Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna informerar

Ersättningar för skador som förorsakats av vitkindade gäss hade vid utgången av juli sökts hos närings-, trafik- och miljöcentralerna till ett belopp på sammanlagt 2,7 miljoner euro. NTM-centralerna betalar ut ersättningarna enligt en försnabbad tidtabell redan under augusti och september.

Vitkindade gäss orsakade under våren betydande skador på jordbruket i synnerhet i östra Finland. Mest ersättningar har sökts inom området för NTM-centralen i Norra Karelen, sammanlagt 1,7 miljoner euro. Ersättningar har också sökts inom området för NTM-centralen i Sydöstra Finland till ett belopp på 765 000 euro, inom området för NTM-centralen i Nyland till ett belopp på 142 000 euro, inom området för NTM-centralen i Tavastland till ett belopp på 76 000 euro och inom området för NTM-centralen i Södra Savolax till ett belopp på 18 000 euro.

Skadorna, som var större än tidigare, berodde förutom på att gåsbeståndet ökat också på väderleksförhållandena under våren. På grund av den varma våren i Europa började gässen flytta tidigt, men de nordliga vindarna stoppade fåglarna i Finland. Under den kalla våren i Finland växte gräset långsamt, och gässens primära föda räckte därför inte till. Till följd av detta övergick gässen till att äta sådda frön av spannmål och ärter.

Ersättning för skador som orsakats av fridlysta arter år 2020 kan sökas hos NTM-centralerna fram till den 31 december 2020. I de fall där en skada som uppkommit i år kan verifieras först nästa vår, kan ersättningsansökan lämnas in före slutet av maj 2021.

Ytterligare information:

Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, hanne.k.lohilahti@ym.fi

Tarja Haaranen, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, tarja.haaranen@ym.fi

Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:

NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, tfn 0295 027 874

NTM-centralen i Södra Savolax: Jukka Välijoki, naturvårdsexpert, tfn 0295 024 243

NTM-centralen i Tavastland: Kirsi Lehtinen, miljösakkunnig, tfn 0295 025 202

NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, tfn 0295 029 291

NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, tfn 0295 023 889

NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, tfn 0295 024 749

NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, tfn 0295 037 379

NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, tfn 0295 036 029

NTM-centralen i Norra Karelen: Saara Herajärvi, naturvårdsexpert, tfn 0295 026 189

NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, tfn 0295 038 357

NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, tfn 0295 026 819

NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, tfn 0295 021 408

NTM-centralen i Egentliga Finland: Olli Mattila, överinspektör, tfn 0295 022 902

e-postadresser: fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Ersättningar för skador som förorsakats av vitkindade gäss hade vid utgången av juli sökts hos närings-, trafik- och miljöcentralerna till ett belopp på sammanlagt 2,7 miljoner euro. NTM-centralerna betalar ut ersättningarna enligt en försnabbad tidtabell redan under augusti och september.

Inom ramen för miljöministeriets program för träbyggande beviljas under två ansökningsomgångar understöd för projekt som främjar användningen av trä i byggandet av offentliga byggnader. Ansökningstiden för den första ansökningsomgången är 31.7.2020–31.8.2020 och för den andra omgången 1.10.2020–16.11.2020.

En av prioriteringarna i programmet för träbyggande är att främja användningen av trä i byggandet av offentliga byggnader. De senaste åren har användningen av trä i offentligt byggande börjat öka kraftigt, i synnerhet när det gäller byggnader inom undervisnings- och småbarnspedagogiksektorn. I kommunerna har man insett att träbyggande är ett viktigt sätt att uppnå de uppställda målen för klimatneutralitet.

Det understöd som nu kan sökas är avsett att stödja en snabb utveckling av träbyggandet i kommunerna och att öka beredskapen att genomföra träbyggnadsprojekt. Projekten kan resultera i ny information, tjänster, lösningar och verksamhets- eller samarbetsmodeller som utvecklar träbyggandet. Projektet ska i kommunernas verksamhet eftersträva bestående förändringar som främjar användningen av trä. Projektet ska också ha potential för större genomslagskraft eller en förändring i verksamhetskulturen.

Miljöministeriets andel kan utgöra högst 70 procent av projektets stödberättigande kostnader. I ansökningsomgångarna 2020 beviljas sammanlagt högst 700 000 euro.

Utöver finansiellt understöd erbjuds projekten via programmet för träbyggande även möjlighet att delta i nätverksevenemang, träning med tanke på genomförandet och genomslaget samt synlighet i programmets kommunikationskanaler. Programmet satsar också på att dela med sig av resultaten och god praxis så att alla kommuner kan dra nytta av dem. Miljöministeriet kan inrätta en stöd- och uppföljningsgrupp för projekten. I gruppens arbete utnyttjas sakkunskapen hos det forskarsamfund som miljöministeriet samlat ihop.

Programmet för träbyggande beviljades tilläggsfinansiering i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020, vilket gör det möjligt att utvidga åtgärderna i programmet. Tilläggsfinansiering riktas i synnerhet till utveckling av offentligt byggande, kompetens och utbildning.

Ytterligare information:

Simon Le Roux, projektexpert, miljöministeriet, tfn 0295 250 086, simon.leroux@ym.fi

Petri Heino, programchef, miljöministeriet, tfn 0295 250 203, petri.heino@ym.fi
(anträffbar från och med den 10 augusti 2020)

Jemina Suikki, planerare, miljöministeriet, tfn 0295 250 345, jemina.suikki@ym.fi
(anträffbar från och med den 10 augusti 2020)

Inom ramen för miljöministeriets program för träbyggande beviljas under två ansökningsomgångar understöd för projekt som främjar användningen av trä i byggandet av offentliga byggnader. Ansökningstiden för den första ansökningsomgången är 31.7.2020–31.8.2020 och för den andra omgången 1.10.2020–16.11.2020.

Europeiska rådet nådde i dag tisdagen den 21 juli en överenskommelse om EU:s fleråriga budgetram och ett återhämtningspaket som påskyndar Europas återhämtning från följderna av coronaviruset. Finansieringsbesluten har en stark betoning på klimat och miljö: minst 30 procent av den sjuåriga budgetramen på 1 075 miljarder euro och återhämtningsinstrumentet av engångsnatur på 750 miljarder ska anvisas för klimatåtgärder. All finansiering ska också stödja målen i klimatavtalet från Paris.

”Resultatet är en historiskt stor satsning på Europeiska unionens klimat- och miljöåtgärder. Minst 30 procent av alla EU-pengar binds till uppnåendet av klimatmålen. EU lösgör sig dessutom från stöd som är skadliga för miljön. Ingen åtgärd som finansieras ur EU-budgeten får i betydande grad skada skyddet av den biologiska mångfalden och klimatet”, förklarar minister Mikkonen.

Öronmärkningen av EU-finansieringen påskyndar klimatåtgärderna i Europa och sporrar höjningen av ambitionsnivån för EU:s utsläppsminskningsmål och den förbindelse som ingicks under Parisavtalet. Finland främjar aktivt höjningen av EU:s utsläppsminskningsmål från nuvarande 40 procent till minst 55 procent före 2030.

”EU-ledarna har nu enhälligt förbundit sig att under detta år höja unionens utsläppsminskningsmål för 2030. På detta sätt uppmuntrar EU med sitt exempel andra länder utanför EU att höja sina klimatåtaganden så att de överensstämmer med Parisavtalet. Investeringar i utsläppsminskningar och ren teknologi skapar också exportmarknader för finländska aktörer”, säger minister Mikkonen.

Minister Mikkonen tillsatte i april en nationell arbetsgrupp för att utarbeta förslag till sådana åtgärder för återhämtning efter coronakrisen som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Gruppens ordförande, miljöministeriets kanslichef Juhani Damski och Sitradirektören Mari Pantsar, överlämnade mellanrapporten till ministern den 16 juni. Arbetsgruppen har också sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd.

”Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som jag tillsatte i våras, ska dessutom till hösten bereda ytterligare förslag till sådana ekonomiska stimulansåtgärder som med tanke på samhället efter coronakrisen är hållbara för klimatet och den biologiska mångfalden. Beredningen görs särskilt för att EU-finansieringen ska kunna fördelas effektivt med tanke på Finlands behov”, berättar minister Mikkonen.

Ytterligare information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Mellanrapport från arbetsgruppen för hållbar återhämtning (miljöministeriets pressmeddelande 16.6.2020)

Europeiska rådet nådde i dag tisdagen den 21 juli en överenskommelse om EU:s fleråriga budgetram och ett återhämtningspaket som påskyndar Europas återhämtning från följderna av coronaviruset. Finansieringsbesluten har en stark betoning på klimat och miljö: minst 30 procent av den sjuåriga budgetramen på 1 075 miljarder euro och återhämtningsinstrumentet av engångsnatur på 750 miljarder ska anvisas för klimatåtgärder. All finansiering ska också stödja målen i klimatavtalet från Paris.

Valitettavasti RSS-syötteen luonnissa tapahtui virhe, eikä sitä voitu luoda.

Miljöministeriet har den 3 juli 2020 fattat beslut om Karleby stads ansökan om inrättande av en sådan nationalstadspark som avses i 68 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Storleken på Karlebys nationalstadspark är närmare 20 000 hektar och parken omfattar både den mångfaldiga havsnaturen vid landhöjningskusten och det historiska arvet från flera århundraden av träbyggande.

Genom inrättandet av nationalstadsparken firas historien av staden som i år fyller 400 år. Karleby har försörjt sig på jordbruk, fiske och säljakt och senare har välståndet och internationaliseringen ökat genom sjöfart, skeppsbyggnad och tjärexport. I dagens läge är staden en storindustri-, hamn- och servicestad.

Nationalstadsparken i Karleby omfattar närmare 20 000 hektar, varav största delen utgörs av den mångfaldiga havsnaturen och det marina kulturarvet vid landhöjningskusten. Parken bevarar kulturarvet från till och med fyra århundraden av träbyggande.

Beslutet framlagt på miljöministeriets webbplats

Nationalstadsparken i Karleby omfattar områden och byggnader i följande stadsdelar i Karleby stad: Hakalax (8), Halkokari/Mustakari (102, 106), Hållhagen (4, 5, 9, 21, 24), Tallåsen (7), Neristan (3), Beckbruket/Tullbacken (59), Sandstrand/Elba (37), Brudskär (112) och centrum (1, 2, 10) samt områden i Larsmo och Karleby skärgård. De områden som hör till nationalstadsparken är utmärkta på de kartor som bifogats Karleby stads ansökan.

Enligt 62 § i förvaltningslagen (434/2003) anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter det att detta meddelande publicerades på myndighetens webbplats. Meddelandet har publicerats i dag den 6 juli 2020.  Ändring i miljöministeriets beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar på det sätt som närmare anges i den besvärsanvisning som utgör bilaga till beslutet. Miljöministeriets beslut med bilagor finns framlagt på miljöministeriets webbplats ym.fi/karlebynationalstadspark från den 6 juli till den 14 augusti 2020.

Ytterligare information

Jukka-Pekka Flander, miljöråd, jukka-pekka.flander@ym.fi, tfn 0295 250 064 
Ilona Latsa, sakkunnig, ilona.latsa@ym.fi, tfn 0295 250 388

Miljöministeriet har den 1 juli 2020 fattat beslut om Karleby stads ansökan om inrättande av en nationalstadspark. Storleken på Karlebys nationalstadspark är närmare 20 000 hektar och parken omfattar både den mångfaldiga havsnaturen vid landhöjningskusten och det historiska arvet från flera århundraden av träbyggande.

Statsrådet har höjt bevillningsfullmakten för räntesubventionerad bostadsproduktion med 340 miljoner euro. Efter höjningen kan man i år godkänna att sammanlagt högst 1 750 miljoner euro ur Statens bostadsfond (ARA) används som stöd för räntestödslån.

ARA godkänner räntestödslån för byggande, ombyggnad och anskaffning av hyres-, bostadsrätts- och delägarhus för objekt som kommunerna förordar. Räntestödslån är ett lån som beviljas av en bank eller något annat finansinstitut och som har fyllnadsborgen av staten och där staten betalar en del av räntan, om låntagarens bassjälvriskandel överskrids.

Att fullmakten ökades med 340 miljoner euro till följd av den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 motiverades med en förändrad bild av konjunkturutvecklingen inom bostadsbyggandet. Mängden statligt understödd nyproduktion och antalet lånebeslut har ökat kraftigt under början av året, och coronakrisen har ytterligare ökat intresset för statligt understödd produktion.

Genom att öka fullmakten att godkänna räntestödslån strävar man efter att säkerställa att man också under coronakrisens akuta fas planerar och startar nya bostadsprojekt – särskilt för hyres- och bostadsrättsbostäder – som jämnar ut de försämrade utsikterna inom byggbranschen och stöder sysselsättningen. Tilläggsfullmakten beräknas kunna användas för att stödja byggandet av över 2 000 nya bostäder.

Den fullmaktsfördelning enligt lånetyp som ingår i den gällande dispositionsplanen ändras dock inte. Tilläggsfullmakten kan flexibelt användas för de typer av lån som snabbt kan aktiveras och som påverkar sysselsättningen inom byggbranschen.

Mer information

Jorma Pietiläinen, överinspektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 228, jorma.pietilainen@ym.fi

Jarmo Lindén, direktör, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), tfn 0295 250 808, jarmo.linden@ara.fi

Statsrådet har höjt bevillningsfullmakten för räntesubventionerad bostadsproduktion med 340 miljoner euro. Efter höjningen kan man i år godkänna att sammanlagt högst 1 750 miljoner euro ur Statens bostadsfond (ARA) används som stöd för räntestödslån.

I sommar börjar även kommunerna arbeta med de Helmi-projekt som syftar till att förbättra naturens tillstånd. I sommar finansieras de 16 första kommunprojekten för naturvård genom Kommun-Helmi specialunderstödet. Projekten går ut på att restaurera de mest hotade livsmiljöerna så som ädelträskogarna, myrar, ängar och fågelvatten. Kommunerna är tacksamma för att man satsar på arbetet för biologisk mångfald.

”Även om utarmningen av naturen är ett globalt hot, vidtas åtgärderna för att bekämpa hotet ofta på lokal nivå.  När det gäller klimatkrisen har kommunerna redan accepterat sin roll som lokal beslutsfattare, och nu vill allt flera kommuner också arbeta hårdare för att skydda naturen. Vi litar på att kommunerna också kan lösa naturkrisen, och vi vill stödja detta arbete. Samtidigt kan vi också trygga alla de rekreationsområden som är så viktiga för invånarna. Till vår glädje har vi sett att många kommuner runtom i Finland har satt igång med naturvårdsarbetet redan i sommar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Det är fint att man kan ansöka om finansiering som uttryckligen är avsedd för arbete som främjar den biologiska mångfalden”, konstaterar miljöplanerare Hanna Seitapuro från Helsingforsregionens miljötjänster. Åbos miljöskyddsplanerare Tanja Ruusuvaara-Koskinen överensstämmer: ”Naturvårdsåtgärderna måste tävla med så många andra finansieringsbehov som kommunerna har. Det finns ofta för lite resurser, särskilt för de områden som inte används i stor omfattning för rekreation.  Många värdefulla områden omfattas inte alls av naturvården och växer därför igen med tiden. Genom Helmi-programmet anvisas det exceptionellt stora resurser just till sådana vårdåtgärder som vår natur behöver allra mest.”

Kommunerna har visat stort intresse för den ansökningsomgång för Kommun-Helmi-specialunderstödet som öppnades i maj. Hittills har det kommit in sammanlagt 28 ansökningar om specialunderstödet.  Ansökningsförfarandet fortsätter till slutet av augusti, men av de ansökningar som kom in i maj har man redan valt ut 16 projekt som inleds i sommar. Budgeten för dessa projekt uppgår sammanlagt till cirka 825 000 euro. Besluten om finansieringen av de övriga projekten fattas efter den 31 augusti då ansökningstiden gått ut. För Kommun-Helmi-understöd har reserverats sammanlagt 3 miljoner euro. 

Myrar, kärr och ängar ska vårdas

Det naturvårdsarbete som ska göras i sommar gäller bland annat röjning av vårdbiotoper och ingärdning av vårdbiotoper för nästa betesgång samt fyllning av myrdiken, byggande av konstruktioner för fågelbon och planering för senare restaureringsåtgärder. I Helsingfors restaurerar man för tillfället de mycket värdefulla och frodiga kärren i det nya naturskyddsområdet i Haltiala skog.  I Åbo restaureras som bäst Natura 2000-området i Pomponrahka. I Pomponrahka förekommer det utrotningshotade rika myrnaturtyper med värdefull växtlighet. I Vasa restaureras små stadsängar och strandnaturen i Gustavsborg-Sunnanvik. Dessutom ökas kustskogens biologiska mångfald genom produktionen av låga och insekthotell. I Nykarleby i Frill iståndsätter man de kulturhistoriska ängarna och stenmurarna som finns i stadens kärna. ”Tack vare Helmi-programmet bevaras och förbättras områdets mångfald. Man identifierar och lyfter fram naturens och landskapets värde. Samtidigt ökar också invånarnas medvetenhet om naturen och den biologiska mångfalden”, konstaterar Janne Toivonen, som ansvarar för projektet i Nykarleby.  

Livsmiljöprogrammet Helmi 

Helmi-programmet stärker den biologiska mångfalden i Finland och förbättrar livsmiljöernas tillstånd, bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta vatten- och strandnatur. Förutom att förbättra naturens biologiska mångfald är målet också att främja ekosystemtjänster, vattenskydd och kolupptaget samt andra åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringen.

Ytterligare information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Hanna-Leena Keskinen, specialsakkunnig, hanna-leena.keskinen@ym.fi, tfn 0295 250 096

Ytterligare information om naturvårdsområdena:

Haltialaskogen i Helsingfors: Hanna Seitapuro, hanna.seitapuro@hel.fi, tfn 040 178 7378

Pomponrahka i Åbo: Tanja Ruusuvaara-Koskinen, tanja.ruusuvaara-koskinen@turku.fi, tfn 040 482 9506

Ängarna i Frill i Nykarleby: Janne Toivonen, janne.toivonen@nykarleby.fi, tfn 050 364 6512

Vasa ängar och strandområde: Leila Roininen, leila.roininen@vaasa.fi, tfn 040 095 9179

Alla sommarens Kommun-Helmi-projekt:

Pargas	Pargas pärlor – Paraisten helmet (perinnebiotooppisaaria)
Åbo	Pomponrahkan ennallistaminen; Turun kaupunki (suon ennallistaminen)
Åbo	Rantaniittyjen niitto ja murskaus, Krottilanlahti, Katariinanlaakso ja Friskalanlahti, Turun kaupunki
Björneborg	Yyterin sannat
Tammerfors	Kelluvat pesälautat Tampereen kaupungin lintuvesillä
Kyrkslätt	Volsin luonnonsuojelualueiden luonnonhoitotyöt
Nykarleby	Frill natur- och landskapsområde
Borgå	Porvoon kansallisen kaupunkipuiston perinnebiotooppien kunnostus
Vasa	Vaasan niittyalueiden perustaminen ja kunnostaminen
Lahtis och Hollola	Kintterönsuon luonnon monimuotoisuuden ja käytön turvaaminen
Vasa	Rantaluonnon kunnostaminen – biodiversiteetin ja luonnon monimuotoisuuden tukeminen
Kyrkslätt	Sundsin kallioketo- ja niittyalueen luonnonhoito- ja ennallistamistyöt
Raseborg	Hagalundin laidunnushanke
Raseborg	Hagen-Ramsholmenin hoito- ja käyttösuunnitelma
Helsingfors	Haltialanmetsän korpien ennallistaminen
Helsingfors	Helsingin lintuvesien kunnostustoimet

I sommar börjar även kommunerna arbeta med de Helmi-projekt som syftar till att förbättra naturens tillstånd. I sommar finansieras de 16 första kommunprojekten för naturvård genom Kommun-Helmi specialunderstödet. Projekten går ut på att restaurera de mest hotade livsmiljöerna så som ädelträskogarna, myrar, ängar och fågelvatten. Kommunerna är tacksamma för att man satsar på arbetet för biologisk mångfald.

Tjänsten som generaldirektör för Finlands miljöcentral söktes av 22 personer. Tjänsten tillsätts för perioden 1.11.2020–31.10.2025.

Finlands miljöcentral är en forsknings- och utvecklingscentral som hör till miljöministeriets förvaltningsområde och som stöder bedömningen och valet av mål och medel för en hållbar utveckling samt verkställandet av miljöpolitiken. Finlands miljöcentral sköter dessutom de uppgifter i samband med nyttjandet och vården av vattentillgångarna som hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde.

Tjänsten söktes av

Petri Ahlroth
Matti Aho
Johanna Ekman
Marko Ekqvist
Eeva Furman
Jussi Heikkola
Anni Huhtala
Tuomas Jokipii
Timo Lehesvirta
Pekka Leskinen
Per Mickwitz
Janne Nieminen
Esa Nikunen
Riikka Paloniemi
Petri Pellikka
Liisa Pietola
Eeva Primmer
Tapio Reinikainen
Jukka Santala
Leif Schulman
Tuukka Sivonen

Därtill fanns det en sökande som inte vill ge sitt namn till offentligheten.

Ytterligare information

Ismo Tiainen, direktör för förvaltning och internationella ärenden, miljöministeriet, tfn 0295 250 294, ismo.tiainen@ym.fi

Tjänsten som generaldirektör för Finlands miljöcentral söktes av 22 personer. Tjänsten tillsätts för perioden 1.11.2020–31.10.2025.