NordenBladet — Under vecka 3 rapporterades det i Finland 52 000 nya coronavirusfall jämfört med 57 000 nya fall den föregående veckan. Inom intensivvården har antalet covid-19-patienter minskat i hela landet, emedan antalet förblivit oförändrat inom övrig specialiserad sjukvård. Att ta den tredje vaccindosen är särskilt viktigt för personer som fyllt 60 år och för riskgrupperna.Under de senaste två kalenderveckorna (10–23.1) rapporterades 1963 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de två föregående veckorna rapporterades 1834 smittfall per hundratusen invånare.  Fram till den 26 januari har 86,7 procent av 18 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 84,1 procent åtminstone två vaccindoser och 51,4 procent tre vaccindoser. Under den senaste veckan (20–26.1) har vaccinationstäckningen för tredje dosen ökat med uppskattningsvis 6,7 procentenheter. Vaccinationstäckningen ökar nu en aning långsammare. Vaccinationstäckningen för den tredje dosen ökade nämligen med 9,2 procentenheter den föregående veckan.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med den preliminära utredningen, som utfördes vid Region- och kommunforskningscentralen Spatia i anslutning till Östra Finlands universitet, är att producera information till stöd för beslutsfattandet för ett försök med studielånskompensation enligt den norska modellen eller motsvarande regional studielånskompensation. Den preliminära utredningen överlämnades till forsknings- och kulturministern den 27 januari 2022.De viktigaste faktorerna som talar för försöket är enligt den preliminära utredningen de positiva erfarenheterna av studielånskompensationen och resultaten i den studieenkät som gjordes inom specialstödsområdet i Norge. Baserat på dessa upplevde de studerande att den regionala studielånskompensationen enligt den norska modellen sporrar till att flytta till glesbygdsområden. Det faktum att konsekvenserna av den regionala studielånskompensationen för de slutliga flyttningsbesluten inte är kända på förhand talar också för försöket, som är det enda sättet att få reda på vilken effekt och styrande effekt åtgärden har.Den preliminära utredningen skulle i enlighet med uppdraget innehålla bland annat en bedömning av hur genomförbara olika försöksalternativ är, i synnerhet med tanke på lagstiftningen och genomförandet. I förundersökningen kartlades på ett heltäckande sätt de lagstiftningsmässiga förutsättningarna för försöket.Enligt kartläggningen kom det inte fram några lagstiftningsmässiga hinder som helt skulle hindra att ett försök med regional studielånskompensation kan genomföras. Frågor som gäller de grundläggande fri- och rättigheterna och likabehandling ställer emellertid ramvillkor för sättet att genomföra försöksmodellen, och en del av de val och begränsningar som görs i den försöksmodell som väljs kan förutsätta en ännu noggrannare bedömning av frågor som rör de grundläggande fri- och rättigheterna i den fortsatta beredningen.I den preliminära utredningen presenteras de olika alternativen för en försöksmodell samt forskarlagets förslag till försök med en modell med regional studielånskompensation. I den preliminära utredningen föreslås att ett försök genomförs inom ett område där det är svårt att få kompetent arbetskraft. Ett villkor för att få den regionala studielånskompensationen är att studielåntagaren bor inom försöksområdet. Arbetsplatsen kan vara belägen utanför försöksområdet, vilket innebär att distansarbete i glesbygden eller pendling från glesbygden omfattas av kompensationen.Kostnaderna för försöket med studielånskompensation beror på kompensationens storlek, antalet förmånstagare och försökets längd. Dessutom uppstår kostnader bland annat för uppföljning och utvärdering av försöket, myndigheternas verksamhet och eventuella ändringar i systemen samt för genomförandet av bestämmelserna. I studien föreslås att konsekvenserna av försöket ska utvärderas genom att man följer upp hur de som deltar i försöket och de som hör till kontrollgruppen beter sig på arbetsmarknaden under försökets gång med hjälp av en jämförelse mellan situationen före och efter försöket samt genom att jämföra beteendet med den så kallade kontrollgruppen. Avsikten är också att granska hur den regionala studielånskompensationen påverkar till exempel utbudet av arbetskraft, tillgången på arbetskraft och andra delfaktorer i den regionala ekonomins tillväxt.Undervisnings- och kulturministeriet gör utifrån de uppgifter och förslag som finns i den preliminära utredningen en bedömning av förutsättningarna för att inleda beredningen av lagstiftningen om ett försök.Preliminär utredning om försök med regional studielånskompensation (SPATIA-rapporter 1/2022)  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagarna om tillståndsplikt för fastighetsköp och om statens förköpsrätt räcker i framtiden inte till för att helt och hållet tillgodose behoven att trygga försörjningsberedskapen. Detta konstateras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets rapport Tryggande av försörjningsberedskapen som en del av tillsynen över fastighetsegendomen, som publicerades den 27 januari.Den lagstiftning om tillståndsplikt för fastighetsköp utanför EU- och EES-området, om statens förköpsrätt samt om inlösningsmöjligheten för att säkerställa den nationella säkerheten, som trädde i kraft 2020, har gjort det möjligt att trygga