinnandet.
Polisen är övertygad om att hon är mördad. Familjen och maken Tom Hagen, som betalat miljonsummor till påstådda kidnappare, om att hon är vid liv.