NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 82 000 personer på ett år. I december anmäldes 90 600 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 164 500 lediga jobb, vilket är 71 600 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av december sammanlagt 275 300 arbetslösa arbetssökande. Det är 82 000 färre än ett år tidigare, men 17 600 fler än för två år sedan i december. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 22 600. Av de arbetslösa arbetssökandena var 144 700 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av december fanns det i hela landet 34 000 permitterade, vilket är 62 500 färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 25 400, vilket är 52 400 färre än i förra december. Antalet permitterade på heltid ökade med 6 700 från november.Antalet långtidsarbetslösa var 107 300Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 107 300. Detta är 15 400 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 105 400, det vill säga 21 800 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 12 600 färre än i förra december, dvs. sammanlagt 31 200. I januari–december avslutades i genomsnitt 61,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 2,4 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI december anmäldes 90 600 nya lediga jobb, det vill säga 40 200 fler än i december föregående år. Allt som allt fanns det i december 164 500 lediga jobb, vilket är 71 600 fler än för ett år sedan.I slutet av december deltog 104 200 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 500 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i december 128 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 73,5 procent, dvs. 2,5 procentenheter högre än i december i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 187 000, vilket är 16 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,0 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel den 25 januari. På dagordningen står lagstiftningspaketet för att stärka demokratin och valens integritet, prioriteringarna för Frankrikes EU-ordförandeskap, en lägesrapport om konferensen om Europas framtid, EU:s coronaåtgärder och förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Europaminister Tytti Tuppurainen företräder Finland vid mötet.Vid det offentliga sammanträdet under mötet ska ministrarna diskutera det lagstiftningspaket för att stärka demokratin och valens integritet som kommissionen lade fram den 25 november 2021. Syftet med detta så kallade valpaket är att förbättra demokratin i EU och att motverka hybridpåverkan. Finland anser i likhet med kommissionen att osaklig valpåverkan är ett hot som måste tas på allvar, och att det skapar misstro mot valsystemet och hela demokratin om detta hot förverkligas.Frankrike, som är ordförande i Europeiska unionens råd, presenterar prioriteringarna för sitt ordförandeskap: ett mer suveränt EU, en ny europeisk tillväxtmodell och ett mänskligare Europa. I allmänna rådet betonas under det franska ordförandeskapet särskilt samordning med anledning av covid-19-pandemin, utveckling av EU:s krisberedskap och resiliens, stärkande av demokratin i EU och rättsstatsfrågor.Det franska ordförandeskapet informerar också om hur konferensen om Europas framtid framskrider. Syftet med konferensen är att låta EU-medborgarna framföra sina åsikter om EU:s framtida utmaningar och möjligheter. Det försämrade covid-19-läget har fördröjt konferensprocessen. Avsikten är dock att konferensen ska avslutas före Europadagen den 9 maj 2022. Därefter ska Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen se över konferensens slutsatser.Ministrarna ska utvärdera läget när det gäller samordningen av coronaåtgärder på EU-nivå. Finland anser att tillverkningen och distributionen av vacciner måste påskyndas ytterligare, och att det är viktigt att beakta olika befolkningsgrupper och eventuellt vaccinationsmotstånd i den riktade kommunikationen. Finland har förbundit sig till solidaritet i fråga om vacciner. Det gäller att förbättra tillgången till vacciner över hela världen för att få slut på pandemin.Rådet får kommissionens lägesrapport om förbindelserna mellan EU och Storbritannien, särskilt om genomförandet av protokollet om Irland och Nordirland och om de diskussioner mellan EU och Storbritannien som gäller detta. Avsikten är inte att fatta några beslut i frågan.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avsikten med de nationella dialogerna är att diskutera frågor som är viktiga för människor och sammanslutningar på ett sätt som stärker delaktigheten. Målet är också att bygga upp förståelsen för och en aktuell lägesbild av olika samhälleliga fenomen, utmaningar och möjligheter genom de erfarenheter som deltagarna i dialoger har. Denna lägesbild sammanställs så att den kan utnyttjas av alla, och den ställs också till statens och kommunernas förfogande. Mandattiden för den arbetsgrupp som finansministeriet tillsatt löper ut den 31 maj 2022.De nationella dialogerna är en återkommande serie diskussioner under en lämplig tidsperiod, och man önskar att så många olika människor och sammanslutningar som möjligt deltar i dem.  Målet för dialogen är att bygga upp en så mångstämmig förståelse som möjligt av människors erfarenheter och de aktuella utmaningarna, inte att uppnå enighet eller beslutsfattande som baserar sig på enighetUtöver att skapa och införa modellen planerar arbetsgruppen hur modellen kan användas och utnyttjas både inom statsförvaltningen och på andra håll, såsom i regionerna, kommunerna, organisationerna och internationellt. Arbetsgruppen bildar ett nätverk av anordnare av nationella dialoger samt praxis som uppmuntrar aktörerna att delta i dialoger och öka sitt kunnande när det gäller att ordna dialoger.Modellen skapas utifrån praxis som baserar sig på dialoger under undantagsperiodenAvsikten är att den nationella modellen för dialoger byggs upp utifrån diskussionsserien dialoger under undantagsperioden, som genomfördes 2020–2021. Syftet med dialogerna under undantagsperioden var att skapa förståelse för hur olika människor i olika livssituationer upplevde sitt liv under covid-19-pandemin. Dialoger under undantagsperioden var en betydande innovation inom den offentliga sektorn som byggde upp delaktighet och stärkte deltagarnas förtroende för framtiden. Diskussionerna gav viktig information som användes bland annat vid covid-19-relaterad beredning och styrning av förvaltningspolitiken. Vem som helst som förbinder sig till vissa grundläggande principer som möjliggör dialog kunde arrangera eller delta i dialoger under undantagsperioden. Allt som allt arrangerades diskussioner av mera än hundra olika aktörer, allt från organisationer, kommuner, företag och andliga samfund till statsförvaltningen och enskilda medborgare, och över 2 000 människor från olika bakgrund, sammanslutningar och livssituationer deltog i dem. Särskild uppmärksamhet fästes vid att också de medborgare som lever i de mest utsatta situationerna ska få sin röst hörd i diskussionerna.OECD rekommenderade i sin förtroendebedömning våren 2021 att man i Finland utifrån dialoger under undantagsperioden skulle inleda nationella dialoger för att upprätthålla det riksomfattande förtroendet, demokratin och samhällsfreden.Arbetsgruppen har företrädare för finansministeriet, Dialogakademin, statsrådets kansli, stiftelsen Dialogpaus, Rovaniemi stad och Centralförbundet för barnskydd. Gruppen har ett roterande ordförandeskap. Under beredningen kommer arbetsgruppen att höra experter och forskare inom olika områden. De parter som ordnat dialoger under undantagsperioden har också möjlighet att delta i beredningen av modellen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning i hela landet torsdagen den 3 februari 2022 för att hylla Alvar och Aino Aalto och den finska arkitekturen och formgivningen. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar vid solnedgången. Den 3 februari är Alvar Aaltos födelsedag och den har firats sedan 2012 som arkitekturens dag.– Arkitektur och formgivning är en viktig del av det finländska kunnandet. I finländsk design förenas de värden som har samband med välfärd, bildning och vårt förhållande till naturen. Design och funktionalism är begrepp som har skapat en bild av Finland ute i världen med Alvar och Aino Aalto som viktigaste banbrytare. Inrikesministeriet rekommenderar flaggning för att hylla deras gärning. Den finska arkitekturen och formgivningen är värda en flaggdag, säger inrikesminister Krista Mikkonen.Inrikesministeriet följer upp responsen på flaggdagen. Utifrån responsen fattas beslut om eventuella senare rekommendationer. Bland annat Alvar Aalto-stiftelsen har kommit med ett förslag om flaggdagen.   Statens ämbetsverk och inrättningar ska flagga denna dag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya lagen om behandling av kunduppgifter samlar bestämmelserna om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, det vill säga bestämmelserna om dataskydd, behandling av handlingar, riksomfattande informationssystemtjänster och styrningen av informationshanteringen.Författningsgrunden för informationshanteringen inom social- och hälsovården ska således bilda en tydlig, enhetlig och omfattande helhet som motsvarar kraven i grundlagen och Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning samt stöda utvecklingen av servicesystemet och tjänsterna inom social- och hälsovården och integrationen av social- och hälsovården.Förslaget till ny lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården innehåller bestämmelser bland annat om förutsättningarna för behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, sekretess och utlämnandet av kunduppgifter samt om kundhandlingar inom social- och hälsovården.Förslaget till bestämmelser om informationssystemen innehåller bestämmelser om de riksomfattande informationssystemtjänsterna inom social- och hälsovården och om andra informationssystem som används vid behandlingen av kunduppgifter inom social- och hälsovården.Utlåtanden kan lämnas fram till den 18 mars 2022Utlåtanden om lagutkastet kan lämnas fram till 18 mars 2022.utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det informella mötet mellan konkurrenskraftsministrarna (forskning, innovationer) hålls i Paris 24–25 januari 2022. Temat för mötet är synergier mellan högskoleutbildningen, forskningen och innovationerna samt högskolornas framtid i Europa.Ministrarna med ansvar för högskoleutbildning, forskning och innovationer samlas i det informella konkurrenskraftsrådet vid årsskiftet under ledning av det franska EU-ordförandeskapet. Finland representeras vid mötet av näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus. Diskussionsteman är de europeiska högskolornas strategi och framtid samt synergierna mellan utbildning, forskning och innovationer. För Finland är det viktigt att rörligheten för kunskap, kompetens och forskare utvecklas och stöds både på EU-nivå och nationellt. Man bör också fortsätta att utveckla öppenheten i forskningen. Genom öppenhet främjas forskningens kvalitet, tillförlitlighet och genomslagskraft samt forskarkarriärens attraktivitet.Mötets teman är centrala också i arbetet för att uppnå målen i den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation. När behovet av spetskompetens ökar bör EU målmedvetet sträva efter en global spetsposition inom högskoleutbildning och forskning. Vid de informella råden diskuterar ministrarna aktuella teman, men det fattas inga beslut i dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förordningen som börjar gälla den 24 januari kompletterar lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021). Förordningen specificerar vissa nationella åtgärder och ger möjlighet att använda det nationella handlingsutrymmet som den nya EU-lagstiftningen medför.Aktörerna på djurhållningsplatserna är även i fortsättningen skyldiga att dokumentera och bevara uppgifter. I detta ingår bland annat kravet att föra journal över alla djur som kommer till och lämnar djurhållningsplatsen samt över djurarter, djurkategorier och antalet djur. Uppgifterna ska dokumenteras senast den tredje dagen efter händelsen, antingen elektroniskt eller på papper. Kravet gäller dock inte om aktören på elektronisk väg anmäler motsvarande uppgifter direkt till registret inom utsatt tid. Skyldigheten att föra journal gäller alla registrerade djurhållningsplatser.Den största förändringen gäller tidsfristen för att anmäla födslar av får och getter i registret, det vill säga anmälan ska i fortsättningen lämnas inom 90 dagar från djurets födelse. Denna tidsfrist gäller framöver även märkning av får och getter. Tidigare var tidsfristen 6 månader från djurets födelse. Tidsfristen för att anmäla före förordningens ikraftträdande födda får och getter är fortfarande 6 månader. Med ändringen vill man förbättra spårningen av får och getter och minska möjligheten till missbruk. Närmare information om de djurartsspecifika tidsfristerna och slakteriernas anmälningsskyldighet finns i 3 § i förordningen.Utöver nötkreatur gäller användningen av temporära märken längre fram också får och getter. Temporära märken får användas om enbart det ena av identifieringsmärkena för nötkreatur, får och getter som ska sändas till slakt har fallit, tagit skada eller blivit oläsligt så nära tidpunkten för slakttransporten att det inte längre är möjligt att i tid leverera ett ersättande identifieringsmärke till djurhållningsplatsen. Med detta vill man se till att enskilda djur som inte kan tas med på en slakttransport inte blir ensamma kvar på djurhållningsplatsen, vilket är skadligt för djurets välbefinnande. Det kan också orsaka risker i arbetet när man hanterar djur som blivit ensamma.  
I förordningen ingår också bestämmelser om undantag som gäller vattenbruksaktörernas skyldigheter att registrera, journalföra och bevara uppgifter, bland annat vissa hushåll som håller vattenbruksdjur för egen konsumtion och vissa aktörer som transporterar vattenlevande prydnadsdjur behöver inte föra journal.I den nya lagen finns bestämmelser som ska säkerställa även sällskapsdjurs välbefinnande. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av hundar måste alla hundar kunna identifieras individuellt och registreras i ett myndighetsregister. Livsmedelsverket ska konkurrensutsätta registerföringen och djurhållarnas kundservice. Avsikten är att registret tas i bruk senast vid ingången av 2023. Senare är det möjligt att med stöd av lag också ställa krav på identifiering och registrering av katter. Detta ska enligt planerna ske från och med den 1 januari 2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det finns ingen entydig modell för bedömning av investeringar i social- och hälsovårdsfastigheter och för fastställande av antalet vårdplatser och långtidsplatser för äldre i anslutning till dem. I ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utarbetades en beräkningsmodell och bedömningskriterier till stöd för bedömning och projektplanering. Samtidigt jämförde projektet antalet vårdplatser och långtidsplatser samt prognoserna som beräkningsmodellen producerat inom olika sjukvårdsdistrikt.Behovet av platser påverkas av många faktorer vars utveckling är svår att prognostisera. Dessutom påverkas bedömningen av om en investering är nödvändig av flera bedömningskriterier och tolkningen av dem samt av faktorer som inte är direkt kopplade till tjänsteproduktionen, till exempel regionalpolitiken.Fastighetsinvesteringar är långsiktiga, vilket gör det svårt att snabbt reglera kapaciteten. Detta återspeglas också i skillnaderna mellan regionerna när antalet platser ställs i relation till den funktionsjusterade befolkningsmängden. Investeringar i lösningar som är flexibla att anpassa och använda gör det möjligt att reglera fastighetens användningsändamål även under dess livscykel.Behovet av vårdplatser och långtidsplatser tros minska i framtidenUnder de senaste åren har vårdperiodernas antal minskat och längden på dem kontinuerligt blivit kortare. Man antar att den här utvecklingen kommer att fortsätta även i framtiden då tekniken, verksamhetsmodellerna och behandlingsmetoderna utvecklas. Samtidigt förändras klienternas, patienternas och deras närståendes förväntningar på hur tjänsterna ska genomföras. Detta påverkar behovet av att bygga de fysiska lokaler som behövs för att tillhandahålla tjänsterna. Det innebär dock inte att behovet av finansiering minskar, utan att medel kommer att allokeras till nya lösningar i tjänsteproduktionen. I stället för att investera i nya lokaler inom social- och hälsovården kommer investeringarna framöver att riktas mer till personal och ny utrustning, vilket till exempel gör det möjligt för äldre bo längre hemma och för patienter på vårdavdelningar att snabbare skrivas ut.Vid planeringen av investeringarna ska också tillgången på personal beaktas, vilket redan för närvarande är en stor utmaning inom social- och hälsovården. Att få tillräckligt med personal till vårdavdelningarna och enheterna för långtidsvård kommer att påverka investeringarna inom social- och hälsovård och framtida planer. Det bör satsas på personalens arbetsförhållanden, eftersom det främjar arbetshälsan, underlättar rekryteringen och minskar sjukfrånvaron. Å andra sidan kan bristen på personal förhindra en utökning av de tjänster som tillhandahålls i hemmet, eftersom den kräver mer arbetskraft än service som tillhandahålls i en centraliserad enhet.I projektet fastställdes en referensram med synpunkter som ska beaktas då fastighetsinvesteringar bedöms. Referensramen är uppdelad i två delområden.Det första delområdet är inriktat på att bedöma behovet av och storleken på investeringen. Som stöd för bedömningen utarbetades en Excel-baserad prognosmodell per region fram till 2040. Modellen användes för att skapa olika scenarier för utvecklingen av antalet platser utifrån internationella exempel och bedömningar av experter på området.Det andra delområdet innehåller en bedömning av investeringsplanen med avseende på genomförandet av regionala utvecklingsplaner och tjänster samt kvaliteten på och kostnaderna för byggandet.Projektet genomfördes som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.I projektet deltog ett stort antal sakkunniga inom äldreomsorg, primärvård, specialiserad sjukvård och social- och hälsovårdsbyggande. I projektet utnyttjades dessutom internationella sakkunniga och forskning kring området. Projektet genomfördes av NHG Finland och forskningsgruppen för byggande inom social- och hälsovården Sotera vid Aalto-universitetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom justitieministeriets och diskrimineringsombudsmannens kampanj Jag är antirasist aktiveras människor och organisationer att utföra konkreta antirasistiska handlingar för att främja likabehandling.Den första delen av kampanjen genomfördes i början av hösten och den andra delen inleds i dag den 24 januari 2022. Nu fortsätter man diskussionen om rasismens inverkan på samhället och skapar en vision om en antirasistisk framtid som byggs upp med hjälp av åtgärder som främjar likabehandling.Rasismen genomsyrar hela samhället och alla behövs för att utrota den. Att bygga en antirasistisk framtid kräver också kontinuerliga åtgärder. Den andra delen av kampanjen Jag är antirasist uppmuntrar till att fundera på hur en antirasistisk framtid skulle se ut och vad den skulle innebära i praktiken. Hur skulle det till exempel vara att bo i Finland, där hudfärg eller namn inte skulle påverka jobbsökning eller tillgång till en bostad?– Rasismen splittrar Finland. Rasism påverkar många människors liv på ett övergripande sätt och försvårar till exempel möjligheterna att få arbete. Genom konkreta antirasistiska handlingar, genom att avveckla strukturell rasism och genom att arbeta långsiktigt mot rasism kan vi bygga upp en antirasistisk framtid. I en sådan framtid har alla en genuint jämlik möjlighet att vara en del av samhället; att delta i arbetslivet, gå i skola, ägna sig åt hobbyer och delta i politiken. Var och en får leva på sitt eget sätt utan rädsla för diskriminering eller rasism, konstaterar diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.Justitieministeriet, diskrimineringsombudsmannen och 140 samarbetspartner uppmuntrar till att bygga ett Finland utan rasismI kampanjen deltar över 140 samarbetspartner och de har målmedvetet börjat utveckla olika verksamhetsmodeller för att främja likabehandling i sin verksamhet. Under kampanjen har man bland annat inrättat arbetsgrupper med fokus på antirasism, reviderat likabehandlingsplanerna och infört rekryteringspraxis som ökar mångfalden bland de anställda.Att bekämpa diskriminering och rasism är också ett viktigt mål för regeringen. Statsrådets handlingsplan mot rasism syftar bland annat till att avveckla ojämlika strukturer i samhället, främja mångfalden i det finländska arbetslivet och öka medvetenheten om olika former av rasism.– Det har varit glädjande att se hur organisationer och människor på olika sätt har främjat de mänskliga rättigheterna under kampanjen. Dessa handlingar visar konkret att var och en genom sin egen verksamhet kan bidra till att samhället blir mer jämlikt för alla. Även inom statsförvaltningen ingriper man i rasism och arbetar för jämlikhet och likabehandling. Statsrådets handlingsplan mot rasism, som antogs i fjol, är ett viktigt verktyg för att bygga en antirasistisk framtid, säger Johanna Suurpää, chef för justitieministeriets avdelning för demokrati och offentlig rätt.Kampanjen är fortfarande öppen för organisationer som vill delta i den. Man kan ansluta sig till den kampanjen på adressen jagärantirasist.fi. Samarbetsparternas personal har möjlighet att delta i en ABC-utbildning i antirasism, som ordnas som en del av kampanjen under veckan mot rasism som i mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en färsk FPA-utredning har användningen av studielånet och lånebeloppen ökat efter införandet av studielånskompensationen. Även antalet studerande som utexamineras inom tidsfristen för studielånskompensationen har ökat.Under åren 2015–2021 har det betalats cirka 225,5 miljoner euro i studielånskompensation till sammanlagt 54 747 personer.   Vid utredningen jämförde man antalet personer som lyft studielån och antalet personer som utexaminerats inom tidsfristen för studielånskompensationen före och efter införandet av studielånskompensationen. Studielånets användningsgrad har stigit med över procentenheter från 55 procent till 63 procent, och det genomsnittliga lånebeloppet (maximala) med över 15 procent från 12 160 euro till 14 023 euro.  Antalet personer som utexaminerats inom den tidsfrist som krävs för studielånskompensation och vars längd beror på examinas omfattning har stigit med 7 procentenheter från 48 procent till 55 procent. Antalet personer som avlagt examen vid ett universitet har stigit med över 12 procentenheter.  Antalet personer som utexaminerats inom den målsatta tid för examen som anges i högskolelagstiftningen har stigit med cirka 4 procentenheter från 34 procent till 38 procent. Antalet personer som avlagt examen vid ett universitet har stigit med 6 procentenheter.I genomsnitt har studielånskompensationen uppgått till cirka 3 600 euro för de som avlagt en examen vid en yrkeshögskola, och 5 600 euro för de som avlagt en examen vid ett universitet.  Summorna visar att kompensationen oftast utnyttjas till fullt belopp. Över 60 procent av de som fått studielånskompensation bor i en kommun med en universitetsstad.  Cirka 38 procent bor i landskapet Nyland. Antalet personer som fick studielånskompensation var minst i Kajanaland, Mellersta Österbotten och på Åland.  Undervisnings- och kulturministeriet beställde utredningen av FPAs forskningsenhet. Utredningen baserar sig på FPAs registeruppgifter. Ministeriet har aktivt samlat in information om hur studielånskompensationen fungerar, hur den behöver utvecklas och vad som behöver utredas ytterligare. På uppdrag av ministeriet har det också gjorts en förhandsutredning om Norges modell för regional studielånskompensation. Förhandsutredningen kommer att publiceras i januari. BakgrundStudielånskompensationen infördes år 2014. Studielånskompensationen gäller bara högskolestuderande som har inlett sina högskolestudier för första gången den 1 augusti 2014 eller senare. Kompensationen kan beviljas om man har avlagt sina högskolestudier inom den målsatta tiden och lyft studielån med statlig borgen för minst 2 500 euro. Tidsfristen fastställs enligt den examen som ska avläggas, och tiden kan förlängas till exempel på grund av värnplikt, sjukdom eller barnafödsel.   Beloppet av studielånskompensationen är 40 procent av det studielånsbelopp som överskrider 2 500 euro. Maximibeloppet för studielånskompensationen beror på omfattningen på den examen som avläggs. Till exempel i en yrkeshögskoleexamen på 210 studiepoäng är maximibeloppet av studielånskompensationen 4 120 euro, och i en högre högskoleexamen på 300 studiepoäng 6 200 euro. Utredningen av studielånskompensationen (FPA/forskningsenheten) på finska

Källa: Valtioneuvosto.fi