Helena-Reet: Jag odlar, plockar och torkar vÀxter för vintern + LITE kunskap om hur olika örter verkar!

OHMYGOSSIP – PĂ„ sommaren brukar jag förbereda mig för vintern. Jag vill dricka bara sĂ„dant örtte vars ingredienser jag odlat, plockat och torkat sjĂ€lv. De har en speciell kraft. NĂ€r jag till exempel dricker fĂ€rskt te pĂ„ sommaren (frĂ„n blad, blommor eller stjĂ€lkar) sĂ„ till vintern samlar och torkar jag vĂ€xter. De Ă€r sedan bra att dricka dag efter dag och Ă€ven bjuda pĂ„ vĂ€nner.

Mina favoriter Ă€r lindblommor, pepparmynta och kamomill, men jag plockar Ă€ven hallonblad och -stjĂ€lkar, svarta vinbĂ€rsblad och havtornsblad – allt detta fĂ„r jag frĂ„n min egen trĂ€dgĂ„rd. I Ă„r har jag inte Ă€n plockat blad frĂ„n björk och blĂ„bĂ€r. Juli mĂ„nad Ă€r den bĂ€sta tiden för att plocka ingredienser till örtte. MĂ„nga vĂ€xtvĂ€nner plockar och torkar hellre i maj och juni men jag tycker om vĂ€xter och blad som har fĂ„tt tillrĂ€ckligt med solljus och dagsljus och som har samlat in mycket vĂ€rme och vit energi. Dagen botar! Till och med sĂ„dana dagar nĂ€r man inte kan se solen har stor förmĂ„ga att bota!

För att öka örttes behandlingsegenskaper Ă€r det att rekommendera att prata med trĂ€det eller busken innan man plockar blad – sĂ€g till den att du har ett positivt syfte, att vĂ€xterna kan hjĂ€lpa mycket och naturligtvis tackar du för den fina skörden. Var inte sparsam med motprestationen – klappa pĂ„ vĂ€xten, le Ă„t den och beröm den.

HÀr kommer lite kunskap om örternas nytta:

Lindblommor – Den biokemiska sammansĂ€ttningen av lindblommor Ă€r förutom massor med vitaminer Ă€ven socker, flavonoider, barkĂ€mne, fytonsider, glukosider, eteriska oljor mm. Lindblomste Ă€r kĂ€nt för att motverka inflammation, det Ă€r lugnande och avkopplande och ger kroppen hĂ€lsa och livskraft. Det anvĂ€nds i folkmedicinen mot förkylning, feber, influensa, halsont, lunginflammation och hosta. Teet har Ă€ven i viss mĂ„n förmĂ„ga att lugna, det Ă€r avslappnande för mindre matsmĂ€tningsproblem och för kramp i glatta muskler, lindrigt inflammationsdĂ€mpande. Av mina mormödrars kunskap kan jag berĂ€tta för er att lindblomsteet förlĂ€nger livet och i forna tider ansĂ„g man att lindblomman symboliserade odödlighet. Och de som har problem med sömnen, lĂ€gg lindblad pĂ„ ögonen nĂ€r du gĂ„r och lĂ€gger dig och drick svagt lingblomste! Kraften frĂ„n linden lugnar ner er och ger en god nattsömn!

Peppermynta – Pepparmyntsblad innehĂ„ller eteriska oljor, barkĂ€mnen (6-12 %), karoten, flavonoider, ursol- och oleanolsyra. Av pepparmyntans eteriska oljor Ă€r 40-70 % mentol och 10-25 % menton. Bladen har dessutom tripertener, hesperidin, betain, koppar, mangan mm spĂ„rĂ€mnen, som alla vidgar vĂ€xtens behandlingsomrĂ„de. Folklig kunskap har rekommenderat pepparmynta mot mĂ„nga olika problem med magen frĂ„n illamĂ„ende till mensvĂ€rk, likasĂ„ mot irriterad tarmfunktion. Pepparmyntste verkar lugnande och lindrar vĂ€rk. Det hjĂ€lper mot neuroser, sömnlöshet och irritation. Pepparmyntste Ă€r nyttigt att dricka Ă€ven mot huvudvĂ€rk och illamĂ„ende.

Kamomillte – Kamomillas blommor innehĂ„ller eteriska oljor, flavoniglykesider, kumarin, derivat, grĂ„sulen, kolin, C-vitamin, karoten, bitteraromĂ€mne, fetolja och slem. Det innehĂ„ller antioxidanter, som hjĂ€lper till för kroppens immunförsvar. Eterisk olja innehĂ„ller Ă€ven bisabolol (bisabolol och grĂ„sulen motverkar inflammationer). PĂ„ grund av kumarin försvagar kamomill blodtycksmedicinens (varfarin) verkan. Och kan Ă€ven hindra upptagande av jĂ€rn. I folklig medicin Ă€r kamomill en Ă€lskad örtvĂ€xt, som hjĂ€lper och stöttar matsmĂ€tningskanalens normala funktion och förstĂ€rker nervsystemet – sĂ€nker blodtryck, saktar ner hjĂ€rtslag, minskar spĂ€nningar, ökar vĂ€lbefinnande och empatiförmĂ„ga. Att dricka kamomillte hjĂ€lper till att bibehĂ„lla luftvĂ€garna friska. Verkar lugnande mot hals, svalg och stĂ€mband. Stöttar kroppens immunförsvar. InnehĂ„ller antioxidanter. HjĂ€lper till att bidra till avkoppling och till normal och hĂ€lsosam sömn.

Hallonblad och -stjĂ€lkar – Hallonbladen och -stjĂ€lkarna innehĂ„ller C- oh E-vitaminer, karotin, fragerin och fenylkarbolsylsyra. Hallonblad och/eller -stjĂ€lk motverkar spĂ€nning och oro, det hjĂ€lper mot diarĂ©, det hjĂ€lper i svettningar, det kan man dricka nĂ€r man Ă€r förkyld (lindrar hosta, halsont, vĂ€rk i munnen), det hjĂ€lper nĂ€r man har ömt tandkött och munsĂ„r, minskar svullnad, behandlar sĂ„r (bölder), hjĂ€lper nĂ€r man har mensvĂ€rk och bibehĂ„ller huden vacker, spĂ€nstig och skimrande. För gravida förhindrar det illamĂ„ende pĂ„ morgonen, ger snabbare och lĂ€ttare förlossning och stimulerar mjölkproduktionen.

Svarta vinbĂ€rs blad och -stjĂ€lkar – Svarta vinbĂ€rs blad innehĂ„ller C-vitaminer, fytonsider, magnesium, mangan, silver, koppar, svavel och eteriska oljor. Extrakt frĂ„n svarta vinbĂ€rs blad hjĂ€lper till att avlĂ€gsna frĂ„n kroppen alltför stor mĂ€ngd purin- och urinsyra. Eftersom svarta vinbĂ€rsblad har sĂ„ mycket vitaminer har den förmĂ„gan att stĂ€rka, pigga upp och avslĂ€gsna trötthet.

Havtorns blad – Havtornste ökar immunitet. I samband med inflammation kan man fĂ„ hjĂ€lp av starkt havtornste. Om ni vill göra hĂ„ren starkare kan ni anvĂ€nda samma te Ă€ven till hĂ„rtvĂ€tt. En lösning frĂ„n havtorns blad och grenar ger starka hĂ„rrötter och motverkar mjĂ€ll och hĂ„ravfall.

Björklöv – Björklöv innehĂ„ller eteriska oljor, kĂ„da, C-vitamin, saponiner, barkĂ€mnen, flavonoider och nĂ€r de Ă€r fĂ€rska har de starka Ă€mnen som verkar som antibiotika. Te frĂ„n björkblad ökar utsöndring av urin, svett och galla (det rekommenderas att dricka i samband med gall- och njursten). Björkbladste vĂ€cker i mĂ€nniskan intuitiva krafter och gör dem sensitiva – det frigör frĂ„n rĂ€dslor, misstĂ€nksamhet och Ă€ngslan. Björkbbladste hjĂ€lper organismen att bli ren frĂ„n giftiga Ă€mnen, för att det har diuretisk (vattendrivande) verkan.

BlĂ„bĂ€rsblad och -ris – BlĂ„bĂ€rs bladen har mycket C-vitamin och neomyrtillin och dĂ€rför Ă€r de fantastiska antioxidanter. Te frĂ„n blĂ„bĂ€rsblad förhindrar fysikaliska förĂ€ndringar och kroniska sjukdomar som har med Ă„ldrandet att göra. Te frĂ„n blĂ„bĂ€rsblad Ă€r nyttigt för blodĂ„dror och det hjĂ€lper till med matsmĂ€ltningen och minskar blodsocker.



2x Lindblommor (Bild: Helena-Reet Ennet)


2x Hallonblad (Bild: Helena-Reet Ennet)

Svarta vinbÀrs blad (Foto: Helena-Reet Ennet)

Havtorns blad (Foto: Helena-Reet Ennet)

KAN DET VARA VÄRRE?! En barnsköterska som trĂ€ngt ett 14 mĂ„nader gammalt spĂ€dbarn i sin slida togs in pĂ„ sjukhus

OHMYGOSSIP – I Ohio fick larmnumret 911 ett samtal kl. 20.30 pĂ„ kvĂ€llen nĂ€r den 31-Ă„riga barnsköterskan Latifah Brown ringde och meddelade att ett barn hade fastnat i hennes slida. SjukvĂ„rdspersonalen trodde att det gĂ€llde förlossning i hemmet och skickade dit ett första hjĂ€lpen team.

SjukvĂ„rdarna blev förvĂ„nade nĂ€r de kom fram och insĂ„g vad som hade hĂ€nt. ”En liten gosse hade blöjor och pyjamas, och man hade trĂ€ngt honom in i slidan Ă€nda fram till midjan”, berĂ€ttade lĂ€karen Brian Whitmore frĂ„n akutmottagningen till Tv-kanalen WBNS-10, berĂ€ttar World News Daily Report.

LÀkarna försökte fÄ barnet ut frÄn slidan under mer en timmes tid men utan att lyckas. DÄ togs bÄda till sjukhus dÀr man var tvungen att operera för att fÄ ut barnet frÄn kvinnans inre. Barnet höfter skadades men lÀkarna sade att skadan inte var livsfarlig, och barnet ÄterhÀmtar sig snabbt.

För den hemska barnsköterskan dÀremot vÀntar 11 brottsanklagelser, mm vÄllande av kroppskada till barnet, och hon har framför sig 65 Är i fÀngelse. Kvinnan förklarade sitt agerande genom att sÀga att hon var deprimerad för att hon sjÀlv aldrig fick nÄgra egna barn och hon ville kÀnna hur det skulle vara att föda ett barn.

Browns försvarare har bett om rÀttspsykiatrisk bedömning och anser att hans klient inte kan stÀllas inför en domstol.

HÀndelsen var i början av maj och rÀttegÄngen mot kvinnan borde ha hÄllits i juni. För nÀrvarande har ingen mediekanal nyheter om hÀndelsen och siten Snopes.com har presenterat en teori att World News Daily Report fabricerade nyheten.

VetenskapsmÀnnen upptÀckte möjligheten att sia barnets första ord

OHMYGOSSIP – I samband med en ny undersökning vid universitetet i Indiana upptĂ€cktes att barnets första ord Ă€r framför allt kopplat till visuella saker. Det visar sig att mĂ€nniskor och saker som barnet ser ur sin synvinkel pĂ„verkar valet av barnets första ord mer Ă€n ord och röster som barnet hör. Det vill sĂ€ga att upprepa ordet mamma inte nödvĂ€ndigtvis ger det önskade resultatet om barnet sĂ€llan ser sin mor.

Anledningen Ă€r att synminnet Ă€r viktigt för spĂ€dbarns utveckling och hjĂ€lper till att se kopplingen mellan saker och ord. Om barnet kontinuerligt ser en viss sak, kommer barnet ihĂ„g det och lĂ€ra sig kopplingen mellan saken och dess namn. I undersökningen fĂ€ste vetenskapsmĂ€nnen kameror pĂ„ barnens huvud för att förstĂ„ hur vĂ€rlden sĂ„g ut ur barnens synvinkel. Det kom fram att barnets synvinkel Ă€r betydligt mer begrĂ€nsad Ă€n vad de vuxna kunde tĂ€nka sig. Eftersom det vanligtvis Ă€r modern som Ă€r den person som barnet ser allra oftast Ă€r namnet ”mamma” vanligtvis barnets första ord.

Bild: OHMYGOSSIP/Helena-Reet Ennet

Barn som Àr 1,5 Är gamla kan kÀnna av spÀnnigar mellan sina förÀldrar

OHMYGOSSIP – Antropologen Mark Flinn och Barry England har i sin analys visat att barn till förĂ€ldrar som ofta grĂ€lar har stresshormon kortison i högre nivĂ„ Ă€n barn som har en lugnare hemmiljö.

Barn som lever i stressiga miljöer Àr tröttare och sjukare, de leker mindre och sover dÄligt. Att leva i kronisk stress pÄverkar barnet vÀxande hjÀrna och skadar hippocampus och dÀrmed förmÄgan att lÀra och komma ihÄg. Dessutom att leva mitt i destruktiva konfliker gör det svÄrare för barnen att skapa goda relationer till jÀmngamla och det förbli sÄ Àven i vuxen Älder.

Undersökningarna visar att barn som Àr 1,5 Är gamla kÀnner av spÀnningar mellan förÀldrarna. Barn blir osÀkra pÄ grund av förÀldrarnas grÀl och har sÀmre anpassningsförmÄga i skolan. Det har visat sig att Àven 19-Äringar Àr kÀnsliga pÄ grund av grÀlande förÀldrarna, vilket tydligt bevisar att barnen egentligen aldrig vÀnjer sig vid grÀl.

Bild: OHMYGOSSIP

8 överraskande fakta om kattor för kattvÀnner

OHMYGOSSIP – Det att din spinnande katt Ă€r av karaktĂ€ren envis och stolt vet varje kattvĂ€n, men vi presenterar hĂ€r Ă„tta överraskande fakta som kan överraska kattvĂ€nner.

1. Inte alla kattor Ă€r rĂ€dda för vatten – det finns kattor som gillar vatten till och med sĂ„ mycket att de badar vid varje möjligt tillfĂ€lle. De raser som tycker allra mest om vatten Ă€r turkisk angora, maine coon, amerikansk bobtail och amerikansk korthĂ„rig katt.
2. Kattor Ă€r duktiga pĂ„ manipulation – för att fĂ„ sin delikatess kan katten stryka sig mot ben, snudda försiktigt med tassen eller jama sorgligt.
3. VetenskapsmÀn har kommit fram till att kattor drömmer. De liksom mÀnniskan har REM-sömn, och dÄ kan man se hur kattens ögonlock rör snabbt pÄ sig.
4. Teobromin och kofein som finns i choklad pÄverkar kattornas nervsystem och hjÀrta negativt och dÀrför ska man undvika att ge choklad till sitt sÀllskapsdjur.
5. Trots att kattorna har tjock pÀls tÄl de rÀtt bra hetta. NÀr katten blir varm svettas den genom tassarna.
6.Kattorna Àr lÄngsynta. Det som finns precis framför ögonen pÄ dem ser de inte sÄ bra. Men lyckligtvis har de morrhÄr som ger dem signaler om det som finns pÄ nÀra hÄll.
7.Kattorna sover 2/3 av sitt liv. Det sÀgs att katten kan sova till och med 18 timmar i dygnet. I genomsnitt sover kattorna 13 timmar i dygnet.
8.Kattorna har inte nyckelben, vilket gem dem möjligeten att krypa genom trÄnga platser. Innan katten kryper in i trÄnga utrymmen uppskattar den situationen med sina morrhÄr. Om morrhÄren gÄr in, ryms Àven kattens huvud och kropp.

Bild: OHMYGOSSIP

Israeliska vetenskapsmÀn: Man kan se mÀnniskans namn pÄ hennes ansikte

OHMYGOSSIP – Tycker Ă€ven ni ibland att mĂ€nniskan ser ut precis som hennes namn? Nu har israeliska vetenskapsmĂ€n kommit fram till att det inte bara kĂ€nns sĂ„ utan Ă€ven i viss mĂ„n Ă€r sĂ„.

Ruth Mayo och Yonat Zwebner vid Hebreiska universitet i Jerusalem undersökte om mÀnniskans namn kunde pÄverka hennes utseende. De visade fullkomligt frÀmmande ansiktsbilder till försökspersoner, varje bild hade fyra olika namn att vÀlja emellan och ett av dem var det rÀtta.

Det kom fram att försökspersonerna gissade namnen pÄ personerna i bilderna betydligt oftare Àn vad statistiken skulle sÀga. Försökspersonerna valde det rÀtta namnet i upp till 40 % av fallen, Àven om procenttalet enligt statistiken skulle vara nÀra 25.

Bild: OHMYGOSSIP/Helena-Reet Ennet

SCB:s namnstatistik: HÀr Àr Ärets mest populÀra namn

OHMYGOSSIP – Namnstatistik frĂ„n SCB över nyföddas tilltalsnamn frĂ„n 2016 visar att 910 flickor fick tilltalsnamnet Alice och 879 pojkar fick tilltalsnamnet Oscar. BĂ„da namnen har varit populĂ€ra och legat högt pĂ„ listorna under en lĂ€ngre tid. För bĂ„da namnen Ă€r det femte gĂ„ngen sedan 1998 som de har varit Ă„rets vanligaste namn givna till nyfödda, enligt SCB.

För Flickor Àr namnet Lilly nÀst vanligast, 690 nyfödda fick under förra Äret det namnet. Tredjeplatsen har för tredje Äret i rad Maja, som gavs till 664 flickor.

Sedan 1998 Àr det endast namnet Julia som har tillhört de tio vanligaste namnen varje Är.

För pojkarna Àr Lucas nÀstvanligast med 864 som fick namnet under förra Äret och pÄ tredje plats kommer förra Ärets etta William som 850 barn döptes till under 2016.
Omar uppstickare

PÄ flickornas topp 100 kom det in fem nya namn; Cleo, Adele, Penny, Mila och Hedda. Cleo var det av namnen som hamnade högst pÄ listan, plats 83 med 160 namngivna flickor.

De nya namnen pÄ pojkarnas topp 100 var Frans, Nicolas, Thor, Omar, Milian och Mio. Av dessa namn placerade sig Frans högst. Med 222 namngivna pojkar hamnade namnet pÄ plats 75.

Vanligaste flicknamnen 2016
Alice 910
Lilly 690
Maja 664
Elsa 643
Ella 635
Alicia 627
Olivia 601
Julia 597
Ebba 596
Wilma 587

Vanligaste pojknamnen 2016
Oscar 879
Lucas 864
William 850
Liam 790
Oliver 700
Hugo 688
Alexander 668
Elias 664
Charlie 650
Noah 627

Bild: OHMYGOSSIP/Helena-Reet Ennet