Minister Mikkonen gläder sig över att ställningstagandet i Trondheim stöder målet för Finlands EU-ordförandeskap om att utarbeta en färdplan för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra naturens tillstånd. Avsikten är att i färdplanen ställa upp mål för 2030, 2040 och 2050.

”Nu behövs insatser för naturens bästa. Finland föregår här med väldigt gott exempel, för regeringen har förbundit sig till betydande naturvårdsåtgärder, till exempel att öka finansieringen för naturvård med 100 miljoner euro per år. Det är viktigt att såväl Finland som andra länder i världen satsar på finansiering och lagstiftning och på att engagera företag för att förbättra naturens tillstånd”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ställningstagandet undertecknades av ministrar eller vice ministrar från Finland, Kanada, Kina, Colombia, Costa Rica, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Indonesien, Japan, Norge, Serbien, Sydafrika och Uganda.

Konferensen, som ordnades för nionde gången, stöder arbetet i anslutning till den internationella konventionen om biologisk mångfald. Konferensen ordnas av sekretariatet för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), FN:s miljöprogram (UNEP) och Norges regering.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Marina von Weissenberg, miljöråd, tfn 0295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi

Konferensen ger beslutsfattare tillfälle att också vid sidan av den officiella förhandlingsprocessen diskutera hur den biologiska mångfalden kan främjas. Diskussionerna kommer att ligga till grund för det FN-möte om biologisk mångfald som ordnas 2020, där världens länder ska komma överens om nya mål för den biologiska mångfalden.

Förhandlingar om målen för biologisk mångfald kommer att föras redan hösten 2019. I egenskap av EU-ordförandeland arbetar Finland för en ambitiös och tydlig färdplan som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra naturens tillstånd. I färdplanen ska det tas in mål för 2030, 2040 och 2050. Finland anser det vara viktigt att inte bara stater utan också företag och civilsamhällesorganisationer deltar i utarbetandet av färdplanen.

”Med tanke på mänsklighetens framtid är det lika viktigt att stoppa förlusten av biologisk mångfald som att hejda klimatförändringen. Vi behöver ambitiösa åtaganden och en klar plan. Det är viktigt att vi redan nu ställer siktet på 2050, för det krävs långsiktigt arbete för att naturens tillstånd ska kunna förbättras”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I Trondheimkonferensen deltar utöver Finlands minister även ministrar från Norge, Tyskland, Kina, Kanada, Japan, Indonesien, Uganda, Colombia, Costa Rica, Burkina Faso och Serbien. Under mötet ska ministrarna anta en deklaration om främjande av biologisk mångfald.

Minister Mikkonen kommer under konferensen också att träffa FN:s biträdande generalsekreterare och direktören för konventionen om biologisk mångfald Cristiana Pașca Palmer och chefen för FN:s miljöprogram Inger Andersen.

Konferensen ordnas av sekretariatet för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), FN:s miljöprogram (UNEP) och Norges regering.

Mer information:

Marina von Weissenberg, miljöråd, tfn 0295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi

Ismo Tiainen, direktör för förvaltning och internationella ärenden, tfn 0295 250 294, fornamn.efternamn@ym.fi

Intervjuförfrågningar:

Alisa Vänttinen, kommunikationsexpert, tfn 0295 250 219, fornamn.efternamn@ym.fi

Avsikten är att ministrarna ska anta en allmän riktlinje om förslaget till förordning om återanvändning av vatten samt rådets slutsatser om en hållbar kemikaliepolitik. Förordningen om återanvändning av vatten gäller användningen av renat avloppsvatten som bevattningsvatten inom jordbruket. Målet med förordningen är att svara på utmaningen med vattenbrist, men också att säkerställa att återanvändningen av vatten är säker. Med slutsatserna om en hållbar kemikaliepolitik förmedlar ministrarna medlemsländernas vilja att föra en ambitiös kemikaliepolitik förenlig med en hög skyddsnivå till den nya kommissionen.

Ministrarna diskuterar också EU:s klimatmål på lång sikt. På Europeiska rådets möte förra torsdagen uppnåddes inget samförstånd. Samordningen av ståndpunkter blir en uppgift för Finlands ordförandeskap, som inleds i början av juli.

”Jag är övertygad om att vi ännu kommer att hitta en gemensam ståndpunkt. Medlemsländerna har en god förståelse för att EU:s framtida välfärd är beroende av om vi lyckas lösa klimatkrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I samband med rådets möte träffar minister Mikkonen kommissionären med ansvar för miljö-, havs och fiskerifrågor Karmenu Vella och klimat- och energikommissionär Arias Cañete samt deltar i ett möte med Green Growth Group (GGG), dvs. EU-länder som för en ambitiös klimatpolitik.

Dessutom presenterar minister Mikkonen programmet för Finlands ordförandeskap. Finland vill lyfta upp hållbarhetskrisen och hur den kan lösas till kärnfrågor i EU-politiken. Viktiga teman är de ambitiösa klimatmålen, hur den cirkulära ekonomin ska utvidgas till ett klart större område än avfallspolitik samt hur förlusten av biologisk mångfald ska stoppas.

Efter mötet i Luxemburg kommer minister Mikkonen att vara ordförande vid de följande mötena för EU:s miljö- och klimatministrar, då Finlands EU-ordförandeskap inleds den 1 juli. Ett informellt möte mellan miljö- och klimatministrarna ordnas den 11–12 juli i Helsingfors.

Ytterligare information

Liisi Klobut, råd för internationella ärenden, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn +358 295 250 131 (miljörådet)

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn +358 295 250 023 (kemikaliepolitik, återanvändning av vatten)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn +358 29 525 0343  (intervjuförfrågningar)

I början av 1900-talet förekom det fler tumlare i Östersjöområdet än vad det gör i dag. På den tiden kunde tumlare observeras i Finlands hela havsområde, ända till Kemi i norr och östra Finska viken i öster. Flera faktorer har bidragit till att tumlarbeståndet minskat radikalt, t.ex. miljögifter och bifångsten i samband med fiske, och beståndet har inte återhämtat sig efter detta. Dagens hot mot tumlaren utgörs också av allt fler störningar som människan orsakar, t.ex. undervattensbuller och ökad sjötrafik.

– Tidigare trodde man att tumlaren endast sporadiskt besöker finska vatten. Den akustiska övervakning som utförts sedan 2011 visar emellertid att tumlaren regelbundet också förekommer i havsområdena kring Finland och Åland, berättar Olli Loisa, som ansvarar för övervakningen vid Åbo yrkeshögskola.

Närmare kusten påträffas tumlaren rätt sporadiskt, och dessa observationer är huvudsakligen visuella. Allmänhetens observationer är en viktig källa för tilläggsinformation när det gäller att bedöma i vilken grad tumlare förekommer. Man har begärt in rapporter om visuella observationer sedan 2001. Den kampanj där allmänheten uppmanas rapportera observationer ordnas av miljöministeriet i samarbete med Ålands landskapsregering och andra samarbetspartner.

Med kampanjen vill man få in ytterligare värdefull information om den sällsynta valarten och samtidigt också öka allmänhetens kunskaper i frågan. Under kampanjens gång har det sammanlagt rapporterats om ca 70 bekräftade tumlarobservationer som gällde ca 120 individer. I fjol rapporterades sammanlagt 16 observationer, bland dessa också den unga tumlarindivid som hade fastnat i ett fisknät i Nagu i december men som kunde räddas. Dessa observationer gås igenom och bedöms för närvarande.

– Alla observationer, också äldre, är synnerligen viktiga när det gäller att skapa sig en bild av var den akut hotade tumlaren rör sig i Östersjön. På senare år har aktiviteten när det gäller att rapportera observationer till och med ökat en aning, vilket är tacksamt, konstaterar Penina Blankett vid miljöministeriet och Maija Häggblom vid Ålands landskapsregering.

Hur känner man igen en tumlare?

Tumlaren känns lättast igen på den låga, trekantiga ryggfenan. Tumlaren är kort och ganska rund till formen. Den har ett litet huvud och saknar den nos som är kännetecknande för många delfinarter. Tumlaren är liten: den är ca 145–160 centimeter lång och väger 50–60 kg. Ofta förväxlas tumlaren med sälen (gråsäl och östersjövikare), som är betydligt vanligare i våra kusttrakter.

Det enklaste sättet att rapportera observationer av tumlare är att fylla i den blankett som finns på miljöministeriets webbplats. På webbplatsen finns också information om hur man känner igen en tumlare. Det kan löna sig att ta bilder och videoklipp av djuret för att experter i osäkra fall lättare ska kunna avgöra vilket djur det rör sig om.

Mer information:

Miljöministeriet: Penina Blankett, konsultativ tjänsteman, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 058

Ålands landskapsregering: Maija Häggblom, naturvårdsintendent, maija.haggblom@regeringen.ax, tfn +358 18 25458

Akustisk övervakning och observationer, Åbo yrkeshögskola: Olli Loisa, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@turkuamk.fi, tfn 050 598 5743

Rapportera döda tumlare till Naturresursinstitutet:

Lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden möjliggör en så kallad modell med ett enda serviceställe. Den som ansöker om tillstånd kan uträtta tillståndsärenden hos olika myndigheter via ett enda serviceställe, där sökanden på en gång kan ansöka om alla de tillstånd som behövs för ett visst projekt. Samordningen innebär också att behandlingsfaserna för olika anhängiga tillståndsansökningar sammanfaller tidsmässigt. Förfarandet med ett enda serviceställe baserar sig på e-tjänster. Sökanden sänder in sin tillståndsansökan till myndigheterna via ett elektroniskt ärendehanteringssystem.

Regionförvaltningsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten är samordnande myndighet. Behörigheten när det gäller behandling av tillståndsansökningar och meddelande av beslut är oförändrad.

Miljöministeriet har tillsatt en uppföljningsgrupp för projektet kring ett enda serviceställe. Gruppen ska bland annat främja de e-tjänster som modellen med ett enda serviceställe förutsätter, liksom även samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för lagstiftningen. Ordförande för uppföljningsgruppen är lagstiftningsdirektör Riitta Rönn från miljöministeriet. Gruppens mandattid löper ut vid utgången av 2020.

Mer information:

Riitta Rönn, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 250 255, fornamn.efternamn@ym.fi

Sari Rapinoja, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 320, fornamn.efternamn@ym.fi

Statsrådet överlämnade i dag sin första klimatårsberättelse till riksdagen. Enligt årsberättelsen kan Finland sannolikt nå de mål som ställts för både 2020 och 2030, när de åtgärder som listats i den klimatpolitiska planen på medellång sikt genomförs.

Finland har som mål att minska de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln med minst 16 procent fram till 2020 och 39 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Klimatårsberättelsen följer hur dessa mål uppfylls. Dessutom följs utvecklingen när det gäller utsläppen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. utsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, F-gaser, avfallsförbränning och avfallshantering. Utöver sektorspecifika åtgärder studeras också övergripande åtgärder som ska påskynda kommunernas klimatarbete och tygla utsläppen från konsumtion. Klimatårsberättelsen innehåller ingen information om utsläppshandelssektorn, till vilka bland annat utsläppen från industri och elproduktion räknas, och inte heller information om markanvändningssektorn.

”Vi är på god väg mot de uppställda målen. Det vittnar om att där det finns en vilja finns det också en väg. De nuvarande utsläppsminskningsmålen räcker inte till för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Därför har den nya regeringen fastställt att målen ska skärpas och att Finland ska vara klimatneutralt redan 2035. I fortsättningen måste också markanvändningssektorn starkare tas med i uppföljningen av klimatåtgärderna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Nya åtgärder behövs framför allt inom transportsektorn

År 2017 minskade utsläppen inom nästan alla ansvarsfördelningssektorer jämfört med året innan, endast utsläppen från arbetsmaskiner och avfallsförbränning ökade en aning. Utsläppen minskar emellertid i olika takt inom olika sektorer.

Om man ser till helheten är utsläppsutvecklingen inom transportsektorn avgörande. Utvecklingen inom den sektorn påverkas av mängden biodrivmedel, utvecklingen i fråga om trafikarbetet och en förnyelse av bilbeståndet. Den årliga variationen i andelen biodrivmedel avspeglar sig på utsläppsutvecklingen både inom transportsektorn och inom hela ansvarsfördelningssektorn.

En kartläggning av politikåtgärderna visar att man med tanke på verkställandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt redan har infört flera nya styrmedel, och ytterligare flera är under planering. Behovet av tilläggsåtgärder bör ständigt utvärderas. Redan nu ser det ut att behövas nya åtgärder t.ex. inom transportsektorn.

”Regeringen satsar på bannätet för att tågtrafiken ska kunna utvecklas, och regeringen inleder också en skatte- och avgiftsreform för hållbara transporter som ska bidra till en snabbare minskning av utsläppen från trafik”, säger Mikkonen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen, som trädde i kraft 2015. I årsberättelsen studeras utsläppsutvecklingen framför allt inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln och hur utvecklingen förhåller sig till de utsläppsminskningsmål som ställts i den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Den första klimatpolitiska planen på medellång sikt färdigställdes 2017.

Riksdagen börjar sannolikt behandla klimatårsberättelsen redan före sommaruppehållet.

Mer information:

Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, fornamn.efternamn(at)ym.fi, tfn +358 295 250 060

Riikka Siljander, specialsakkunnig, miljöministeriet, fornamn.efternamn(at)ym.fi, tfn +358 295 250 036

Mötet är det andra i raden av informella ministermöten som ordnas under Finlands EU-ordförandeskap. Ordförande för mötet är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

“Med tanke på Europas framtid måste vi hitta en lösning på klimatkrisen och stoppa förlusten av biologisk mångfald. Att hitta en lösning på hållbarhetskrisen kräver internationellt samarbete och mångsidiga åtgärder, till exempel övergång till cirkulär ekonomi. EU:s ekonomi måste mer än tidigare bygga på hållbarhet och dämpa klimatförändringarna och utgå från miljövänlig och långvarig användning och återvinning av de förnybara naturresurserna. Av Europa förväntas ledarskap, och Finland vill under sitt ordförandeskap hjälpa till att hitta gemensamma lösningar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministrarna söker internationella lösningar på klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald

Torsdagen den 11 juli diskuterar ministrarna EU:s klimatmål och de budskap som ska föras fram vid FN:s generalsekreterares klimattoppmöte i september samt hur nåendet av de internationella klimatmålen kan påskyndas. Dagens andra diskussionsämne är den biologiska mångfalden. Diskussionen öppnas av Cristiana Pașca Palmer, FN:s vice generalsekreterare och chef för FN-konventionen om biologisk mångfald. Ministrarna diskuterar hurdana ramar och tidsmässiga deletapper som EU ska eftersträva i arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald. År 2020 kommer världens länder att komma överens om nya mål för stoppande av förlusten av biologisk mångfald och förbättring av naturens tillstånd.

Fredagen den 12 juli är ämnet cirkulär ekonomi. Då kommer Per Klevnäs, expert på hållbar ekonomi, och Jyrki Katainen, Europeiska kommissionens vice ordförande och kommissionär, att inleda diskussionerna. Ministrarna kommer att fokusera på att genom den cirkulära ekonomin hitta lösningar som stoppar klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Mötet avslutas med en diskussion mellan ministrarna om hur och till vilka sektorer som den cirkulära ekonomin bör utvidgas.

Finlands tredje EU-ordförandeskap inleds i juli

Finland är ordförande i Europeiska unionens råd 1.7–31.12.2019 och ordförande både för rådets formella möten i Bryssel och Luxemburg och för de informella ministermötena i Finland. Finland ordnar under sitt ordförandeskap sex informella ministermöten och flera möten på tjänstemannanivå i Finlandiahuset i Helsingfors.

Hållbar utveckling beaktas konsekvent i arrangemangen under ordförandeskapet. Alla möten hålls i huvudstaden Helsingfors, så att det uppstår så lite trafikutsläpp som möjligt. Det produceras endast lite material för ordförandeskapet och det skaffas inga traditionella ordförandeskapsgåvor. De pengar som har reserverats för gåvorna kommer i sin helhet att användas till att kompensera utsläppen från mötesdeltagarnas flygresor.

EU:s lagstiftningsarbete och politikinitiativ förs framåt i rådet av ordföranden, som ser till att det finns kontinuitet i behandlingen av EU-ärenden. Dessutom representerar ordföranden rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner, i synnerhet Europaparlamentet och kommissionen.

De medierepresentanter som vill följa de informella ministermötena i Helsingfors ska ackreditera sig senast två veckor före mötet. Ackrediteringen till det informella mötet mellan miljö- och klimatministrarna stängs den 27 juni 2019.

Mer information fås av

Liisi Klobut, råd för internationella ärenden, tfn +358 295 250 131, fornamn.efternamn@ym.fi (det informella ministermötet)

Outi Honkatukia, miljöråd, tfn +358 50 341 1758, fornamn.efternamn@ym.fi (klimatförändringar)

Marina von Weissenberg, miljöråd, tfn +358 295 250 321, fornamn.efternamn@ym.fi (biologisk mångfald)

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 202, fornamn.efternamn@ym.fi (cirkulär ekonomi)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, tfn +358 50 576 2604, fornamn.efternamn@ym.fi (begäran om intervjuer)

Stiftelsens främsta mål är att se till att fastigheten hålls i nuvarande skick. Enligt utredningen ska stiftelsen göra upp en verksamhetsvision på basis av vilken man kan ansöka om finansiering och användare för Pemars sanatorium samt vidta nödvändiga renoveringsåtgärder.

I utredningen föreslår man att Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt utan ersättning överlåter hela fastigheten, inklusive lösöre, till stiftelsen. Staten bidrar med 500 000 euro som basfinansiering för stiftelsen och förbinder sig till högst 2,5 miljoner euro i administrations-, planerings- och reparationskostnader under de kommande fyra åren. Alvar Aalto -stiftelsen och Pemars stad ska enligt förslaget bidra till stiftelsens basfinansiering med minst 30 000 euro var. Det här är ett ramvillkor för att staten ska delta.

Det finns möjligheter för kultur- och hälsoturism i Pemars sanatorium. Enligt utredningen erbjuder en mångsidig verksamhetsmodell, där ett flertal aktörer inom rekreationsbranschen utnyttjar lokalerna, de bästa förutsättningarna för affärsverksamhet. Ur ett affärsperspektiv är det också viktigt att bilda internationella samarbetsnätverk.

Verksamhetsmodellen som föreslås i utredningen togs positivt emot i regeringens förhandlingar om tilläggsbudgeten tisdagen den 18 juni.

Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko var i januari 2019 familje- och omsorgsminister och var med om att sätta igång utredningsarbetet som nu är färdigt.

“Jag är glad att jag som forsknings- och kulturminister tillsammans med miljö- och klimatminister Krista Mikkonen får vara med om att främja och trygga framtiden för Pemars sanatorium”, säger minister Saarikko.

“Tryggandet av Pemars sanatoriums framtid är viktigt på grund av byggnadens betydande kulturhistoriska värde. Utredningen utgör en god grund för det här arbetet”, säger minister Mikkonen.

Utredningen gjordes av vicehäradshövding Heikki Alanen och diplomingenjör Olavi Hiekka.

Pemars sanatorium är Alvar och Aino Aaltos genombrottsverk

Pemars sanatorium är Alvar och Aino Aaltos genombrottsverk och den internationellt mest kända byggnaden. Sanatoriet byggdes under 1929-33 och fungerade fram till 1960-talet som tuberkulossanatorium. Under 1974-79 gjordes sanatoriet om till ett allmänt sjukhus.

Pemars sanatorium är skyddat av lagen om skyddande av byggnadsarvet. Det här skyddar ändå inte byggnadens unika lösöre. Att bevara lösöret som en del av interiören är en väsentlig del av byggnadens arkitektoniska och kulturhistoriska värde. Pemars sanatorium är sedan 2004 uppsatt på Unescos lista över förslag till världsarv.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt upphörde med sin verksamhet i Pemars sanatorium 2015 och inledde försäljningen av objektet i juni 2018.

Mer information:

Riitta Kaivosoja, överdirektör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30129, fornamn.efternamn@minedu.fi

Päivi Salonen, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30281, fornamn.efternamn@minedu.fi

Helena Säteri, överdirektör, miljöministeriet, tfn 040 779 6666, fornamn.efternamn@minedu.fi

Tommi Laanti, byggnadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, fornamn.efternamn@minedu.fi

Utredare: TF Heikki Alanen, tfn 050 568 8066 och DI Olavi Hiekka, tfn 0400 252 394