Finland: Förra året anmäldes 1177 inbrott i sommarstugor till polisen. HUR FÖRHINDRA inbrott i sommarstuga?

By

-

October 17, 2019

NordenBladet – Inbrott i sommarstugor är beklagliga för ägarna och utmanande för polisen att undersöka eftersom inbrott i sommarstugor som görs under vintern ofta upptäcks först på våren, då den nya stugsäsongen börjar.

Det lönar sig att förhindra inbrott i sommarstugor på förhand. Skadegörelse och egendomsskador kan förhindras genom att inte lämna värdefull egendom i stugan över vintern. Om värdeföremål ändå måste lämnas lönar det sig att spara deras identifikationsuppgifter och fotografera sakerna. Grannhjälp är även en bra hjälp: kom överens med grannarna att alla ser efter misstänkta förbipasserande och vid behov kontaktar polisen.

Förra året anmäldes 1 177 inbrott i sommarstugor till polisen

Det senaste halvåret har det varit en liten minskning i antalet inbrott i sommarstugor jämfört med förra året. Inom vissa polisinrättningars område, bl.a. Inre Finland, har de stora antalet fortsatt att öka.

År 2018 registrerade polisen sammanlagt 1 177 inbrott i sommarstugor, dvs. grov stöld, stöld eller stöldförsök i fritidsbostäder. I slutet av september förra året var antalet 888, medan antalet inbrott och inbrottsförsök detta år var 856 enligt polisens informationssystem.

Enligt Jyrki Aho, Polisstyrelsens polisinspektör, varierar antalet årligen.

– En enskild aktiv gärningsman eller en grupp gärningsmän kan påverka antalet på ett specifikt område avsevärt. Förutom stöld av egendom innebär många inbrott att man skapar oreda och allmän förstörelse på platsen. I synnerhet yngre gärningsmän gör sig skyldiga till sådant, berättar Aho.

Användbar egendom som är lätt att sälja tas från sommarstugorna

Användbar egendom stjäls ofta från stugorna, verktyg och- maskiner, fordon så som mopeder och fyrhjulingar samt släpvagnar som behövs för att flytta på dem.

– Enkelt realiserbar egendom duger. Det är beklagligt att ägarna sällan kan beskriva de stulna varorna exakt, dvs. för ofta har man inte sparat identifikationsuppgifterna. Vid identifikationen skulle foton vara en stor hjälp.

Enligt Aho görs inbrotten ofta av en person som bor i grannskapet, som ofta lider av missbruksproblem, och som har omfattande erfarenhet av all sorts brottslighet relaterad till egendom.

– Rörelse vid stugorna börjar när den aktivaste stugsäsongen är över och aktiv övervakning sällan finns. Det som finns till erbjudande stjäls. Det lönar sig för offren att undersöka försäljningsplatser på nätet, ifall bekant egendom skulle finnas till försäljning i närområdet, säger Aho.

Såhär förhindrar du inbrott i sommarstuga:

– Lämna inte värdefull egendom tillgängligt. För bort allt värdefullt och intressant från stugan. Lämna inga vapen, alkohol, elektronik, arbetsmaskiner, dvs. inget som är lätt att sälja vidare på svarta marknaden eller på nätet.
– Om du är tvungen att lämna värdefull egendom i stugan, fotografera egendomen och spara eventuella identifikationsuppgifter. Du kan även märka din egendom. Verktyg för märkning finns tillgängliga, och med dem kan du sköta enskilda identifikationsmärkningar utan besvär.
– Låt gardinerna vara öppna. Då kan en tjuv se att det inte finns något att stjäla i stugan.
– Inbrottslarm och övervakningskameror samt dekaler och skyltar som upplyser om dem är klart avskräckande.
– Kom överens om att alla stugbor och andra invånare på området övervakar områdets säkerhet, dvs. kontrollerar misstänkta personers gång och verksamhet samt kontaktar polisen vid behov. När en brottsling märker att hen har noterats stannar hen vanligtvis inte på området utan söker sig bort.

Foto: Pexels
Källa: NordenBladet.fi

Dagarna 16:e och 17:e oktober.

By

Helena-Reet Ennet

-

October 17, 2019

NordenBladet — Under dagarna har stora delar av resurserna gått till förundersökningsåtgärder, men patrullerna har även hunnit med lite annat. Bl.a. har anmärkningar givits åt två fordonsförare p.g.a. mindre förseelser. Den 16:e inträffade en kollision mellan två personbilar i Kvarnbo, där ena fordonsföraren klagade på smärtor i bröstet. En brottsanmälan är upprättad och polisen utreder ärendet.
Idag, den 17:e, påträffade en patrull en efterlyst person. Personen hade fem stycken olika efterlysningar som delvist åtgärdades, en del åtgärder väntar dock till morgondagen. Den efterlyste hålls i förvar hos polisen tills alla efterlysningar är åtgärdade.

Källa: Poliisi.fi

Estland: Forskare börjar utforska potentialen för artificiell intelligens i offentliga tjänster

By

Helena-Reet Ennet

-

October 17, 2019

NordenBladet – Den estniska forskningsbyrån tecknade ett avtal med ett forskningskonsortium som börjar leta efter möjligheter att utveckla offentliga tjänster med stöd av maskininlärning och artificiell intelligens. Detta är ett forskningsprojekt som finansieras av RITA-programmet ”Användningsmöjligheterna för artificiell intelligens i e-förvaltning”, som genomförs gemensamt av Universitetet i Tartu, Tallinn, Cybernetica AS och utvecklingscentrum för mjukvaruteknologi STACC under två år. Forskningsresultat kommer att användas av ministeriet för ekonomi och kommunikationer och statskansliet för att utveckla en e-stat.

Den estniska offentliga sektorn är mindre än genomsnittet, men dess arbetsbelastning är hög eftersom de tjänster som tillhandahålls av staten och kommunerna måste ha samma nivå. För närvarande är tillhandahållandet av tjänster i Estland inte optimalt organiserat. Ett sätt att förbättra servicekvaliteten utan att öka antalet anställda är att anpassa möjligheterna för artificiell intelligens.

Enligt Ott Velsberg, statens informationschef, har artificiell intelligens redan använts i den offentliga sektorn för att automatisera enklare processer. Det har bidragit till att förbättra kvaliteten på tjänsterna och minska byråkratin. Men svårare processer måste modifieras för att uppnå den bakgrundsfungerande staten. ”Som nästa steg ser vi behovet av att studera konstgjord intelligens på djupet och tillämpa det även på svårare beslutsprocesser. Denna forskning är en bra utgångspunkt för att ta utvecklingen av e-staten till nästa nivå – bakgrundsbaserad, händelsestyrd och kunskapsdriven. Att till exempel tillämpa artificiell intelligens skulle göra det möjligt för patienter att kallas till läkarmottagning för förebyggande vård och därmed förbättra kvaliteten på hälsovården”, förklarade Velsberg.

Resultaten av studien förväntas i slutet av 2021. Budgeten för forskningen är 805 212 euro, som kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden och den estniska statsbudgeten genom RITA-programmet. Syftet med RITA-programmet är att hjälpa staten att utvecklas till en smart abonnent och användare av applikationsforskning.

Källa: NordenBladet.ee

50 plussare bosatta i Finland klagar över att de inte får jobb

By

Helena-Reet Ennet

-

October 17, 2019

NordenBladet – Människor 50 år och äldre i Finland har problem eftersom de trots hundratals ansökningar inte har fått jobb. Detta anses överraskande i samband med bristen på arbetskraft.

Temat lyftes också upp av Finlands arbetsminister Timo Harakka. Detsamma bekräftas av hundratals arbetssökande 50+, vars förhoppningar om att hitta ett jobb är näst intill omöjligt, förmedlar Taloussanomat.

Anledningen till att 50-åringar inte erbjuds arbete beror på att de antingen inte har tillräcklig yrkeskunskap eller att de är överkvalificerade. De uppfyller antingen inte dagens krav eller är överutbildade och arbetsgivaren tror att de kommer att bli uttråkade på jobbet.

Källa: NordenBladet.ee

Marknivån ökar ständigt i Östersjöregionen – tusentals fastigheter i Estland har redan lämnats utan vattenlinje

By

Helena-Reet Ennet

-

October 17, 2019

NordenBladet – Den senaste istiden slutade senast för 10 000 år sedan. Vid den tiden smälte också det breda istäcket över det estniska territoriet, varefter den tidigare under enorm tyngd kraftigt sjunkna marken började stiga. Marken runt Östersjön stiger ständigt, men inte på samma sätt överallt. Till exempel, i den norra delen av Bottenviken, stiger marken nio millimeter per år. Landet i nordvästra Estland har stigit sedan slutet av den senaste istiden och fortsätter att stiga med upp till 3 millimeter per år.

Landhöjning har i sin tur lett till en situation där fastigheters gräns var vatten inte längre har vatten som tomtgräns enligt markregistret. Landsstyrelsen planerar att ändra situationen så att fastigheten kommer att ha tomtgräns vid vatten igen, säger ERR, det estniska public service radiobolaget.

”Problemet har uppstått eftersom markregistrets uppgifter inte förändras i en situation där strandlinjen förändras i naturen. På öarna och i västra Estland stiger marknivån, så när man tittar på markregisterkartan är den vanliga situationen den att det finns en markremsa mellan den tidigare registrerade egendomen och strandlinjen. Enligt gällande lag sträcker sig emellertid markägandet upp till vattnet när fastigheten ursprungligen var till vattenlinjen. Även om det inte syns i registret sträcker sig markägandet ändå till vattenlinjen”, säger Karmen Kaukver, en talesman för landsstyrelsen.

Nästan 15 000 fastigheter är gränsar till allmänna vattendrag.

“Det finns för närvarande ingen lagstiftning om hur man ändrar strandnära fastigheter på officiella kartor så att de sträcker sig ända till vattenlinjen,” sade Kaukver.

”Landsstyrelsen är medveten om problemet och vi arbetar aktivt med att hitta lösningar och förbereda lagstiftning. Vi är för närvarande i analysfasen. Eftersom detta är en fråga om ägande, kommer vi definitivt att involvera samhället i sökandet efter lösningar. Målet är att gränserna för fastigheterna i registret i framtiden kommer att vara bundna till strandlinjen och förändringen av den naturliga linjen kommer som regel automatiskt att visas i registret”, tillade han.

Foto: NordenBladet
Källa: NordenBladet.ee

E-Estlands råd: Självkörande fordon väntar på lagändring

By

Helena-Reet Ennet

-

October 17, 2019

NordenBladet – Vid den sista sessionen fick E-Estlands råd en översikt över den aktuella situationen och framtidsutsikterna för självkörande fordon. Samrådet drog slutsatsen att provning av självkörande fordon på allmänna vägar i Estland redan är legaliserad och fungerar, men för en bredare rättslig tillämpning är det fortfarande nödvändigt att vänta på ikraftträdandet av motsvarande lag.

En grupp experter på artificiell intelligens har skapats inom statskansliet som utvecklar s.k. Bjära lag vars huvudfunktion är att möjliggöra användning av konstgjord intelligens inom olika områden, men som i tillägg till artificiell intelligens skulle samtidigt skydda även människor.

“Även om test av självkörande bilar på vägar i Estland regleras av lag, blir det svårt när vi försöker förena lagstiftningen med föraren av en självkörande bil och föra dem samman till stadstrafik,” sade Jüri Ratas, premiärminister som lett arbetet i E-Estland råd.

Han tillade att med den ständiga utvecklingen av aratificiell intelligens och dess intrång i vårt dagliga liv finns det ett behov av att skapa en rättslig ram som reglerar användningen av konstgjord intelligens å ena sidan och som också skyddar människor å andra sidan. “Enligt gällande lag är föraren av ett fordon ansvarig för sina handlingar i trafiken”, beskriver Ratas och tillägger att det finns oreglerat ansvar för de beslut som fattas av en självkörande bil.

Ekonomi- och kommunikationsministeriet håller på att förbereda ett nytt transportutvecklingsprogram, som också kommer att innehålla temat självkörande bilar. Den så kallade Bjära lagen, till vilken reglerna för självkörande fordon också har lagts till, kommer justitieministeriet att presentera i mitten av nästa år.

Foto: Parliament of Estonia
Källa: NordenBladet.ee

Finland: Ikraftträdandet av lagarna om lätta bilar senareläggs

By

Helena-Reet Ennet

-

October 16, 2019

NordenBladet — Riksdagen har godkänt ändringen av ikraftträdandebestämmelserna i lagarna som gäller lätta bilar. Genom ändringen senareläggs ikraftträdandet av lagarna om lätta bilar med ett år, det vill säga till den 1 november 2020.

Syftet med senareläggningen är att utreda vilka möjligheter det finns att ändra de lagar som gäller lätta bilar så att de är förenliga med Europeiska unionens lagstiftning och särskilt körkortsdirektivet.

Lagförslaget godkändes enligt kommunikationsutskottets betänkande (KoUB 6/2019).

Källa: Eduskunta.fi

I DAG öppnades den fem dagar långa bokmässan i Frankfurt och dess huvudgäst är Norge

By

Helena-Reet Ennet

-

October 16, 2019

NordenBladet – Idag öppnades den fem dagar långa bokmässan i Frankfurt (16–20 oktober). Den årliga utställningen i mässcentrum i Frankfurt am Main i oktober är den största och viktigaste i världen. Förlag, återförsäljare, författare och andra nyckelpersoner inom bokbranschen från mer än 100 länder deltar i bokmässan.

Mässan besöks av ungefär en kvarts miljon människor och tiotusen journalister har ackrediterats för evenemanget. Förutom i mässcentrum i Frankfurt ordnas flera litterära evenemang för alla intresserade och affärsmöten i hela staden, både i allmänna utrymmen och på hotell.

Grundaren av bokmässan 1949 var Börsenverein des Deutschen Buchhandels (Förening för Tysklands förläggare och bokhandlare). Sedan 1988 har utställningen haft en utvald huvudgäst. Ett antal priser delas ut på mässan, inklusive det Tysklands bokhandels fredspris och litteraturpriset från Tysklands unga.

Årets huvudgäst är Norge, som därför har tagit med många av sina författare och erbjuder också ett mer generellt program om landet. Traditionellt har Estland en gemensam utställningsavdelning för förlagsförbundet.

Bland författarna på mässan är Jojo Moyes, Jo Nesbø, Margaret Atwood, Ken Follett, Elif Shafak, Karl Ove Knausgård, Jussi Adler-Olsen och många andra.

Källa: NordenBladet.ee
Foto: Frankfurt (Pexels)

LIVE: Lagutskottet hör sakkunniga om medborgarinitiativet Samtycke2018 17.10 kl. 10

By

Helena-Reet Ennet

-

October 16, 2019

NordenBladet —

Riksdagens lagutskott hör sakkunniga om medborgarinitiativet Definiera våldtäkt utifrån avsaknad av samtycke – Samtycke2018 (MI 2/2019) torsdagen den 17 oktober. Mötet direktsänds på webben kl. 10-12.

Utskottet hör:
– initiativtagare Iiris Suomela
– sakkunnig Pia Puu Oksanen, Amnesty International, Finländska sektionen
– professor emerita Terttu Utriainen
– avdelningschef Ville Hinkkanen, justitieministeriet

Webbsändning
Medborgarinitiativ MI 2/2019

Källa: Eduskunta.fi

INFO & PROGRAM: Nordiska rådets 71: a toppmöte och pris gala i Stockholm (27-31 oktober 2019)

By

Helena-Reet Ennet

-

October 16, 2019

NordenBladet – Från den 27 till den 31 oktober 2019 sammanträder nordiska parlamentariker, ledamöter av Nordiska rådet, flera ministrar och premiärministrar, opinionsbildare och media för Nordiska ministerrådets 71: a session eller toppmöte. Flerdagstoppmötet som hålls i Sveriges riksdag (Sveriges Riksdag i Stockholm, Riksgatan 1) i Stockholm är Nordens största politiska händelse. Årets toppmötes agenda handlar om klimat, hållbar utveckling och ungdomars deltagande i samhället.

Nordiska rådets presskonferens kommer att hållas den 29 oktober från kl. 10.30 till kl. 10.50 i lokalerna RÖ4-43 i riksdagshuset. Nordiska rådets kommunikationsrådgivare finns i lokalerna RV3-16. Toppmötets hashtags på sociala medier är #nrsession, #nrpriser och #nrpol. Journalisterna kan anmäla sig ända fram till den 24 oktober med giltigt presskort här: https://acc.norden.org/sv/

Nordiska rådet delar också ut fem priser varje år som är litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och priset för barn- och ungdomslitteratur. Litteraturpriset är det äldsta av de fem priserna. Det tilldelades första gången 1962 och följdes av musikpriset (1965), miljöpriset (1995), filmpriset (2002) och barn- och ungdomslitteraturpriset (2013). Årets högtidliga pris gala äger rum tisdagskvällen den 29 oktober i Stockholms konserthus (Stockholms konserthus, Hötorget 8). Efter prisutdelningen kommer den svenska regeringen att anordna en mottagning för utvalda gäster.

I samband med Nordiska rådets session i Sverige kommer Hans Majestät Kung Karl XVI Gustaf att vara värd för en lunch för gäster som bjuds in till Kungliga slottet. De inbjudna gästerna kommer att bussas från riksdagshuset till det kungliga slottet (29 oktober, 11.50-13.45 Kungliga Slottet, 10770 Stockholm).

Sverige innehar ordförandeskapet för Nordiska rådet 2019.

Agenda för toppmötet 2019 (71st Session of the Nordic Council in Stockholm):

Söndagen den 27 oktober
Ungdomens nordiska råds session 2019. De nominerade till Nordiska rådets pris kommer att inbjudas till ett specialarrangemang i riksdagshuset.

Måndagen den 28 oktober kl. 17.15-18.15, kommer Nordiska rådet att bjuda in representanter för fria föreningar och civilsamhället till en frågestund, där man kan ställa frågor till nordiska politiker om digitalisering och digitalkunskap, och diskutera demokratins villkor ur ett ungdomsperspektiv. Huvudanförandet kommer att hållas av Hans Wallmark, Nordiska rådets ordförande (president), de avslutande orden av Gunilla Carlsson, vice ordförande (vice president) för Nordiska rådet.

Samma dag kommer även följande möten att äga rum: Nordisk gröna vänsters partimöte, Den socialdemokratiska gruppens möte, Nordisk frihet ordnar ett partimöte, Mittengruppens möte, konservativa gruppens möte, Kontrollkommitténs möte.

I samband med Nordiska rådets 71: a session i Stockholm inbjuder riksdagens ordförande och Nordiska rådets ordförande den svenska delegationen till lunch för att fira och erkänna betydelsen av demokrati för våra nordiska välfärdsstater.

Tisdagen den 29 oktober
14.00 – 17.30 Nordiska rådets 71: a session, följt av toppmötet mellan de nordiska premiärministrarna. Reflektion över ämnet: Hur kan den nordiska sociala modellen utvecklas och främja hållbar förändring?

Även på tisdagen kommer det att ordnas ett möte mellan Svenska fotbollsförbundet och utskott i Nordiska rådet för att diskutera en samnordisk ansökan om att arrangera VM i damfotboll 2027. Nordiska kommittén för tillväxt och utveckling och mycket mer.

19.30-21.00 Nordiska rådets priser kommer att delas ut i Stockholms konserthus.

21.00-22.30 Efter utdelningen av Nordiska rådets priser 2019 i Stockholms konserthus, håller den svenska regeringen en mottagning för utvalda gäster i samband med Nordiska rådets 71: a session.

Onsdagen den 30 oktober
Regeringens möte med statsministrarna och regeringsledarna från Färöarna, Grönland och Åland. Plenarsammanträde och möte i Nordiska ministerrådet för kultur, möte i Nordiska ministerrådet för miljö och klimat, Gränshinderrådets möte, samrådsmöte mellan Utskottet för ett hållbart Norden och Nordiska ministerrådet för miljö, presidiets möte med Federationsrådet och parlamentet.

Torsdagen den 31 oktober
Plenum och panelsamtal om #metoo i kultursektorn i Norden.

Hela toppmötets program kan du se HÄR (på svenska) och HÄR (på engelska).

________________________________________

Nordiska rådet (på danska och norska Nordisk Råd, på finska Pohjoismaiden neuvosto, på isländska Norðurlandaráð, på svenska Nordiska Rådet) on ett samarbetsorgan mellan de nordiska staternas parlament. Dess medlemsländer är Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark och de självstyrande områdena Färöarna (Danmark), Grönland (Danmark) och Åland (Finland). Syftet med Nordiska rådet är att upprätthålla och utveckla samarbetet i Norden på det juridiska, kulturella, transport-, miljö-, sociala och ekonomiska området. Ramen för samarbete definieras i Helsingforsavtalet. Rådet består av företrädare för parlamenten som väljs varje år. Regeringar är ansvariga inför Nordiska rådet.

Nordiska rådets organ är:

– en generalförsamling som består av samtliga ledamöter i rådet
– ett presidium bestående av presidenten (roterande bland länderna) och ett antal ledamöter definierade i Nordiska rådets stadgar
– fem ständiga kommittéer

Varje land, med undantag av Island, har totalt 20 platser i Nordiska rådet (tillsammans med de autonoma områdena) och Island har 7 platser. Nordiska rådet har totalt 87 medlemmar, valda av parlamenten i medlemsstaterna och i de autonoma områdena.

Nordiska rådet har sitt huvudkontor i Köpenhamn. Arbetsspråken är danska, norska och svenska.

Text och bilder: NordenBladet/Helena-Reet Ennet