NordenBladet — Utrikesministeriet avråder från alla resor till Storbritannien, Irland och Sydafrika, i enlighet med rekommendationer av Institutet för hälsa och välfärd. För övriga länder är utrikesministeriets allmänna rekommendation, på grund av coronapandemin, att undvika resor som inte är nödvändiga.Coronaviruset utgör fortfarande ett stort globalt hot mot resesäkerheten, och situationen i olika länder och regioner kan förändras plötsligt och oförutsägbart. Tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster kan vara begränsad, det kan införas bestämmelser om karantän och rörelsefriheten utomhus kan begränsas. Så länge som pandemin pågår kan utrikesministeriets möjligheter att hjälpa den som råkat illa ut utomlands vara begränsade.Vid sin överläggning onsdagen den 13 januari behandlade regeringen åtgärder för att förhindra att nya varianter av coronaviruset sprids och att epidemin accelererar. Enligt Institutet för hälsa och välfärd kan den nya virusvarianten smitta och spridas snabbare än tidigare varianter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag fattat beslut om 2021 års dispositionsplan för bevillningsfullmakterna när det gäller statligt understödd bostadsproduktion. Målet är att främja produktion av hyresbostäder till rimligt pris. I enlighet med riksdagens beslut fördelas fullmakter till ett belopp om sammanlagt 1,8 miljarder euro.Tack vare räntestödsfullmakterna kan cirka 9 500 nya bostäder byggas och cirka 3 780 bostäder renoveras grundligt. Utöver räntestödsfullmakterna fördelas en fullmakt på 285 miljoner euro för borgenslån. Med den kan cirka 2 000 nya hyresbostäder byggas.Sammanlagt 75 procent av räntestödslånen är avsedda för produktion av hyresbostäder. Sammanlagt 792 miljoner euro, det vill säga 44 procent av den fullmakt som fördelas, anvisas för så kallade normala hyresbostäder och 358 miljoner euro, det vill säga 20 procent, anvisas för boende för grupper med särskilda behov.För så kallade korta hyresbostadslån anvisas 198 miljoner euro, det vill säga 11 procent av den totala fullmakten. Detta beräknas räcka till att bygga cirka 1 300 hyresbostäder.Fullmakten för bostadsrättsbostäder är 447 miljoner euro. Med denna summa beräknas lån kunna beviljas för byggande av cirka 1 700 bostadsrättsbostäder och ombyggnad av cirka 1 445 bostäder.För sådana lån som avses i lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag anvisas en borgensfullmakt på 100 miljoner euro.De lån som är avsedda för nyproduktion riktas till centrum med den snabbaste tillväxttakten – i synnerhet Helsingforsregionen – och vid räntestöds- och borgensbeslut prioriteras nyproduktion av förmånliga och energisnåla bostäder. Räntestöd anvisas för ombyggnad i områden där det bedöms att bostäderna kommer att vara i bruk en lång tid framöver ifall de renoveras.Stöd också till områden utanför tillväxtcentrum och för boende för grupper med särskilda behovRäntestödslån kan också beviljas för byggande eller grundlig renovering av hyresbostäder utanför tillväxtcentrumen. Dessa områden kan beviljas stöd, om bostäder byggs för grupper med särskilda behov, om behovet av bostäder växer till exempel på grund av en stor investering som skapar arbetsplatser eller om kommunen behöver stöd för att anpassa sitt bostadsbestånd.Bostäder för grupper med särskilda behov subventioneras också med ett investeringsunderstöd i anslutning till räntestödslånet. Understödsfullmakten uppgår till 90 miljoner euro och syftar i första hand till att stödja de grupper med särskilda behov som har den svåraste bostadssituationen, till exempel långtidsbostadslösa, personer med utvecklingsstörning, klienter inom psykiatrisk rehabilitering samt äldre med minnesstörningar. Med investeringsunderstödet syftar man också till att förebygga bostadslöshet och marginalisering bland unga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning som preciserar bestämmelserna om stödbeloppet samt andra närmare villkor i lagen om beskogning som trädde i kraft vid ingången av 2021. Stödansökningar kan lämnas in hos Skogscentralen från ingången av mars.Stöd för beskogning beviljas privata markägare för beskogning av impedimentmark, till exempel åkerskiften som inte längre används för odling samt gamla torvutvinningsområden. Stödet som består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Bestämmelser om ersättningens och arvodets storlek finns i statsrådets förordning:På gamla jordbruksmarker uppgår beskogningsersättningen till antingen 1 500  eller 2 000 euro per hektar beroende på det beskogade områdets jordart. För att främja den biologiska mångfalden får man för mineraljordar betala höjd ersättning om de trädslag som man använder för beskogningen är ädla lövträd eller klibbal.I tidigare torvutvinningsområden är ersättningen beroende på beskogningsmetoden antingen 1 000 eller 1 500 euro per hektar. Utöver beskogningsersättningen betalas i två poster ett skogsvårdsarvode som uppgår till sammanlagt 900 euro per hektar.I förordningen definieras också de träslag som är godkända att användas för beskogning och preciseras lagens krav på skogsodlingsmaterialets ursprung och minimiantalet plantor per hektar. Förordningen fastställer därutöver både de åtgärder som ska vidtas före beskogningen och de åtgärder som ska vidtas när plantbeståndet vårdas.Syftet är inte att beskoga områden som aktivt används till odling. Stöd beviljas inte heller för att beskoga öppna områden som är viktiga med tanke på landskapet eller biodiversiteten. I samband med ansökan om stöd ber skogscentralen närings-, trafik – och miljöcentralens utlåtande om frågor som gäller naturens biologiska mångfald, landskapet, vattenhushållningen och planbegränsningarna. Närmare bestämmelser om vilka omständigheter som bedöms när stöd beviljas och hurdana områden som lämpar sig för beskogning finns i förordningen.Skogscentralen informerar i februari närmare om ansökningstiden. Beskogningsåtgärder får inte inledas förrän stödbeslutet har fattats.Systemet med stöd för beskogning av impedimentmark har tagits fram i samband med markanvändningssektorns omfattande klimatåtgärdspaket våren 2020. Det är en av de åtgärder som syftar till att öka kolupptaget och minska utsläppen från markanvändningssektorn i Finland.Lagen om stöd för beskogning som trädde i kraft vid ingången av 2021 gäller fram till utgången av 2023.I Finland finns uppskattningsvis 120 000 hektar impedimentmark som lämpar sig för beskogning. Att beskoga i synnerhet områden med torvunderlag ger stora klimatfördelar.Läs mera om det nya systemet med stöd till beskogning (mmm.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att lagen om företagshälsovård ändras så att även sådana företagsfysioterapeuter ska betraktas som yrkesutbildade personer inom företagshälsovården. För närvarande definieras de som sakkunniga inom företagshälsovården. Målet med propositionen är att förbättra förutsättningarna för multidisciplinärt samarbete inom företagshälsovården. Att utvidga företagsfysioterapeuternas verksamhetsmöjligheter genom att överföra dem till gruppen yrkesutbildade personer bidrar till ett snabbt och effektivt genomförande av bedömningar av arbetstagarnas arbetsförmåga och deras behov av rehabilitering och av deras sektorsövergripande serviceplan. Då kan riskerna i anslutning till rörelseorganens sjukdomar beaktas bättre re-dan i planeringsskedet av tjänsterna och när verksamheten på arbetsplatsnivå utarbetas. Propositionen baserar sig på ett förslag från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet delar i år ut sammanlagt cirka 362 miljoner euro av avkastningen av penningspelsverksamhet i understöd till organisationer. Av det anslag som reserverats för understöden delas det ut cirka 310 miljoner euro i statsunderstöd. Avsikten är att dela ut det resterande beloppet på cirka 52 miljoner euro i april 2021. Social- och hälsovårdsministeriet fattade beslutet om understöden den 21 januari utifrån det förslag som bereddes av social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Statsrådets finansutskott biföll utdelningsförslaget. Nu delar man ut fortsatta understöd för funktioner som redan tidigare finansierats med understöden samt nya understöd för sammanlagt 309 7412020 euro för programmet Platsen är ledig. Den andel som beviljas programmet Platsen är ledig av de tidigare beviljade understöden uppgår till 5,7 miljoner euro. Det beviljas understöd till sammanlagt 1 724 understödsändamål och 792 sökanden.   Platsen är ledig är ett av social- och hälsovårdsministeriets understödsprogram för åren 2018-2021.  Syftet med programmet är att främja partiellt arbetsföras och ungas sysselsättning genom att erbjuda arbetsplatser i organisationer inom social- och hälsovård. Ansökningstiden för nya specialprojekt under 2021 pågår fram till den 25 januari. För utlysningen av detta projekt har det reserverats 52 698 798 euro av helheten för 2021. Av Veikkaus Ab:s avkastning används 43 procent för främjande av hälsa och social välfärd. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar allmännyttiga organisationer och stiftelser understöd för verksamhet som har som mål att främja hälsa och social välfärd, förebygga uppkomsten av problem och hjälpa människor med problem.Med understöden vill social- och hälsovårdsministeriet uppmuntra organisationer att utveckla nya verksamhetsformer och förbättra handlingsberedskapen. Vid fördelningen av understöd beaktas också aktuella behov, så som att främja sysselsättningen bland svårsysselsatta unga och personer med partiell arbetsförmåga 2021.Sammanlagt 934 organisationer ansökte om understöd för sammanlagt 2 245 ändamål. Det sammanlagda beloppet av de understöd som söktes uppgick till 378 miljoner euro. Information om de STEA-understöd som beviljats för 2020 publiceras den 22 januari på adressen avustukset.stea.fiÅr 2020 beviljade social- och hälsovårdsministeriet 385 miljoner euro i understöd till 895 sökande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppen Saimenvikaren och fisket har tagit fram en rapport om åtgärder som hindrar saimenvikaren från att hamna och dö i fiskeredskap. Gruppen bedömer också hur väl de tidigare fiskebegränsningarna på Saimen har skyddat saimenvikaren. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i dag den 21 januari.De gällande fiskebegränsningarna har förbättrat tillståndet för saimenvikaren som på 2000-talet har ökat från cirka 240 individer till cirka 420-430 individer. Halvtidsmålet för strategin för skydd av saimenvikaren var att populationen ska växa till 400 djur före 2025. Detta mål uppnåddes 2019, det vill säga sex år i förtid. Saimenvikaren är dock fortfarande en starkt hotad art, vilket innebär att det är viktigt att fortsätta skyddsarbetet.Arbetsgruppens mål var att samordna skyddet av saimenvikaren och fisket på Saimen
Det viktigaste målet med arbetsgruppens förslag var att trygga populationens tillväxt i enlighet med skyddsstrategin. Eftersom Saimen är ett viktigt område för både kommersiellt fiske och fritidsfiske, var gruppens andra mål att samordna skyddet av saimenvikaren och fisket. Här beaktade arbetsgruppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.Saimenområdet producerar en tredjedel av värdet av det kommersiella fisket i insjöarna i Finland. Vissa fiskarter, såsom gös vid låga vattentemperaturer och vintertid, kan i huvudsak fångas endast med nät. Vidare finns det uppskattningsvis 49 000 fritidsfiskare på Saimen som fångar hälften av fisken med olika nät. För fritidsfisket efter siklöja finns inga andra fiskeredskap än nät.Enligt förslaget ska fiskebegränsningsområdet utvidgas betydligtEnligt arbetsgruppen ska fiskebegränsningarna utvidgas till att omfatta områden där man vet att saimenvikaren bygger bo. Det nuvarande området på 2 770 kvadratkilometer som förordningen och avtalen gäller ska utvidgas så att det bildar ett sammanhängande område på sammanlagt cirka 3 000 kvadratkilometer. Begränsningarna ska i fortsättningen också gälla bland annat de södra delarna av Puruvesi, Haapaselkä vid Rantasalmi och Jorois och Hepovirta, Kuparonvirta och Linnunpäänselkä mellan Luonteri och Lietvesi samt de södra delarna av Paasselkä.Inom begränsningsområdet har nätfiske varit totalförbjudet under tiden 15.4 – 30.6, med undantag för siklöjenät med ett knutavstånd under 22 millimeter. Arbetsgruppens medlemmar var inte ense om längden på nätfiskeförbudet. Därför tog gruppen fram en konsekvensbedömning med olika synpunkter och konsekvenser som kan användas som stöd för det politiska beslutsfattandet.Ett av de åtgärdsförslagen som ingår i rapporten är att man fortsätter att utveckla sälsäkra fiskredskap. Man har redan gjort mycket, men för alla fiskarter finns ännu inte några helt sälsäkra fiskeredskap. I rapporten föreslås också flera andra forsknings- och utredningsprojekt samt utveckling av informationen och övervakningen. Det föreslås också högre ersättningar för skyddsåtgärderna.Slutrapporten ger en grund för nya fiskebegränsningarStatsrådets förordning om fiskebegränsningar i Saimen trädde i kraft i april 2016 och gäller fram till april 2021. Statsrådet ska utfärda en ny förordning före ingången av april. Innan statsrådet behandlar förslaget till förordning sänds det på remiss. Arbetsgruppens slutrapport ligger till grund för att bereda förordningen.– Vi vill bidra till att saimenvikaren ökar i antal och bevara denna sällsynta art i vår natur. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Saimen är ett av de viktigaste områdena för insjöfiske i Finland. På grund av de gällande fiskebegränsningarna har saimenvikarpopulationen ökat och det finns plats för både vikaren och fiskare på Saimen även i fortsättningen. Vi föreslår att området med fiskebegränsningar utvidgas i enlighet med arbetsgruppens förslag, men begränsningstiden kommer vi inte att ändra eftersom saimenvikaren ökar i antal i enlighet med skyddsstrategin, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte arbetsgruppen i oktober 2019. Arbetsgruppens ordförande var fiskerirådet Eija Kirjavainen från jord- och skogsbruksministeriet och gruppens medlemmar kom bland annat från miljöministeriet, landskapsförbunden, Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, NTM-centralen och Östra Finlands universitet. Flera representanter för olika skydds- och fiskeorganisationer deltog också i arbetet.Arbetsgruppens rapport (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 21 januari beviljade statsrådet partistöd för perioden 1.1–31.12.2021. Ålands andel inberäknat uppgår understöden till 35 635 000 euro.Statsunderstöd beviljas för att stödja partiernas politiska verksamhet, deras informationsverksamhet och kommunikation. Partierna måste använda fem procent av understödet till kvinnors politiska verksamhet och fem procent till partiets kretsorganisationer. Understöden fördelas i proportion till det antal mandat partierna fått i riksdagsvalet. Partistödet har delats ut sedan 1967. Av anslaget får 178 175 euro användas i understöd till Ålands landskapsregering för understödjande av politisk verksamhet och informationsverksamhet i landskapet Åland.Partierna, antalet riksdagsledamöter inom parentes och det beviljade understödet:Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (40): 7 127 000 euro
Sannfinländarna r.p. (39): 6 948 825 euro
Samlingspartiet r.p. (38): 6 770 650 euro
Centern i Finland r.p. (31): 5 523 425 euro
Gröna förbundet r.p. (20): 3 563 500 euro
Vänsterförbundet r.p. (16): 2 850 800 euro
Svenska folkpartiet i Finland r.p. (9): 1 603 575 euro
Kristdemokraterna i Finland r.p. (5): 890 875 euro
Liike Nyt r.p. (1): 178 175 euro
Partierna sammanlagt (199): 35 456 825 euroÅlands landskapsregering: 178 175 euro

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. I början av året inleddes i anslutning till ordförandeskapet projektet  Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länderna med hjälp av digitalisering, vars mål är att göra människornas och företagens vardag och rörlighet smidigare genom att främja informationsutbytet mellan myndigheterna i de nordiska länderna. Projektet går ut på att skapa en verksamhetsmodell och god praxis för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet. Projektet pågår i tre år och gäller åren 2021-2023. Enligt den gemensamma vision som de nordiska statsministrarna gav år 2019 ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region före 2030. Verksamhetsmodellen för informationsutbyte utvecklas under Finlands ordförandeskapsprojekt med hjälp av service- och informationshelheter som hänför sig till situationer som gäller människors gränsöverskridande rörlighet. Ett mål med projektet är till exempel att ett digitalt recept som skrivits i Finland ska kunna hämtas ut i ett annat nordiskt land. ”Det är viktigt att främja ett smidigt informationsutbyte mellan de nordiska länderna och EU-länderna för att möjliggöra gränsöverskridande ekonomisk aktivitet och fri rörlighet för medborgarna i fråga om arbete, studier och fritid. Enligt regeringsprogrammet ska de nordiska länderna vara världens bäst integrerade region och Finland strävar efter att underlätta medborgarnas rörlighet mellan de nordiska länderna”, säger kommunminister Sirpa Paatero. Projektet fokuserar på att förbättra människornas rörlighet speciellt efter coronakrisen. De åtgärder som syftar till att bekämpa coronavirusepidemin bregränsar också människornas fria rörlighet mellan de nordiska länderna. Då man ökar det gränsöverskridande informationsutbytet kan man också underlätta människornas vardag och liv såväl i vardagen som i kristider.Informationsutbytet och den gränsöverskridande vardagen granskas med hjälp av tre helheter:Studier i ett annat nordiskt land och i BaltikumAnvändning av hälso- och sjukvårdstjänster i ett annat nordiskt land eller i BaltikumSökning av lagstiftningsinformation i de nordiska och baltiska ländernaProjektet inleds med en kartläggning av nuläget för en gränsöverskridande vardag. Projektets huvudsakliga resultat är en gemensam verksamhetsmodell för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet. Finansministeriet genomför projektet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt justitieministeriet och respektive förvaltningsområden. Samtliga nordiska och baltiska länder deltar i projektet Världens smidigaste vardag och rörlighet med hjälp av digitalisering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hos nästan 60 procent av de högskolestuderande var de generiska färdigheterna, dvs. deras generella kompetens, på en nivå som högst kan betecknas som tillfredsställande, och hos cirka 40 procent på minst god nivå. Resultaten framgår av slutrapporten för projektet Kappas! som utförts av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Centret för universitetspedagogik vid Helsingfors universitet.Inom projektet Korkeakouluopiskelijoiden oppimistulosten arviointi Suomessa (Utvärdering av högskolestuderandenas inlärningsresultat i Finland) utreddes nivån på de studerandes generiska färdigheter och hur dessa utvecklats under studietiden. De generiska färdigheter som undersöktes var förmåga till analytiskt tänkande och problemlösning, argumenterande skrivande samt språkkompetens, förmåga till kritisk läsning och värdering, vetenskaplig och kvantitativ slutledningsförmåga samt förmåga att analysera argument.Resultaten påvisade skillnader mellan de studerande som förklarades med faktorer som var relaterade till de högskolestuderandes utbildnings- och socioekonomiska bakgrund. De som avlagt studentexamen hade resultat på en klart bättre nivå än de som inte hade studentexamen. Enligt undersökningen ser det ut som om de studerandes generella kompetens stärks under studiernas gång, men det behövs ytterligare forskning kring detta.Enligt de utvecklingsförslag som utarbetats inom projektet bör man i syfte att skapa grunden för kontinuerligt lärande fästa uppmärksamhet vid de studerandes generiska färdigheter redan på lägre utbildningsstadier och i lärmiljöer utanför skolan. Hur man ska beakta de sökandes generella kompetens vid antagningarna av nya studerande bör utredas, och de studerandes generiska färdigheter bör utvecklas i enlighet med de mål som anges för yrkeshögskoleutbildningen eller universitetsutbildningen. Dessutom bör inlärningen av generiska färdigheter stödjas målinriktat inom högskoleundervisningen.Projektet Kappas!, som finansierats av undervisnings- och kulturministeriet, har öppnat upp de generiska färdigheternas betydelse, och erbjudit högskolorna verktyg för att utveckla undervisningen. I utvärderingen deltog cirka 2 400 studerande i begynnelse- och slutskedet av studierna för en lägre universitets- eller yrkeshögskoleexamen. Elva universitet och sju yrkeshögskolor deltog i studien.Utvärdering av högskolestuderandes generiska färdigheter – resultat från Kappas! –studien (på finska, med svenskt sammandrag)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna från de digitalt avancerade D9+-länderna kommer att hålla ett virtuellt möte där de ska diskutera Europeiska kommissionens mål att göra 2020-talet till det digitala årtiondet. Mötet ordnas den 27 januari 2021 och näringsminister Mika Lintilä är ordförande.Ministrarna ska diskutera Europas konkurrenskraft och målen för det digitala årtiondet utifrån ett diskussionsunderlag som Finland har utarbetat. Enligt Finland påverkas den teknologiska konkurrenskraften särskilt av artificiell intelligens, kvantteknik och 5G- och 6G-teknologin.Verkställande vice ordförande för Europeiska kommissionen Margrethe Vestager framför Europeiska kommissionens synpunkter på mötet. Ordföranden för Europeiska kommissionens arbetsgrupp för artificiell intelligens 2018–2020 Pekka Ala-Pietilä inleder diskussionen som ska handla om teknologisk konkurrenskraft i Europa. Strategi- och kulturdirektör för Futurice Eeva Raita ska prata om artificiell intelligens som en källa till konkurrenskraft.Gemensamt för länderna är att de utnyttjar digitaliseringD9+ är en ministergrupp för digitalt avancerade EU-länder. Gruppen ska strategiskt främja utnyttjande av digitalisering, verkställande och spridande av god praxis. De länder som deltar i mötet är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Sverige och Tjeckien.Gemensamt för dessa länder är deras höga placering på DESI-indexet som Europeiska kommissionen använder för att kartlägga EU-ländernas digitala handlingsförmåga och utveckling. DESI-indexet följer EU-ländernas framsteg när det gäller att utnyttja digitalisering inom fem delområden: anslutbarhet, humankapital (bland annat digital kompetens), hur medborgarna använder sig av e-tjänster, hur företag använder sig av digital teknik samt digitala offentliga tjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi