NordenBladet — En arbetsgrupp tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet föreslår riktlinjer och åtgärder för att den finländska konst- och kulturpolitiken bättre ska kunna beakta den kulturella mångfald som baserar sig på invandring och bygga upp ett mer jämställt och jämlikt konst- och kulturfält i framtiden. Arbetsgruppen skulle särskilt beakta målet att via konst och kultur stärka den samhälleliga delaktigheten och deltagandet i fråga om personer med utländsk bakgrund samt målet att främja dialogen mellan kulturer genom konst och kultur. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport till statssekreterare Tuomo Puumala onsdagen den 20 januari.Den ökande mångfalden bland befolkningen ska beaktas integrerat i all konst- och kulturpolitisk planering och allt beslutsfattande. Centrala genomgående principer för främjandet av kulturell mångfald är att likabehandling och jämställdhet förverkligas, interaktionen mellan kulturer ökar och att det ges möjligheter till en omfattande delaktighet och ett omfattande deltagande i samhället.    Arbetsgruppens åtgärdsförslag gäller bl.a. offentlig finansiering av konst och kultur, kompetensutveckling, möjligheter till sysselsättning och karriärutveckling samt olika slags konstnärligt och kulturellt innehåll. En stor del av förslagen kom fram under workshopparna och brainstormingen online som arbetsgruppen ordnade samt i diskussioner inom olika nätverk.  I slutrapporten lyfter arbetsgruppen fram att alla aktörer behöver utveckla sitt kunnande gällande kulturell mångfald för att såväl de genomgående som de sektorspecifika och tematiska kulturpolitiska målen ska nås. Genom en kompetenshöjning ges aktörerna möjlighet att identifiera vilka möjligheter som den kulturella mångfalden erbjuder och eventuella utvecklingsbehov i detta avseende samt möjligheter att ta sig an dem i all verksamhet. – Jag vill tacka arbetsgruppen för ett betydelsefullt och långsiktigt arbete! Aktörerna inom konst- och kultursektorn har en viktig roll när det gäller att främja kulturell mångfald och stärka likabehandling. Vi kan alla öka vårt kunnande i frågor som gäller kulturell mångfald, konstaterar statssekreterare Tuomo Puumala.Kulturaktörerna bör till exempel medvetet gå in för en mångsidigare repertoar och även framföra innehåll som härrör sig från olika kulturarv och estetiska uppfattningar. Tillgången till konst- och kulturtjänster ska förbättras genom att man sänker tröskeln för att delta i planering, kommunikation och genomförande av verksamhet. En gemensam uppgift är också att skapa förutsättningar för personer med utländsk bakgrund att förbättra sina kunskaper och färdigheter till den nivå som krävs för att kunna arbeta och avancera i karriären i Finland. Detta arbete kan göras till exempel genom att öka möjligheterna att lära sig finska och svenska, stödja uppkomsten av yrkesnätverk samt förmedla kunskap om kulturlivet och kulturpolitiken i Finland. Arbetsgruppen föreslår att integrationstjänsterna för invandrare ska fästa större uppmärksamhet vid de möjligheter som konst- och kulturverksamheten erbjuder. Via konst och kultur kan man erbjuda kunskap om Finland och finländarna, bidra till fler möten mellan människor och främja dialogen mellan kulturer. Därmed ökar man invandrarnas förståelse för sitt nya hemland, minskar uppkomsten av rasism och bygger ett mer jämställt och jämlikt Finland. Arbetsgruppens ordförande Pasi Saukkonen anser att det är viktigt att det finns tillförlitlig information om den kulturella mångfalden och hur främjandet av den genomförs. – Kunskapsbasen bör stärkas på ett omfattande och systematiskt sätt. Ett bra verktyg för uppföljning och utvärdering av hur dessa mål nås är den barometer för mångfalden inom konst- och kultursektorn som arbetsgruppen föreslår. Arbetsgruppen föreslår att undervisnings- och kulturministeriet utarbetar ett program som beaktar arbetsgruppens riktlinjer och åtgärdsförslag och som genom konkreta åtgärder främjar den kulturella mångfalden i kulturpolitiken och inom konst- och kulturlivet i vårt land ur invandringssynvinkel. Genomförandet av programmet ska följas upp som en del av styrningen och ledningen av förvaltningsområdet, bland annat med hjälp av olika indikatorer, undersökningar och utredningar.Arbetsgruppen bestod av sakkunniga vid Ateneum, Nationalgalleriet, Globe Art Point ry, Luckan, Cultura-säätiö, Tuglas-seura, Finlands Teatrar rf, Fackorganisationen för konst- och kultursektorn TAKU ry Helsingfors stadskansli, Esbo stads biblioteksväsende och Finlands Kommunförbund samt fria konstnärer och professionella inom kulturbranschen samt sakkunniga vid undervisnings- och kulturministeriet och justitieministeriet.Konst, kultur och ett mångfaldigt Finland. Slutrapport från arbetsgruppen för kulturpolitik, invandrare och främjande av kulturell mångfald (Rapporten är på finska, med svensk resumé.)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagberedningen om automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen framskrider. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en regeringsproposition med förslag till allmän lagstiftning om automatiserat beslutsfattande.Målet är att skapa en reglering som säkerställer att principerna för god förvaltning samt rättssäkerheten och tjänstemännens tjänsteansvar tillgodoses på behörigt sätt i det automatiserade beslutsfattandet inom förvaltningen.Arbetsgruppen ska bereda bestämmelser om hur automation kan tillämpas vid beredningen av förvaltningsbeslut och i själva beslutsfattandet. Arbetsgruppen ska också utreda om det är ändamålsenligt att utsträcka regleringen till att gälla också användning av automation i den faktiska förvaltningsverksamheten, till exempel när en myndighet ger rådgivning på nätet med hjälp av en chatbot-applikation.Arbetsgruppen lägger fram ett förslag om det tillåtna användningsområdet för automatisering, kraven på informationssystemen, godkännandet och övervakningen av informationssystemen samt genomförandet av öppenhet och handlingsoffentlighet. Arbetet omfattar också andra bestämmelser som behövs för att säkerställa god förvaltning, rättssäkerhet och övriga grundläggande fri- och rättigheter.Med automatiserat beslutsfattande avses i detta sammanhang processer där man utnyttjar automatiserade system för att fatta förvaltningsbeslut. Automatiserade förfaranden vid handlningen av ärenden används till exempel av Skatteförvaltningen och FPA.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förnyar styrningen av informationshanteringen inom social- och hälsovården. Som en del av reformen tillsätter social- och hälsovårdsministeriet två samarbetsgrupper för regionala aktörer: en riksomfattande delegation för informationshantering inom social- och hälsovården och en riksomfattande styrgrupp för informationshantering inom social- och hälsovården.Syftet med reformen av styrmodellen är att förbättra samarbetet mellan ministeriet, regionala aktörer inom social- och hälsovården och centrala intressegrupper. Ett ytterligare mål är att regionerna och andra centrala intressegrupper bättre än tidigare ska kunna delta i beslutsfattandet och beredningen av innehållet i styrningen av informationshanteringen.“Det är viktigt med ett fungerande samarbete. Fördelarna med digitalisering och informationshantering förverkligas i sista hand då kunden använder de tjänster som hen behöver, dvs. regionala offentliga och privata social- och hälsovårdstjänster”, säger dataadministrationschef Markku Heinäsenho.Nya samarbetsgrupperRiksomfattande delegation för informationshantering inom social- och hälsovårdenDen riksomfattande delegationen för informationshantering inom social- och hälsovården sammanträder två gånger om året för att diskutera social- och hälsovårdens behov och mål samt de möjligheter som digitaliseringen ger i fråga om främjandet av dem. Social- och hälsovårdsministeriet gör årligen betydande satsningar för att utveckla riksomfattande digitala lösningar. Diskussioner om olika aktörers behov är en förutsättning för att satsningarna ska kunna riktas på ett effektivt sätt. Till delegationen kallas de ansvariga beredarna för de välfärdsområden som ska inrättas samt de centrala nationella verkställande myndigheterna och intressegrupperna.Styrgrupp för den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovårdenStyrgruppen för den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården styr den nationella projektportföljen för informationshanteringen inom social- och hälsovården (bl.a. utvecklingen av Kanta). Gruppen behandlar projektplanerna för nya projekt samt lägesrapporterna för pågående projekt och granskar i synnerhet betydande avvikelser och risker. Till gruppen kallas representanter för ledningen inom informationsförvaltningen i specialupptagningsområdena och stora städer samt en representant för det regionala och kommunala samarbetsforumet för informationsförvaltning inom social- och hälsovården (AKUSTI). I gruppen ingår dessutom företrädare för de centrala nationella verkställande myndigheterna samt DigiFinland Oy.Social- och hälsovårdsministeriet skickar regionala aktörer och andra intressegrupper separata kallelser att delta i grupperna.Vad innebär styrning av informationshanteringen inom social- och hälsovården?I ett digitaliserat samhälle är utvecklingen av informationshanteringen ett viktigt sätt att skapa nytt värde. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av informationshanteringen inom sitt ansvarsområde samt för finansieringen av betydande riksomfattande projekt. Ministeriet uppdaterar årligen utvecklingslinjerna för den riksomfattande informationshanteringen och styr genomförandet av dem tillsammans med regionala aktörer och centrala intressegrupper. Målet med styrningen är att stödja den regionala digitaliseringen och främja de fördelar som kan uppnås genom det riksomfattande samarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Transport- och kommunikationsverket Traficom har beslutat att fortsätta avbrottet i den direkta passagerartrafiken från Storbritannien, Irland och Sydafrika till den 25 januari 2021. Beslutet gör att det fortsättningsvis är svårt eller omöjligt för många resenärer i Storbritannien att återvända till Finland.Finlands ambassader och utrikesministeriet bevakar läget och ger vid behov råd åt resenärer om hur hemresan kan ordnas.  Det är möjligt att återvända hem från Storbritannien, Irland och Sydafrika med hjälp av anslutande förbindelser. När du söker olika rutter till Finland ska du kontrollera alla inrese- och transitkrav, till exempel om transitlandet eller flygbolaget ställer krav på coronatest. I praktiken lönar det sig alltid att ha med ett intyg över negativt coronatest när du reser, eftersom bestämmelserna och kraven kan förändras snabbt.Finlands ambassader uppdaterar aktuell information om läget på sina webbplatser och i sociala medier. På grund av coronapandemin kan situationen förändras plötsligt och oväntat i vilket land eller vilken region som helst. Flygförbindelser kan ändras eller dras in plötsligt och orsaka långa fördröjningar under resan. Om din resa är nödvändig, bered dig på ändrade planer. Resenärer måste fortsättningsvis anpassa sig till situationen och tolerera en viss grad av ovisshet. Så länge som pandemin pågår har utrikesministeriet begränsade möjligheter att hjälpa den som råkat illa ut utomlands. Vi rekommenderar att alla som reser gör en reseanmälan på adressen reseanmalan.fi.Om du återvänder till Finland från Storbritannien, Irland eller Sydafrika ska du följa anvisningarna utfärdade av Institutet för hälsa och välfärd.Angående kostnader för resor som ställs in eller skjuts fram ska du kontakta researrangören, flygbolaget eller ditt försäkringsbolag.Traficom: Begränsningar i passagerarflyg till Finland från Storbritannien, Irland och Sydafrika fortsätter t.o.m. 25.1.2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om allmänhetens synpunkter på hur utsläppen kan minskas på ett effektivt och rättvist sätt. Olika synpunkter kartläggs genom en webbenkät som är öppen för alla från den 19 januari till den 19 februari. Svaren är till hjälp vid beredningen av en ny klimatpolitisk plan på medellång sikt.”Finland har som mål att bli klimatneutralt till 2035. För att kunna nå målet måste vi alla agera och göra ändringar i vår vardag. Därför är det viktigt att höra vilka åtgärder för minskade utsläpp finländarna upplever som fungerande och rättvisa. Det lönar sig att svara på enkäten, för nu har man verkligen en chans att påverka”, berättar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Enkätens tre teman – transporter, mat och boende – berör varje finländares vardag. Utsläppen från dessa utgör dessutom största delen av vårt koldioxidavtryck. I enkäten presenteras olika åtgärder för att minska utsläppen och frågas hur de påverkar respondentens beteende och hur godtagbara respondenten anser dem vara. Det är möjligt att redogöra för sina tankar mer ingående i de öppna svaren.Av svaren sammanställs ett sammandrag som överlämnas till den arbetsgrupp som bereder den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Sammandraget kommer också att publiceras på miljöministeriets webbplats under våren. Svaren behandlas anonymt.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras så att den motsvarar regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035. I planen beskrivs utsläppsutvecklingen i ett historiskt perspektiv. Dessutom bedöms hur utsläppsutvecklingen ser ut med de nuvarande politiska åtgärderna i förhållande till målen. Det dras också upp riktlinjer för nya politiska åtgärder, och effekterna av dem bedöms i förhållande till målen.Som stöd för utarbetandet av planen tillsattes i oktober 2020 en arbetsgrupp med representanter för de centrala ministerierna och för Finlands klimatpanel i egenskap av sakkunnigorgan. Ett utkast till planen färdigställs sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.Baserat på koldioxidavtrycket står hushållens konsumtion för 66 procent av Finlands totala utsläpp. Klimatpanelen har uppskattat att hushållens koldioxidavtryck bör minska med cirka 70 procent från 2016 års nivå så att klimatmålen för 2030 kan uppnås.Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sallatunturi nationalpark ska inrättas inom Sallatunturi naturskyddsområde som hör till nätverket Natura 2000. Nationalparken kommer att omfatta ett område på 9 965 hektar. Området är beläget i Salla kommun och ägs helt av staten. Utlåtanden kan lämnas fram till den 1 mars 2021.Rämiäjänkä, ett delområde på 123 hektar som hör till det nuvarande naturskyddsområdet men är fristående från det övriga området, lämnas utanför nationalparken. I samband med regeringspropositionen ska det utfärdas en förordning av statsrådet genom vilken Rämiäjänkä förblir ett naturskyddsområde.”Vi kompletterar nätverket av nationalparker med Sallatunturiområdet, som har betydande naturvärden. Nationalparkerna är finländarnas gemensamma friluftsområden, men deras syfte är framför allt att trygga och stärka naturens mångfald. Nationalparkerna lockar ständigt nya besökare. Därför är det fint att regeringen ökar antalet nationalparker”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I Sallatunturiområdet framträder de gamla skogarna och de mångformiga aapamyrarnaSallatunturiområdet är en ekologisk och landskapsmässig helhet med värdefulla naturvärden. Området ligger alldeles vid Finlands östra gräns. Landskapet i Sallatunturi varierar från fjäll och åsar till kanjonen Aatsinginhauta, som ställvis är till och med 250 meter djup. I områdets natur framträder de gamla, högt belägna skogarna som formats av upplega, samt de mångformiga aapamyrarna. Nationalparken ska inrättas för att skydda områdets natur och för allmän rekreation, för att främja intresset för naturen samt för forskning och undervisning.Nationalparken ska sätta fart på den hållbara turismen i regionenI och med inrättandet av Sallatunturi nationalpark ska staten utveckla området som en allmän natursevärdhet, vilket erbjuder goda möjligheter till naturturism och utveckling av företagandet inom turistbranschen. Det föreslås att man i statsbudgeten tar in ett anslag av engångsnatur på 2,5 miljoner euro för att se till att tjänsterna motsvarar de tjänster som ska tillhandahållas i en nationalpark och för att skydda naturen mot det slitage som ett ökat antal besökare medför.Sallatunturiområdet skulle kunna marknadsföras tillsammans med naturområden på den ryska sidan. Sallatunturi nationalpark skulle i betydande grad främja ekologisk och koldioxidsnål turism som en av de få nationalparker med ödemarkskaraktär som är lätt att nå med landbaserad kollektivtrafik även från södra Finland.De lokala invånarnas rättigheter och fortsatt renskötsel tryggas, ändringar görs i jaktenRenskötseln och ortsbornas fria jakträtt ska fortsätta i nationalparksområdet på samma sätt som för närvarande. Älgjakt ska oberoende av hemkommun också tillåtas för medlemmar i jaktföreningar vars jaktområde föreslås bli avgränsat till nationalparken. För att främja nationalparkens naturskyddsmål upphör dock tillståndsjakten för småvilt inom nationalparkens område. Inrättandet av nationalparken inverkar inte på användningen av områden utanför nationalparken.Sallatunturi nationalpark valdes ut för fortsatt beredning av fem kandidaterAtt utvidga nätverket av nationalparker i Finland är inskrivet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Miljöministeriet har mottagit initiativ om inrättande av nationalparker på fem olika ställen runt om i Finland. Vid ministeriet har det gjorts en jämförande utredning om kandidaterna till nationalparker. Utgående från utredningen valdes Sallatunturiområdet ut för fortsatt beredning. En annan kandidat som valts ut för fortsatt beredning är Evois skogsområde. Initiativet till att omvandla Sallatunturi naturskyddsområde till en nationalpark togs av Salla kommun.Utlåtanden kan lämnas fram till den 1 mars 2021. Målet är att riksdagen ska hinna behandla lagförslaget under vårsessionen 2021.Begäran om utlåtande (utlåtande.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudteman för den informella videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 18 januari var samordning av EU:s insatser i kampen mot coronapandemin och förberedelserna inför videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 21 januari. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerade Finland vid dagens möte.

Europaministrarna diskuterade effektivisering av EU:s coronasamordning och i synnerhet förbättring av tillgången till och distributionen av coronavacciner. Finland understöder EU:s gemensamma effektiva insatser och vaccinsamarbete för att besegra coronaviruset. Eventuella flaskhalsar i leveransen av vacciner från tillverkarna till medlemsländerna bör åtgärdas. Tydlig information till allmänheten om vaccinationsprocessen och om vaccinationstidtabellen är också avgörande. Europeiska rådets medlemmar ska diskutera coronasamordningen och vaccinationsläget vid sin videokonferens den 21 januari.

Minister Tuppurainen lyfte också fram behovet att sörja för en global vaccinationstäckning, så att pandemin verkligen kan övervinnas. För att uppnå en tillräcklig vaccinationstäckning bör man effektivt utnyttja bland annat den internationella mekanismen för samarbete kring vacciner, Covax. Syftet med Covax är att bidra till att alla länder snabbt får lika tillgång till coronavacciner och att stödja och stärka produktionen och distributionen av vacciner i världen.

”Tillgång till och effektiv distribution av vacciner har en nyckelroll när det gäller att besegra coronaviruset. EU:s upphandlingssamarbete har kommit igång väl, men ökade insatser behövs. Vi måste också komma ihåg att inget land är säkert förrän pandemin är under kontroll överallt. Därför är det viktigt att visa vaccinsolidaritet. Det ligger också i linje med våra gemensamma europeiska värden”, säger minister Tuppurainen.

”För att vi på bästa möjliga sätt ska kunna följa vaccinationsläget måste vi ha en enhetlig statistik över vaccinationstäckningen. Det behövs också ett gemensamt vaccinintyg, eftersom vårt mål i slutändan är att öppna samhällena och trygga den fria rörligheten, som är så viktig för oss alla.

”Portugal, som inledde sitt ordförandeskap i Europeiska unionens råd den 1 januari 2021, presenterade prioriteringarna för sitt ordförandeskap. Portugals viktigaste prioriteringar är 1) att främja Europas återhämtning genom en grön och digital omställning, 2) att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att säkerställa en rättvis och inkluderande grön och digital omställning och 3) att stärka Europas strategiska autonomi.Det portugisiska ordförandeskapet redogjorde också för läget i fråga om förberedelserna inför konferensen om Europas framtid. Förberedelserna har fördröjts på grund av coronapandemin. Rådet, Europaparlamentet och kommissionen har för avsikt att komma överens om konferensens mandat genom en gemensam förklaring.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel förhandlingarna om budgetramen och EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stöder International Trade Centre (ITC) med fem miljoner euro 2021–2022 för att utveckla kvinnors och ungas företagande i utvecklingsländer. Avtalet undertecknades den 18 januari i Genève.

Avtalet undertecknades av ITC:s verkställande direktör Pamela Coke-Hamilton och ambassadör Kirsti KauppiFinlands stöd på fem miljoner euro fördelas så att två miljoner euro är allmänt verksamhetsstöd. Tre miljoner euro riktas till att stärka kvinnors och ungas företagande och flyktingars utkomstmöjligheter, till att utveckla det afrikanska frihandelsområdet (African Continental Free Trade Area, AfCFTA) och främja cirkulär ekonomi.

Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari framhåller att Finlands stöd till ITC är en viktig satsning både på att utveckla affärsverksamheten och på att stärka kvinnors och flickors rättigheter i utvecklingsländerna. ”Finlands finansiering till ITC stärker grunden för utvecklingsländernas ekonomier i denna utmanande tid och skapar förutsättningar för återuppbyggnad efter pandemin. Vi måste övergå från hantering av fattigdomen till att skapa välstånd. Jag uppmuntrar finländska företag att samarbeta med ITC och på så vis hitta nya affärsmöjligheter”, säger ministern.

ITC har inrättats av Världshandelsorganisationen WTO och FN:s konferens om handel och utveckling UNCTAD för att stärka konkurrenskraften för mikroföretag samt små och medelstora företag i utvecklingsländerna. ITC är särskilt känt för sin starka insats för att utveckla kvinnors och ungas företagande i utvecklingsländer, bland annat genom SheTrades-projektet (www.shetrades.com).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Paneldeltagarna som förbereder sig för FN-toppmöte 2021 ska tillsammans med ungdomar diskutera klimatåtgärder och sätt att skydda den biologiska mångfalden. Paneldiskussionen ordnas av Storbritanniens ambassad, utrikesministeriet och WWF Finland.

Ett av de viktigaste sätten att lösa naturens och klimatets svåra situation är en hållbarare matproduktion.

Paneldiskussionen som särskilt riktar sig till skolor ordnas virtuellt onsdagen den 20 januari. I diskussionen deltar utrikesminister Pekka Haavisto, generalsekreteraren för WWF Finland Liisa Rohweder, Storbritanniens Cop26-ambassadör John Murton, miljörådet vid miljöministeriet Marina von Weissenberg och medlemmen i Storbritanniens klimatgrupp för unga Nelli Vanninen. Diskussionen bygger på den välkända naturvetaren David Attenboroughs dokumentär ”Ett liv på vår planet”. I dokumentärfilmen på Netflix beskriver den 94-åriga Attenborough den förlust av biodiversitet som skett under hans livstid och söker sätt för en mer hållbar samexistens mellan människan och de andra arterna.Ett viktigt klimatårAv panelens parter står Storbritannien i år som värd för ett viktigt klimattoppmöte (COP 26). Även den biologiska mångfalden har ett nära samband med de utmaningar som toppmötet har på agendan.

Miljöorganisationen WWF som globalt har övervakat ekosystemens tillstånd varnade i sin rapport Living Planet 2020 att populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat med i genomsnitt 68 procent sedan 1970.Finlands mål är att vara klimatneutralt före 2035 och bli världens första fossilfria välfärdsland. I fjol var Finland ett av de första länderna som undertecknade det frivilliga initiativet Leader’s Pledge for Nature. Initiativets syfte är att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030 och sporra världens länder till hållbar utveckling.Finland bidrar till naturens biologiska mångfald genom internationella organisationer, såsom FN:s miljöprogram (UNEP) och Globala miljöfonden (GEF). Finansiering går också till Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och finländska frivilligorganisationer, såsom WWF Finland, Siemenpuusäätiö och Finlands Naturskyddsförbund. Genom FN-samarbetet medverkar Finland också i arbetet med att följa upp skogarnas tillstånd och deras kollager globalt.

Information om paneldiskussionen:Biodiversity Panel Event onsdagen den 20 januari kl. 13.15 – 14.30Diskussionens språk är engelska. Netflix-dokumentären ingår inte i direktsändningen.Paneldiskussionen går att följa via webben.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken godkändes i december 2020. Ändringarna i klientavgiftslagen (1052/2020) träder i kraft 1.8.2021.

Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken sänks genom att de inkomstgränser som avgifterna grundar sig på höjs med 31 procent. Därtill sänks de avgifter som tas ut för syskon, så att den avgift som tas ut för det andra barnet är 40 procent (i stället för nuvarande 50 procent) av den kalkylerade avgiften för småbarnspedagogik på heltid för det yngsta barnet.

Månadsavgift för småbarnspedagogik på heltid 1.8.2021Avgiftsprocent och inkomstgränser:Syftet med reformen är att förbättra sysselsättningen och öka deltagandet i småbarnspedagogiken. Avgifterna för småbarnspedagogik sänks i synnerhet för familjer med små och medelstora inkomster. Även alla familjer som har fler än ett barn i småbarnspedagogisk verksamhet gynnas av ändringen i nedsättningar för syskon. I och med reformen övergår cirka 20 000 familjer till att omfattas av avgiftsfri småbarnspedagogik.

Källa: Valtioneuvosto.fi