försörjningsberedskapen på ett bättre sätt. Problemet är dock att i synnerhet bostadsaktier och hyresverksamhet för närvarande helt eller delvis står utanför tillsynslagstiftningen. För detta ändamål skulle det behövas en egen speciallagstiftning. Dessutom bör den nationella säkerheten ingå i förfarandena enligt markanvändnings- och bygglagen och i villkoren för försvarsministeriet att bevilja tillstånd för anskaffning av fastighet.I projektet utreddes hur man genom gällande lagstiftning ska kunna trygga sådan verksamhet och sådana fastigheter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. I Finland görs ett betydande arbete för att säkerställa försörjningsberedskapen, men begreppets innehåll och därigenom kritisk fastighetsegendom har inte definierats på något uttömmande sätt. Dessutom förändras omvärlden snabbt: den tekniska utvecklingen samt förändringarna i säkerhetsläget och på fastighetsmarknaden sätter press på  tillsynen. Kommunerna ansågs ha en betydande roll eftersom de äger fastighetsegendom som är av väsentlig betydelse med tanke på försörjningsberedskapen och de ansvarar för planeringen av områdesanvändningen och tillståndsprocesserna inom sitt område. Samtidigt ansågs kommunernas roll vara så till vida diffus att de inte upplevdes ha konkreta verktyg eller skyldigheter för att genomföra tillsynen.I slutrapporten betonas att försörjningsberedskapen är en viktig del av den nationella säkerheten. När metoderna för hybridpåverkan ändras måste försörjningsberedskapen och skyddet av den beaktas också i lagstiftningsprojekt. Publikationen har utarbetats inom ramen för att genomföra statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har fogats tre nya områden till inrikesministeriets förordning om begränsning av trafik och vistelse. Genom förordningen utvidgas dessutom vissa områden som omfattas av begränsningar. Förordningen träder i kraft den 1 februari 2022.De nya områdena i förordningen är Jyväskylä nya fängelse, Kalajoki hamn och Sillböle bassäng. Begränsningsområdena utvidgas när det gäller Karleby hamn- och storindustriområde och områden för republikens presidents tjänstebostäder i Helsingfors och Nådendal medan begränsningsområdet minskas kring Kervo fängelse. Det nedlagda fängelset i Laukaa ska inte i fortsättningen omfattas av begränsningar av trafik och vistelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kontrollräkningen av rösterna i välfärdsområdesvalet 2022 är klar. Det valresultat som valnämnderna för välfärdsområdesvalet har fastställt finns nu i resultattjänsten på webbplatsen valfinland.fi.Det fastställda resultatet av välfärdsområdesvalet 2022 på webben 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya webbplatsen strukturfonder.fi samlar information om den nya programperioden för EU:s regional- och strukturpolitik. Webbplatsens funktioner och struktur har förbättrats och utseendet följer programperiodens visuella profil.”EU:s nya programperiod håller på att inledas och programarbetet stöds nu också av den nya webbplatsen. Webbtjänsten riktar sig till alla som arbetar med eller är intresserade av EU:s regional- och strukturpolitik. På webbplatsen finns täckande information, såsom anvisningar för ansökan om stöd och stödtagarna samt projektresultaten”, berättar regionutvecklingsdirektör Johanna Osenius från arbets- och näringsministeriet.I delen Verksamhet i regionerna på webbplatsen finns regionvis information om aktuella frågor som hänför sig till den nya programperioden, prioriteringarna i de utvecklingsåtgärder som finansieras på landskapsnivå samt om ansökan om finansiering. Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 EU:s regional- och strukturpolitiska program syftar till att reformera näringsstrukturen i regionerna, förbättra sysselsättningen och kompetensen samt öka delaktigheten. Finansieringen kommer från tre fonder som kompletterar varandra: Europeiska socialfonden (ESF+), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Fonden för en rättvis omställning (FRO).Webbtjänsten finns inledningsvis på finska och svenska. De engelskspråkiga sidorna publiceras senare under våren 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet diskuterade i dag målen för Istanbulkonventionen och det program för bekämpning av våld mot kvinnor som verkställer konventionen. Ordförande för ministerarbetsgruppen är justitieminister Anna-Maja Henriksson.Genomförandet av programmet är inriktat på att utbilda myndigheter som arbetar med förundersökningar och straffprocesser samt anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten. Ett annat viktigt inslag har varit en kommunikationskampanj för att uppmärksamma hur utomstående som bevittnar sexuella trakasserier kan ingripa i situationen och hjälpa offret.Programmet för bekämpning av våld mot kvinnor

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat Riihimäki stad tillstånd att lösa in områden på sammanlagt 48,2 hektar. Miljöministeriet ansåg att kravet på ett allmänt behov att anskaffa områdena till staden uppfylldes bland annat med tanke på områdenas läge i Finlands starkaste tillväxtzon.Inlösningen gäller sex fastigheter. Kukkola gård, som har en areal på sex hektar, ligger vid Merkos köpcentrum.  De övriga områdena som ska lösas in är obrutna områden från olika gårdar. Områdena ligger i närheten av den planskilda anslutningen i Arolampi i södra delen av Riihimäki.  
I generalplanen har Kukkola gård anvisats som ett nytt område för kommersiella tjänster. Gården omges av områden som ägs av Riihimäki stad, och staden anser att gården är en viktig del av utvecklandet av de näringstjänster som redan finns i området.De övriga områdena som ska lösas in ska enligt generalplanen bli nya arbetsplatsområden. Staden har för avsikt att bedriva sådan näringsverksamhet som tjänar logistiken i området vid Arolampi. Staden har motiverat ansökan bland annat med att efterfrågan på tomter för näringsverksamhet ökar i närheten av anslutningen i Arolampi.Områdena som ansökan om inlösen gäller ligger inom zonen Helsingfors–Tavastehus–Tammerfors, som beskriver Finlands regionstruktur, samt i Finlands tillväxtkorridor som sträcker sig vidare från Helsingfors till Seinäjoki. Finlands tillväxtkorridor är det största enhetliga ekonomiska området och pendlingsområdet i landet. Ungefär hälften av arbetsplatserna i Finland finns inom området och cirka 50 procent av de finländska företagens omsättning sker där.De områden som ska lösas in ägs av flera personer och ett dödsbo, och man har inte lyckats förvärva områdena genom frivilliga affärer.Miljöministeriet avgör de ansökningar där kommunerna ansöker om tillstånd att lösa in mark som behövs för samhällsbyggande eller för kommunens planmässiga utveckling. Ministeriet bedömer om ansökan uppfyller de förutsättningar för inlösen som anges i markanvändnings- och bygglagen. Det lämnas in i genomsnitt fyra ansökningar per år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tidsfristen för den utomstående utredningen om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet, som inrikesministeriet och finansministeriet låter göra, har förlängts. Utredningen ska vara klar den 7 februari 2022. Den ursprungliga tidsfristen var den 31 januari.Utredarna är lantrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo.I utredningen kartläggs användningen och allokeringen av polisens anslag och bedöms varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter. Målet är att ta fram utvecklingsförslag som kan påverka polisens verksamhetskostnader, en effektiv allokering av resurserna samt balansen mellan utgifterna och inkomsterna. Dessutom kan utredarna lägga fram förslag om den administrativa utvecklingen av polisen. Utredarna bedömer personalkostnaderna, polisverksamhetens resultat och genomslag, lokalkostnaderna, IKT-utgifterna och investeringarna, antalet utvecklingsprojekt, hur lagstiftningsändringarna påverkar kostnaderna och polisens arbetsmängd samt vilka effekter budgeteringssättet har.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Omröstningen om idéer för att stärka barns och ungas rättigheter har öppnats. Delaktighetskampanjen för barn och unga ingår i genomförandet av Finlands första nationella barnstrategi. Republikens presidents maka Jenni Haukio är kampanjens beskyddare.”Att höra barns och ungas röst främjar delaktighet och jämlikhet och ger en känsla av att de egna tankarna har betydelse och genomslagskraft. I vår tid upplever alltför många barn att de inte har något att säga till om i fråga om beslutsfattande som gäller dem själva. Barnstrategins delaktighetskampanj stärker känslan av att bli hörd. Kampanjen är ett värdefullt och nödvändigt projekt”, konstaterar kampanjens beskyddare, republikens presidents maka Jenni Haukio.Barn och unga ombads ge sina synpunkter och komma med idéer om vad som borde göras för att kunskapen om barnets rättigheter ska öka och för att rättigheterna ska beaktas i alla barns liv. Vi har fått många idéer av barn och unga. Alla idéer som kommit in har gåtts igenom tillsammans med en expertjury och dess medlemmar har valt ut de idéer som går vidare. Nu får barn och unga rösta om de tretton idéer som går att genomföra.”Jag vill tacka alla barn och unga som har skickat in sina idéer. De var många till antalet och alla var mycket bra. Alla idéer kan inte genomföras i det här skedet, men vi har sparat alla förslag som skickats in och de förs eventuellt vidare i någon annan form. Juryn har nu valt ut de idéer som riktar sig till barn och unga på ett så omfattande och jämlikt sätt som möjligt och som kan genomföras under år 2022”, berättar Johanna Laisaari, som är generalsekreterare för barnstrategin.Omröstningen ordnas 26.1–9.2.2022. Du kan delta i omröstningen på den nationella barnstrategins webbplats.På basis av omröstningen bland barn och unga väljs 2–6 idéer ut som kommer att verkställas som en del av genomförandet av den nationella barnstrategin under år 2022.Resultatet av omröstningen offentliggörs den 14 februari 2022 kl. 9.30–10.30 på Statsrådets Youtube-kanal. Tillställningen leds av Jussi-Pekka Rantanen och Ansa Kynttilä medverkar på distans. Barn och ungdomar från musikteatern Shed Helsinki kommer också att uppträda under sändningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi