Förnybar energi gick förbi fossil energi i energiförbrukningen och biogas inkluderades i distributionsskyldigheten

NordenBladet — Andelen förnybar energi i den totala energiförbrukningen ökade 2020 och blev större än andelen fossil energi. Den snabba höjningen av priset på utsläppsrätten bidrar till investeringar i och användning av förnybar energi. Biogasbranschen främjas genom införandet av distributionsskyldigheten och systemet med ursprungsgarantier. Detta framgår av branschrapporten om sektorn för förnybar energi som publicerades den 18 januari 2022.Den totala användningen av förnybar energi var sammanlagt 140 terawattimmar (TWh) år 2020. Det mål på 38 procent av den slutliga energiförbrukningen som EU ställt för Finland för användningen av förnybara energikällor överskreds klart. Andelen steg till 44,6 procent, vilket är 6,6 procentenheter högre än målet. Överskottet gjorde det möjligt att statistiskt överföra 1,9 terawattimmar till Belgien till ett pris på cirka 26 miljoner euro. Efter överföringen är andelen förnybar energi i Finland fortfarande hög, det vill säga 43,9 procent av den slutliga förbrukningen.Träbaserade energikällor stod för huvudparten (74 procent) av den totala förbrukningen av förnybar energi år 2020. Produktionen av biogas uppgick till sammanlagt 877 gigawattimmar (GWh) och förbrukningen var sammanlagt 733 GWh. Resten, 144 GWh, brändes upp genom fackling.Biometan inkluderades i skyldigheten att distribuera biodrivmedel från och med början av det här året, vilket kan öka efterfrågan på biogas särskilt som drivmedel och gör biogasprojekten lönsammare. Samtidigt förbättras biogasprojektens finansieringsduglighet. Distributionsskyldigheten är enligt gällande lag 19,5 procent och den stiger stegvis till 30 procent före 2029.Genom att systemet med ursprungsgarantier utvidgas till att omfatta biogas och tillståndsförfarandena blir smidigare främjas också produktionen av biogas. Systemets slutliga inverkan på biogasföretagens ekonomi och lönsamhet beror emellertid på ursprungsgarantins framtida prisnivå.Behovet att minska växthusgasutsläppen styr bilindustrin kraftigt. Den största osäkerhetsfaktorn med tanke på den ökade användningen av biogas är tillgången på gasfordon i framtiden. På grund av bestämmelserna måste fordonstillverkarna minska koldioxidutsläppen avsevärt .Det förslag om nollutsläpp från personbilar från och med 2035 som ingår i EU:s 55 %-paket  gynnar ensidigt införandet av el- och vätebilar. Åtgärderna enligt förslaget  skulle innebära att den framtida utvecklingen av användningen av biogas i trafiken enbart är beroende av konsumtionen i den tunga trafiken och fartygstrafiken. Dessutom kan den värmeenergi som är nödvändig för industriella processer produceras mycket lätt med biogas.Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom olika branscher.

Källa: Valtioneuvosto.fi

EU-ministrarna diskuterade läget på marknaden för jordbruksprodukter och inom den internationella handeln – Frankrike lade fram sitt program

NordenBladet — EU:s jordbruksministrar sammanträdde den 17 januari i Bryssel. Frankrike presenterade sitt ordförandeskapsprogram som pågår fram till utgången av juni 2022. Ministrarna diskuterade också läget på marknaden för jordbruksprodukter och inom den internationella handeln. Finlands representant vid mötet var jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Det nya ordförandelandet Frankrike berättade om sitt ordförandeskapsprogram. Programmet fokuserar på suveränitet och självförsörjningsgraden av livsmedel inom jordbrukssektorn. Frankrikes främsta prioriteringar gäller rådets diskussioner om miljö- och hälsostandardernas överensstämmelse mellan europeiska och från tredjeländer importerade produkter, koldioxidsnålt jordbruk och kolbindning i jordbruksmarken samt främjande av initiativ som hänför sig till den europeiska gröna given, bland annat att minska användningen av växtskyddsmedel.Ministrarna diskuterade läget på marknaden för jordbruksprodukter och tog särskilt upp det svåra marknadsläget för griskött och produktionsinsatsernas höga priser. Kommissionen var dock inte beredd att ta initiativ till marknadsinsatser eller bevilja krisstöd till grisköttssektorn. Medlemsländerna, även Finland, är väldigt oroade över produktionskostnaderna, såsom priset på energi, gödselmedel och foder. Enligt minister Jari Leppä måste producenternas inkomstnivå vara rättvis, vilket förutsätter att man följer upp arbetet med att genomföra direktivet om otillbörliga handelsmetoder och vid behov avhjälper missförhållandena. När det gäller de höga priserna på gödselmedel bad minister Jari Leppä kommissionen kartlägga alla tänkbara sätt att balansera marknaden. Rådet för jordbruk och fiske diskuterade läget inom den internationella handeln. Trots covid-19-krisen har EU:s handelsöverskott i jordbruksprodukter fortsatt att öka och nya handelsavtal kommer strax att ingås med bland annat  Mexiko och Chile. Alla ministrar framhävde behovet av balanserade handelsrelationer med tredjeländer och en bättre sammanhållning mellan EU:s handelspolitik och jordbrukspolitik. Enligt ministrarna ska de jordbruksprodukter som importeras till Europeiska unionen uppfylla motsvarande hållbarhetsstandarder som EU kräver av sina egna producenter.Kommissionen lyfte också fram meddelandet av den 15 december 2021 om kolets hållbara kretslopp. Meddelandet fick ett positivt mottagande eftersom kolbindningen ansågs gynna både jordbrukarna och klimatet. Det finns dock fortfarande många öppna frågor som gäller åtgärder, beräkning av kolbindningen och skapande av en kolmarknad. Diskussionen fortsätter vid ett inofficiellt möte i början av februari.En ytterligare fråga som ministrarna tog upp var resultaten från konferensen om revidering av EU:s lagstiftning om djurskydd. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Mari Kokko blir näringsministerns specialmedarbetare

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä har kallat Mari Kokko till sin specialmedarbetare. Hon ska biträda ministern särskilt i frågor som gäller företagande och innovationer. Kokko tillträder tjänsten den 24 januari 2022.Magistern i samhällsvetenskaper Mari Kokko övergår till tjänsten från arbetet som fältchef för Företagarna i Finland, som hon blir tjänstledig från. Före det har hon bland annat arbetat som kommunikationsansvarig för Centern, vid kommunikationsbyrån Ellun Kanat, Tjänstemannacentralorganisationen STTK samt som statsministerns och förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemis specialmedarbetare.Specialmedarbetarna Markku Rajala och Antti-Siika-aho fortsätter sitt arbete som minister Lintiläs specialmedarbetare. Jukka Ihanus är statssekreterare för Lintilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Bättre påverkansmöjligheter för boende i hyreshus – reformen av lagen om samförvaltning på remiss

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till propositionen om samförvaltning för de boende och ägarna i statligt understödda hyreshus. Genom reformen av lagen om samförvaltning vill man i enlighet med regeringsprogrammet stärka hyresgästernas beslutanderätt och möjligheter att påverka.I Finland finns över 370 000 statligt understödda hyresbostäder som bjuder på skäliga boendekostnader för över 600 000 invånare. I statligt understödda bostäder är invånarpåverkan en viktig del av trivseln och det rättidiga underhållet i husen, men den skapar också samhörighet och ger invånarna möjlighet att vara delaktiga.Invånarpåverkan baserar sig på lagen om samförvaltning som förutsätter att invånarna ges information om ärenden som påverkar deras boende och att de ges möjligheter att påverka i dessa ärenden. I utredningen om hur lagen om samförvaltning fungerar noterades det dock att lagen, som varit i kraft i över 30 år, måste reformeras så att den motsvarar kraven och hyreshussamfundens verksamhetsmiljö i dag.Minimikrav för samförvaltningGenom den nya lagstiftningen vill man fastställa en miniminivå för samförvaltningen – i lagen fastställs å ena sidan vad boende i hyreshus har rätt att delta i, och å andra sidan hurdana skyldigheter hyreshussamfunden borde ha.I lagen ska det också föreskrivas om rätten för samarbetsorganen mellan hyreshussamfund och invånare att delta i beredningen av ärenden som gäller hela hyreshusbolaget. Samtidigt utökas samarbetsorganens roll så att de ska fungera bättre i den nuvarande verksamhetsmiljön där små fastighetsbolag ofta fusioneras och blir stora hyreshusbolag.Fler möjligheter för unga att påverkaI lagutkastet bevaras hyresbostädernas boendeverksamhet, boendestämmor och boendekommittéer som en viktig basnivå inom samförvaltningen, och deras verksamhet görs mer flexibel. Boendestämmorna ska också i fortsättningen utse kandidater till boenderepresentanter för hyreshusbolagets styrelse, och i fortsättningen ska också invånare i åldern 15–17 år få rösträtt och möjlighet att delta i samförvaltningen. Samförvaltningen i bostäder som är avsedda för grupper med särskilda behov kan i fortsättningen ordnas så att grupperna med särskilda behov beaktas.De boende ska ha rätt att välja en samfundsspecifik övervakare som granskar hyreshusets ekonomi och förvaltning, och boenderepresentanten ska i fortsättningen delta i planeringen och uppföljningen av husbolagens omfattande grundliga renoveringar.I lagutkastet främjas också elektroniska verksamhetssätt, till exempel hybridmöten, på ett sätt som beaktar invånarnas jämlikhet.Det föreslås att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA ska ges fullmakt att övervaka genomförandet av samförvaltningen och vid behov förelägga vite.Utlåtanden om utkastet till proposition med förslag till lag om samförvaltning för de boende och ägarna i hyreshus kan lämnas via tjänsten utlåtande.fi fram till den 18 mars 2022.Material på webbsidan utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utredning: Skogsbruk medför en relativt liten risk för grundvattnets kvalitet

NordenBladet — Skogsbrukets verifierade effekter på grundvattnets kvalitet har visat sig vara relativt små. Det finns dock tämligen lite forskningsdata om effekterna, och därför bör uppföljningen ökas och utvecklas så snabbt som möjligt. Detta kom man fram till i en utredning där man samlade ett omfattande informationspaket för skogsägare och experter och identifierade behov av fortsatt utveckling.”De nuvarande skogsvårdsrekommendationerna och kriterierna i skogscertifieringssystemen beaktar i regel väl skyddet av grundvatten och försiktighetsprincipen. Det finns rum för förbättring när det gäller att informera skogsägarna om gällande anvisningar”, konstaterar projektledaren Ritva Britschgi från Finlands miljöcentral.”Under projektet framgick det att grundvattenexperterna inte bara behöver information om effekterna på grundvattnet, utan också noggrannare information om skogsvårdsåtgärder. Experter i skogsbranschen saknar däremot information om grundvattenfrågor. Därför innehåller den färska rapporten också praktisk information utöver forskningsdata”, fortsätter Britschgi.Det nya informationspaketet behandlar skogsvårdsåtgärdernas effekter på grundvattnets kvalitet och på mängden av grundvatten i klassificerade grundvattenområden som täcker 4 procent av Finlands areal. Skogsbruk är den mest betydande markanvändningsformen i dessa områden.Avverkningar höjer nitratkvävehalten i grundvattnetAvverkningar har höjt nitratkvävehalten i grundvattnet, vilket redan nu kan äventyra de ekosystem som är beroende av grundvatten. Dessutom kan grundvattnets temperatur stiga och lösliga näringsämnen och koldioxid frigöras mer än normalt till följd av avverkningarna. Överskottet av lösliga näringsämnen läcker ut i ytvattnet eller sipprar i grundvattnet med regnvattnet.Det finns inte forsknings- och uppföljningsdata från Finland om andra skogsbruksåtgärder än avverkning. Andra skogsbruksåtgärder än avverkning som eventuellt påverkar grundvattnet är bland annat markberedning, dikesunderhåll, användning av växtskyddsmedel och skogsgödsling samt naturvårdsbränning. Vid bedömningen av dessa har man delvis utgått från internationella forskningsrön.Uppföljningsinformation bör samlas in snabbtDet är viktigt att hitta sådana föremål för undersökning av skogsbrukets effekter på grundvattnet där uppföljningen kan inledas i god tid innan åtgärderna genomförs.”Behovet av uppföljningsinformation är stort, och målet är att hitta framtida samarbetspartner för grundvattenobservation i synnerhet i samband med iståndsättning av diken och naturvårdsbränning”, berättar Janne Juvonen, som är överinspektör vid Finlands miljöcentral.Nya verktyg för hantering av effekter på grundvattnetI projektet färdigställdes ett nytt KUNNOS-verktyg, som kan användas för att bedöma hur skogsdikning påverkar grundvattennivån och förhållandena för utflöde. Dessutom utarbetades det en checklista över aspekter gällande grundvattenområden som bör beaktas i samband med dikningsanmälningar.MEPO-projektet om skogsbrukets effekter på grundvattnet (2020–2021)MEPO-projektet, som har beställts av statsrådet, genomfördes i samarbete mellan Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Tapio Ab, Uleåborgs universitet, ingenjörsbyrån WaterHope och Gain Oy. Andra viktiga samarbetspartner var närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands skogscentral. Projektet styrdes av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Syftet med projektet var att ge forskningsbaserade rekommendationer om skogsvårdsåtgärder i grundvattenområden.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ansökan om stöd för projekt för att förbättra Östersjöns tillstånd pågår

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet ordnar en ansökningsomgång som gäller åtgärder inom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens havspolitik. Temat för ansökan är innovativa åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd.Projekten skaStödet till de utvalda projekten uppgår till sammanlagt högst 70 000 euro. Stödet till offentliga sökande är högst 100 procent och till privata sökande högst 60 procent. Stöd kan sökas från den 22 december fram till den 4 februari 2022. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 eller till registratorskontoret vid Egentliga Finlands NTM-central på det operativa programmets ansökningsblankett senast kl.16.15 den sista ansökningsdagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Tjänsten som budgetchef söktes av 7 personer

NordenBladet — Tjänsten som avdelningschef för finansministeriets budgetavdelning söktes inom den utsatta tiden av 7 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 mars för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Gabriella AdlercreutzTuulia Hakola-UusitaloAnn-Mari KemellAnnika KlimenkoPeter MarksMika NiemeläMikko SpolanderTill budgetavdelningens ansvarsområde hör ärenden som gäller finanspolitiken, ramförfarandet och statsbudgeten, statens ekonomiförvaltning, avgiftspolitiken och statens fastighetsförvaltning.Avdelningschefen leder avdelningens verksamhet så att de uppgifter som ankommer på avdelningen sköts med framgång. Till uppgifterna hör också att följa utvecklingen inom ansvarsområdet och att utveckla verksamheten vid avdelningen. Avdelningschefen sörjer dessutom för personalutvecklingen vid avdelningen och för att avdelningen har tillräckliga förutsättningar att sköta de uppgifter som ankommer på den. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Sotningsreformen har gått enligt planerna – inga betydande ändringar i priserna, tillgången eller kvaliteten på sotning

NordenBladet — Inrikesministeriet lämnade den 22 december 2021 en skriftlig utredning till riksdagens förvaltningsutskott om genomförandet av den sotningsreform som trädde i kraft 2019. Enligt utredningen finns det för närvarande inget behov av att ändra bestämmelserna om sotning i räddningslagen.Utredningen till riksdagen baserar sig på observationer som gjorts av den uppföljningsgrupp för sotningsreformen som inrikesministeriet tillsatt och på den utredning som inrikesministeriet beställt av Östra Finlands universitet. I uppföljningsgruppens observationer ingår resultaten av de uppföljningsenkäter om sotningsreformen som Finlands Egnahemsförbund lät göra bland sina medlemmar 2019, 2020 och 2021.  Sotningstjänster anlitas på samma sätt som tidigareDet har funnits en tillräcklig tillgång till sotningstjänster, och byggnadsägare anlitar tjänsterna på samma sätt som tidigare. Enligt resultaten av Egnahemsförbundets enkät för 2021 ligger genomförandet av sotning på 2019 års nivå. Dessutom har användarna av sotningstjänster i allmänhet varit nöjda med den service de fått. Priserna på sotning har stigit, men ändringarna har varit små och priserna är fortfarande rimliga också utanför tätorterna. Det har också kommit nya företag till branschen och antalet deltagare i utbildningen för sotare ökar.Bland annat dokumentationen och marknadsföringen behöver utvecklasDet uppskattas att sotningen av byggnader har minskat något efter lagstiftningsändringarna, och intervallen mellan sotningarna har förlängts i vissa fall. Sotningsföretag har brister i marknadsföringen av sotningstjänster och i prisinformationen. Enligt resultaten av Egnahemsförbundets enkät upplevdes beställningen av sotning hösten 2021 vara något svårare än tidigare. – Tillgången till uppgifter om sotningspriser innan beställningen görs har förbättrats något under de tre åren, men mycket återstår att utveckla. Den som beställer sotning kan bidra till utvecklingen genom att alltid på förhand fråga priset, säger Katja Keränen, ekonomi- och utvecklingschef vid Finlands Egnahemsförbund.Även den dokumentation av sotningen som ges till kunden bör ytterligare förbättras. Av dem som svarade på Egnahemsförbundets enkät 2021 uppgav 39 procent att de fått muntlig respons av sotaren. Största delen av responsen var anvisningar om hur eldstaden ska användas. Var fjärde respondent hade inte fått sotningsintyg från sotaren.Sotarnas felanmälningar är viktiga med tanke på brandsäkerhetenSotningsföretagen underrättar alltmera sällan räddningsverken om sådana fel som de upptäcker i eldstäder eller rökkanaler och som medför brandrisk. Sotarnas skyldighet att underrätta räddningsverket om brandrisk måste fullgöras bättre än för närvarande. Man måste informera om sotningen aktivt för att de som anlitar sotningstjänster ska komma ihåg att beställa sotningen regelbundet, försäkra sig om sotningspriset redan innan de beställer tjänsten och kräva att få ett sotningsintyg och inte bara en räkning. För att verksamheten inom branschen ska bli enhetligare bör sotningsbranschen ta en större roll i att utveckla branschen och främja utförandet av sotning.Verkställigheten av lagstiftningsändringarna pågår fortfarande delvis eftersom sotningsföretagen och fastighetsägarna inte helt har tillägnat sig de nya tillvägagångssätten efter det att distriktssotningen upphörde. Dessutom ser man de långsiktiga effekterna av sotningsreformen först senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Förberedelser för anskaffning av självtester för skolelever har inletts vid social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet förbereder anskaffningar av självtester för testning av grundskoleelever och studerande på andra stadiet.Ministerierna bereder ett förslag om Försörjningsberedskapscentralens anskaffning av självtester (även kallade hemtester). Försörjningsberedskapscentralen är i början den centrala upphandlaren av självtesterna och förmedlar testerna vidare till kommunerna. De tester som ska delas ut via skolorna skaffas så snabbt som möjligt till kommunerna genom en gemensam upphandling. Testningen av grundskoleelever och studerande på andra stadiet hör till de åtgärder som ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder föreslog fredagen den 7 januari för att förbättra hälsosäker-heten i skolorna och läroinrättningarna. Utöver självtesterna ska man också påskynda vaccinationerna av barn och unga.Institutet för hälsa och välfärd bereder under ledning av social- och hälsovårdsministeriet en nationell anvisning om hur skolelevernas självtestning ska gå till. Anvisningen blir färdig nästa vecka (vecka 3) och Institutet för hälsa och välfärd informerar om den separat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Behoven att se över åtgärderna för att förebygga brottslighet har utretts

NordenBladet — En utredning om organiseringen av och behoven att förnya den nationella brottsbekämpningen har publicerats. Utredningen är genomförd av politices doktor Olavi Kaukonen på uppdrag av justitieministeriet.Utredaren hade till uppgift att bedöma vilket samband det finns mellan det brottsförebyggande arbete som utförs vid justitieministeriet och i rådet för brottsförebyggande och de åtgärder som vidtas av andra aktörer på statsrådsnivå. Dessutom granskades vilka möjligheter och kanaler det finns för det brottsförebyggande arbetet inom statsrådet att påverka och utveckla det regionala och lokala brottsförebyggande arbetet. Till uppdraget hörde också att bedöma hur forskningsdata inhämtas och utnyttjas i brottsbekämpningen.I utredningen presenteras tre utvecklingsalternativ. Enligt utredaren kan de största samhällseffekterna uppnås om reformen riktas till de uppgifter och den struktur för brottsförebyggande som gäller vid statsrådet. I förslagen betonas en funktionell organisering av brottsbekämpningen som ett led i regeringsprogrammet och justitieministeriets strategi för kunskapsbaserad ledning. Det föreslås att statsrådets förordning om rådet för brottsförebyggande ändras till både innehållet och strukturen så att den motsvarar de aktuella utmaningarna.Organiseringen av brottsförebyggandet diskuteras i workshopparJustitieministeriet ordnar torsdagen den 27 januari kl. 9–12 och fredagen den 28 januari kl. 9–12 virtuella workshoppar om organiseringen av brottsbekämpningen och behoven av en eventuell omorganisering. Workshopparna är identiska till sitt innehåll. Workshopparna ordnas två olika dagar för att så många som möjligt ska ha möjlighet att delta.Justitieministeriet önskar alla intresserade välkomna att delta i workshopparna. Anmälningar tas emot till och med den 20 januari. En länk till workshoppen skickas till alla som har anmält sig.

Källa: Valtioneuvosto.fi