NordenBladet — Statsrådet har i dag tillsatt en ny delegation för medborgarsamhällspolitik för följande fyraårsperiod 27.1.2022–26.1.2026.Syftet med delegationen är att främja samarbetet mellan det civila samhället och myndigheterna och att förbättra det civila samhällets verksamhetsförutsättningar. Delegationen främjar också dialogen mellan förvaltningen och det civila samhället. Delegationen finns i anslutning till justitieministeriet. Ordförande för delegationen är Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade vid sitt allmänna sammanträde den 27 januari 2022 ett principbeslut om statens deltagande i finansieringen av Uleåborg stads kulturhuvudstadsprojekt 2026. Den statliga finansieringen av projektet är högst 20 miljoner euro 2020–2026. Beslut om finansieringen fattas inom utgiftsramen för statsfinanserna i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna genom att samordna dem med andra utgiftsbehov inom den offentliga ekonomin.En förutsättning för den statliga finansieringen är att Uleåborgs stads medfinansiering av projektet är minst lika stor som den statliga finansieringen. En ytterligare förutsättning är att i projektet också deltar ett stort antal regionala och lokala aktörer som har egna resurser. I enlighet med Uleåborg2026-programmet ska det statliga stödet gagna alla de 33 kommuner som deltar i projektet.Bakgrund till Uleåborgs kulturhuvudstadsprojektDen 13 oktober 2021 utsåg undervisnings- och kulturministeriet Uleåborg stad till europeisk kulturhuvudstad 2026 utifrån den europeiska juryns rekommendation av den 2 juni 2021. Uleåborg stads kulturhuvudstadsprojekt (Uleåborg2026) har omfattande kulturella och ekonomiska konsekvenser. Uleåborg stad genomför projektet tillsammans med 32 kommuner i Norra Finland.Uleåborg och partnerskapskommunerna ska skapa koncentrationer inom kreativ ekonomi, göra kulturarvet synligare och förbättra användningen av det och starta ett flertal projekt som kopplar ihop konst och kultur med hållbar utveckling, turism, teknik och vetenskap. Projektet ger resultat som man kan använda för att utveckla regionerna och städerna på ett kulturellt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.De ekonomiska konsekvenserna av projektet Uleåborg2026 uppskattas vara en tillväxt på 20 procent inom såväl den kreativa ekonomin som turismen. Antalet arbetstillfällen inom de kreativa branscherna förväntas öka med 30 procent fram till 2027. För arbetet med att bereda och genomföra projektet Uleåborg2026 svarar Uleåborgs kulturstiftelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Matti Hirvola har utnämnts till arbets- och näringsministeriets kommunikationsdirektör för fem år från och med den 15 februari 2022. Statsrådet beslutade om utnämningen den 27 januari 2022.Hirvola har arbetat i flera organisationer med uppgifter som gäller ledning och samordning av kommunikation. Han har varit flera ministrars och ministergruppers och riksdagens vice talmans specialmedarbetare med ansvar för kommunikation och medierelationer.Hirvola har arbetserfarenhet av fyra olika ministerier: statsrådets kansli, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.Dessutom har Hirvola arbetat som ledande sakkunnig vid en pr-byrå, i ledningsuppgifter inom FFC:s påverkanskommunikation och som kommunikationschef för partiorganisationen.Hirvola har också varit bland annat generalsekreterare för föreningen Teollisuuden palkansaajat TP ry och forskare i Kalevi Sorsa-stiftelsens projekt om den finländska arbetsmarknaden.Matti Hirvola är både filosofie magister och politices magister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av EU:s nya anvisningar är jord- och skogsbruksministeriet tvunget att göra vissa ändringar i de produktionskopplade djurbidragen i år. Dessa ändringar inverkar på bidragsansökan och bidragsgrunderna. Ansökan om nationella djurbaserade stöd och programbaserade ersättningar för djur som medfinansieras av EU fortsätter som förut, och detta påverkar inte grunderna för att fastställa dem.Grunderna för att fastställa EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar ska ändras för 2022. Ändringarna gäller ansökan om och utbetalning och fastställande av de årliga djurbidragen. Ändringarna påverkar inte de statliga anslag som reserverats för EU:s djurbidrag. Totalt sett förblir den stödsumma som används för EU-djurbidrag oförändrad.
 
Ändringarna i grunderna för fastställande gäller bidraget för nötkreatur, bidraget för mjölkkor, bidraget för tackor och bidraget för hongetter 2022. Tidsplanen för att utfärda en förordning av statsrådet och inleda ansökan drog ut på tiden eftersom kommissionen gav ut sina nya anvisningar så sent. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med kommissionen och de nationella myndigheterna utrett möjligheterna att göra ändringsbehoven rimligare. För att undvika negativ inverkan sökte man metoder som kan minska de konsekvenser som ändringen har för gårdarnas ekonomi. Syftet är också att undvika de negativa konsekvenser som riskerar särskilt produktionskedjan för nötkött. Förvaltningen kommer genom rådgivning och information att styra jordbrukarna till sådan verksamhet som kan minimera eventuella stödbortfall. De stödbortfall som oöverstigliga hinder orsakar enskilda gårdar bedöms och ersätts på normalt sätt. “Jag kan inte godkänna EU-kommissionens agerande i denna fråga. Det är inte rätt gentemot finländska matproducenter att vi på grund av kommissionens krav i sista stund måste ändra vårt välfungerande stödsystem för ett år. Ministeriet och Livsmedelsverket gör absolut sitt yttersta för att konsekvenserna för producenterna är så små som möjligt. Jag vill också betona att den stödsumma som reserverats för EU-djurbidrag kommer att ligga på samma nivå som i fjol och att de övriga stöden för nötkreatur inte förändras”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  
 
Slaktbidragen, ersättningen för djurens välbefinnande, avtalen om uppfödning av lantraser och de nationella husdjursstöden ändras inte eftersom ändringarna inte påverkar dessa stöd. 
 
Livsmedelsverket har redan tidigare (den 14 oktober 2021) informerat om det nya ansökningssystemet och ändringarna i perioderna för fastställande av djurbidrag. Dessa ändringar måste göras på grund av de brister i bidragssystemet som upptäcktes i samband med kommissionens kontrollbesök i Finland 2020. Utöver dessa har man varit tvungen att ändra bidragssystemet på grund av den tolkning som kommissionens rättstjänst gav om gällande lagstiftning i höstas. Enligt tolkningen kan bidrag inte betalas för samma djur under stödåret till fler än en gård. Bidraget betalas till djurets senaste innehavare och för den tid under vilken djuret varit i hens besittning.
 
Enligt kommissionen förutsätter den modell som baserar sig på utfodringsdagar i fortsättningen en fast referensdag som år 2022 är den 31 mars. Bidrag kan betalas endast för ett djur vars uppgifter i djurregistret är i ordning och som den dagen är registrerat på den gård som ansöker om bidraget. Denna modell tillämpas på andra djur förutom tjurar. På tjurar tillämpas därför 2022 en djurhållningstid på 30 dagar, vilket eliminerar problemet med ojämn fördelning av stödet. Till följd av ändringen ger även de tjurar som är födda efter den 31 mars rätt till stöd. 
 
Till skillnad från tidigare ska den som ansöker om bidrag årligen meddela att hen deltar i EU:s system med produktionskopplade stöd. Alla EU-djurbidrag för 2022 ska sökas via webbtjänsten Vipu. Ansökningstiden börjar den 10 februari och löper ut den 3 mars 2022. Livsmedelsverket arbetar som bäst med att ta fram villkoren för djurbidrag som läggs ut på ruokravirasto.fi före ansökan.
 
Perioden för fastställande av EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar kan börja först efter ansökningstiden. Perioderna för fastställande börjar alltså inte längre vid ingången av året, utan först den 1 april 2022 och fortsätter fram till utgången av året på samma sätt som nu. Närmare information om stödansökan och grunderna för fastställande av stöd finns i Livsmedelsverkets pressmeddelande och jordbrukarnas nyhetsbrev.
 
Grunderna för fastställande av djurbidrag för den nya budgetperioden 2023 kommer att ses över utifrån specialvillkoren i EU-förordningarna.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 27 januari utnämnde statsrådet magistern i samhällsvetenskaper Jyri Rantala till biträdande avdelningschef för kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli för tiden 15 februari 2022–7 oktober 2026.Rantala övergår till statsrådets kansli från befattningen som Skyddspolisens stabschef, som han skött sedan juni 2019. Dessförinnan tjänstgjorde Rantala vid Skyddspolisen som kommunikationschef 2014–2019 och som tf biträdande chef i maj–juli 2021. Åren 1993–2014 arbetade Rantala på Yle som politisk redaktör för tv-nyheterna, som korrespondent i Skandinavien och som inrikesredaktör för tv-nyheterna.Den biträdande avdelningschefen är statsrådets biträdande kommunikationsdirektör och leder kommunikationsavdelningens verksamhet som medarbetare till avdelningschefen. Den biträdande avdelningschefen deltar i samordningen, utvecklingen och skötseln av de uppgifter som hör till avdelningens ansvarsområde.Statsrådets kommunikationsavdelning ansvarar för statsrådets gemensamma kommunikation under ledning av statsministern och för statsrådets kanslis externa kommunikation. Dessutom samordnar avdelningen ministeriernas och statsförvaltningens externa kommunikation och ansvarar för den allmänna utvecklingen av statsförvaltningens kommunikation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko, miljö- och klimatminister Emma Kari och näringsminister Mika Lintilä tillsatte den 18 januari 2022 en arbetsgrupp som ska bilda en helhetsuppfattning om finansieringen av en grön övergång. Arbetsgruppen ska utarbeta förslag till privata och offentliga åtgärder för att påskynda en grön övergång på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt.Arbetsgruppen för finansiering av grön övergång bereder utvecklingsförslag för hur den offentliga och privata finansieringen på ett övergripande sätt ska kunna främja klimatneutralitet, biologisk mångfald och andra miljömål och samtidigt främja hållbar tillväxt. För att klimat- och hållbarhetsmålen ska kunna nås krävs det omfattande investeringar i framtiden såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, samt att privat finansiering kanaliseras till investeringar. Dessutom är det nödvändigt att bedöma volymen av investeringar i en grön övergång och det totala behovet av investeringar i Finland. Dessa behov ligger till grund för tillsättandet av arbetsgruppen.Arbetsgruppen ska utarbeta en halvtidsrapport senast den 31 mars 2022. Slutrapporten ska lämnas före utgången av juni 2022. Målen är sammanfattningsvis följande:•    bilda en helhetsuppfattning om finansieringsmöjligheter som kan utnyttjas för grön övergång 
•    kartlägga finansieringsbehov för en grön övergång och eventuella flaskhalsar i finansieringen
•    göra upp en plan för hur privat finansiering och EU-finansiering effektivare och kostnadseffektivare än för närvarande ska kunna styras till finansiering av en grön övergång och hurdana åtgärder inom den offentliga sektorn som behövs för att öka den privata finansieringen 
•    lägga fram förslag på incitament och instrument som behövs för att kanalisera finansiering till en grön övergångOrdförande för arbetsgruppen är finansministeriets statssekreterare som kanslichef Juha Majanen, och vice ordförande miljöministeriets kanslichef Juhani Damski och avdelningschef Ilona Lundström från arbets- och näringsministeriet. Medlemmarna i arbetsgruppen representerar Finlands Bank, Finlands näringsliv, Sitra, Climate Leadership Coalition CLC, Finanssiala ry, Kommunfinans Abp, Europeiska investeringsbanken, Klimatfonden, Pääomasijoittajat ry, Statens pensionsfond, Kommunförbundet, Helsingfors stad, Företagarna i Finland rf, Hanken, Helsingfors universitet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 27 januari beviljade statsrådet partistöd för perioden 1.1–31.12.2022. Ålands andel inberäknat uppgår understöden till 35 635 000 euro.Statsunderstöd beviljas för att stödja partiernas politiska verksamhet, deras informationsverksamhet och kommunikation. Partierna måste använda fem procent av understödet till kvinnors politiska verksamhet och fem procent till partiets kretsorganisationer. Understöden fördelas i proportion till det antal mandat partierna fått i riksdagsvalet. Partistödet har delats ut sedan 1967. Av anslaget får 178 175 euro användas i understöd till Ålands landskapsregering för understödjande av politisk verksamhet och informationsverksamhet i landskapet Åland.Partierna, antalet riksdagsledamöter inom parentes och det beviljade understödet:Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (40): 7 127 000 euro
Sannfinländarna r.p. (39): 6 948 825 euro
Samlingspartiet r.p. (38): 6 770 650 euro
Centern i Finland r.p. (31): 5 523 425 euro
Gröna förbundet r.p. (20): 3 563 500 euro
Vänsterförbundet r.p. (16): 2 850 800 euro
Svenska folkpartiet i Finland r.p. (9): 1 603 575 euro
Kristdemokraterna i Finland r.p. (5): 890 875 euro
Liike Nyt r.p. (1): 178 175 euro
Partierna sammanlagt (199): 35 456 825 euroÅlands landskapsregering: 178 175 euro

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet delar i år ut sammanlagt 362,44 miljoner euro av avkastningen av penningspelsverksamhet i understöd till organisationer. Det beviljas understöd till 784 sökanden för sammanlagt 1 778 understödsändamål. Social- och hälsovårdsministeriet fattade beslutet om understöden den 27 januari.Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) har berett understödsförslaget och Bedömnings- och understödssektionen för delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden har lämnat ett utlåtande om förslaget. Statsrådets finansutskott understödde förslaget.Det huvudsakliga syftet med understöden för 2022 är att genom nya strukturer stärka samarbetet mellan de offentliga och privata organisationerna, att stödja de mest sårbara människorna under coronakrisen och att förbättra frivilligorganisationernas delaktighetsmöjligheter. År 2022 beviljas understödet även till 188 användningsändamål inom programmet Platsen är ledig för ett belopp av sammanlagt 7 665 749 euro. Syftet är att främja sysselsättningen för partiellt arbetsföra och ungdomar genom att erbjuda dem ett jobb i en organisation inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar allmännyttiga organisationer och stiftelser understöd för verksamhet som har som mål att främja hälsa och social välfärd, förebygga problem och hjälpa människor med problem.Information om de STEA-understöd som beviljats för 2020 publiceras den 28 januari på adressen avustukset.stea.fi  Sammanlagt 1009 organisationer ansökte om understöd för sammanlagt 2 460 ändamål. Den totala ansökta summan uppgick till cirka 539 miljoner euro.Ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med intäkter av penningspelAv Veikkaus Ab:s avkastning används nu 43 procent för främjande av hälsa och social välfärd. En ny finansieringsmodell för finansieringen av den verksamhet som finansieras med intäkter av penningspel är under beredning. Avsikten är att den ska tillämpas från ingången av 2024.  Syftet med den nya finansieringsmodellen är att garantera förmånstagarna en förutsägbar, stabil och tillräcklig finansiering som tryggar deras autonomi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i tvångsmedelslagen och i vissa andra lagar. Målet är att förtydliga bestämmelserna om tvångsmedelsärenden och att effektivisera behandlingen av tvångsmedel. Dessutom vill man stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna för den som är föremål för tvångsmedel.Arbetsgruppen föreslår bland annat att området för begränsningar av kontakter mellan gripna, anhållna och häktade och ansvaret för tillsynen över begränsningarna ska förtydligas. Dessutom förutsätts särskilt vägande skäl för sådana begränsningar som gäller kontakter med en anonym grupp personer. Det föreslås också preciseringar i bestämmelserna om ändring av innehållet i ett beslut om reseförbud, förbudets giltighetstid och brott mot förbudet.Enligt arbetsgruppens förslag ska det vara möjligt att använda teleavlyssning i utredningen av flera brott än för närvarande. Tillstånd till teleavlyssning eller teleövervakning ska i regel inte längre begränsas endast till sådana teleadresser eller teleterminalutrustningar som är kända vid tidpunkten för ansökan om tillstånd. Det föreslås ändringar också i förutsättningarna för användning av vissa andra hemliga tvångsmedel. Vidare föreslås det att så kallad överskottsinformation ska kunna användas i större utsträckning än för närvarande och att onödig överskottsinformation ska kunna utplånas tidigare än i dagsläget.Arbetsgruppen hade till uppgift att granska behoven att ändra tvångsmedelslagen som trädde i kraft 2014 och att bereda de lagändringar som behövs. Vissa bestämmelser har i praktiken visat sig vara öppna för tolkning och i andra har man upptäckt möjligheter att effektivisera förfarandet. Dessutom har det utifrån laglighetsövervakningen och rättspraxis samt vissa utredningar framkommit ett behov att granska i synnerhet sådana ändringar som stärker skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna för personer som är föremål för tvångsmedel.Arbetsgruppens betänkande med lagförslag har sänts på omfattande remiss till och med den 25 mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Samarbetsområdena för välfärdsområdena behandlades i dag vid Statsrådets allmänna sammanträde. I den förordning som utfärdades i dag den 27 januari 2022 vid Statsrådets sammanträde föreskrivs vilka välfärdsområden som hör till vilket samarbetsområde. Enligt förordningen hör de välfärdsområden som är huvudmän för universitetssjukhus samt HUS-sammanslutningen till olika samarbetsområden. Samarbetsområdena består av Södra, Västra, Norra och Inre Finlands samarbetsområden. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2022.  De fem samarbetsområdena har bildats för välfärdsområdenas regionala samordning, utveckling och samarbete inom social- och hälsovården. Samarbetsområdenas namn har fastställts i enlighet med väderstrecken. Inre Finlands samarbetsområde omfattar Birkalands, Egentliga Tavastlands och Södra Österbottens välfärdsområden. Enligt lagen om ordande av social- och hälsovård ska samarbetsområdena vara geografiskt sammanhängande. Områdena ska också utgöra funktionella helheter med hänsyn till produktionen av social- och hälsovården, klient- och patientsäkerheten och tillgången till tjänsterna.Den föreslagna indelningen i områden motsvarar den nuvarande indelningen i specialupptagningsområden som finns i den statsrådsförordning om specialupptagningsområden inom den högspecialiserade sjukvården som utfärdas med stöd av lagen om specialiserad sjukvård. De välfärdsområden som hör till samma samarbetsområde ska enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård upprätta ett samarbetsavtal mellan välfärdsområdena. Bestämmelserna om avtalets innehåll finns i lagen. Förordningen träder i kraft i början av mars 2022.  

Källa: Valtioneuvosto.fi