NordenBladet — Olika åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan öka de anställdas välbefinnande och hälsa samt minska sjukfrånvaro, långvarig arbetsoförmåga och avgång från arbetet. En forskningsöversikt som publicerades den 26 januari har identifierat de bevisligen effektivaste stödåtgärderna.Det är möjligt att stödja arbetsförmågan på flera olika sätt. Av en forskningsöversikt som gjorts av forskare vid Arbetshälsoinstitutet framgår det att en kombination av olika åtgärder, till exempel samtidig utveckling av arbetsmiljö, arbetsmetoder, arbetstider och levnadssätt, ofta är effektivare än enskilda åtgärder.Följande åtgärder hade bevisligen de starkaste positiva effekterna på hälsan och arbetsförmågan:främjande av sunda levnadsvanormodell för ersättande arbete/anpassning av arbetepartiell sjukdagpenningindividuell stresshanteringvissa former av individuell psykoterapi.Undersökningen omfattade sammanlagt 14 olika typer av stödåtgärder för arbetsförmågan. Tio av dessa hade bevisligen åtminstone en måttlig inverkan.Åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan ge ekonomiska fördelar –

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet har som mål att utreda hur kunskapsbaserat beslutsfattande kan stödjas med hjälp av dataanalys.Arbetsgruppen ska utreda hur man med hjälp av ett ännu mer omfattande utnyttjande av registermaterial och dataanalys kan stödja kunskapsbaserat beslutsfattande. Arbetsgruppen kartlägger dessutom hurdana informationsbehov ministerierna har som kunde dra nytta av dataanalysen och hur snabbt de kan tillgodoses.Bakgrunden till detta är forskningsgruppen för covidekonomin som inrättades våren 2020 på grund av covid-19-pandemin, dvs. Helsinki Graduate School of Economics (GSE) lägesrum-projekt, där man analyserade data till stöd för det samhälleliga beslutsfattandet. Lägesrummet hade forskare förutom från GSE också bland annat från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), Åbo universitet och Statistikcentralen. Lägesrummets verksamhet har delvis baserat sig på dispens på grund av covid-viruset, och under verksamheten identifierade man ett behov av att utreda möjligheterna till motsvarande dataanalysverksamhet till stöd för beslutsfattandet även under normala förhållanden. Arbetsgruppen har till uppgift att kartlägga alternativ för genomförandet av ett pilotförsök med datarum som utnyttjar lärdomarna från lägesrummet, samt att undersöka vilken aktör inom statsförvaltningen som kunde ansvara för den praktiska verksamheten vid det datarum som ska testas. Arbetsgruppen har företrädare för finansministeriet, statsrådets kansli, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet samt Statistikcentralen, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral VATT.Arbetsgruppen ska under arbetets gång dessutom höra akademiska forskares synpunkter på främjandet av nyttjandet av data samt på god praxis som kommit till under lägesrummets verksamhet.Finansministeriet tillsatte arbetsgruppen den 24 januari 2022. Arbetsgruppens mandatperiod tar slut den 31 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att stoppa förlusten av biologisk mångfald krävs att den biologiska mångfalden förstås som en fråga som gäller såväl kultur och ekonomi som politik. Dessutom måste olika aktörer, såsom företag, markägare och investerare, förbinda sig till att genomföra den ekologiska omställningen. Så här summerar Biodiversitetsarenan sina slutsatser. Biodiversitetsarenan samlade ett stort antal sakkunniga från olika delar av samhället för att diskutera de bakomliggande orsakerna till förlusten av biologisk mångfald och vilka åtgärder som behöver vidtas.Resultaten och slutsatserna av Biodiversitetsarenan, som har sammankallats av miljöministeriet, används vid beredningen av en nationell strategi för biologisk mångfald och ett handlingsprogram. En ny strategi och ett nytt handlingsprogram utarbetas eftersom den föregående strategin och det föregående handlingsprogrammet, som gällde till 2020, inte har lyckats stoppa förlusten av biologisk mångfald.Den nationella strategin för biologisk mångfald strävar efter en ekologisk omställning i det finländska samhället. Biodiversitetsarenan hade som uppgift att lägga grunden för de mål som sträcker sig till 2030, och de vägval som målen förutsätter. Det har inte gjorts tillräckligt omfattande utredningar gällande den ekologiska omställningen.I Biodiversitetsarenan deltog 34 sakkunniga från förvaltningen, olika sektorer, det civila samhället och forskarsamhället. I arbetet definierade man den ekologiska omställningen och tog fram förändringsstigar som leder till en kultur, attityder och en kunskapsbas som anknyter till ekologisk övergång, en ekonomi som beaktar naturen, institutionernas och styrningens roll i den ekologiska omställningen samt en mångfald av arter och naturtyper i en tid av klimatförändringar.Långsiktig, systematisk och inkluderande styrningResultaten av Biodiversitetsarenan påminner om att de mål som hänför sig till hållbarhetens olika dimensioner ibland står i konflikt med varandra och att en rättvis omställning innebär olika saker för olika grupper. Det finns verktyg för att främja förändringarna, och man behöver inte vänta på internationella och nationella avtal och strategier för att införa dem. I flera initiativ har medborgarna agerat smidigare än den offentliga styrningen. En viktig uppgift för den politiska styrningen är att säkerställa gemensamma spelregler och incitament för att styra mot ekologisk hållbarhet. Enligt BiodiversitetsarenanBehövs en långsiktig ändringsplan och ett nationellt engagemang som sträcker sig över flera valperioder för att främja den ekologiska omställningen.Ska olika intressegrupper kunna delta i planeringen och uppföljningen av åtgärderna redan i ett tidigt skede.Ska åtgärderna inom biodiversitetspolitiken vara verkningsfulla.Ska rådgivningen, utbildningen och kommunikationen ökas för att förbättra förståelsen för kunskapen om biologisk mångfald och därmed också förändra värderingarna och attityderna.Ett stort antal intressegrupper deltar i strategin för biologisk mångfaldBeredningen av den nationella strategin för biologisk mångfald inleddes i underarbetsgrupper som arbetade 2021 och som följde samma fördelning av teman som Biodiversitetsarenan. Miljöministeriet sammanställer för närvarande ett strategiutkast utgående från underarbetsgruppernas arbete. Våren 2022 bjuds centrala intressegrupper in för att delta i beredningsarbetet. Målet är att den nationella strategin för biologisk mångfald är färdig hösten 2022. Handlingsprogrammet med syfte att genomföra strategin inleds snart efter detta.Slutrapport Marttila T. och Lukkarinen J. (red.) 2022: Ekologinen siirtymä luonnon monimuotoisuuspolitiikassa: Biodiversiteettiareenan 2021 tulokset.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nästan 600 företag och 112 kommuner och samkommuner som har anslutit sig till de frivilliga energieffektivitetsavtalen hade vid utgången av 2020 effektiviserat sin årliga energianvändning med sammanlagt cirka 8,9 terawattimmar genom de åtgärder som de genomfört 2017–2020. Energibesparingen motsvarar den årliga energianvändningen i 450 000 eluppvärmda småhus.Vid utgången av 2020 hade de åtgärder som vidtagits 2017–2020 minskat de årliga koldioxidutsläppen för de företag och samfund som är anslutna till avtalen med cirka 2 miljoner ton och deras årliga energikostnader med uppskattningsvis över 350 miljoner euro.”Energieffektivitetsavtalen har visat sig vara effektiva. Finland är också ett av få EU-länder där det frivilliga avtalsförfarandet fungerar och ger goda resultat även under denna period. Den årliga besparing som uppnåddes 2020 motsvarar cirka 2,5 procent av den totala energianvändningen i Finland under 2020”, säger näringsminister Mika Lintilä.Över 760 miljoner euro har investerats i energieffektivitet under fyra årDe företag och kommuner som har anslutit sig till avtalen har investerat sammanlagt cirka 764 miljoner euro i energieffektivitet under perioden 2017–2020. De största beloppen har investerats av den energiintensiva industrin och energisektorn. Flest åtgärder har däremot genomförts inom servicesektorn och fastighetssektorn. De organisationer som har anslutit sig till avtalen har under de fyra åren genomfört sammanlagt närmare 15 000 åtgärder för att effektivisera energianvändningen.Under 2017–2020 har arbets- och näringsministeriet beviljat stöd till ett sammanlagt belopp av 77,6 miljoner euro för investeringar i energieffektivitet som har gjorts av sådana företag och samfund som är anslutna till näringslivets, kommunsektorns eller fastighetssektorns energieffektivitetsavtal. Stöd har beviljats för 764 projekt, som inte skulle ha genomförts utan stödet. Delmålet för avtalsperioden 2017–2025 har nåttsBranschorganisationer som har anslutit sig till avtalen är Skogsindustrin, Livsmedelsindustrin, Energiindustrin, Kemiindustrin, Teknologiindustrin, Finsk handel, Turism- och restaurangförbundet MaRa, Finlands näringsliv, Kommunförbundet och RAKLI.De aktörer som har anslutit sig till energieffektivitetsavtalen har satt upp egna energibesparingsmål på minst 7,5 procent fram till 2025. Målet beräknas utifrån energianvändningen året innan aktören anslöt sig till avtalet. Man är på god väg att uppnå effektiviseringsmålet. I de flesta av branscherna har delmålen uppnåtts med råge.Vad är energieffektivitetsavtal? Energieffektivitetsavtalen är en viktig del av Finlands energi- och klimatstrategi och den främsta metoden för att främja en effektiv energianvändning i Finland. Avtalen är ett sätt att fullgöra de krav på energieffektivitet som fastställts i EU:s energieffektivitetsdirektiv och övervaka att de uppfylls. Ett stort antal kommuner samt företag inom industrin, energisektorn och servicesektorn har förbundit sig till avtalen. De står för cirka 60 procent av den totala energianvändningen i Finland. Den innevarande avtalsperioden pågår till och med 2025.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen strävar efter att genom en reform av 5 kap. i utlänningslagen påskynda uppehållstillståndsprocesserna så att handläggningstiden för uppehållstillstånd på grund av arbete förkortas till i genomsnitt 30 dygn före utgången av regeringsperioden. Reformen ökar också användningen av automation och gör det möjligt att certifiera arbetsgivare, vilket underlättar ansökningsprocessen. Regeringen har som mål att öka den arbets- och utbildningsbaserade invandringen. Därför föreslås ändringar i 5 kap. i utlänningslagen och i vissa andra bestämmelser och lagar. Ett utkast till regeringsproposition om dessa ändringar sänds nu på remiss. Syftet med ändringarna är att snabba upp de arbetsrelaterade uppehållstillståndsprocesserna så att behandlingstiden för ansökningarna är i genomsnitt 30 dygn i slutet av regeringsperioden. I propositionsutkastet föreslås det att det i lagen ska föreskrivas om de allmänna villkoren för beviljande av alla uppehållstillstånd på grund av arbete. Samtidigt föreskrivs om arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter i samband med uppehållstillståndsprocessen.Över 80 procent av besluten på grund av arbete och utbildning är positivaUtredningar visar att mer än 80 procent av uppehållstillstånden på grund av arbete och utbildning avgörs positivt. De nya bestämmelserna gör det möjligt att utnyttja delautomatiseringen i större utsträckning än tidigare. Tillståndsmyndigheterna ska också utnyttja uppgifter från andra myndighetsregister, vilket innebär att de inte längre behöver begäras av den sökande eller arbetsgivaren. I lagen ska den sökande anvisas att i första hand lämna in sin ansökan elektroniskt, vilket innebär att också arbetsgivaren ska sköta sina ärenden elektroniskt. Det ska dock fortfarande vara möjligt att göra en pappersansökan.I lagen föreslås också bestämmelser om certifiering av arbetsgivare, genom vilka det föreskrivs om förutsättningarna för certifiering samt om beviljande, verkan och återkallande av certifiering. Certifieringen av arbetsgivare bidrar också till att försnabba tillståndsprocessen. Nya typer av tillstånd tas in i lagenBestämmelserna om uppehållstillstånd för företagare och tillväxtföretagare preciseras och de som avlagt examen eller slutfört ett forskningsarbete i Finland får ett eget tillstånd. Även uppehållstillstånd för specialsakkunnig ska fogas till lagen som ett separat tillstånd samtidigt som det föreskrivs noggrannare än för närvarande om hur lönen bestäms. Reformen möjliggör också muntliga höranden som hör till tillståndsprocessen så att hörandet vid beskickningen också kan ske via en distansförbindelse. Vid behov kan hörandet ske i en extern tjänsteleverantörs lokaler, om lokalen, arrangemangen, förbindelserna och säkerheten har säkerställts. Enligt gällande lagstiftning ska resedokumentet vara giltigt under hela den tid som uppehållstillståndet beviljas. I utkastet till proposition föreslås det att det i fortsättningen ska räcka med att resedokumentet är i kraft när det första uppehållstillståndet beviljas.Utnyttjande av arbetskraft förebyggs genom förbättrad tillsyn  Samtidigt som arbetskraftsinvandringen främjas strävar Finland efter att bekämpa utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Därför föreslås det preciseringar också i bestämmelserna om tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft. Möjligheten att fatta ett beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd, enligt vilket uppehållstillstånd på grund av arbete under den bestämda tiden inte beviljas för anställning hos den arbetsgivare som beslutet gäller, ska utvidgas till att utöver uppehållstillstånd för arbetstagare också gälla alla andra uppehållstillstånd på grund av arbete. Förutom arbets- och näringsbyrån kan även Migrationsverket i fortsättningen fatta beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd. Reformförslagen sänds nu på remissDe föreslagna lagändringarna och författningsändringarna är på remiss mellan den 24 januari och 7 mars 2022. Utlåtande lämnas in genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Även andra än de som nämns nedan i sändlistan kan lämna ett utlåtande.Regeringspropositionen förväntas gå vidare till riksdagen i början av maj. Lagreformerna avses träda i kraft vid ingången av oktober. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriets nya verksamhetsmodell är ett verktyg för att förbättra förmågan att förutse och konkretisera framtidsriktningen, förstå globala marknadsmöjligheter och våra egna konkurrensfördelar. Tillväxtportföljarbetet skapar ett bättre faktaunderlag och intensifierar samarbetet mellan den privata och den offentliga sektorn.Verksamhetsmodellen som tagits fram under ledning av arbets- och näringsministeriet ska försöka hjälpa identifiera lovande tillväxtmöjligheter utifrån en gemensam dialog mellan företag, experter och beslutsfattare. Det viktiga med att identifiera tillväxtmöjligheter är att vi förutser utvecklingen på den globala marknaden, bedömer våra konkurrensfördelar och förstår tillväxtmöjligheternas breda konsekvenser för vår ekonomi och vårt samhälle. Verksamhetsmodellen är ett verktyg som bidrar till hållbar tillväxt och välfärd utifrån kompetens och innovationer.  Den snabbt föränderliga omvärlden innebär krävande utmaningar för Finlands konkurrenskraft och välfärd på 2020-talet och därefter. Den nya tekniken utvecklas och marknaden och omvärlden
förändrar sig snabbt. Den gröna omställningen och digitaliseringen bryter gamla strukturer och förändrar näringar. I denna turbulenta tid har såväl företag som förvaltningen det svårare att göra val och fatta beslut.  ”Att kunna se framtidens tillväxtmöjligheter och spjutspetsar är en del av närings- och innovationspolitiken. Det hör inte till den offentliga sektorn att  göra tillväxtval, men vi kan hjälpa till med att skapa ett bättre faktaunderlag för de val som företag gör och utveckla en mer innovationsvänlig omvärld”, säger överdirektör Ilona Lundström som svarar för närings- och innovationspolitiken. Energiomställningen och hälso- och välfärdssektorn är till exempel områden som har en globalt betydande kommersiell potential. Att utveckla globalt framgångsrika lösningar kräver en övergripande ekosystembaserad utvecklingssyn som går ut på att företagen, utvecklarna och förvaltningen har lika mål och att de vidtar lika åtgärder.  Regleringen spelar en allt viktigare roll när det gäller att skapa nya typer av teknik, marknader, affärskoncept och andra innovationer samt att utveckla nya framväxande tillväxtområden och tillväxtekosystem. Målet med en innovationsvänlig reglering är att skapa en innovations- och affärsmiljö som ger konkurrensfördelar på internationellt plan och lockar nya företag och investeringar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar har hittills nått ett stort antal kommuner och andra målgrupper inom klimatarbetet Programmet har finansierat cirka 120 klimatprojekt runt om i Finland 2019–2021. Lärdomarna och verksamhetsmodellerna från projekten främjar och påskyndar kommunernas och regionernas övergång mot en klimatsäker framtid.Projekten har genomförts av kommuner, landskapsförbund, nationella organisationer som främjar klimatarbetet samt forskningsinstitut. Utöver de stora städerna har också små och medelstora kommuner gått med i programmet.”Genom programmet har allt fler kommuner kunnat delta i klimatarbetet och utvecklandet av nya klimatlösningar. Kommunerna och regionerna gör ett betydande klimatarbete och kommunerna har en avgörande roll i arbetet för att uppnå Finlands mål om klimatneutralitet. Avsikten är att åter utlysa understöd för kommunernas klimatprojekt och projekt inom cirkulär ekonomi på våren”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Projektens målgrupper har varit företag, kommuninvånare, beslutsfattare i kommuner, grundskoleelever och unga kommuninvånare, personer som bor i småhus, husbolag samt kommunernas interna funktioner, såsom lokalservice, måltidstjänster och rådgivningsbyråtjänster.Genom de regionala projekten har man har lyckats engagera flera små kommuner i klimatarbetet. Snart har det genomförts projekt i varje landskap. Programmet har gjort det möjligt att vidta klimatåtgärder i kommuner och regioner vars egna resurser inte har räckt till för det.Samarbetet och dialogen mellan kommunerna har ökatMed finansieringen från programmet Kommunernas klimatlösningar har man hittills inlett sammanlagt 14 projekt på nationell nivå, 85 lokala projekt och 24 mindre försöksprojekt. Projekten främjar klimatarbetet inom temana klimatledning, företagssamarbete, kommuninvånarnas delaktighet, energieffektivitet och hållbara färdsätt.Projekten har främjat hållbara livsstilar och delaktigheten i klimatarbetet bland annat bland unga kommuninvånare och hushåll. Projekten har dessutom ökat partnerskapet och samarbetet mellan kommunerna och staten när det gäller att främja och påskynda det lokala och regionala klimatarbetet. Enligt Olli-Pekka Pietiläinen, projektchef för programmet Kommunernas klimatlösningar, har ett av programmets viktigaste åtgärder varit att inleda projekt även utanför föregångarkommunerna.”Genom finansiering med låg tröskel har man lyckats främja klimatarbetet i kommunerna. Klimatarbetet har under de senaste åren på ett glädjande sätt utvidgats också norrut, trots att tyngdpunkten fortfarande ligger i södra Finland. Projekten har utvecklat användbara verktyg och verksamhetsmodeller som alla kommuner kan använda, samt ökat samarbetet och dialogen mellan kommunerna”, säger Pietiläinen.På basis av responsen från kommunerna ansåg man att programmet Kommunernas klimatlösningar har en central roll i spridningen av god praxis. Kommunerna upplevde att projektresultaten var lätta att vidareutveckla, även om avsaknaden av permanenta personalresurser för klimatarbetet ansågs vara en utmaning för etablering av verksamheten.PlockProjektet Lisää vilinää Kotkan ja Haminaan joukkoliikenteeseen!Målet med projektet var att med hjälp av kollektivtrafik minska utsläppen från trafiken i Kotka, Fredrikshamn och Pyttis. Inom ramen för projektet gjordes kollektivtrafiken mer attraktiv i Kotkaregionen, och en plan för att införa kollektivtrafiken togs också fram. Tillgången till information om kollektivtrafiken förbättrades. Dessutom utredde projektet åtgärder för att minska utsläppen från kollektivtrafiken i syfte att konkurrensutsätta lokaltrafiken. De kommande ändringarna minskar växthusgasutsläppen från kollektivtrafiken i regionen med cirka 80 procent jämfört med nuläget. Kotka har planerat att övergå till helt elektronisk kollektivtrafik före 2023.Försöksprojektet Skolmåltider 2030Teea Kortetmäkis och Ilja Saralahtis försöksprojekt Skolmat 2030 resulterade i en modell för att halvera utsläppen från skolmat. Modellen utvecklades i samarbete med skolmåltidspersonalen så att den går att tillämpa i praktiken och utvidga till hela landet. Grunden till idén lades av en typisk finländsk lista över skolmåltider (6 veckors omlopp), vars klimatpåverkan man beräknade.Projektet 1,5 asteen kuntaMålet med projektet var att påverka kommuninvånarnas och beslutsfattarnas attityder för att uppnå en hållbarare livsstil. En av projektets huvudåtgärder var hushållens livsstilsförsök som räckte tre månader. Projektet genomfördes i samarbete med Päijänne-Tavastlands förbund samt kommunerna Gustav Adolfs, Heinola, Hollola, Lahtis, Orimattila och Padasjoki. Kommunernas ledningsgrupper och fullmäktige utmanades dessutom att delta i ett offentligt livsstilstest, och under projektets gång samlade man in information om hur kommunerna möjliggör en hållbar livsstil. Mellersta Finlands förbunds projekt för klimatledarskap Målet med projektet var att uppmuntra kommunerna att genomföra systematiskt klimatarbete och integrera det i kommunernas kontinuerliga verksamhet. I projektet ökade man allmänt klimatkompetensen hos kommunerna i Mellersta Finland och integrerade klimatarbetet som en systematisk del av kommunernas verksamhet. Inom projektet utarbetades en liten guide till kommunernas klimatkommunikation (på finska). Arbetet utfördes till förmån för klimatarbetet i alla 23 kommuner i Mellersta Finland. Projektet nådde sammanlagt 140 kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda.Projektet Resurssmarta företags klimatgärningar (REIVI)Inom ramen för projektet skapades en handlingsmodell för att sätta fart på företagens och kommunernas klimatsamarbete. I projektet deltog 11 kommuner som ingår i nätverket Fisu samt flera pilotföretag, och handlingsmodellen skapades tillsammans med dem. Det skriftliga materialet lades ut på webbplatsen hiilineutraalisuomi.fi, och sammanlagt cirka 3 000 besökare har bekantat sig med det 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med grund i den nationella barnstrategin har man berett trettio åtgärder som ska främja tillgodoseendet av barns rättigheter i Finland. En av åtgärderna består i att genomföra en barnofferundersökning med syftet att stärka arbetet för att förebygga våld mot barn. Barnofferundersökningen genomförs genom en omfattande enkät till ett nationellt representativt urval av barn och unga som innehåller frågor om barnens och ungdomarnas offerupplevelser på olika livsområden och i olika livsmiljöer.  En barnofferundersökning har senats gjorts år 2013, och då svarade cirka 11 300 barn och unga i 6 och 9 klass på enkäten. Efter det har det inte gjorts någon egentlig barnofferundersökning, utan frågorna har behandlats i Institutet för hälsa och välfärds enkät om skolhälsa. ”Undersökningen är viktig eftersom det behövs kunskap om barns erfarenheter av våld för att kunna skydda barn mot våld. Våldet mot barn och unga har förändrats, delvis också på grund av coronakrisen. Därför behövs det nu en separat barnofferundersökning för att kunna få en helhetsbild av problemen”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin. Syftet med barnofferundersökningen är att få det kunskapsunderlag som behövs för att minska problemen och utveckla myndigheternas verksamhet på området. Tidigare barnofferundersökningar har gett viktig information inte bara åt forskare, utan också åt de som arbetar med barn och unga. ”Det är viktigt att arbetet för att minska våld mot barn bygger på evidens i stället för antaganden. Därför behövs det nationellt representativ data som stöd för myndighetsverksamheten. Eftersom barnen och ungdomarna är de bästa experterna när det gäller sina egna erfarenheter, är det ur ett etiskt perspektiv viktigt att de själva får ge svaren på de frågor som gäller dem”, säger Noora Ellonen från Tammerfors universitet och ledare för forskningsprojektet.  Barnofferenkäten skickas ut till cirka 600 skolor under våren 2022. Undersökningens rapport publiceras på webben våren 2023. Forskningsprojektet genomförs av Tammerfors universitet.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har förtydligat hur bestämmelserna om de lastkranar som används för personlyft ska tillämpas. Enligt ministeriet finns det i Finland i praktiken två alternativ för användningen av lastkranar för personlyft.I samband med marknadstillsynen över arbetskorgar under våren 2019 upptäckte man att det finns en risk för att bestämmelserna om utsläppande på marknaden och användningen av anordningarna kan ha tolkats fel på arbetsplatserna i Finland vid övervakningen och importen av anordningarna.   Man konstaterade då att en arbetskorg som temporärt fästs till en lastkran enligt vad som föreskrivs i undantagsbestämmelsen i statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008, tillämpningsförordningen) kan anses vara sådan utbytbar utrustning som avses i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008, maskinförordningen), vilket betyder att en kombination av en lastkran och en arbetskorg skulle omfattas av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som gäller personlyftanordningar.  Enligt arbetsskyddslagstiftningen är personlyft dock i regel inte tillåtet med de kranar som är avsedda för att lyfta laster. Inte heller en kombination av en lyftkran avsedd för att lyfta laster och en arbetskorg som fästs på den kan anses vara en sådan personlyftanordning som överensstämmer med maskinförordningen. Personlyft med maskiner som är avsedda för att lyfta laster är i Finland dock tillåtet i vissa fall och under vissa förutsättningar enligt vad som förskrivs i undantagsbestämmelsen i kapitel 3 a i tillämpningsförordningen. När undantagsbestämmelsen tillämpas förändras inte lyftanordningens användningsändamål. Till exempel en lastkran är således fortfarande en lyftanordning för laster, och en arbetskorg som fästs på den fortfarande arbetsutrustning. Två alternativ för att använda lastkranar för personlyftEnligt ministeriet finns det i Finland i praktiken två alternativ för användningen av lastkranar som personlyftanordningar: 
1) Lastkranar kan användas för personlyft om kombinationen av lastkranen och arbetskorgen är planerad så att den lämpar sig för personlyft och om den uppfyller de krav i maskinförordningen som gäller för personlyftanordningar.
2) Lastkranar som är avsedda för att lyfta laster kan i undantagsfall användas för personlyft om kraven i undantagsbestämmelsen i kapitel 3 a i tillämpningsförordningen uppfylls. Lastkranar som släppts ut på marknaden också som en personlyftanordning:arbetskorgen är CE-märkt utbytbar utrustning och försedd med manöveranordning,den som tillverkar arbetskorgen har haft för avsikt att korgen ska fästas eller monteras på den lastkran som är avsedd för last- och personlyft på så sätt att det är möjligt att använda lastkranens personlyftfunktion när den kombineras med arbetskorgen, den som tillverkar lastkranen eller som gjort ändringar i lastkranen har beaktat personlyfta-funktionen vid bedömningen av lastkranens överensstämmelse med kraven, och bedöm-ningen har omfattat kombinationen av arbetskorgen och lastkranen, av den EG-försäkran om överensstämmelse som gäller lastkranen framgår att maskinen är avsedd att användas även som en personlyftanordning, kombinationen genomgår de drifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som krävs enligt tillämpningsförordningen för lastkranar och personlyftanordningar. Lastkranar som kan användas för personlyft enligt undantagsbestämmelsen i tillämpningsförordningen:arbetskorgen är inte CE-märkt och saknar fast manöveranordning, lastkranen är endast avsedd för att lyfta laster (personlyft nämns inte i EG-försäkran om överensstämmelse eller i bruksanvisningen) den som tillverkar arbetskorgen har haft för avsikt att korgen kan fästas på en lastkran som är avsedd för att lyfta laster, användaren fäster arbetskorgen i ändan på lastkranens kranarm, arbetskorgen används endast i exceptionella fall när det inte är säkert eller ändamålsenligt att använda en personlyftanordning eller någon annan arbetsmetod,arbetsgivaren försäkrar sig om att lastkranen och arbetskorgen uppfyller kraven i kapitel 3 a i tillämpningsförordningen, arbetsgivaren inspekterar arbetskorgen och kontrollerar att den är fastsatt korrekt innan den börjar användas, och därefter en gång per år, lastkranen genomgår de drifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som krävs enligt tillämpningsförordningen, och vid besiktningarna beaktas användningen av arbetskorgen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De senaste åren har antalet salmonellafall ökat på nöt- och svingårdar i Finland. I en undersökning som publicerades den 25 januari identifierades flera omständigheter som borde uppmärksammas vid bekämpningen av salmonella. När smitta uppträder måste salmonellasaneringen genomföras effektivt och systematiskt. Särskilt uppmärksamhet bör fästas på bekämpning av skadedjur.Orsakerna till salmonellasmitta i djurstallar bör utredas och sjukdomsspridningen förhindras för att konsumenternas och djurens hälsa ska kunna skyddas, producenternas lönsamma verksamhet tryggas och Finlands livsmedelsproduktion och livsmedelsexport främjas. Detta konstateras i en färsk slutrapport som Livsmedelsverket, Arbetshälsoinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd samt Djurens hälsa ETT rf publicerat om projektet Spridning av salmonella till finländska nöt- och svingårdar.Enligt utredningen är källan till salmonellasmitta på gårdar med produktionsdjur oftast kolonihäckande fåglar och andra skadedjur. Pälsdjursuppfödning kan vara en direkt ursprungskälla till smitta som överförs av skadedjur.Salmonellasanering kan lyckas eller dra ut på tiden av olika orsaker, som man har identifierat i utredningen. Till de viktigaste sakerna som bör beaktas för att saneringen ska lyckas är att saneringen genomförs systematiskt och att man har en bra saneringsplan som man följer samt kompetent arbetsledning och tillräckligt med arbetskraft.Salmonellasanering kräver mer specialkompetens än tidigare och upptar mycket arbetstid, eftersom husdjursenheterna har blivit större och bildar kedjor. För sjukdomssaneringen behövs mera personer med specialkompetens samt resurser, utbildning och handledning. Under saneringen bör provtagningen inriktas på kritiska punkter och kostnadseffektiva saneringsmetoder utvecklas. Biosäkerheten i produktionslokalerna bör förbättrasBiosäkerheten i djurstallar och bedömningen av biosäkerheten som helhet bör enligt utredningen utvecklas. Skadedjur bör förhindras från att ta sig in i djurstallar och särskild uppmärksamhet bör fästas vid bekämpningen av dem. I villkoren för jordbruksstöd bör hälsofrämjande konstruktionslösningar, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt möjligheterna att sanera produktionslokalerna beaktas bättre än nu. De som arbetar på husdjursgårdar borde erbjudas biosäkerhetsutbildning. Med hjälp av utbildningen kan både djurstallar och arbetstagare skyddas bättre mot smittsamma sjukdomar.Utredningen har genomförts som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi