NordenBladet — Statsrådet har ändrat förordningen om smittsamma sjukdomar i fråga om anmälan till det register över smittsamma sjukdomar som förs av Institutet för hälsa och välfärd. I fortsättningen behöver läkarna inte göra en anmälan om smittsam sjukdom när det gäller en svår infektion som orsakas av en ny coronavirustyp.Förordningen träder i kraft den 21 januari 2022.Läkare och tandläkare ska göra en anmälan om smittsam sjukdom när det gäller allmänfarliga och övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar. Samkörning av olika register och den information som samlats in via dem har dock gjort det möjligt att slopa kravet på att läkare ska göra en anmälan om smittsam sjukdom i fråga om covid-19. Ändringen gäller endast svåra infektioner som orsakas av viruset SARS-CoV-2, inte svåra infektioner som orsakas av SARS-CoV-1 eller MERS-virus.De uppgifter som fåtts genom läkares anmälan om smittsam sjukdom kan i nuläget samlas in genom att sammanföra uppgifterna om positiva laboratoriefynd i registret över smittsamma sjukdomar med andra uppgifter som lagrats i databaserna Hilmo, Avohilmo, Terhikki-registret och befolkningsdatasystemet. Sådana uppgifter är bakomliggande sjukdomar, arbetstagarstatus inom hälsovården, eventuell sjukhusvård, intensivvård, graviditet, död.Genom ändringen av förordningen strävar man efter att minska den belastning på kommunernas och sjukvårdsdistriktens enheter för smittsamma sjukdomar som orsakas av de anmälningar om smittsamma sjukdomar som följer av en coronadiagnos, utan att ändå försvaga den datainsamling som behövs för upprätthållandet av lägesbilden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de undantag från utkomstskyddet för arbetslösa som gällt tidigare ska införas på nytt. Ändringarna hänför sig till självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa och till jämkningen av företagsinkomsterna.För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av de nya restriktionerna föreslår regeringen att det för självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa tillfälligt ska betalas arbetslöshetsförmån. Undantaget gäller självrisktider vars första dag infaller under perioden 1.1.2022–28.2.2022. Regeringen föreslår också ett temporärt undantag från jämkningen av utkomstskyddet för arbetslösa. Enligt undantaget ska företagsinkomsterna jämkas enligt företagarens egen anmälan om det har skett en betydande förändring i inkomsterna på grund av covid-19-epidemin. Ändringen i fråga om jämkning hänför sig till ett annat tillfälligt undantag som gör det möjligt för företagare att få rätt till arbetsmarknadsstöd under förutsättningar som avviker från det normala. Det undantag som gäller medling är också i kraft 1.1–28.2.2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beviljat forskningstillstånd för tre havsbaserade vindkraftsprojekt på öppet hav i Finlands ekonomiska zon. Wpd Finland Oy beviljades tillstånd den 20 januari 2022 för ett forskningsområde väster om Jakobstad. För en vecka sedan beviljades forskningstillstånd för OX2 Finland Oy:s två projekt i forskningsområdena väster om Karlö och Jakobstad. Bolagens tillstånd utanför Jakobstad har beviljats för samma område. Undersökningar avses företas i år och nästa år.Statsrådets beslut om den som slutligen genomför vindkraftsparken till havs i forskningsområdena fattas senare i samband med tillståndsförfarandet för byggande av den ekonomiska zonen, förutsatt att även förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) först har slutförts. För projekten krävs också ett tillstånd enligt vattenlagen.Intresset för Finlands havsområden hos projektutvecklare av havsbaserad vindkraft har ökat under den senaste tiden. Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade i december ett förslag till en auktionsmodell, som ska tillämpas när allmänna vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen arrenderas ut till företag för att utveckla och bygga havsbaserad vindkraft. Aktörernas intresse begränsas dock inte enbart till det territorialvatten där de vattenområden som Forststyrelsen förvaltar finns. Den ekonomiska zonen är ett internationellt havsområde där verksamheten bedrivs i enlighet med lagen om Finlands ekonomiska zon. Dess tillståndsprocess för ekonomiskt utnyttjande har hittills främst gällt infrastrukturprojekt, och lagstiftningen tar inte tillräcklig hänsyn till den havsbaserade vindkraftens särdrag. Den mest betydande identifierade bristen är att lagstiftningen inte ger några lösningsmodeller i en situation där flera aktörer är intresserade av samma havsområde. De utredningar som behövs vid projekt för havsbaserad vindkraft före byggandet är dyra, flera miljoner euro, och aktörernas risker vid projektutveckling är i vilket fall som helst betydande. Risken ökar i nuläget på grund av att lagstiftningen gör det möjligt att bevilja forskningstillstånd för flera aktörer inom samma område, och den aktör som gjort undersökningarna garanteras inte företräde att bygga ett projekt, om området visar sig vara lämpligt för havsbaserad vindkraft och projektet är ekonomiskt lönsamt. Arbets- och näringsministeriet bedömer tillsammans med de övriga ministerierna behoven att utveckla förfarandena och lagstiftningen för utnyttjande av den ekonomiska zonen med tanke på den havsbaserade vindkraften.Den havsbaserade vindkraften är för närvarande inte lönsam på marknadsvillkor i Finlands havsområden, men situationen kan förändras under de kommande åren när tekniken utvecklas och kostnaderna sjunker. Projektutvecklingstiderna för vindkraftsprojekt till havs är vanligen långa, 5–10 år. För utvecklingen av projekten är det viktigt att skapa fungerande och förutsägbara bestämmelser och administrativa förfaranden som garanterar en tillräcklig investeringssäkerhet i ett tidigt skede. Detta för att man ska kunna förbereda sig på en förbättrad lönsamhet för den havsbaserade vindkraften. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arkitekturen har en väsentlig inverkan på människans och naturens välbefinnande. God arkitektur och planering tar tid och anpassas till nya ändamål enligt behov. Dessa är bärande teman i Finlands nya arkitekturpolitiska program. Programmet ställer upp mål och åtgärder för att utveckla den byggda miljöns övergripande hållbarhet 2022–2035.I programmet betonas arkitekturens betydelse som en del av vars och ens vardag. Genom arkitektur- och designfostran och kunskapsspridning är det möjligt att stärka medvetenheten om den byggda miljöns betydelse för människan och om hur kulturvärden är en del av platsernas identitet. Kulturens, konstens och kulturarvets närvaro i den byggda miljön stöder välfärden, den regionala livskraften och den internationella attraktionskraften. ”Vi har utmärkta förutsättningar att ytterligare stärka vår ställning som ett internationellt erkänt arkitekturland. Genom att ta hand om den miljö som vi tillsammans har byggt kan vi också skapa nya och hållbara lösningar för att stödja den ekonomiska tillväxten”, säger forsknings- och kulturminister Antti KurvinenUtbildning och forskning skapar förutsättningar för hållbara lösningar. ”För att trygga kompetensen och arbetskraften inom branschen är det bra att utreda vilka kompetens- och arbetskraftsbehov yrkesverksamma på arkitekturområdet kommer att ha i framtiden”, konstaterar Kurvinen.”Regioner, byggnader och material spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Vi måste bekämpa de skadliga effekterna redan från och med planläggningen och byggnadsplaneringen och utveckla nya verktyg och samarbetsformer”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari. Byggnader som är långlivade minskar användningen av naturresurser och inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden.En byggd miljö av hög kvalitet förebygger också ojämlikhet. ”Vi måste planera och utveckla den byggda miljön tillsammans med användarna samt vara lyhörda för även de framtida behoven inom olika områden. Vi bör se till att människor har möjlighet att påverka sin livsmiljö”, betonar minister Kari.Det lokala arbetet bidrar till de nationella och internationella målenFinlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998. En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet och miljöministeriet utarbetade det nya programmet som nu har publicerats. Ett stort antal aktörer deltog i att utarbeta och kommentera  programmet, och dessa aktörer spelar också en avgörande roll i programmets genomförande. I programmet betonas att en byggd miljö av hög kvalitet endast kan uppnås om samarbetet mellan planerare, byggherrar och andra nyckelaktörer fungerar.  Lokala program, som redan genomförts i städer, kommuner och landskap, utgör den del av arbetet som är mest synligt för invånarna och som framskrider i rask takt. Förhoppningen är att fler lokala program tas fram. Genom dessa lokala Apoli-program konkretiseras de nationella målen och utvecklas den byggda miljön.De internationella målen stöder programmets praktiska åtgärder på den lokala nivån och inom olika sektorer. Det nya arkitekturpolitiska programmet bygger vidare på det internationella intresse som det första programmet gav upphov till, och sträcker sig även ännu längre. Finlands program är nu förenligt med Davosdeklarationen och initiativet om Ett nytt europeiskt Bauhaus, som inleddes av Europeiska kommissionen 2021. Dessa visar vägen mot ökad hållbarhet i den byggda miljön. Det arkitekturpolitiska programmet 2022–2035  (på finska)Ministeriernas pressmeddelande den 12 januari 2021, då arbetsgruppen överlämnade sitt förslag om det nya arkitekturpolitiska programmet  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Preliminära uppgifter om resultatet av välfärdsområdesvalet den 23 januari publiceras på webbplatsen valfinland.fi på valdagskvällen från och med klockan 20.I takt med att rösträkningen framskrider publiceras uppgifter om partiernas röstetal och röstandelar i hela landet, välfärdsområdena, kommunerna och röstningsområdena. Kandidaternas röstetal publiceras allteftersom rösträkningen blir klar inom varje röstningsområde. De invalda offentliggörs när den preliminära rösträkningen blivit klar i respektive välfärdsområde.Resultatet publiceras även som nedladdningsbara filer när rösträkningen är klar.Valnämnderna för välfärdsområdesvalet fastställer valresultatet onsdagen den 26 januari vid ett möte som inleds senast klockan 18. Efter mötet uppdateras uppgifterna i resultattjänsten så att de motsvarar de fastställda resultaten.Resultattjänsten för välfärdsområdesvalet på webben 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 19 januari skickade inrikesministeriet på remiss utkast till lagändringar för att stödja beredskapen för eventuell omfattande invandring. Det är fråga om en fortsättning på den regeringsproposition genom vilken lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd ändrades i fjol. Behovet av ändringar har identifierats i samband med det utvecklingsarbete som myndigheterna har utfört sedan 2015.Lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter ändras så att även annan personal än personal i tjänsteförhållande i en situation med omfattande invandring tillfälligt ska kunna bistå i styrnings- och övervakningsuppgifter vid förvarsenheterna. På så sätt kan också kapaciteten för tagande i förvar ökas snabbare än för närvarande, om det visar sig att det behövs i en situation med omfattande invandring.Till utlänningslagen fogas bestämmelser om användning av stöd från Europeiska unionens asylbyrå. Den nya asylbyrån ersätter det nuvarande Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). EU-förordningen om byrån träder i kraft i dag den 19 januari. Byrån kan vid behov ombes att till Finland sända stödgrupper som består av tjänstemän från andra EU-länder samt personal från Europeiska unionens asylbyrå. Beslut om framställande av begäran fattas vid statsrådets allmänna sammanträde.Utlänningslagen och lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att medlemmarna i stödgrupperna har befogenheter och faktiska möjligheter att bistå Migrationsverket vid asylutredningen.  Remissbehandlingen pågår till den 17 februari 2022. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.Två regeringspropositioner har beretts i ett projektI augusti 2020 inledde inrikesministeriet ett projekt för att bereda sådana ändringar i lagstiftningen som skulle bidra till att stödja beredskapen för eventuell omfattande invandring.Alla lagutkast som ska stödja beredskapen för omfattande invandring var på remiss samtidigt sommaren 2021. Utifrån yttrandena framgick ett behov av att till vissa delar precisera regleringen och lösningarna. Medan remissbehandlingen pågick nåddes dessutom enighet inom EU om beredningen av den nya förordningen om Europeiska unionens asylbyrå. Detta fördröjde beredningen av den nationella lagändringen. Beredningen hade skett utifrån den tidigare förordningen, som man nu visste snart skulle upphävas.Den lagstiftningshelhet som ingick i projektet separerades till två olika regeringspropositioner för att riksdagen skulle hinna behandla förslaget till ändring av mottagningslagen redan i samband med den kompletterande budgetpropositionen för 2022. Ändringen av mottagningslagen trädde i kraft den 1 januari 2022. Ansvaret för beredskapsplanering i samband med organiseringen av mottagandet i situationer med omfattande invandring har nu koncentrerats till Migrationsverket.Även andra lagändringar för att stödja beredskapen utredsI november 2021 inledde inrikesministeriet också ett projekt för att bedöma lagstiftning om beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. I projektet bedöms hur man genom gällande lagstiftning kan bereda sig och reagera på sådan hybridpåverkan samt eventuella behov att ändra lagstiftningen inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Projektets mandatperiod har förlängts till februari 2022.Få asylansökningar lämnades in i fjolOmfattande invandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas och kapaciteten måste ytterligare ökas eftersom nya invandrare anländer hela tiden. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.För närvarande finns det inte någon sådan situation i sikte som situationen 2015, och till exempel Belarus åtgärder har inte synts vid Finlands yttre gränser. Sedan 2018 har antalet asylsökande som anlänt till Finland varit mindre än före 2015. År 2021 var antalet nya asylansökningar fortfarande litet.Man följer noggrant hur mängden migration varierar på olika rutter. Finland upprätthåller en aktuell lägesbild både nationellt och som en del av EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten fram till 2025 har färdigställts. Nödcentralsverksamheten utvecklas i en allt modernare riktning för att man ska kunna bemöta framtida utmaningar i omvärlden. Målet är att utveckla samarbetet mellan olika myndigheter så att nödsituationer kan förutses och hanteras på ett allt effektivare sätt.Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten har beretts av en strategiarbetsgrupp bestående av experter inom olika områden relaterade till nödcentralsverksamheten.Den lagstiftning som styr nödcentralsverksamheten bör utvecklas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. I arbetet bör man beakta olika myndigheters behov och ledningssystem som uppgifter lämnas ut till eller som uppgifter hanteras i. Ett mål är också att genom en utbildningsreform trygga att det finns tillräckliga personalresurser och att nödcentraloperatörernas kunskaper hålls uppdaterade i en föränderlig omvärld.– I utvecklandet av personalresurserna har vi redan kommit en bit på vägen. I projektet för utveckling av utbildningen inom räddningsbranschen ingår också att reformera utbildningen för nödcentraloperatörer. Hösten 2021 inleddes dessutom en extra kurs för nödcentraloperatörer, vilket gör att vår personalsituation underlättas vid ingången av 2023. Vi har också tagit i bruk nya tjänster, till exempel ett försök med en tolkningstjänst på teckenspråk, säger Nödcentralsverkets direktör Taito Vainio.Den strategigrupp som berett riktlinjerna har också slagit fast att myndigheternas gemensamma handlingsmodeller för hantering av störningssituationer ska utvecklas bland annat genom regelbundna övningar.Samhälleliga förändringar inverkar på nödcentralsverksamhetenI de nya riktlinjerna har man identifierat sådana förändringar i omvärlden som inverkar på nödcentralsverksamheten. Klimatförändringarna har omfattande konsekvenser för samhället, även för nödcentralsverksamheten. Myndigheterna måste tillsammans finna lösningar på anhopningar av samtal som gäller skadeförebyggande verksamhet på grund av olika väderfenomen.Nödcentralsverksamheten påverkas också av förändringar i Finlands inre säkerhet. Internationella och samhälleliga krissituationer har blivit allt mer komplexa och en del långvariga. I de flesta störningssituationerna hör Nödcentralsverket till de första som får vetskap om situationen.Den tekniska utvecklingen utnyttjas i nödcentralsverksamhetenEn av förändringarna har att göra med att tekniken fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Samtidigt som tekniken utnyttjas i allt större utsträckning, ökar även risken för sårbarheter i den tekniska infrastrukturen till följd av naturolyckor eller avsiktlig verksamhet.Den tekniska utvecklingen öppnar också dörrar för utveckling av nödcentralsverksamheten. Inom produktionen av nödcentralstjänster har man redan på ett kontrollerat sätt kunnat ta i bruk ny teknik. Till exempel har redan över 1,8 miljoner finländare laddat ner mobilapplikationen 112 Suomi, som lanserades 2015.I framtiden är målet att för nödcentralsverksamheten skapa ett enhetligt informationssystem med hög beredskap som används av alla myndigheter som är delaktiga i nödcentralsverksamheten. Målet främjas genom att man utvecklar helheten av olika system (bland annat ERICA, KEJO, VIRVE, MEPE) i samarbete mellan myndigheterna. Avsikten är också att utnyttja möjligheterna med nödcentralernas informationssystem (ERICA) och annan modern teknik för ibruktagande av nya serviceformer. Målet att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025Nödcentralsverksamhetens strategiarbetsgrupp hade till uppgift att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025, fastställa eventuella ändringsbehov i styrningen av nödcentralsverksamheten samt kartlägga behoven av att utveckla lagstiftningen. Gruppen drog också upp riktlinjer för nödcentralsverksamhetens personalresurser och utvecklandet av dem, behov av förenhetligade verksamhetsmodeller och gemensamma systemlösningar samt utvecklandet av tjänsteproduktionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En genomförandeplan för Lanzarotekonventionen bereds som bäst för 2022–2025. Målet är att säkerställa att man i Finland agerar på det sätt som konventionen ålägger för att skydda barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. I genomförandet stärker man tillgodoseendet av barnets rättigheter och främjar man barns och ungas säkerhet, jämlikhet och delaktighet. Med stöd av den nationella barnstrategin och arbetsgruppen som bereder genomförandet av konventionen genomförs ett pilotprojekt för att stärka barns och ungas delaktighet.”Med hjälp av barnstrategin främjar och stärker vi barns rättigheter att delta. Målet med strategin är att bättre beakta barns delaktighet, deras rätt att bli hörda och få tillgång till information. Detta pilotprojekt är en möjlighet att få fram barns och ungas synpunkter i beredningen av genomförandet av Lanzarotekonventionen”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin.I pilotförsöket är det meningen att höra barns och ungas åsikter om genomförandeplanen för Lanzarotekonventionen. Pilotprojektet för delaktighet genomförs under våren 2022. Hörandet av barn och unga kring vissa på förhand utvalda ämnesområden sker elektroniskt och i workshoppar. Arbetsgruppen som ansvarar för pilotförsöket planerar och genomför hörandet av de unga och rapporterar resultaten till arbetsgruppen som bereder genomförandet av Lanzarotekonventionen. Resultaten kommer att beaktas i den slutliga genomförandeplanen.”Målet med pilotförsöket är att stärka barns och ungas rätt att delta, öka deras kunskaper om Lanzarotekonventionen och föra fram deras åsikter till den beredande arbetsgruppen”, konstaterar arbetsgruppens ordförande, socialrådet Marjo Malja.Utkastet till genomförandeplan för Lanzarotekonventionen är för närvarande på remiss. Remisstiden går ut den 21 januari 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I välfärdsområdesvalet 2022 röstade enligt preliminära uppgifter över 1 035 745 väljare på förhand, vilket betyder att cirka 26,4 procent av de röstberättigade har förhandsröstat.Antalet förhandsröstande preciseras när bland annat de röster som avgetts på förhand i utlandet införs i registret.Antalet förhandsröstande finns i resultattjänsten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 18 januari förde regeringen en omfattande diskussion om behoven att uppdatera coronastrategin i det rådande epidemiläget till följd av den mycket smittsamma omikronvariantens spridning. Vid sin behandling utgick regeringen från expertbedömningar av smittläget och av hur belastningen på sjukvården kommer att utvecklas under de närmaste veckorna. Till grund för diskussionen låg också synpunkter på behoven att ändra den nuvarande handlingsstrategin. Regeringen fick även en lägesrapport om beredningen av en utvidgad tillämpning av EU:s digitala covidintyg som coronapass.Regeringen uppmanar att ta coronavaccinAntalet coronafall ökar snabbt i Finland, och Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att epidemin kan nå sin topp redan vid månadsskiftet januari–februari. Trenden är densamma i alla EU-länder, men utvecklingen går i lite olika takt.Enligt Institutet för hälsa och välfärd kommer i genomsnitt 400–700 patienter och som mest 900–1 300 patienter per vecka att tas in för specialiserad sjukvård under en tolv veckors period. Belastningen på intensivvården är klart måttligare än den var under de tidigare virusvarianterna. Det finns ännu stor osäkerhet kring siffrorna eftersom det är svårt att bedöma det rådande epidemiologiska läget.I de rådande förhållandena understryker regeringen betydelsen av att man vaccinerar sig. Enligt experter ger vaccinerna ett bra skydd mot allvarlig covid-19. Enligt Institutet för hälsa och välfärds utlåtande är det viktigt att äldre personer och personer som hör till riskgrupper får sin tredje vaccindos så snabbt som möjligt, för att belastningen på sjukhusen ska minska.Restriktionerna förlängs i huvudsak med två veckorFör att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft beslutade regeringen att förlänga de nuvarande restriktionerna och rekommendationerna med två veckor fram till mitten av februari. Restriktioner behövs fortfarande på grund av belastningen på sjukhusen och för att ge mer tid åt att ge de tredje vaccindoserna.Regeringen avviker dock från denna allmänna riktlinje när det gäller rekommendationen om distansundervisning vid högskolorna och rekommendationen om hobbyverksamhet för barn och unga. De upphör att gälla den 31 januari 2022.Efter den 31 januari 2022 ämnar regeringen avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds utlåtande. Enligt utlåtandet är resor av ringa betydelse för epidemins utveckling i Finland, och fortsatta inre gränskontroller kan inte motiveras med folkhälsoskäl.Coronastrategierna uppdaterasRegeringen beslutade vid sina förhandlingar att inleda arbetet med att uppdatera hybridstrategin och strategin för testning och spårning. Om epidemiläget tillåter kan den gradvisa avvecklingen av restriktionerna och återinförandet av coronapasset inledas efter mitten av februari. Riktlinjer för i vilken ordning och på vilket sätt restriktionerna ska avvecklas fastställs i den uppdaterade coronastrategin. Regeringen fattar beslut i saken senare.Beredningen av utvidgad tillämpning av coronapasset fortsätterVid förhandlingarna fick regeringen social- och hälsovårdsministeriets lägesrapport om beredningen av en utvidgad tillämpning av EU:s digitala covidintyg som coronapass. Avsikten är att göra det möjligt att kräva covidintyg i mer omfattande grad vid fritidsevenemang genom att göra nödvändiga ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Regeringen beslutade att fortsätta med beredningen så att propositionen kan lämnas till riksdagen i februari.

Källa: Valtioneuvosto.fi