Helena-Reet Ennet

Helena-Reet Ennet
27629 POSTS 0 COMMENTS

Finland: Ansökan om finansiering för METSO-nätverksprojekt har öppnats

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet efterlyser medel för landsomfattande nätverksprojekt kring skogarnas biologiska mångfald. I nätverken kan delta till exempel skogsägare, närings-, trafik- och miljöcentraler, Finlands skogscentral, företag och organisationer. Tidsfristen för ansökningarna går ut den 31 december 2019.

Genom nätverksprojekt som samordnar skyddet, vården och den övriga användningen av skogarna främjas målen för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland (METSO) samt genomförandet av planen i ekonomiskogar. Ministerierna kan årligen använda sammanlagt ca 150 000 euro för nätverksprojekt. År 2020 ska startas 1-3 projekt som också finansieras åren 2021 – 2022 om statsbudgeten kommer att innehålla anslag för detta ändamål.

Målet är att skapa nya regionala verksamhetsmodeller

Projekttemat är att trygga skogsnaturens biologiska mångfald genom regional planering och regionalt samarbete. Målet är att utveckla den regionala planeringen och skapa praktiska verksamhetsmodeller som stödjer den och som baserar sig på frivillighet. Projekten genomförs i regionalt samarbete mellan aktörerna och skogsägarna som också ska testa verksamhetsmodellerna i praktiken. Verksamhetsmodellen ska också kunna tillämpas mer omfattande efter projektets slut.

I verksamhetsmodellen kan föremålet för planeringen vara till exempel ett avrinningsområde för ett visst vattendrag eller en lokal koncentration av och enhetliga områden med biologisk mångfald. Möjliga objekt kan vara till exempel strömvatten med närmiljöer, livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden, förekomster av hotade arter och naturtyper eller landskapshelheter som bildas av skogar, myrar och vattendrag.

Mer information:

Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 7210 687, fornamn.efternamn@mmm.fi

Maarit Loiskekoski, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 050 347 4663, fornamn.efternamn@ym.fi

Kaisu Aapala, äldre forskare, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 052, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

METSO-handlingsplanen är miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma projekt som grundar sig på statsrådets principbeslut. METSO-handlingsplanen baserar sig på frivillighet och ger markägare möjlighet att skydda sin skog mot ersättning, antingen permanent eller för en viss tid. Inom ramen för METSO-handlingsplanen utförs också naturvårdande åtgärder som inte medför några kostnader för markägaren. Till handlingsplanen hör i enlighet med statsrådets principbeslut också forsknings- och utvecklingsverksamhet som bidrar till METSO:s mål.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet efterlyser medel för landsomfattande nätverksprojekt kring skogarnas biologiska mångfald. I nätverken kan delta till exempel skogsägare, närings-, trafik- och miljöcentraler, Finlands skogscentral, företag och organisationer. Tidsfristen för ansökningarna går ut den 31 december 2019.

Källa: ym.fi

Finland: Arbetsmaskinbranschen och miljöministeriet ingick avtal om frivilliga utsläppsminskningar

NordenBladet — Miljöministeriet och Tekniska Handelsförbundet rf har i dag ingått ett Green deal-avtal för arbetsmaskinbranschen, det vill säga ett frivilligt avtal om minskning av utsläppen. Avtalet uppmuntrar branschen att lyfta fram metoder som kan minska koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner. För närvarande orsakar arbetsmaskinerna omkring 8 procent av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. Avtalet är det fjärde Green deal-avtalet i Finland.

Green deal-avtalet stöder Finlands mål för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn och inkluderas i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling.

”Det är fint att viktiga branscher vill vidta frivilliga åtgärder för att minska utsläppen. Utsläppen måste minskas inom alla sektorer för att vårt samhälle ska bli klimatneutralt senast 2035. Ökad användning av helt eldrivna och andra utsläppssnåla arbetsmaskiner är ett viktigt steg”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Alla typer av arbetsmaskiner kan omfattas av avtalet – för en del fastställs kvantitativa elektrifieringsmål

Arbetsmaskiner utgör en stor och brokig grupp maskiner som är utformade för olika arbetssyften, dock inte för vägtrafik. Den sammanlagda andelen koldioxidutsläpp från alla arbetsmaskiner var 2018 cirka 8 procent, alltså 2,5 Mt CO2-ekvivalenter, om man ser till utsläppen inom de sektorer i Finland som inte omfattas av utsläppshandeln, det vill säga ansvarsfördelningssektorn.

I Finland finns det enligt uppskattning omkring 2,5 miljoner anordningar som räknas som arbetsmaskiner, varav omkring 0,5 miljoner använder diesel eller motorbrännolja som bränsle. Totalt sett kommer cirka 90 procent av utsläppen från arbetsmaskiner från användning av motorbrännolja. Största delen av arbetsmaskinernas miljöpåverkan uppkommer under själva användningen. Miljöbelastningen under användningen påverkas i synnerhet av utrustningens egenskaper, men också av kör- eller driftssättet samt av planeringen av olika arbetsfaser.

”Avtalet innebär att utsläppen minskas på frivillig väg. För ansvarsfulla företag och näringslivet är det positivt att staten är beredd att ingå frivilliga åtaganden parallellt med, och som ett alternativ till, normer och författningar”, konstaterar Markku Uitto, verkställande direktör för Tekniska Handelsförbundet.

Avtalet gäller hela arbetsmaskinbranschen, men i det inledande skedet läggs vikten framför allt vid vissa typer av arbetsmaskiner: motviktstruckar, hjullastare och lyftanordningar. Utsläppen från dessa typer av arbetsmaskiner uppgår till ungefär 0,65 Mt CO2-ekvivalenter per år, alltså omkring en fjärdedel av de totala utsläppen från arbetsmaskiner. För dessa arbetsmaskiner har det ställts upp kvantitativa elektrifieringsmål i avtalet. Det kommer noggrant att följas upp hur målen uppfylls.

I fortsättningen kan avtalet också börja omfatta andra typer av arbetsmaskiner som följs upp särskilt. Företag som är verksamma i branscher där andra typer av arbetsmaskiner används kan också ansluta sig till avtalet, likaså företag som tillhandahåller lösningar som kan minska koldioxidutsläppen. De kan ställa upp egna mål för elektrifieringen och för utvecklingen mot lägre utsläpp.

Förbundet uppmuntrar till konkreta åtgärder, företagen ger utbildning

Enskilda företag kan ansluta sig till avtalet genom att ingå ett eget åtagande på webbplatsen sitoumus2050.fi. Där ska företagen fastställa vilka åtgärder de kommer att vidta för att minska utsläppen inom branschen.
Tekniska Handelsförbundet uppmuntrar sina medlemsföretag att ansluta sig till avtalet och ger dem vägledning. Förbundet tar bland annat fram information om befintliga arbetsmaskiner som är helt eldrivna eller andra utsläppssnåla arbetsmaskiner samt om de möjligheter de medför. Förbundet utarbetar också stödmaterial och anvisningar för beräkning av utsläpp, och med hjälp av dessa kan företagen ge sina kunder information om arbetsmaskinernas energiförbrukning och utsläpp. Förbundets medlemsföretag kan delta i planeringen av utbildningshelheten tillsammans med förbundet och ministeriet och utifrån den ordna utbildning för sina kunder och ge information bland annat om valet av arbetsmaskiner och användningen av dem.

Miljöministeriet utreder och lyfter fram olika åtgärder som syftar till att minska utsläppen från arbetsmaskiner. Miljöministeriet vill också främja samarbetet mellan kommuner och företag när det gäller offentlig upphandling så att nya verksamhetsmodeller och alternativa lösningar kan identifieras och tas i bruk.

Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas. Genom avtalen kan verkställandet av dagens lagstiftning effektiviseras eller kompletteras. I avtalen kan det också ställas upp mål som är striktare än vad lagstiftningen anger, och på så sätt kan man nå vissa mål utan att utfärda ytterligare bestämmelser. Avtalsparterna förbinder sig till ambitiösa mål som ska följas upp, och syftet är att dessa ska ha betydande inverkan för miljön och samhället. Med Green deal-avtal strävar man efter att uppnå förhållandevis snabba resultat, och i avtalet kommer parterna överens om hur dessa ska följas upp. I avtalen fastställs vilka åtgärder avtalsparterna och de företag som förbinder sig till avtalet genom ett åtagande ska vidta för att de uppställda målen ska kunna nås.

Mer information:

Miljöministeriet

Ville Laasonen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 046, fornamn.efternamn@ym.fi (green deal inom arbetsmaskinbranschen)

Leena-Kaisa Piekkari, sakkunnig, tfn 050 320 11 14, fornamn.efternamn@ym.fi (green deal-avtal)

Tekniska Handelsförbundet

Markku Uitto, verkställande direktör, tfn 0400 407 870, fornamn.efternamn@tekninen.fi

Juha Ala-Hiiro, ledande sakkunnig, tfn 040 197 34 14, fornamn.efternamn@tekninen.fi

Miljöministeriet och Tekniska Handelsförbundet rf har i dag ingått ett Green deal-avtal för arbetsmaskinbranschen, det vill säga ett frivilligt avtal om minskning av utsläppen. Avtalet uppmuntrar branschen att lyfta fram metoder som kan minska koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner. För närvarande orsakar arbetsmaskinerna omkring 8 procent av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. Avtalet är det fjärde Green deal-avtalet i Finland.

Källa: ym.fi

Ändringen av 30 § i självstyrelselagen för Åland godkänd

NordenBladet —Riksdagen har godkänt det vilande förslaget om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland (VLF 1/2019). Lagförslaget godkändes i enlighet med grundlagsutskottets betänkande (GrUB 1/2019).

Paragraf 30 i självstyrelselagen för Åland ändras så att den beaktar den kommande överföringen av konsumentrådgivningsuppgifterna från magistraten till Konkurrens- och konsumentverket.

Beslut om ändring av självstyrelselagen för Åland ska i riksdagen fattas i den ordning som gäller vid ändring av grundlag. Det här betyder att ändringen först ska godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter får lagförslaget vila till nästa valperiod. Den riksdag som sammanträder efter valet ska sedan godkänna förslaget med oförändrat innehåll och med kvalificerad majoritet, det vill säga med två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Grundlagsutskottets betänkande 1/2019

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Budgetbehandlingen fortsätter i finansutskottet

NordenBladet —Riksdagen avslutade remissdebatten om regeringens proposition till statsbudgeten för 2020 (RP 29/2019) fredagen den 11 oktober. Budgetbehandlingen fortsätter nu i finansutskottet.

Riksdagsledamöterna kan lämna i budgetmotioner, dvs. föreslå ändringar i budgetpropositionen, till och med fredagen den 18 oktober.

Den egentliga behandlingen av budgetpropositionen sker i finansutskottet. När utskottsbehandlingen är slutförd tas ärendet på nytt upp i plenum i december.

Mer om budgetbehandlingen

 

Källa: Eduskunta.fi

Sverige: Uttalande från H.M. Konungen med anledning av Sara Danius bortgång

NordenBladet —

”Jag har tagit emot det sorgliga beskedet om professor Sara Danius bortgång.

I hennes roll som Akademiens ständiga sekreterare hade jag förmånen att regelbundet ha möten och intressanta samtal med Sara Danius.

En stark kulturpersonlighet har lämnat oss, alldeles för tidigt.

Mina tankar går till hennes familj och närstående.”

 

Källa: Kungahuset.se

Finlands och Japans hundraåriga diplomatrelationer firades med japansk teceremoni

NordenBladet —

​Den japanska Urasenkeskolans tidigare stormästare, doktor Genshitsu Sen höll fredagen den 11 oktober en teceremoni i riksdagen för riksdagens vice talman Tuula Haatainen. Tillställningen ingick i firandet av Finlands och Japans hundraåriga diplomatrelationer.

Den 95-åriga stormästaren tillagade teet och handledde vice talmannen i hur man vispar teet med en bambuvisp enligt alla teekonstens regler. I teceremonin är det för japanerna fråga om ett möte mellan två eller flera personer med betoning på närhet, harmoni och respekt för medmänniskorna.

Källa: Eduskunta.fi

Modernt mode från Island, Grönland och Färöarna på Estlands museum för konsthantverk och design

NordenBladet – Det estniska museet för konsthantverk och design har en öppen utställning ”Ilmapäevikud” (väderdagböcker), som ger besökarna en översikt över det nutida modet på Island, Grönland och Färöarna. Utställningen är öppen fram till den 5 januari 2020.

Utställningen fokuserar på tio konstnärers verk, inspirerade av lokala traditioner och av Nordens unika landskap och de hårda klimatförhållandena. ”Ilmapäevikud” har gjorts i samarbete med konstnär- och kuratorduon Sarah Cooper och Nina Gorfer, som under två års tid reste på Island, Grönland och Färöarna. Deras mål var att studera hur ömiljö, kulturell identitet och traditioner inverkar på lokala konstnärers och designers produktion.

Utställningen i sig rör sig bort från den vanliga modevärlden och fokuserar istället på kreativitet och vad som påverkar den – kulturell identitet, traditioner, kreativitet, landskap, väder och även skapandet av hållbart nordiskt mode som bygger på ny slags lokala resurser i Norden.

Sarah Cooper och Nina Gorfer, som bor och arbetar i Göteborg och Berlin, startade ett konceptuellt fotoprojekt 2006 och har sedan dess organiserat internationella utställningar och publicerat flera böcker.

Tio konstnärer kommer att delta i utställningen på det estniska museet för konsthantverk och design: Barbara I Gongini, Guðrun & Guðrun (Färöarna), Bibi Chemnitz, Nikolaj Kristensen, Najannguaq Lennert (Grönland) och STEiNUNN/Steinunn Sigurðardóttir, JÖR/ Guðmundur Jörundsson, Kría, Mundi, Shoplifter alias Hrafnhildur Arnardóttir (Island).

Foto: Cooper & Gorfer
Källa: NordenBladet.fi

Biträdande chefen för UN Women besökte riksdagen

NordenBladet —

Biträdande verkställande direktör för FN:s jämställdhetsorganisation UN Women Anita Bhatia besökte riksdagen onsdagen den 9 oktober. Värd för besöket var riksdagens vice talman Tuula Haatainen.

I diskussionerna tog man bland annat upp det kommande jubileumsåret för kvinnors rättigheter. År 2020 har det gått 25 år sedan den så kallade Pekingdeklarationen och handlingsplanen för att främja kvinnors rättigheter antogs av representanter för 189 länder. Haatainen ingick år 1995 tillsammans med dåvarande utrikesminister Tarja Halonen i den finländska delegationen som förhandlade om deklarationstexten.

I mötet deltog också ordförande för riksdagens kvinnonätverk Eva Biaudet (sv) och ordförande för finansutskottet Johannes Koskinen (sd).

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Medborgarinitiativet om att ändra gruvlagen överlämnades till riksdagen

NordenBladet — ​Medborgarinitiativet om att revidera gruvlagen överlämnades till riksdagen tisdagen den 8 oktober. Medborgarinitiativet togs emot av riksdagens lagstiftningsdirektör Tuula Kulovesi och biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen.

För att riksdagen ska ta emot ett medborgarinitiativ krävs att 50 000 personer undertecknar det inom ett halvt år. Den nya påverkningskanalen blev möjlig efter en grundlagsändring i mars 2012.

Medborgarinitiativet MI 7/2019 (kommer inom kort)
Mer om behandling av medborgarinitiativ i riksdagen

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen till klimatmötet Pre-COP i Costa Rica den 7–10 oktober

NordenBladet — Minister Krista Mikkonen åker till Costa Rica för att stå värd för klimatmötet Pre-COP den 7–10 oktober 2019. Vid mötet representerar minister Mikkonen EU tillsammans med klimatkommissionären Miguel Arias Cañete.

”Mötet är ett unikt tillfälle för oss att förbereda klimatkonferensen i Santiago de Chile i december och diskutera centrala frågor i en mindre sammansättning. Mötets informella karaktär hjälper oss förstå de synpunkter som är viktiga för olika grupper av länder. Det vi diskuterar i Costa Rica har en viktig roll när det gäller att nå de slutresultat vi förväntar oss av klimatkonferensen i december. Det är en glädje och ära att vid mötet företräda EU tillsammans med kommissionsledamot Cañete”, konstaterar minister Mikkonen.

Den dialog ministrarna och chefsförhandlarna kommer att föra under de tre dagarna utgör förberedelser inför klimatkonferensen COP25 i Chile i december. Centrala teman för det förberedande mötet är arbetet med att påskynda klimatåtgärderna, alltså att skärpa ländernas åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020, och insatserna för att uppnå klimatneutralitet före 2050. Andra prioriterade frågor vid mötet är Parisavtalets marknadsmekanismer, utvärdering av Warszawamekanismen för förlust eller skada samt utvärdering av programmet för främjande av jämställdhet mellan könen.

Till klimatmötet Pre-COP kallas representanter för de centrala landgrupperna. Finland har kallats till mötet i egenskap av ordförandeland i rådet.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, fornamn.efternamn@ym.fi, +358 50 414 1682

Outi Honkatukia, chefsförhandlare, fornamn.efternamn@ym.fi, +358 50 341 1758

Obs! Måndagen den 7.10. kan informanterna kontaktas kl. 9.35-14. Tidsskillnaden är -9 h, skicka gärna också sms om intervjuförfrågningar.

Minister Krista Mikkonen åker till Costa Rica för att stå värd för klimatmötet Pre-COP den 7–10 oktober 2019. Vid mötet representerar minister Mikkonen EU tillsammans med klimatkommissionären Miguel Arias Cañete.

Källa: ym.fi