NordenBladet — Inför det informella mötet mellan energiministrarna i Amiens i Frankrike den 21–22 januari har Finland och nio andra EU-medlemsstater skickat ett brev till Europeiska kommissionen och till Frankrike som ordförandeland i rådet, där de uttrycker sin oro över hållbarhetskriterierna för bioenergi.Kommissionen föreslog ändringar i förnybarhetsdirektivets (RED II) hållbarhetskriterier endast två veckor efter det att direktivets nyligen antagna bestämmelser om bioenergins hållbarhet hade genomförts i den nationella lagstiftningen. Enligt brevet är det därför för tidigt att se över bestämmelserna om bioenergins hållbarhet.Den föreslagna översynen inför ytterligare kontroversiella krav på bioenergi och ökar tydligt den administrativa bördan och kostnaderna. Enligt undertecknarna tar kommissionens nya förslag inte tillräcklig hänsyn till medlemsstaternas nationella särdrag när det gäller skogsbruksmetoder, geografisk belägenhet och energiproduktion.Enligt brevet måste eventuella utmaningar i samband med användningen av skogar och skogarnas biologiska mångfald i första hand lösas med andra metoder än genom att på nytt ändra lagstiftningen om hållbarhetskriterierna för bioenergi. I brevet uttrycks också särskild oro över EU:s investeringssäkerhet. Det finns en tydlig risk för att de återkommande översynerna och nya kraven ger investerarna en signal om att undvika investeringar i bioenergi, precis när sådana investeringar behövs som mest med tanke på EU:s ambitiösa klimatmål och energiomställningen.Brevet har undertecknats av de ansvariga ministrarna i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Bulgarien, Tjeckien och Slovenien. På Finlands vägnar undertecknades brevet av näringsminister Mika Lintilä. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har lovat finansiera europeiska digitala innovationshubbar i Finland under de tre första åren. Hubbarna ska stödja företag och den offentliga sektorn i att införa och utnyttja digitala lösningar.Arbets- och näringsministeriet förbinder sig till att medfinansiera de europeiska digitala innovationshubbar (European Digital Innovation Hubs, EDIH) som väljs ut i Finland under de tre första verksamhetsåren. Den nationella medfinansieringen utgör 30 procent av utgifterna för var och en av hubbarna, totalt högst 3 709 200 euro. Avsikten är att välja fyra hubbar i Finland, så finansieringen är högst 927 000 euro per hubb.”Genom de digitala innovationshubbarna får företagen en ny form av stöd för sin digitalisering. Samtidigt blir en stor mängd finländska företag och organisationer medlemmar av EDIH-konsortier och av ett europeiskt nätverk som är ett viktigt stöd i övergången till digital grön teknik”, säger näringsminister Mika Lintilä.Hälften av finansieringen kommer från programmet för ett digitalt Europa, där cirka 320 miljoner euro har anvisats för finansieringen av innovationshubbarnas tre första verksamhetsår. Finlands andel av detta är 6,2 miljoner euro. Under hubbarnas planerade sjuårsperiod är Finlands andel av finansiering ca 14,8 miljoner euro. Genom den nationella medfinansiering som nu fastställts finansieras 30 procent av hubbarnas verksamhet. Den resterande 20 procenten av utgifterna ska finansieras ur andra källor.Kandiderande hubbar väljs ut till EU-nätverkDe finländska kandidaterna till europeiska digitala innovationshubbar valdes ut den 1 mars 2021 genom en öppen utlysning. Kandidaterna är:
•    5STAR eCorridors (DIMECC Oy)
•    FAIR – Finnish AI Region (samordnas av Helsingfors stad)
•    HealthHub Finland (Turku Science Park Oy)
•    Location Innovation Hub (LIH) (Lantmäteriverket / Geodatacentralen FGI)
•    Robocoast EDIH Consortium (Prizztech Oy)
•    SIX Manufacturing EDIH (Tuotekehitys Oy Tamlink)
•    WellLake EDIH (Business Jyväskylä)Finlands EDIH väljs genom en utlysning på EU-nivå som avslutas den 22 februari 2022. Hubbarna är servicecenter som påskyndar investeringar och digitalisering, i synnerhet av små och medelstora företag. Hubbarnas verksamhet ska bedrivas utan vinstsyfte. De utvalda hubbarna bildar ett nätverk som omfattar ca 200 hubbar i hela Europa. Genom nätverket är det möjligt att skaffa tjänster också över nationsgränserna. De första hubbarna ska inleda sin verksamhet den 1 september 2022. I Finland ingår EDIH i programmet Artificiell intelligens 4.0, som ska sporra affärsverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Informella möten mellan EU:s miljö- och energiministrar ordnas den 20–22 januari 2022 i Amiens i Frankrike. I de möten som Frankrike är värd för deltar miljö- och klimatminister Emma Kari och näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus som Finlands representanter.Torsdagen den 20 januari diskuterar miljöministrarna vid sitt möte bland annat EU:s kemikaliestrategi, bekämpningsmedel samt avskogning.Fredagen den 21 januari inleds energi- och miljöministrarnas gemensamma möte med en arbetslunch med rättvis omställning som tema. Ministrarna diskuterar frågan om strukturen i beredskapspaketet 55 svarar mot utmaningarna i fråga om social rättvisa och acceptans, vilka åtgärder på EU-nivå säkerställer att den gröna omställningen blir rättvis samtidigt som man bevarar sin klimatpolitiska ambition och inom vilka sektorer 55-paketet ger störst möjligheter till tillväxt och sysselsättning. På eftermiddagen är temat för det gemensamma mötet skogarnas och träprodukternas roll i miljö-, energi- och klimatpolitiken. Ministrarna diskuterar bl.a. ekonomiska eller lagstiftningsbaserade metoder för att öka en långvarigare användning av trä från skogen som ökar kolsänkorna.Energiministrarna dryftar ökningen av energipriserna, väteekonomin och energieffektivitetenLördagen den 22 januari finns tre teman på energiministrarnas eget möte: energipriserna ur den europeiska konsumentens synvinkel, riktandet av de skärpta förpliktelserna i EU:s energieffektivitetsdirektiv till medlemsländerna samt främjandet av förnybart och koldioxidsnålt väte.Ökningen av energipriserna är beklaglig för konsumenterna, men störningarna verkar vara tillfälliga. EU bör inte vidta åtgärder som skulle störa systemet för handel med utsläppsrätter eller elmarknaden. Frågor som gäller den internationella detaljhandelsmarknaden för energi hör i huvudsak till den nationella behörigheten, varför även åtgärderna bör förbli nationella. Avskaffandet av fossila bränslen och ökningen av förnybara och andra utsläppsfria energikällor skyddar mot energiprischocker på längre sikt. Främjandet av energieffektiviteten får en starkare roll i uppnåendet av klimatmålen när energieffektivitetsåtgärderna har verkliga och betydande konsekvenser för växthusgasutsläppen. 
Medlemsstaterna är mycket olika när det gäller både energianvändningen och energisystemen. Det finns ingen enskild energieffektivitetsåtgärd på EU-nivå som skulle ha samma inverkan på utsläppen i alla medlemsstater. Optimering av kostnadseffektiva åtgärder måste kunna göras för varje medlemsstat, baserat på faktiska uppgifter från varje medlemsstat. De mål som baserar sig på modeller på EU-nivå kan på medlemsstatsnivå leda till höga kostnader och ineffektivitet när det gäller att minska utsläppen. I vätgasekonomin anser Finland att det är viktigt att snabbt få fart på utvecklingen och att industrin investerar. Regleringen ska vara öppen, smidig och teknikneutral. De vinnande lösningarna väljs på marknaden. På längre sikt kan man betona den klimatpolitiska ambitionen, men i ett tidigt skede får den inte bromsa utvecklingen av teknik och marknader.  I ministrarnas möten deltar också EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för klimatpolitiken och den europeiska gröna given Frans Timmermans, EU-kommissionären med ansvar för energifrågor Kadri Simson och EU-kommissionären med ansvar för miljö, hav och fiske Virginijus Sinkevičius.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har utnämnt Marko Laitinen till tjänsteförhållandet som rektor för Polisyrkeshögskolan för tiden 24.1.2022‒31.7.2025 eller högst så länge som den ordinarie tjänsteinnehavaren är tjänstledig.Pedagogie doktor Marko Laitinen har varit förvaltningsdirektör vid Polisyrkeshögskolan sedan 2019. Åren 2008–2019 var han personalchef vid Polisyrkeshögskolan och åren 2006–2007 överkommissarie. ”Jag känner polisens och Polisyrkeshögskolans verksamhet sedan en lång tid tillbaka. Vår personal är yrkeskunnig och engagerad och vårt campusområde är unikt också internationellt sett. Vi har alltså utmärkta förutsättningar för Polisyrkeshögskolans verksamhet och utvecklingen av den. Det är med en känsla av iver och tillförsikt som jag tar emot uppdraget som rektor”, säger Laitinen.Rektorn för Polisyrkeshögskolan leder Polisyrkeshögskolans verksamhet. Rektorn handlägger och avgör de ärenden som gäller högskolans interna förvaltning och som enligt bestämmelser eller föreskrifter inte ska handläggas och avgöras av Polisyrkeshögskolans styrelse eller som enligt högskolans reglemente inte ska handläggas och avgöras av någon annan tjänsteman vid Polisyrkeshögskolan.Polisyrkeshögskolan är Finlands enda polisläroinrättning. Polisyrkeshögskolan verkar inom inrikesministeriets förvaltningsområde och producerar information och kompetens för expert- och ledningsuppgifter inom den inre säkerheten samt för utveckling av säkerheten i samhället.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagarna har temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd på lindrigare villkor än normalt på grund av coro-naviruspandemin. På grund av det försämrade coronaläget lämnade regeringen torsdagen den 20 januari 2022 en proposition till riksdagen genom vilken den temporära ändringen fortsätts.En person som har varit sysselsatt på heltid som företagare har i regel rätt till arbetslöshetsförmån när företagsverksamheten har upphört helt och hållet. Under coronatiden har företagare temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd, om heltidsarbetet har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronapandemin.De begränsningsåtgärder som tagits i bruk på grund av det försämrade pandemiläget försvårar på nytt idkandet av näring. Därför föreslår regeringen på nytt en temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa på motsvarande sätt som tidigare.Eftersom propositionen har beretts i brådskande ordning har ingen öppen remissbehandling ordnats. Arbets- och näringsministeriet skickade dock en begäran om kommentarer bland annat till dem som verkställer systemet med utkomstskydd för arbetslösa samt till centrala arbetslivsorganisationer och Finlands Kommunförbund.Den temporära ändringen gäller till utgången av februari 2022. På basis av ändringen kan arbetsmarknadsstöd betalas för tiden januari–februari. För att få arbetsmarknadsstöd förutsätts bland annat att företagaren är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. På grund av den retroaktiva tillämpningen av ändringen är det möjligt att avvika från denna förutsättning fram till den 15 februari 2022. Närmare anvisningar kommer på TE-tjänsternas webbplats.Den första motsvarande temporära ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa trädde i kraft den 8 april 2020 och dess giltighetstid förlängdes flera gånger under den fortsatta coronaviruspandemin. Den senaste temporära ändringen gällde till och med den 30 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att företagssaneringen och skuldsaneringen för privatpersoner ska reformeras. Avsikten är att förbättra företagarnas och företagens ställning genom att underlätta deras tillgång till skuldsanering och företagssanering. Syftet med propositionen är att genomföra EU:s insolvensdirektiv och genomföra de föresatser om skuldsanering som skrivits in i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Enligt förslaget ska gäldenärer vars skulder har orsakats av näringsverksamhet få lättare tillgång till skuldsanering och möjlighet till en snabbare nystart. Målen kan uppnås om man lindrar förutsättningarna för skuldsanering och ger gäldenärer tillgång till skuldsanering trots att deras ekonomiska situation inte är etablerad. Dessutom är det meningen att näringsidkare lättare än för närvarande ska kunna ansöka om skuldsanering i stället för företagssanering.Även om tyngdpunkten i ändringarna i skuldsaneringen ligger på företagsgäldenärer, gäller största delen av ändringarna alla gäldenärer. Till exempel en skuldsanering som tidigare har fastställts för en gäldenär utgör inget bestående hinder för en ny skuldsanering. Ändringen gör det lättare för gäldenärerna att klara av betalningsprogrammet och förenklar förfarandet.Betalningsprogrammet avses i fortsättningen vara i kraft i tre år i stället för fem år, även när gäldenären inte alls betalar sina skulder. Det föreslås att även arbetslösa ska få skuldsanering snabbare än för närvarande.– Att underlätta tillgången till skuldsanering är en av regeringens viktigaste åtgärder för att hjälpa företagare. Med dessa ändringar vill vi göra det lättare för företagare att få en nystart och också förbättra ställningen för andra gäldenärer, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ett nytt förfarande för tidig sanering Regeringen föreslås dessutom att det i lagen om företagssanering ska skapas ett nytt förfarande för tidig sanering. Den nuvarande företagssaneringen ska i fortsättningen kallas ett normalt saneringsförfarande.Gäldenärer ska kunna ansöka om ett tidigt saneringsförfarande redan förrän de är insolventa, men löper risk att bli det. Det blir alltså lättare att inleda ett förfarande för tidig sanering.Beslut om att ansöka om företagssanering ska i fortsättningen kunna fattas av styrelsen i aktiebolag och andelslag. För närvarande förutsätter en ansökan om företagssanering ett beslut av bolagsstämman eller andelsstämman.Avsikten är att reformerna ska träda i kraft senast i juli 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt politices doktor Lauri Kajanoja till finanspolitisk samordnare vid finansministeriet. Kajanoja arbetar för närvarande som direktionens rådgivare vid Finlands Bank.”Det kommande arbetsfältet omfattar ett antal intressanta finanspolitiska frågor. Jag förväntar mig ett nära samarbete med hela ministeriet och i större omfattning med statsrådet”, berättar Kajanoja.Kajanoja har innehaft flera uppdrag vid Finlands Bank, bland annat som chef för processen för finländsk finanspolitisk påverkan och som prognoschef. Kajanoja har också arbetat bland annat vid Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken.Statsrådet beslutade om utnämningen torsdagen den 20 januari. Kajanoja utnämndes till tjänsten för perioden 1.2.2022–31.1.2027.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat förordningen om smittsamma sjukdomar i fråga om anmälan till det register över smittsamma sjukdomar som förs av Institutet för hälsa och välfärd. I fortsättningen behöver läkarna inte göra en anmälan om smittsam sjukdom när det gäller en svår infektion som orsakas av en ny coronavirustyp.Förordningen träder i kraft den 21 januari 2022.Läkare och tandläkare ska göra en anmälan om smittsam sjukdom när det gäller allmänfarliga och övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar. Samkörning av olika register och den information som samlats in via dem har dock gjort det möjligt att slopa kravet på att läkare ska göra en anmälan om smittsam sjukdom i fråga om covid-19. Ändringen gäller endast svåra infektioner som orsakas av viruset SARS-CoV-2, inte svåra infektioner som orsakas av SARS-CoV-1 eller MERS-virus.De uppgifter som fåtts genom läkares anmälan om smittsam sjukdom kan i nuläget samlas in genom att sammanföra uppgifterna om positiva laboratoriefynd i registret över smittsamma sjukdomar med andra uppgifter som lagrats i databaserna Hilmo, Avohilmo, Terhikki-registret och befolkningsdatasystemet. Sådana uppgifter är bakomliggande sjukdomar, arbetstagarstatus inom hälsovården, eventuell sjukhusvård, intensivvård, graviditet, död.Genom ändringen av förordningen strävar man efter att minska den belastning på kommunernas och sjukvårdsdistriktens enheter för smittsamma sjukdomar som orsakas av de anmälningar om smittsamma sjukdomar som följer av en coronadiagnos, utan att ändå försvaga den datainsamling som behövs för upprätthållandet av lägesbilden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de undantag från utkomstskyddet för arbetslösa som gällt tidigare ska införas på nytt. Ändringarna hänför sig till självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa och till jämkningen av företagsinkomsterna.För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av de nya restriktionerna föreslår regeringen att det för självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa tillfälligt ska betalas arbetslöshetsförmån. Undantaget gäller självrisktider vars första dag infaller under perioden 1.1.2022–28.2.2022. Regeringen föreslår också ett temporärt undantag från jämkningen av utkomstskyddet för arbetslösa. Enligt undantaget ska företagsinkomsterna jämkas enligt företagarens egen anmälan om det har skett en betydande förändring i inkomsterna på grund av covid-19-epidemin. Ändringen i fråga om jämkning hänför sig till ett annat tillfälligt undantag som gör det möjligt för företagare att få rätt till arbetsmarknadsstöd under förutsättningar som avviker från det normala. Det undantag som gäller medling är också i kraft 1.1–28.2.2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beviljat forskningstillstånd för tre havsbaserade vindkraftsprojekt på öppet hav i Finlands ekonomiska zon. Wpd Finland Oy beviljades tillstånd den 20 januari 2022 för ett forskningsområde väster om Jakobstad. För en vecka sedan beviljades forskningstillstånd för OX2 Finland Oy:s två projekt i forskningsområdena väster om Karlö och Jakobstad. Bolagens tillstånd utanför Jakobstad har beviljats för samma område. Undersökningar avses företas i år och nästa år.Statsrådets beslut om den som slutligen genomför vindkraftsparken till havs i forskningsområdena fattas senare i samband med tillståndsförfarandet för byggande av den ekonomiska zonen, förutsatt att även förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) först har slutförts. För projekten krävs också ett tillstånd enligt vattenlagen.Intresset för Finlands havsområden hos projektutvecklare av havsbaserad vindkraft har ökat under den senaste tiden. Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade i december ett förslag till en auktionsmodell, som ska tillämpas när allmänna vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen arrenderas ut till företag för att utveckla och bygga havsbaserad vindkraft. Aktörernas intresse begränsas dock inte enbart till det territorialvatten där de vattenområden som Forststyrelsen förvaltar finns. Den ekonomiska zonen är ett internationellt havsområde där verksamheten bedrivs i enlighet med lagen om Finlands ekonomiska zon. Dess tillståndsprocess för ekonomiskt utnyttjande har hittills främst gällt infrastrukturprojekt, och lagstiftningen tar inte tillräcklig hänsyn till den havsbaserade vindkraftens särdrag. Den mest betydande identifierade bristen är att lagstiftningen inte ger några lösningsmodeller i en situation där flera aktörer är intresserade av samma havsområde. De utredningar som behövs vid projekt för havsbaserad vindkraft före byggandet är dyra, flera miljoner euro, och aktörernas risker vid projektutveckling är i vilket fall som helst betydande. Risken ökar i nuläget på grund av att lagstiftningen gör det möjligt att bevilja forskningstillstånd för flera aktörer inom samma område, och den aktör som gjort undersökningarna garanteras inte företräde att bygga ett projekt, om området visar sig vara lämpligt för havsbaserad vindkraft och projektet är ekonomiskt lönsamt. Arbets- och näringsministeriet bedömer tillsammans med de övriga ministerierna behoven att utveckla förfarandena och lagstiftningen för utnyttjande av den ekonomiska zonen med tanke på den havsbaserade vindkraften.Den havsbaserade vindkraften är för närvarande inte lönsam på marknadsvillkor i Finlands havsområden, men situationen kan förändras under de kommande åren när tekniken utvecklas och kostnaderna sjunker. Projektutvecklingstiderna för vindkraftsprojekt till havs är vanligen långa, 5–10 år. För utvecklingen av projekten är det viktigt att skapa fungerande och förutsägbara bestämmelser och administrativa förfaranden som garanterar en tillräcklig investeringssäkerhet i ett tidigt skede. Detta för att man ska kunna förbereda sig på en förbättrad lönsamhet för den havsbaserade vindkraften. 

Källa: Valtioneuvosto.fi