NordenBladet — Statsrådet utfärdade torsdagen den 15 juli 2021 en förordning om de uppgifter som ska ingå i välfärdsområdets bokslut. Genom förordningen utfärdas bestämmelser om scheman för välfärdsområdets bokslutskalkyler och om noterna till bokslutet. I förordningen fastställs dessutom det huvudsakliga innehållet i halvårs- och kvartalsrapporter som ska upprättas under räkenskapsperioden.De uppgifter som ska presenteras i välfärdsområdets bokslut motsvarar i stor utsträckning kommunernas bokslutsuppgifter. Innehållet i bokslutskalkylerna och noterna tar dock i beaktande  karaktären hos och finansieringsmodellen för välfärdsområdenas verksamhet. Närmare anvisningar om innehållet posterna i balans- och resultaträkningen, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet och rapporteringen under räkenskapsperioden samt tillämpningen av de allmänna bokslutsprinciperna ges av bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner.Förordningen träder i kraft den 1 augusti 2021 och den tillämpas första gången på ekonomiska uppgifter för 2021. Det temporära beredningsorganet för välfärdsområdet iakttar förordningen till den del det har uppgifter som ska rapporteras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har i dag stadfäst en omfattande reform av avfallslagen som syftar till att sätta fart på materialåtervinningen och den cirkulära ekonomin. Avfallslagen förpliktar aktörerna inom avfallssektorn att effektivisera den separata insamlingen och materialåtervinningen av avfall. Dessutom påförs verksamhetsutövarna nya bokförings-, rapporterings- och anmälningsskyldigheter.År 2025 ska Finland materialåtervinna 55 procent av det kommunala avfallet, och hela 65 procent år 2035. En effektiv separat insamling är nödvändig för att höja materialåtervinningsgraden. Exakta krav på avfallshanteringen för hushåll, företag och andra aktörer utfärdas senare genom förordningar som för närvarande är på remiss. Det är meningen att skyldigheterna att ordna separat insamling ska träda i kraft stegvis mellan juli 2022 och juli 2024.Vad är det som ändras? Kommunerna ordnar transporten av separat insamlat avfall från boende, det vill säga bioavfall, småskaligt metallavfall och förpackningsavfall, från fastigheterna efter en övergångsperiod. Transportsystemet ändras i de kommuner där kommunen beslutat överföra ansvaret för avfallstransporterna till innehavarna av bostadsfastigheter.Om villkoren i lagen uppfylls kan kommunen också i fortsättningen besluta att innehavarna av bostadsfastigheter ska ordna transporterna av blandat kommunalt avfall och slam från slamavskiljare och slutna avloppstankar genom att direkt avtala med ett transportföretag.Kommunerna och förpackningsproducenterna ska samarbeta vid ordnandet av fastigheternas separata insamling av förpackningsavfall från boende. Producenterna ska betala kommunerna ersättning för insamlingen. Dessutom ska förpackningsproducenterna på samma sätt som för närvarande vara skyldiga att ordna områdesvisa mottagningsplatser för förpackningsavfall.De producentsammanslutningar* som ansvarar för avfallshanteringen av förpackningsmaterial ska slås samman till en ”superproducentsammanslutning” som ansvarar för producenternas skyldigheter i fråga om alla förpackningsmaterial. Producentansvaret för de olika produktgrupperna utsträcks också till den internationella distanshandeln. Producenter som befinner sig någon annanstans än i Finland kan fullgöra sina skyldigheter i Finland genom en auktoriserad representant eller genom att ansluta sig till en producentsammanslutning. Den som förvaltar en näthandelsplattform har möjlighet att fullgöra skyldigheterna för distansförsäljare som använder plattformen med fullmakt av dem.De producentansvarsavgifter** som producentsammanslutningarna tar ut av producenterna ska graderas så att de gynnar möjligheten att återvinna, reparera, uppdatera och återanvända produkterna.Övervakningen av avfallsflödena effektiviseras och digitaliseringen inom sektorn framskrider. Verksamhetsutövarnas bokförings- och uppgiftsskyldigheter skärps. Vid uppföljningen av transporterna av farligt avfall och vissa andra avfallsslag övergår man till att använda elektroniska förflyttningsdokument.De förfaranden som ska iakttas vid ansökan om kommunal avfallshanteringstjänst i andra hand ändras i fråga om offentliga upphandlande enheter. De upphandlande enheterna kan i Hilma-tjänsten, i stället för på Materialtorget, påvisa det bristande utbud som utgör en förutsättning för att få tjänsten.När avfallslagen ändras träder också samtidigt en ändring av kemikalielagen i kraft, genom vilken leverantörerna av varor blir skyldiga att lämna uppgifter om sådana varor som innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter (så kallade SVHC-ämnen) till den offentliga SCIP-databas som förs av Europeiska kemikaliemyndigheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det kommer att göras ändringar i bestämmelserna om rättshjälp till asylsökande samt i bestämmelserna om besvärstider. Syftet med lagreformen är att förbättra asylsökandenas rättssäkerhet i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Republikens president stadfäste lagarna i dag. Ändringarna träder i kraft i början av augusti.Enligt ändringarna i utlänningslagen och rättshjälpslagen ska den rättshjälp till en asylsökande som betalas med offentliga medel i fortsättningen omfatta biträdes närvaro vid asylsamtal, och det krävs inte längre särskilt vägande skäl för detta. Besvärstiden för asylbeslut förlängs till 30 dagar i likhet med andra förvaltningsrättsliga ärenden. Tillgången till sakkunniga biträden säkras så att privata biträden kommer att få en timbaserad ersättning i stället för ett ärendespecifikt arvode. Förutom att man vill stärka rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna för dem som söker internationellt skydd, vill man genom ändringarna göra asylprocessen ännu effektivare än tidigare. – Genom reformen förbättrar vi asylprocessen och ser till att asylsökande har möjlighet att få ett rättsbiträde redan i början av processen. Ändringarna upphäver de begränsningar som gjordes i rättssäkerheten för asylsökande under den förra regeringsperioden. Detta är en mycket viktig reform med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har stadfäst lagarna som kompletterar EU-förordningarna om medicintekniska produkter. Lagarna börjar gälla den 19 juli 2021.Lagarna som träder i kraft är lagen om medicintekniska produkter och lagen om ändring av lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Dessutom har det gjorts ändringar av teknisk natur i några andra lagar. Syftet med lagarna är att förbättra patient- och produktsäkerheten.I den nya lagen om medicintekniska produkter ingår bestämmelser om ärenden om vilka det enligt EU-förordningarna ska eller är möjligt att utfärda bestämmelser på nationell nivå. Lagen gäller bland annat myndighetens befogenheter, språkkraven på handlingar, skyldigheterna inom hälso- och sjukvården, årsavgiften för aktörerna och påföljderna för överträdelse av bestämmelserna. Lagen innehåller också bestämmelser om kliniska prövningar av produkter och prestandastudier av produkter.Lagen som gäller medicintekniska produkter som används vid extrakorporeala undersökningar, det vill säga produkter för in vitro-diagnostik, börjar man tillämpa fullt ut först år 2020. Fram till dess tillämpas direktivet om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och dessutom med stöd av övergångsbestämmelserna i EU-förordningarna i vissa situationer även de direktiv om medicintekniska produkter som föregick EU-förordningarna. Därför fortsätter lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, genom vilken direktiven har genomförts, att gälla delvis. Lagen har dock ändrats till många delar, även namnet på lagen som nu lyder lag om vissa medicinska produkter enligt EU-direktiv.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I enlighet med statsrådets beslut av den 15 juli slopas begränsningarna av öppettiderna vid gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge från och med den 19 juli. Det sker även ändringar i kontrollen av de inre och yttre gränserna. Enligt beslutet tillåts dessutom från och med måndagen den 26 juli 2021 inresa till Finland för personer som anländer från vilket land som helst och som kan uppvisa intyg över att de har blivit vaccinerade med en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 före ankomsten till Finland.I enlighet med statsrådets beslut av den 15 juli slopas begränsningarna av öppettiderna vid gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge från och med den 19 juli. Med andra ord är det från och med måndag igen möjligt att passera gränsen mellan Finland och Norge dygnet runt.På grund av spridningen av coronaviruset, dvs. utifrån en epidemiologisk bedömning, återinförs gränskontrollen vid de inre gränserna i trafiken mellan Finland och Malta och mellan Finland och Slovenien.Utifrån en epidemiologisk bedömning ändras det nuvarande beslutet i trafiken över de yttre gränserna från och med den 19 juli 2021 så att inreserestriktionerna slopas för personer bosatta i Kanada som reser från Kanada till Finland och återinförs för personer bosatta i Israel som reser från Israel till Finland.Från och med den 26 juli kan man komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserieEnligt statsrådets beslut av den 15 juli tillåts från och med måndagen den 26 juli 2021 inresa till Finland för personer som anländer från vilket land som helst och som kan uppvisa intyg över att de har blivit vaccinerade med en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 före ankomsten till Finland. Personer som reser till Finland bör beakta att ett intyg över genomgången covid-19 högst sex månader tidigare också i fortsättningen är en tillåten inresegrund endast för medborgare i EU- och Schengenstaterna och personer som är bosatta i en EU- eller Schengenstat.Dessutom är det från och med den 26 juli tillåtet för passagerare på kryssningsfartyg som anländer från en EU- eller Schengenstat att stiga i land.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands narkotikaförordning och klassificeringen av ämnen ska ändras igen i enlighet med FN:s, EU:s och nationella beslut. Det är viktigt att identifiera ämnen som eventuellt har skadliga verkningar i ett tidigt skede och att ämnena börjar omfattas av tillsyn. Förordningarna träder i kraft den 9 augusti 2021.Åtta ämnen börjar omfattas av tillsyn som för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Sju av dessa ämnen har noterats på EU-marknaden enbart i användning som berusningsmedel och ett ämne är en positionsisomer av ett ämne som tidigare tagits under tillsyn. Dessa ämnen är inte läkemedel eller narkotika och det finns veterligen inte några industriella användningsändamål för dem.Till Förenta Nationernas (FN) narkotikakonvention från 1961 fogas ämnet isotonitazen. Ämnet har tidigare omfattats av tillsyn både i EU och nationellt. Isotonitazen är en syntetisk opioid som till sina effekter påminner om morfin och fentanyl. Ämnena etonitazen och klonitazen, som är besläktade med isotonitazen, har redan tidigare klassificerats som narkotika med stöd av konventionen från 1961. Potentialen för missbruk och beroende av ämnet är densamma som för morfin. Den allvarligaste biverkningen beror på överdosering, och i värsta fall kan det orsaka en dödlig andningsförlamning.Förordningen uppdateras också enlighet med FN:s beslut från december 2020 genom att cannabis och cannabisharts tas bort från förteckning IV i konventionen från 1961. Cannabis och cannabisharts betraktas även i fortsättningen som narkotika eftersom de fortfarande finns i förteckning I i narkotikakonventionen. Enligt WHO:s bedömning utgör potentialen för missbruk av cannabis och skadeverkningarna i anslutning till detta ett betydande hot mot folkhälsan, men det är motiverat att ta bort dem från förteckning IV. Förteckning IV är en förteckning över de allra farligaste drogerna som har endast liten medicinsk användning.Dessutom klassificeras MDMB-4en-PINACA och 4F-MDMB-BICA som narkotika i enlighet med EU:s beslut. De har tidigare klassificerats nationellt som för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Ämnena är syntetiska cannabinoider som har liknande effekter som cannabis. De är starkare än cannabis utvunnen ur växtdelar, och de kan vara svåra att dosera exakt. På grund av detta förknippas syntetiska cannabinoider med betydande ytterligare risker jämfört med cannabis utvunnen ur växtdelar.Läkemedlet remimazolan klassificeras nationellt som narkotikaRemimazolam är ett benzodiazepinderivat med snabb och ultrakort verkan. Ämnet har utvecklats för medicinsk användning som ett nytt verkande ämne. Remimazolam är till sina farmakologiska egenskaper jämförbart med midazolamin som används i medicinskt syfte och är klassificerat som narkotika.Ett läkemedelspreparat som innehåller remimazolam har redan fått tillstånd att säljas i EU och det kommer att användas i medicinskt syfte även i Finland. Lagliga aktörer påverkas av att ämnet klassificeras som narkotika på så sätt att det krävs importtillstånd för läkemedelspreparat som innehåller remimazolam. Dessutom innebär klassificeringen flera skyldigheter i fråga om bokföringen i anslutning till läkemedelspreparat, förvaringen och slutbehandlingen av läkemedelspreparat.Ämnet kan på grund av sina hälsoeffekter och farmakologiska egenskaper jämföras med narkotika vars hälsorisker vid missbruk kan jämföras med andra benzodiazepiner som redan finns i förteckningen över narkotika. Ämnet har inte ännu observerats på svarta marknaden men det marknadsförs redan på olika handelsplatser på internet. Baserat på verkningsmekanismen kan man förvänta sig att ämnet antingen transporteras eller tillverkas direkt illegalt för att missbrukas. Ämnena omfattas inte av FN:s eller EU:s narkotikakontroll.Psykoaktiva substanser är dåliga för hälsanAtt använda nya psykoaktiva substanser kan vara skadligt för hälsan, och de kan påverka den psykiska hälsan och den sociala funktionsförmågan. Den allvarligaste följden av missbruk av dessa ämnen är andningsförlamning på grund av överdosering, som i värsta fall kan vara dödlig. På grund av det sätt som ämnena marknadsförs på kan man inte vara säker på vad produkterna innehåller eller hur rena de är. Dessutom saluförs de som helt andra varor eller ämnen än vad de egentligen är. Följden av detta kan vara allvarliga förgiftningar även vid oavsiktlig användning.Att ämnena förbjuds förhindrar inte att de används, men genom förbudet försöker man förebygga att nya psykoaktiva substanser sprids och används som berusningsmedel. Genom att förbjuda ämnena kan man bromsa upp spridningen och eventuellt förhindra att ämnena sprids till nya användargrupper, i synnerhet unga. Också möjligheterna att övervaka narkotikaanvändningen förbättras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sammanlagt 1 651 nya coronafall konstaterades under den senaste fulla kalenderveckan (vecka 27, 5–11.7.). Antalet fall har ökat under de senaste tre veckorna. I mitten av juni (vecka 24) konstaterades cirka 540 fall, varefter antalet fall har tredubblats.Epidemin sprider sig nu bland socialt aktiva unga vuxna, till exempel under bar- och festkvällar. Liksom under de föregående veckorna konstateras mest smittor i åldersgruppen 20–29 år, andelen var en tredjedel av alla smittor vecka 27. 10–19-åringarnas andel av alla smittor var 25 procent, och smittorna i denna grupp har främst konstaterats hos personer som fyllt 18 år.Andelen smittor som kommit från utlandet har halverats jämfört med förra veckan. Av de smittor som konstaterades vecka 27 härstammade 12 procent från utlandet och andelen vidare smittor som orsakats av dem var 3 procent.Största delen av de nya smittorna är av DeltavariantenVecka 27 gjordes cirka 94 200 coronavirustester. Andelen positiva covid-19-fall av de testade proverna var 1,8 procent vecka 27. Andelen har tredubblats från 0,6 procent i mitten av juni. 
Deltavariantens andel är över 80 procent av de undersökta testresultaten i hela landet.Behovet av sjukhusvård har inte ökat i takt med smittornaAntalet coronapatienter som får sjukhusvård har hållits stabilt trots det ökade antalet smittfall. Enligt sjukvårdsdistriktens anmälan vårdades den 14 juli 2021 sammanlagt 43 covid-19-patienter på sjukhus, av vilka 6 vårdades på avdelningar inom primärvården, 27 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 10 på intensivvårdsavdelningar. Prognoserna för den kommande veckans patientantal inom den specialiserade sjukvården och intensivvården har stigit något på riksnivå.I hela landet har cirka 63 procent av befolkningen fått minst en dos vaccin och 25 procent har fått två doser.Sammanlagt 978 dödsfall i anslutning till covid-19 har anmälts till registret över smittsamma sjukdomar fram till den 14 juli 2021, jämfört med 976 dödsfall en vecka tidigare.Lägesrapport varje vecka också i juliDen epidemiologiska situationen kommer att följas upp under hela sommaren. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.THL: COVID-19 Lägesrapport 15.7.2021(på finska)Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:23) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (på finska) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd) Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I det omfattande klimat- och energipaketet som Europeiska kommissionen gav ut den 14 juli 2021 ingår också ett förslag till en ny LULUCF-förordning som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogar. Uppnåendet av klimatmålen bedöms i fortsättningen mer än tidigare utifrån sektorns faktiska utsläpp och sänkor i stället för de gällande komplicerade beräkningsreglerna. Finland har redan länge önskat sig denna reform.LULUCF-förordningen fastställer hur utsläppen och kolsänkorna från markanvändning, förändrad markanvändning och skogar ska inkluderas i EU:s klimatmål. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen eftersom de är de enda effektiva sätten att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären. Syftet med förordningen är att få EU-länderna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn. – Det gläder mig att kommissionen har beslutat att avstå från det tidigare komplexa beräkningssystemet. Finlands kolsänkor är resultat av en aktiv och hållbar skogsvård. Beräkningssystemet i förordningsförslaget identifierar dem genuint. Det väsentliga är att regleringen möjliggör en hållbar användning och vård av våra skogar. I de kommande förhandlingarna måste vi se till att mallen är tydlig och att beräkningen görs landspecifikt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Förordningen genomförs i femårsperioder LULUCF-förordningen kommer att genomföras i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035. Den första perioden 2021–2025 pågår redan, och avsikten är tillämpa det tidigare avtalade beräkningssystemet enligt den gällande LULUCF-förordningen. Under perioden 2021–2025 får Finland tillämpa en särskild flexibilitet på 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 2026–2030 ändras systemet  jämfört med nuläget. Det ska förenklas och basera sig på LULUCF-sektorns rapporterade växthusgasdata. Helt nytt i förslaget är medlemsländernas gemensamma skyldighet: EU-länderna ska åta sig att ta bort sammanlagt -310 miljoner ton koldioxidekvivalenter från atmosfären 2030 med beaktande av utsläppen. Finlands andel av detta är -17,8 Mt CO2 ekv. Till exempel åren 2016–2018 var markanvändningssektorns nettosänka i genomsnitt -13,6 Mt CO2 ekv. Målen för 2026–2029 ska fastställas utifrån mängden rapporterade data 2021–2023 först 2025. I förordningen ingår också ett förslag om frivilliga extra kolsänkor, det vill säga en reserv, som hjälper att samla ihop de eventuella extra sänkkrediterna som medlemsländerna möjligen behöver. – Alla medlemsländer svarar själva för sina sänkor och utsläppsminskningar. Att länderna följer denna princip måste vi övervaka noggrant och strikt under den fortsatta behandlingen. En gemensam reserv uppmuntrar inte länderna till ambitiösa praktiska åtgärder, lyckligtvis är systemet frivilligt, säger minister Leppä.Kommissionen föreslår också att beräkningen som gäller för LULUCF-sektorn från 2031 framåt även ska omfatta de utsläpp från jordbruket som i dag hör till ansvarsfördelningssektorn (den så kallade AFOLU-sektorn). Målet är en klimatneutral AFOLU-sektor 2035.– Förslaget är intressant eftersom minskningen av utsläppen från jordbruket har identifierats som utmanande. Också i detta förslag måste livsmedelstryggheten och en lönsam matproduktion säkerställas vid sidan av klimatmålen, säger minister Leppä. Målet om en klimatneutral AFOLU-sektor 2035 är svårt särskilt när det gäller utsläppen av metan (CH4) och dikväveoxid (N20) från jordbruket.Finland förespråkar EU: s ambitiösa klimatpolitikFinland har som mål att vara klimatneutralt före 2035 och eftersträvar målet på många olika sätt. Därför talar Finland  naturligtvis också för EU:s ambitiösa klimatpolitik. En hållbar vård och användning av skog hjälper att nå både Finlands och EU:s klimatmål. Att använda förnybara naturresurser bidrar till att avstå från fossil energi och fossila råvaror.En stor insats för att uppnå klimatmålen är markanvändningssektorns åtgärdshelhet Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet startade våren 2020. I helheten ingår redan 10 omfattande forsknings- och innovationsprojekt samt tiotals gemensamma utvecklingsprojekt inom den privata och den offentliga sektorn. Helheten omfattar också stödet för beskogning av impediment, ökad gödsling med aska på torvmarker samt Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer som reviderades våren 2020. I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 ingår också åtgärder för att öka upplagring av kol i marken samt att bevara kollagren. Före utgången av året ska det också tas fram en klimatplan för markanvändningssektorn som i fortsättningen blir en del av planeringssystemet enligt den nya klimatlagen.  EU:s klimat- och energipaket (Fit for 55) som gavs ut onsdagen den 14 juli 2021 innehåller flera lagstiftningsförslag som gäller klimatet. För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde gäller i synnerhet förordningen om markanvändningssektorns klimatpåverkan (LULUCF), direktivet om främjande av förnybar energi och dess hållbarhetskriterier för biomassa (RED) samt förordningen om ansvarsfördelningssektorn och jordbrukets utsläpp i den (ESF). Detta pressmeddelande handlar om LULUCF-förordningen,

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för ordnandet av tjänsterna inom social- och hälsovården till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Samtidigt samlas elevhälsotjänsterna, skol- och studerandehälsovården samt kurators- och psykologtjänsterna till en anordnare i välfärdsområdet. Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om lagändringarna som hänför sig till överföringen av uppgifterna. Remisstiden är 14.7. – 31.8.2021.I samband med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för ordnandet av tjänsterna inom social- och hälsovården till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Samtidigt samlas elevhälsotjänsterna, skol- och studerandehälsovården samt kurators- och psykologtjänsterna till en anordnare i välfärdsområdet. Elevhälsotjänsterna tillhandahålls dock fortfarande i skolor och läroanstalter. Den samlade elevhälsan, som kommer att vara i funktion efter reformen, förutsätter ett intensivt samarbete mellan kommunernas undervisningsväsende och välfärdsområdet.Målsättningen är att säkerställa och förtydliga Målet med regeringspropositionen som nu är på remiss är att säkerställa samarbetet inom elevhälsan mellan kommunen och välfärdsområdet. I propositionen föreslås det att de framtida välfärdsområdena tillsammans med kommunerna inom sitt område ska bilda en regional samarbetsgrupp för elevhälsa. För att stärka elevhälsans ställning föreslås det dessutom att elevhälsoplanerna binds till kommunernas och välfärdsområdets strategi- och ekonomiplaneringsprocesser. Man strävar efter att säkerställa att eleverna och de studerande får hjälp och stöd genom att utvidga rätten för skolans och läroanstalternas personal att vid behov kontakta alla elevhälsotjänster. Ett ytterligare mål är att främja elevens och den studerandes självbestämmanderätt samt skyddet för privatlivet och personuppgifter genom att precisera bestämmelserna om antecknande, registerföring och utlämnande av uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan. Propositionen syftar dessutom till att förtydliga den riksomfattande styrningen, utvecklingen och övervakningen av elevhälsotjänsterna.Dessutom ska hälso- och sjukvårdslagen och lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande ändras så att regleringen är förenlig med strukturreformen inom social- och hälsovården. Det föreslås också att principen om närservice i tillämpliga delar utsträcks till skolhälsovården samt studerandehälsovården för studerande vid gymnasier och inom yrkesutbildning.Remissbehandlingen avslutas tisdagen 31.8.2021. Utlåtandena tas emot via tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandena är offentliga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen offentliggjorde på onsdagen ett stort paket med förslag till klimatlagstiftning genom vilket EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent fram till 2030. Paketet Fit for 55 innehåller tretton lagstiftningsförslag, varav åtta stärker de nuvarande lagstiftningsinstrumenten och fem avser helt ny reglering.”EU:s klimatpaket är ett stort kliv i riktning mot ett klimatsäkert samhälle: ren trafik, hållbart boende och nya gröna arbetsplatser. EU:s effektiva klimatåtgärder hjälper oss också att nå vårt eget mål om klimatneutralitet och jämnar ut spelfältet inom EU. Genom detta paket säkerställs att alla sektorer i alla medlemsländer deltar i att bekämpa klimatkrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Lagstiftningsförslagen omfattar de olika ekonomiska sektorerna på ett övergripande sätt och gäller bland annat reformen av utsläppshandeln, ansvarsfördelningen mellan länderna, energieffektivitet, förnybar energi, markanvändningssektorns och kolsänkornas roll, utsläppsgränserna för bilar, energiskatter och koldioxidtullar. På hösten kommer kommissionen dessutom att lägga fram ett förslag om en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda.”Under Finlands ordförandeskap kom man överens om att EU ska sikta på klimatneutralitet fram till 2050. Finland har också i övrigt påverkat EU:s gemensamma klimatpolitik mycket aktivt. Vi har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhållna klimatneutrala ekonomi. Vi har också lyft fram våra nationella särdrag, så att kommissionen har kunnat beakta dem vid beredningen av paketet. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, men det är fint att kommissionen under coronakrisen har lyckats göra ett stort grundläggande arbete som vi nu kan förhandla om”, säger europaminister Tytti Tuppurainen.”För att de skärpta målen ska kunna nås krävs det att paketet blir en fungerande helhet som beaktar det stora behovet av investeringar i koldioxidsnåla lösningar och koldioxidsnål teknik. Industrin och energisektorn kräver stort kapital och investeringarna är långsiktiga. Därför behövs förutsägbar reglering och teknikneutral finansiering. Också allmänheten måste engageras och förändringarna måste upplevas som rättvisa”, säger näringsminister Mika Lintilä.Finland kommer att ta ställning till vart och ett av de tretton lagstiftningsförslagen under hösten, när också riksdagen har återvänt från semestern.Enligt Finland är det viktigt att stärka utsläppshandelnEnligt kommissionens förslag bör utsläppen inom utsläppshandelssektorn före 2030 minskas med 61 procent från 2005 års nivå. Kommissionen föreslår att målet för utsläppshandelssektorn ska skärpas bland annat genom att snabbare än förut minska antalet årliga utsläppsrätter. Samtidigt minskas gratistilldelningen av utsläppsrätter.”Under de senaste åren har man lyckats förbättra utsläppshandelns funktion, och det är viktigt att vi fortsätter att stärka dess styrande effekt. De reformer som nu föreslås är steg i denna riktning. Samtidigt bör man komma ihåg att alla utsläpp inte ingår i utsläppshandeln, utan vi behöver dessutom gedigna nationella planer för att nå klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I utsläppshandelssystemet inkluderas också utsläppen från sjötransporter, som tills vidare inte regleras i EU:s klimatlagstiftning. Avsikten är att distributörerna av uppvärmningsbränslen för byggnader och drivmedel för vägtrafiken ska omfattas av ett separat utsläppshandelssystem från och med 2026.”Vintersjöfarten är en viktig nationell fråga för Finland som exportland och vi kommer att lyfta fram frågan i det fortsatta arbetet för att påverka utsläppshandeln inom sjöfarten”, säger näringsminister Lintilä.De skärpta landsspecifika utsläppsminskningsmålen beaktas i de nationella planernaUtsläppsutvecklingen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln – jordbruket, den separata uppvärmningen av byggnader och trafiken – regleras genom den så kallade ansvarsfördelningsförordningen, där varje EU-land har en egen förpliktelse. Medlemsländernas förpliktelser baserar sig huvudsakligen på deras bruttonationalinkomst. För Finland och fem andra EU-länder har kommissionen i sitt förslag satt upp ett mål om en utsläppsminskning på 50 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Målet kommer att påverka både den klimatpolitiska planen på medellång sikt och energi- och klimatstrategin, vilka för närvarande utarbetas och avses bli klara hösten 2021.Kommissionens förslag innehåller olika flexibla lösningar för att främja en kostnadseffektiv klimatpolitik. Avsikten är också att skapa kopplingar mellan olika sektorer med hjälp av vilka uppnåendet av målen säkerställs.De reformer som gäller markanvändningssektorn ger transparens
För att klimatmålen ska kunna nås krävs det utöver utsläppsminskningarna också att kolsänkorna stärks på kort och lång sikt. Kommissionen föreslår att det för markanvändningssektorn (LULUCF-sektorn) ska uppställas medlemsspecifika mål för att öka sänkorna. Enligt förslaget ska EU-länderna förbinda sig att öka kolsänkorna så att deras sammanlagda upptag är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.Enligt kommissionens förslag ska man under perioden 2021–2025 ännu följa den nuvarande förordningen. För perioden 2026–2030 fastställs för varje medlemsland ett kvantitativt mål, och en utvecklingsväg som leder till målet, som de faktiska nettoutsläppen jämförs med. Denna reform syftar inte bara till att stärka kolsänkorna utan också till att förenkla de nuvarande komplexa beräkningsreglerna och öka transparensen i uppföljningen.En stor reform är att också utsläppen från jordbruket ska inkluderas i markanvändningssektorn från och med 2031. Denna nya så kallade AFOLU-sektor ska enligt kommissionens förslag vara klimatneutral 2035. Ett närmare lagstiftningsförslag om AFOLU-sektorn ska lämnas 2025.Genom en mekanism för koldioxidjustering vill man förhindra koldioxidläckage, utsläppen från bilar stävjasKommissionen föreslår också ett nytt klimatpolitiskt verktyg, en så kallad mekanism för koldioxidjustering, för att förhindra koldioxidläckage från EU till länder med en mindre strikt klimatpolitik. Det är meningen att mekanismen för koldioxidjustering ska gälla vissa produkter, såsom stål och el, som förs in i EU från tredjeländer. Omfattningen av mekanismen för koldioxidjustering bestäms enligt priset på en utsläppsrätt inom EU. Det att mekanismen för koldioxidjustering omfattar el väcker för Finlands del vissa särskilda frågor.Dessutom föreslår kommissionen skärpta utsläppsgränser för nya personbilar och paketbilar. Detta är också enligt Finland värt att understöda för att minska utsläppen från trafiken. Genom skärpningen främjas elektrifieringen av trafiken i Europa.Ytterligare skärpningar av kraven på förnybar energi och energieffektivitetPaketet innehåller också en revidering av EU:s centrala energilagstiftning. Det föreslås att de mål som gäller förnybar energi ska höjas. Kommissionen föreslår omfattande ändringar i direktivet om förnybar energi, med undantag för enskilda artiklar. Dessutom vill kommissionen utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta användningen av förnybar energi och väte inom industrin, systemintegration, PPA-avtal och havsbaserad vindkraft.De viktigaste temana för Finland i reformen är uppvärmnings- och trafiksektorn samt användningen av skogsbiomassa i energiproduktionen (inklusive hållbarhetskriterier).Energieffektivitetsmålen skärps så att den nuvarande energiförbrukningen begränsas betydligt fram till 2030 och så att det årliga sparmålet nästan fördubblas. Inom den offentliga sektorn måste byggnaderna i fortsättningen renoveras så att de blir nära-nollenergibyggnader, och det nuvarande antalet grundliga renoveringar måste nästan fördubblas.Vad händer härnäst?Härnäst ska lagstiftningsförslagen behandlas av Europaparlamentet och rådet. EU:s miljöministrar diskuterar paketet för första gången redan nästa vecka vid sitt inofficiella möte. På grund av antalet och omfattningen av lagstiftningsförslagen väntas behandlingen av dem ta cirka två år. Riikka Yliluoma
Minister Mikkonens specialmedarbetare
tfn +358 295 250 091, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi