NordenBladet — Statsrådet beslutade den 22 januari att inreserestriktionerna skärps i Finland. De nya begränsningarna träder i kraft den 27 januari och gäller till och med den 25 februari. Syftet med ändringarna är att minska den trafik som anländer över gränsen, detta för att förhindra att nya varianter av coronavirus sprids. Sjukdomsläget i Finland skiljer sig avsevärt från läget i andra Schengenländer, vilket innebär att den risk för spridning av virusvarianter i Finland som resenärer medför är betydande.Vid de inre gränserna begränsas pendlingstrafiken ytterligareMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Från och med den 27 januari begränsar Finland inresa från alla Schengenländer.Arbets- och näringsministeriet för en förteckning över de arbeten som är viktiga med tanke på samhällets funktion eller försörjningsberedskapen. En kritisk arbetsuppgift enligt förteckningen innebär dock inte automatiskt att man kan resa in i landet. Arbetsgivaren ska på en separat blankett motivera varför arbetsuppgiften för en arbetstagare som kommer till Finland är kritisk och av sådan art att arbetsprestationen inte kan skjutas upp. En arbetstagare som kommer till Finland ska visa upp blanketten vid gränskontrollen tillsammans med de övriga handlingar som krävs för gränsövergång. Man kan komma in i landet av en nödvändig orsak Inresa är fortfarande tillåten för personal inom hälso- och sjukvården och räddningsväsendet (inklusive prehospital akutsjukvård), yrkesutbildade personer inom äldreomsorgen och transport- och logistikpersonal inom godstrafiken när de utför sina arbetsuppgifter, för myndigheter i nödvändiga tjänsteuppgifter, för diplomater, personal vid internationella organisationer, militär personal och biståndsorganisationers personal när de utövar sina funktioner samt för företrädare för stater som deltar i internationella förhandlingar och personer som deltar i internationella organisationers arbete.Att höra till en gränsort är inte längre en grund för inresaDet tidigare beslutet ändras också så att det inte längre är en grund för inresa att höra till en gränsort vid gränsen mellan Finland och Sverige eller mellan Finland och Norge. I praktiken gäller detta endast andra än finska medborgare. Finska medborgare och personer bosatta i Finland kan fortfarande med stöd av grundlagen passera gränsen. Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter att gällaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Giltighetstiden för det beslut som fattades den 7 januari förlängs fram till den 25 februari. Från och med den 27 januari ändras beslutet så att begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna slopas för personer bosatta i Sydkorea i trafiken från Sydkorea till Finland. Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga utlandsresorEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.Karantän- och testningsrekommendationerna måste kontrolleras före resan Resenärer som anländer till Finland ska beakta Finlands karantän- och testrekommendationer. Anvisningar om dessa hälsosäkerhetsåtgärder ges av Institutet för hälsa och välfärd. Information finns också i tjänsten Finentry.Gränsbevakningsväsendet ger råd om gränstrafikenGränsbevakningsväsendet ger medborgarna råd om gränstrafiken per telefon och e-post. Tjänsten finns tillgänglig på finska, svenska och engelska kl. 8–16 på numret 0295 420 100. Rådgivning fås också under veckoslutet 23–24.1.2021 kl. 8–16. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För genomförandet av strategin har det inrättats åtta öppna temagrupper som har till uppgift att inleda konkreta åtgärder för den praktiska genomföringen av strategin. Finlands första nationella strategi för offentlig upphandling publicerades hösten 2020. Syftet med strategin är att öka de offentliga upphandlingarnas effektivitet och ansvar. ”Den nationella upphandlingsstrategin bereddes med en omfattande enighet om både målen för och möjligheterna med upphandlingen. Nu är det dags för kommunerna och staten att agera. Jag hoppas att upphandlingarna är ett tema också under kommunalvalet, eftersom de tiotals miljarder som årligen används för upphandlingar är en väsentlig påverkningsmöjlighet i kommunerna”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Genomförandet framskrider i åtta temagrupper som främjar de avsikter och mål som anges i strategin för offentlig upphandling. Strategisk ledningUtveckling av upphandlingskompetensKunskapsbaserad ledning och effektivitet Välfungerande upphandlingar Innovationer Ekonomisk hållbarhetSocial hållbarhetEkologisk hållbarhetI och med genomförandet får de parter som genomför offentliga upphandlingar, såsom staten, kommunerna och församlingarna, tillgång till konkreta verktyg som hjälper att öka upphandlingarnas genomslagskraft. Framgångsrikt genomförande kräver samarbeteGenomförandet av strategin för offentlig upphandling är en del av handlingsprogrammet för offentlig upphandling. Finansministeriet och Kommunförbundet ansvarar för hur genomförandet av strategin framskrider i olika temagrupper. Temagrupperna är öppna för alla upphandlingsexperter hos intressentgrupperna. ”Den nationella strategin hjälper att identifiera och utnyttja den strategiska effektivitetspotentialen hos offentlig upphandling. I temagruppsarbetet kan kommuner och andra upphandlare få konkret hjälp och kollegialt stöd för att utveckla sin egen upphandlingsverksamhet. Och även om man inte hinner delta  i allt kan resultaten av temagruppernas arbete trots det utnyttjas öppet av alla”, konstaterar Kommunförbundets ledande jurist Katariina Huikko. Temagrupperna ska planera och inleda konkreta åtgärder för att främja förverkligandet av målen i strategin för offentlig upphandling.”Då genomförandet konkretiseras i samarbete av en omfattande grupp av experter kan vi se till att vi erbjuder sådant stöd som de upphandlande enheterna och företagen behöver för att uppnå de gemensamma målen. I temagrupperna har alla möjlighet att påverka utvecklandet av upphandlingen med sin egen insats”, säger finansrådet Tarja Sinivuori-Boldt, finansministeriet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Domstolarna behandlar sällan ärenden som gäller juridiska personers straffansvar. Trots det omfattande tillämpningsområdet för ansvaret har nästan 90 procent av alla samfundsböter dömts ut för arbetarskyddsbrott. Nuläget och utvecklingsidéer för att åtgärda det presenteras i en färsk rapport av juris doktor, justitierådet Jussi Tapani.En orsak till den ringa tillämpningen av juridiska personers straffansvar har varit att det straffrättsliga ansvaret i första hand uppfattas som individens ansvar. På grund av detta hamnar juridiska personers ansvar lätt i bakgrunden.Att juridiska personers straffansvar tillämpas i större skala på arbetarskyddsbrott verkar i sin tur främst bero på Regionförvaltningsverkets betydande insats i utredningen av straffrättsliga frågor.För att lagen ska tillämpas på avsett sätt föreslår utredaren Jussi Tapani bland annat att samfundsbotens belopp ska höjas, åklagarnas behörighet utvidgas och utbildningen utvecklas.Straffansvaret möjliggör samfundsbotDet straffansvar för juridiska personer som fastställs i strafflagen ger möjlighet att döma ut samfundsbot för brott som har begåtts i ett samfunds, en stiftelses eller någon annan juridisk persons verksamhet. Ansvaret omfattar mer än hundra brottstyper, bland annat många ekonomiska brott och miljöbrott.Straffansvar för juridiska personer – nuläge och utvecklingsbehov

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesråd sammanträder i Bryssel till årets första möte måndagen den 25 januari. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet. Huvudpunkterna på mötets dagordning är EU:s klimat- och energidiplomati och en diskussion med Japans utrikesminister. Under lunchen diskuterar ministrarna EU:s samarbete med Storbritannien inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesrådet tar också upp gripandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.EU:s utrikesministrar vill sända ett uppmuntrande budskap till länder utanför EU inför klimatmötet  COP26 i Glasgow i november och påskynda internationella partnerskap för att möjliggöra en global grön övergång. Finland lyfter fram det globala sambandet mellan klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt att den arktiska regionen ska beaktas i tillräcklig utsträckning i EU:s politik. I diskussionen bedöms också de geopolitiska konsekvenserna av klimatförändringen.Japans utrikesminister och EU:s utrikesministrar diskuterar utvecklingen och regionala säkerhetsfrågor i den Indo-pacifiska regionen. Japan är en viktig partner för EU, och under de senaste åren har bland annat ett frihandelsavtal ingåtts. Finland anser att EU bör stärka sin dialog med Japan och effektivisera det konkreta genomförandet av avtalen mellan EU och Japan.EU:s utrikesministrar för en informell lunchdiskussion om det framtida förhållandet till och samarbetet med Storbritannien inom utrikespolitikens, säkerhetspolitikens och försvarspolitikens område. Finland delar Europeiska utrikestjänstens syn, att det är viktigt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet och försvarssamarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt.Utrikesministrarna kommer också att diskutera ett antal aktuella frågor, däribland gripandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj när han återvände till Moskva. Andra aktuella teman är EU:s relation till Förenta staternas nya regering, läget för Irans kärnvapenavtal JCPOA, Afrikas horn, Bosnien-Hercegovina, Egypten, Gulfregionen, Hongkong, Venezuela och tillgången till coronavaccin utanför EU. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet föreslår att diskrimineringsombudsmannen ska få i uppgift att vara rapportör om våld mot kvinnor. Rapportören ska bevaka våld mot kvinnor, hur den nationella lagstiftningen fungerar, hur offrens rättigheter tillgodoses och hur internationella förpliktelser fullgörs. Dessutom ska rapportören bevaka och utvärdera åtgärderna för att förebygga våld mot kvinnor.Enligt justitieministeriets förslag ska lagen om diskrimineringsombudsmannen ändras så att diskrimineringsombudsmannen får en ny uppgift som rapportör om våld mot kvinnor.Som rapportör om våld mot kvinnor ska diskrimineringsombudsmannen lämna fram förslag och rekommendationer, ge utlåtanden och råd samt utarbeta och låta göra utredningar. Diskrimineringsombudsmannen ska i sin uppgift som rapportör inte ge juridisk hjälp eller rådgivning åt enskilda kunder. Diskrimineringsombudsmannen ska också behandla våld mot kvinnor i sina berättelser till statsrådet och riksdagen och delta i den samhälleliga debatten om ämnet.Målet är en självständig och oberoende rapportörI Finland finns det ingen självständig och oberoende myndighet som centraliserat och över sektorsgränserna följer upp åtgärderna mot våld mot kvinnor, hur den nationella lagstiftningen fungerar, hur de internationella förpliktelserna fullgörs och som rapporterar om sina iakttagelser till beslutsfattarna. Förslaget om att inrätta ett uppdrag som rapportör om våld mot kvinnor har skrivits in i statsminister Marins regeringsprogram.– Våld mot kvinnor har även internationellt identifierats som ett problem i fråga om mänskliga rättigheter och jämställdhet i Finland. Våld är också en form av diskriminering av kvinnor. Uppdraget som rapportör om våld mot kvinnor främjar ingripandet i våld och tillgodoseendet av offrens rättigheter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Propositionsutkastet har sänts på remiss och regeringens proposition kommer att överlämnas riksdagen under våren. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.Scenarioundersökningar som gjorts i olika sammanhang har visat att utsläppsmålen kan uppnås utan att det medför en orimlig ekonomisk belastning. Hur de olika metoderna ska genomföras i detalj för att man ska uppnå målen kräver dock ytterligare utredningar. Enligt regeringsprogrammet kan en förstärkning av klimatlagens styrande effekt vara ett steg mot koldioxidneutralitet.Utredningen omfattar en mångsidig granskning av utsläppsbudgetar, kompensationer och inbegripandet av kolsänkor i koldioxidmarknaden. I slutrapporten görs en allmän utvärdering av ett antal andra förslag.Den centrala slutsatsen i utredningen är att det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkluderabindande, riksomfattande utsläppsbudgetar och budgetperioder,regelbundet återkommande, riksomfattande planer som omfattar alla utsläpp och sänkor,principen om en rättvis omställning,principer för utnyttjandet av klimatkompensation,en skyldighet att utvärdera lagar och statsbudgetar ur ett klimatperspektiv,en skyldighet för kommunerna att fastställa utsläppsmål.Utsläppsbudgetar skulle stärka Finlands linje i klimatarbetet. Andra tillägg och preciseringar i lagen skulle göra det möjligt att införliva klimatperspektivet även i andra lagar. Detta skulle till exempel ske genom att ålägga myndigheterna att beakta planer enligt klimatlagen i beslut som påverkar utsläppsutvecklingen.I klimatlagar som nyligen antagits i olika länder tas en rättvis omställning i beaktande. Liksom jämförelseländerna anser utredningsgruppen att det är viktigt att inkludera principen om en rättvis omställning i Finlands klimatlag. Principen i sig minskar inte utsläppen, men den medför en skyldighet att undersöka konsekvenserna för alla medborgare och att styra metoderna för att minska klimatutsläppen på ett sådant sätt att ingen drabbas orimligt hårt av förändringen.Det är även viktigt att kommunerna breddar sitt klimatarbete. Många kommuner har redan gjort banbrytande klimatinsatser. Genom att ålägga alla kommuner att ställa upp utsläppsmål kan man främja god praxis och involvera kommuninvånarna i klimattalkot.Utredningen gjordes av en tvärvetenskaplig forskningsgrupp bestående av sakkunniga från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet, Ympäristölakiasiaintoimisto Ekroos & Kiviniemi, Tyrsky-Konsultointi och Massachusetts Institute of Technologysta.Närmare information:professor, projektledare Mikael Hildén, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 173, [email protected]
professor Kai Kokko, Helsingfors universitet, tfn 050 448 7060, [email protected]
professor Tommi Ekholm, Meteorologiska institutet, tfn 040 775 4079, [email protected]
professor Ari Ekroos, Ympäristölakiasiaintoimisto Ekroos & Kiviniemi Oy, [email protected]
styrelseordförande Oras Tynkkynen, Tyrsky-Konsultointi, tfn 050 512 1584, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Biodiversiteten, eller den biologiska mångfalden, måste beaktas bättre och mer konsekvent i Finlands utvecklingspolitik och internationella påverkansarbete. Dessutom behöver utvecklingsländerna stöd i att genomföra avtalen om biologisk mångfald. Detta anser Utvecklingspolitiska kommissionens expertgrupp, som publicerade en analys om hur den biologiska mångfalden kan tryggas på fredagen.“Det är viktigt att skyddet av naturens mångfald och miljön löper parallellt med kampen mot klimatförändringen i all Finlands verksamhet. I utvecklingssamarbetet syns den biologiska mångfaldens betydelse ännu inte tillräckligt i de politiska riktlinjerna, och ännu mindre i praktiken”, fastställer expertgruppen, som består av utvecklingspolitiska kommissionens medlemmar.Enligt expertgruppen bör naturens mångfald inkluderas i nästa utvecklingspolitiska redogörelse som sträcker sig över valperioderna, både som ett genomgående mål och som ett fjärde prioriterat område. Det skulle säkerställa att den biologiska mångfalden beaktas i allt utvecklingssamarbete.Endast en liten del av utvecklingssamarbetets finansiering går till tryggandet av den biologiska mångfalden

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 3 september 2020 tillsatte statsrådet i anslutning till Olycksutredningscentralen en oberoende utredningskommission för att undersöka de åtgärder som vidtagits till följd av coronapandemin i Finland, och beslutade samtidigt att inleda en egen utredning om erfarenheterna av krisledningen under pandemin. För uppdraget utsågs konsultbolaget Deloitte.I utredningen kartlades erfarenheterna av statsrådets krisledning och ibruktagandet av beredskapslagen i samband med coronakrisen. Tidsramen sträcker sig från början av januari till slutet av juni 2020. Den kvalitativa utredningen har gjorts utifrån personintervjuer. I intervjuerna deltog största delen av medlemmarna i statsrådet och av de högsta tjänstemännen, alla representanter för statsrådets COVID-19-samordningsgrupp, tjänstemän vid justitiekanslersämbetet samt personer som arbetar i riksdagen.De intervjuade upplevde att statsrådets krisledningsåtgärder våren 2020 och resultaten av dem i huvudsak var lyckade. Utredningen tyder på att beslutsfattandet skedde snabbt och besluten fattades för det mesta i rätt tid. Krissituationen var högsta prioritet för statsrådet, och besluten på statsrådsnivå kunde i allmänhet fattas i samförstånd, trots att man inom olika förvaltningsområden förhöll sig olika till hanteringen av COVID-19-krisen.Enligt utredningen togs beredskapslagen i bruk vid rätt tidpunkt och den trädde också i kraft snabbt. Även om beredskapslagen ansågs ha varit mycket viktig med tanke på ett gott slutresultat, gav varken beredskapslagen eller annan lagstiftning ideala verktyg för krishantering. Intervjuerna tyder på ett behov att se över och utveckla lagstiftningen till denna del.Enligt utredningen fattades besluten våren 2020 i allmänhet på hälsomässiga villkor. Ett av de utvecklingsbehov som identifierades har att göra med beaktandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och av ekonomiska och sociala aspekter. Också beaktandet av regionala aspekter bör stärkas.Utredningen visar att kommunikationen till allmänheten var en av vårens största framgångar. Allmänheten informerades i huvudsak på ett tydligt och sakligt sätt, och informationen upplevdes som tillräcklig. De kommunikativa insatserna gjorde allmänheten medveten om krisens allvar, vilket bedömdes ha haft en stor inverkan på hanteringen av epidemin. Utredningen tyder emellertid på brister i samordningen av kommunikationen, och kommunikationen och informationsutbytet mellan förvaltningsområdena inom statsrådet behöver ännu utvecklas.Enligt utredningen bör organiseringen för kampen mot kriser ske snabbare. Det behövs tydliga lednings- och organiseringsmodeller som kan tillämpas i krissituationer utan betydande strukturella ändringar. Det tväradministrativa samarbetet lyftes i intervjuerna fram som ett utvecklingsobjekt. Även samarbetet och informationsutbytet mellan statsrådet och myndigheter utanför statsrådet, det internationella samarbetet och samarbetet med den privata sektorn bör utvecklas.Enligt utredningen fanns det inte tillräcklig beredskap för en kris som coronapandemin. Lärdomarna av tidigare övningar kunde tillämpas endast i begränsad utsträckning i denna kris. Inför framtiden är det viktigt att identifiera olika slags kriser och förbereda sig på dem på ett så heltäckande sätt som möjligt.De utvecklingsbehov som tas upp i utredningen delges regeringen och beaktas i beslutsfattandet om återuppbyggnad efter krisen och vid utvecklandet av beredskapen inför kommande kriser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till riksomfattande trafiksystemplan för 2021-2032 och om konsekvensbedömningen av den. Remisstiden går ut den 23 februari 2021.Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetas för 12 år i sänder.Utarbetandet av planen baserar sig på lagen om trafiksystem och landsvägar. Utkastet till plan har också genomgått en miljöbedömning som krävs enligt lag.Genom planen utvecklas trafiksystemet i hela FinlandI den riksomfattande trafiksystemplanen behandlas alla trafikformer, person- och godstrafik, trafiknät, tjänster och stödåtgärder för trafiksystemet.Planen innehåller följande:-en vision för utvecklingen av trafiksystemet fram till 2050,-en bedömning av trafiksystemets nuläge och förändringarna i omvärlden,-målen för den riksomfattande trafiksystemplanen och strategiska riktlinjer som preciserar målen,-ett åtgärdsprogram för att uppnå målen och-statens finansieringsprogram.Planen har beretts parlamentariskt och i dialog med intressentgrupper sedan juni 2019.Strategisk lägesbild av trafiknätetTransport- och kommunikationsverket Traficom har tillsammans med Trafikledsverket uppdaterat den strategiska lägesbilden av trafiknätet. Den publiceras den 21 januari 2021. I lägesbilden ser man över behoven att utveckla både det statliga trafikledsnätet och det övriga trafiknätet, och den utnyttjas vid verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen. Lägesbilden uppdateras i fortsättningen två gånger om året.Vad händer härnäst?Utkastet till en riksomfattande trafiksystemplan för 2021-2032 och bedömningen av dess konsekvenser är ute på remiss fram till den 23 februari 2021.Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected]Responsen från remissbehandlingen kommer att beaktas i den slutliga utformningen av den riksomfattande trafiksystemplanen innan några beslut fattas och i samband med konsekvensbedömningen.Statsrådet har för avsikt att lämna den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021-2032 i form av en redogörelse till riksdagen våren 2021. Efter riksdagsbehandlingen fattar statsrådet beslut om planen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inlett utarbetandet av en strategi för rekreationsanvändning av naturen. Målet är att göra finländarna medvetna om nyttan med användningen av naturen för rekreation och få dem att ta del av denna nytta. Ett ytterligare mål är att förtydliga de roller som syftar till att främja användningen av naturen för rekreation i vårt samhälle. Det är meningen att strategin ska bli klar under 2021.”Att röra sig i naturen är en gemensam sak för oss finländare. Betydelsen av närnaturen har blivit klar för oss senast i och med den iver för utevistelse som coronapandemin medfört. Naturen är sannerligen en livlina och en källa till rekreation och glädje. Undersökningar visar att fysisk aktivitet i naturen förbättrar humöret, återställer prestationsförmågan och hjälper människor att återhämta sig från stress. Med den nya strategin för rekreationsanvändning av naturen vill vi i allt större utsträckning göra finländarna medvetna om nyttan med användningen av naturen för rekreation och få dem att ta del av denna nytta”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Strategin för rekreationsanvändning av naturen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin. Strategin utarbetas under detta år och dess åtgärder sträcker sig fram till 2030.Närhet till natur ökar enligt forskningen utevistelsen i naturen. Om till exempel en närliggande skog är lättillgänglig, så besöker man den mer. Kunskapsunderlaget för strategin för rekreationsanvändning skapas av de inventeringar kring rekreation som Naturresursinstitutet LUKE utför med tio års mellanrum. För närvarande pågår den tredje inventeringen. Den ger information om hur finländarnas utevistelse i naturen har förändrats. Enligt utredningen ser det ut som om friluftsliv fortfarande är populärt: nästan alla finländare (96 %) vistas ute i naturen. Coronapandemin har ökat finländarnas entusiasm för att röra sig i närmiljön.Strategin bereds med en stor grupp aktörerMiljöministeriet bjuder in centrala intressentgrupper att delta i beredningen av strategin för rekreationsanvändning. Till dessa hör andra ministerier, myndigheter, organisationer och forskningsinstitut. Strategin kommer att utarbetas i temaspecifika workshopar från och med vårvintern. På våren startas dessutom en webbenkät som är öppen för alla. På detta sätt ges också medborgarna möjlighet att kommentera strategiarbetet och lägga fram förslag till det.Strategin för rekreationsanvändning av naturen hänför sig till många befintliga strategier och program inom statsförvaltningen. Till dessa hör till exempel den idrottspolitiska redogörelsen, den nationella skogsstrategin, principbeslutet om främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030, programmet för att främja gång och cykling samt Finlands turismstrategi.I styrningen av strategiarbetet deltar sju olika ministerier, Forststyrelsens naturtjänster, NTM-centralernas ansvarsområde för miljö, Kommunförbundet, Jord- och Skogsbruksproducenternas Centralförbund samt Ulkoilufoorumi (ett forum för friluftsliv), vars 17 medlemsorganisationer representeras av Suomen Latu.

Källa: Valtioneuvosto.fi