NordenBladet — Den offentliga sektorn kan stödja koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi genom att använda sin köpkraft för att upphandla produkter, tjänster och entreprenader med mindre miljökonsekvenser. Än så länge beaktas dock miljöaspekterna i varierande grad och uppföljningen av de uppställda kriterierna och miljömålen är bristfällig.Enligt en utredning som publicerades den 21 januari kan man bäst påverka upphandlingarnas miljökonsekvenser och den offentliga sektorns ekonomiska hållbarhet på lång sikt genom att utveckla skräddarsydda kombinationer av styrningsmetoder för de mest betydande produktgrupperna inom offentliga upphandlingar.Upphandlingslagen och de andra lagarna som påverkar upphandlingar är viktiga men i sig otillräckliga metoder för att styra offentliga upphandlingar. Vid styrningen av offentliga upphandlingar bör man fokusera på fem teman:att utarbeta och upprätthålla en förteckning över de produktgrupper som har de mest betydande miljökonsekvenserna,att utveckla kombinationer av styrningsmetoder skräddarsydda för dessa produktgrupper,att skapa strukturer som stöder hållbar upphandling,att utveckla och säkerställa resurser för kunskapsbaserat stöd och mätning ochatt utarbeta upphandlingsstrategier för hållbar upphandling för upphandlingsenheterna.Ett konkret villkor för upphandlingsenheterna som rekommenderas i utredningen är en utredningsskyldighet vid beredningen av upphandlingen för de produktgrupper som har de mest betydande miljökonsekvenserna och en rapporteringsskyldighet om miljöaspekterna inte beaktas i sådana upphandlingar.Inom projektet HILMI, som finansierades av statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet, tog man fram information om koldioxid- och miljöavtrycket inom offentliga upphandlingar ur lagstiftningens och mätningens perspektiv. I projektet utredde man hur lagstiftningen och verksamhetsmodellerna för offentliga upphandlingar bör utvecklas och hur de för upphandlingarna uppställda målen och kriterierna bör följas upp och mätas för att koldioxid- och miljöavtrycket ska kunna beaktas på ett kostnadseffektivt sätt i offentliga upphandlingar. Utredningen gav vid handen att informationen om upphandlingarnas miljökonsekvenser fortsättningsvis är knapphändig – även internationellt.Viktigt att identifiera produktgruppernas potential för miljökonsekvenserInom projektet utarbetades en klassificering av produktgrupper inom offentliga upphandlingar utifrån deras ”potential för miljökonsekvenser”. På så sätt kunde man avskilja de produktgrupper med stora miljökonsekvenser för vilka det redan finns miljökriterier (t.ex. husbyggnad och livsmedel) och de produktgrupper för vilka miljökriterier nödvändigtvis borde utvecklas (t.ex. läkemedel och vårdutrustning). Därtill identifierades de produktgrupper som inte är lika betydande ur miljökonsekvensperspektiv, men inom vilka det lönar sig att tillämpa miljökriterier då det är möjligt (t.ex. kontorsutrustning).Styrningsmetoderna bör utvecklas på bred front och mätningen effektiviserasEnligt utredningen bör man för att beakta miljöaspekterna i offentliga upphandlingar utveckla inte bara upphandlingslagen utan även de övriga styrningsmetoderna, såsom de produktspecifika kraven inom olika sektorer samt användningen av miljömärken och klimatrapporteringen.“Styrningsmetoderna bör utvecklas i form av kombinationer som fokuseras på varje produktgrupp med betydande miljökonsekvenser”, förklarar Katriina Alhola, specialsakkunnig vid Finlands miljöcentral.“Dessutom bör man ta hänsyn till hur de olika styrningsmetoderna påverkar varandra. På grund av de åtskilliga samverkande konsekvenserna är det viktigt att satsa på att stödja hållbara upphandlingar med hjälp av mer permanenta förvaltnings- och organisationsstrukturer som säkerställts tillräckliga resurser”, fortsätter Harri Kalimo, projektledare och professor vid Östra Finlands universitet.Hållbara upphandlingar bör genomföras utifrån upphandlingsenheternas upphandlingsstrategier, som ska grunda sig på de tematiska målen enligt den nationella strategin för offentlig upphandling 2020. Upphandlingsstrategin ska inkludera en plan för uppföljning och mätning av målen. Genom att mäta upphandlingarna som helhet och styra dem bättre kan man avsevärt minska upphandlingarnas miljökonsekvenser.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:professor Harri Kalimo, Östra Finlands universitet & Institute for European Studies (VUB), tfn +32 498 97 47 07, harri.kalimo(at)uef.fi
specialforskare Katriina Alhola, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 065, katriina.alhola(at)syke.fi
professor Veli Matti Virolainen, LUT-universitetet, tfn 040 541 1862, veli.matti.virolainen(at)lut.fiInom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finanspolitiska ministerutskottet förordade den 20 januari 2021 att spårtrafikinvesteringen i fråga om den östliga sträckningen ska främjas.I enlighet med de riktlinjer som finanspolitiska ministerutskottet förordat fortsätter kommunikationsministeriet förhandlingarna med de kommuner som drar nytta av investeringen i spårtrafik i östlig riktning och eventuellt med andra offentliga samfund för att bilda ett projektbolag. Projektbolagets uppgift kommer att omfatta planering och finansiering av projektplaneringen fram till byggstarten.Förhandlingarna fortsätter utgående från sträckningen Flygbanan-Borgå-KouvolaProjektbolaget som grundas för att främja en snabb spårförbindelse i östlig riktning ska ha till uppgift att planera en ny banförbindelse. Förhandlingarna om ett projektbolag för den östliga järnvägsförbindelsen fortsätter utifrån järnvägsförbindelsen Flygbanan-Borgå-Kouvola. Planeringskostnaderna för projektbolaget för den östliga riktningen är enligt en preliminär uppskattning ca 70 miljoner euro i alternativet Flygbanan-Borgå-Kouvola.Förutsättningarna för att bilda ett projektbolag ska vara likvärdiga med Finlandsbanan Ab och Entimmeståget till Åbo Ab. Staten ska när projektbolaget bildas äga minst 51 procent av bolaget. En förutsättning för bildandet av ett projektbolag är att de andra aktieägarna förbinder sig att kapitalisera bolaget med en andel på cirka 49 procent av de uppskattade kostnaderna för den planering som byggberedskapen förutsätter och av kostnaderna för projektbolagets övriga verksamhet.Avsikten är att projektbolaget ska omfattas av kommunikationsministeriets ägarstyrning.Det slutliga beslutet fattas av riksdagenDet är dock riksdagen som beslutar om statens finansieringsandel och om användningen av anslaget för kapitalisering av projektbolaget. Förhandlingsresultatet och delägaravtalen ska också i ett senare skede tas upp till en särskild behandling i finanspolitiska ministerutskottet.Riktlinjen för projektbolaget i östlig riktning utesluter inte att andra trafikförbindelser i östlig riktning utvecklas i framtiden. Ministerutskottet är medvetet om behovet av att utveckla tillgängligheten i östra Nyland och Sydöstra Finland samt förutsättningarna för industrins transporter. Kommunikationsministeriet gör en utredning om utvecklingen av näringslivets transporter i östra Nyland och Sydöstra Finland och om stärkandet av näringslivets konkurrenskraft.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det finländska servicesystemet identifierar och ingriper inte systematiskt i våld och illabehandling som äldre upplever, visar resultaten av den färska kommunenkäten Uppföljning av äldreomsorgslagen.Myndighetssamarbetet för att ingripa i illabehandlingen varierar mellan olika regioner och är ofta splittrat, ibland till och med obefintligt. Till exempel i norra Finland samarbetar myndigheterna dåligt mellan hälsocentraljourerna och andra aktörer, å andra sidan samarbetar socialjouren i Östra Finland mycket systematiskt i olika riktningar.“Illabehandlingen av äldre förblir ofta dold för utomstående och är därför vanligare än man trodde. Det finns redskap för att identifiera illabehandling, såsom orosanmälan om en äldre person, som borde användas effektivare. Även om det ännu inte finns någon nationell verksamhetsmodell i Finland förpliktar socialvårdslagen och äldreomsorgslagen att trygga de äldre”, säger ledande sakkunnig Minna-Liisa Luoma vid THL.Orosanmälan om en äldre person till hjälp vid identifiering av illabehandlingSyftet med orosanmälan är att säkerställa att den äldre personen får den omsorg som han eller hon behöver även när han eller hon inte själv kan eller förstår att begära den. Orosanmälan fungerar också som ett verktyg för identifiering av äldre personers servicebehov. Vem som helst kan göra en orosanmälan till den som ansvarar för kommunens socialvård .I största delen av landet statistikförs orosanmälan om en äldre person, men det finns betydande regionala skillnader i frågan. Orsaken till orosanmälan, såsom illabehandling, statistikförs i hela landet endast i 39 procent av områdena. Bäst statistikförs orosanmälan om illabehandling av äldre i Lapplands och Norra Finlands regionförvaltningsverk. Den sämsta statistiksituationen finns i Södra Finland.I orosanmälan betonas hur man klarar sig i vardagen, boendeförhållandena och hälsotillståndet, men de handlar även om funktionsförmåga, minnessjukdomar, rusmedel, allmänt servicebehov, vanvård, ekonomiska problem, ensamhet och psykisk hälsa. Den varierande statistikföringen av orosanmälningar och illabehandling visar sig vara en stor brist i myndighetssamarbetet och servicesystemet.Äldre personers rätt till ett tryggt liv förverkligas inteI materialet i enkäten Uppföljning av äldreomsorgslagen framhävdes bristen på systematiskt samarbete och skillnaderna i statistikföringen av orosanmälningar och illabehandling. Utöver materialet Uppföljning av äldreomsorgslagen har man i undersökningen analyserat COVID-19-lägesbildsrapporter, av vilka det framkom svårigheter med att leva hemma, ensamhet och oro över att personalen inom äldreomsorgen är tillräcklig och orkar.Utifrån båda materialen kan man konstatera att de äldres rätt till ett tryggt liv inte till alla delar förverkligas. Därför är det nödvändigt att intensifiera myndighetssamarbetet och samarbetet inom servicesystemet samt skapa ett systematiskt, tydligt tillvägagångssätt för att identifiera och ingripa i kränkande behandling.Uppgifterna grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds (THL) kommunenkät om uppföljningen av äldreomsorgslagen samt på COVID-19-lägesbildsrapporterna, som kommunerna har skickat till regionförvaltningsverken. I kommunenkäten Uppföljning av äldreomsorgslagen, som utfördes på uppdrag av Inrikesministeriet, inkluderades frågor om illabehandling av äldre.Enkäten är en del av verkställandet av handlingsprogrammet Turvallinen elämä ikääntyneille (2018) samt Inrikesministeriets forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Uppgifterna samlades in våren 2020 och båda materialen ger information om de äldres liv och servicesystemets funktion under coronaepidemin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har den 20 januari 2021 fastställt Närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands beslut om att med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet skydda Bengtskärs fyr och bastubyggnad med omgivning.Fyren är belägen på Bengtskär i ett samfällt vattenområde i Kimitoöns kommun. Fyren, bastubyggnaden och de övriga byggnaderna och konstruktionerna på Bengtskär är av nationell betydelse. Den övergripande karaktären som kulturmiljö och skyddsobjekt hänför sig till såväl själva skäret som byggnaderna och konstruktionerna, spåren av stenbrytning och hällristningarna på ön.Beslutet kungörs genom offentlig delgivning eftersom det ska delges till fler än trettio personer. Beslutet med besvärsanvisning hålls tillgängligt under tjänstetid till och med den 3 mars 2021 på miljöministeriet, Alexandersgatan 7, 00100 Helsingfors. Delgivningsmottagaren kan också lämna en begäran per e-post eller telefon om att få ta del av beslutet.Delgivningen lades ut på miljöministeriets webbplats den 20 januari 2021. Besvärsfristen är trettio dagar från delfåendet. Delgivningen anses ha skett den sjunde dagen räknat från dagen då detta meddelande publicerades.Närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands beslut av den 10 januari 2019 är med Dnr VARELY/2070/2015.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt familje- och omsorgsminister Krista Kiuru ska tillverkarna av coronavacciner hålla sitt löfte om leveransen av coronavacciner som beställts till medlemsländerna i enlighet med avtalen. Kommissionen har fortsättningsvis en viktig roll när det gäller att öka trycket på tillverkarna. Kiuru diskuterade vaccinläget med hälsokommissionären Stella Kyriakides den 20 januari.I diskussionen betonade Kiuru hur viktigt det är att hålla fast vid avtalsenliga vaccinpartier, en stabil leveranstidtabell och en smidig distribution till EU:s medlemsländer i bekämpningen av coronavirusepidemin. Ministern tackade hälsokommissionären för att kommissionen har utökat trycket på tillverkarna att öka kapaciteten i vaccinproduktionen. Enligt Kiuru har EU:s gemensamma upphandlingar visat sig vara ett gynnsamt och nödvändigt tillvägagångssätt på den för Finland mycket svåra vaccinmarknaden. Upphandlingsförfarandet har säkerställt omfattande avtal med flera vaccinleverantörer. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets medlemmar på torsdag kväll den 21 januari. Under sitt möte ska EU-ländernas ledare diskutera stärkandet av unionens gemensamma insatser mot coronapandemin.Vid mötet behandlas bland annat frågor kring omfattande vaccindistribution och andra åtgärder som förhindrar spridningen av viruset. Finland anser att det är viktigt att samordna medlemsländernas coronaåtgärder och att informera tydligt om åtgärderna på EU-nivå.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kompetensnätverket AgriHubb lanserades i början av året för att stöda lantbruksföretag genom rådgivning, forskning och utbildning på området. Nätverkets mål är att stärka lantbruksföretagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Nätverket samordnas av Naturresursinstitutet.Hittills har det saknats samordning av rådgivningen och spridningen av information till lantbruksföretagen. Genom att sammanföra olika aktörer kan man bidra till spridningen av lösningar till lantbruksföretag och på så sätt stärka deras verksamhets- och framgångsbetingelser samt riskhantering i en föränderlig omvärld.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskoleundervisning från ingången av augusti 2021 till utgången av maj 2024. De kommuner som ska delta i försöket har nu valts. Försöket gäller barn födda 2016 och 2017.Från och med augusti ordnas tvåårig förskoleundervisning i 102 kommuner. Utöver dessa kommuner har man valt försökskommuner som inte ordnar tvåårig förskoleundervisning, men som fungerar som kontrollkommuner.Till försöket valdes i enlighet med försökslagen (1046/2020) genom slumpmässigt urval  kommuner eller områden som består av kommuner. Försöksverksamhetsställena samt barnen i försöks- och kontrollgruppen bestäms senare i början av 2021.
 
Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen och utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla.Förteckning över försökskommunerna (pdf)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet beställde i november 2020 av Forststyrelsens naturtjänster en utredning om besökarnas säkerhet vid användningen av nationalparker och andra naturobjekt för rekreation. I utredningen undersöktes om en avsevärd ökning av antalet besökare och mångsidigare användningsområden kräver ändringar i tjänsterna eller i styrningen av användningen. Enligt utredningen ligger riskhanteringen och besökarnas säkerhet på en god nivå. Det är bra att öka kommunikationen till olika användargrupper om de mångsidiga användningsområdena och etiketten i friluftslivet.”Besökarnas nöjdhet och trygghetskänsla i våra naturområden har ständigt ökat. För att säkerställa besökarnas säkerhet har också tilläggsfinansieringen för att förbättra serviceutrustningens skick samt höjningen av nivån på Naturtjänsternas basfinansiering en klar betydelse. Med detta har vi kommit bra igång. För närvarande uppstår utmaningar i synnerhet på grund av att det på rutterna finns flera olika användare samtidigt. Vi söker lösningar genom effektivare kommunikation och växelverkan med besökarna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nationalparkernas tjänster har lockat allt fler förstagångsbesökare och oerfarna friluftsmänniskor. Till exempel i webbtjänsten Utinaturen.fi finns mycket information till stöd för friluftsliv, men informationen når inte alla besökare. I norr känner man inte till områdenas storlek eller rutternas kravnivåer, och kraven för vinterutflykter förstås inte alltid. Det finns också brister i kännedomen om etiketten i friluftslivet, vilket syns bland annat som nedskräpning och olovligt uppgörande av eld. Det finns allt fler nya och annorlunda användningsområden på samma rutter.En klart ökande användargrupp på snöskoterspår är terrängcyklister och i synnerhet de som rör sig med eldrivna terrängcyklar. Hittills har det inte förekommit några problem, men det finns skäl att förbereda sig på att sådana kan dyka upp. I den kommunikation som är riktad till besökare som rör sig med snöskoter bör man betona vikten av att beakta andra användargrupper. För att minska konflikter och olycksrisken i populära snöskoterområden är det nödvändigt att i mån av möjlighet anvisa olika användargrupper till egna rutter och spår.När antalet besökare i naturområden ökar måste jaktsäkerheten säkrasJägarna ansvarar alltid för säkerheten vid jakten. Säkerställandet av informationsgången kan förbättras genom samarbete mellan Forststyrelsen, viltförvaltningen, jaktorganisationer och de aktörer som utvecklar kommersiella geografiska informationssystem för jägare. De kartor över jaktområden som används av jägare bör kompletteras så att de innehåller information om vandringsrutter och centrala områden för friluftsliv. Dessutom kan säkerheten förbättras så att jägare och andra som rör sig i naturen har så goda möjligheter som möjligt att upptäcka varandra i terrängen. Jägare instrueras att med hjälp av vägskyltar informera om pågående jakt med flera deltagare och de som rör sig i naturen instrueras att använda väl synliga kläder.För vissa områden som är i särskilt livligt friluftsbruk har man med stöd av 23 § i jaktlagen ansökt om jaktförbud med hänsyn till den allmänna säkerheten vid jakt. Begränsningen av jakträtten har varit i kraft i fem år åt gången. Det är skäl att i hela landet granska behovet av ett motsvarande förbud i synnerhet i närheten av tätorter och turistcentrum. Det är också skäl att genast från början ta med den regionala och lokala viltförvaltningen i granskningen av begränsningarna. Forststyrelsen fortsätter att klarlägga saken under jord- och skogsbruksministeriets ledning genom en separat utredning som blir klar våren 2021.Mer växelverkan med olika grupperÖkningen av de nya rekreationsaktiviteterna i naturen innebär nya slags utmaningar för besöksstyrningen. Det lönar sig för Naturtjänsterna att ytterligare intensifiera samarbetet med olika amatörgrupper i syfte att säkerställa en hållbar användning och minska konflikter mellan olika användargrupper. År 2020 fanns det över 3,2 miljoner enskilda användare i webbtjänsten Utinaturen.fi, vilket stärker tjänstens ställning också med tanke på besökarnas säkerhet. Detta framhävs hos dem som behöver tjänster inom tillämpad naturmotion, vilket uppskattas vara cirka en femtedel av befolkningen i Finland. Forststyrelsen har redan satsat på både webbtjänsternas och terrängtjänsternas tillgänglighet.För besökarrespons och för att förbättra växelverkan med besökare i allmänhet är det bra att fundera på nya lösningar vid sidan av webbtjänsten Utinaturen.fi och olika kanaler i sociala medier. Utvecklandet av den digitala kundservicen bidrar till att trygga besökarnas säkerhet, men den når inte alla. En lösning är ett system för att ge respons i terrängen, vilket skulle ha en starkare koppling till området. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid synligheten till exempel i fråga om klädsel.Genomförandet av åtgärderEfter utredningen och miljöministeriets rekommendationer genomför Forststyrelsen i första hand följande förbättringar:Problemen med överbelastade parkeringsplatser åtgärdasToalett- och avfallshanteringslösningar som förbättrar hälsosäkerheten och hygienen utvecklasTerrängtrafikleder iståndsättsDen digitala kundservicen utvecklas bland annat genom tjänstedesign och så att nya besökargrupper nåsSkyltar i terrängen förnyasAnvändningen av historiska objekt och serviceutrustning utvecklas för ökad säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte onsdagen den 20 januari diskuterade statsrådets finanspolitiska ministerutskott försvarsmaktens HX-projekt.För ministerutskottet presenterades HX-projektets anbudsförfarande, dess skede och tidsplan. Dessutom gick man igenom beslutsmodellen för HX-projektet, centrala krav och processen för utvärdering av anbud.Finanspolitiska ministerutskottet understödde sändandet av en slutlig anbudsförfrågan till Frankrikes, Sveriges, Förenta staternas och Förenade kungarikets försvarsförvaltningar inom ramen för den beställningsfullmakt för upphandling av multirollflygplan som riksdagen beviljat. Det slutliga upphandlingsbeslutet fattas i slutet av 2021.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi