Avsikten var att inleda provanvändningen redan våren 2019, men i och med att den senarelades kan projektet bättre samordnas med målen i det kommande regeringsprogrammet.

”Arbetet med att ta fram beräkningsmetoden har framskridit enligt planerna. Genom att säkerställa att den överensstämmer med regeringsprogrammet kan vi få ut största möjliga nytta av den förestående provanvändningen”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

Miljöministeriet kommer att bevilja understöd till projekt som deltar i provanvändningen. Med understödet kan man täcka en del av de initiala kostnader som uppkommer när man beräknar hur koldioxidsnål en byggnad är. Det är möjligt att ansöka om understöd för såväl offentliga som privata nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. Understöd beviljas i synnerhet för projekt som är inriktade på flervåningshus och offentliga servicebyggnader.

Rådgivningstjänst svarar på frågor

Insatserna för koldioxidsnålt byggande stöds också i form av en rådgivningstjänst som Green Building Council Finland inleder och som kan anlitas av både offentliga och privata aktörer. Green Building Council Finland är en förening utan vinstsyfte som arbetar för hållbar utveckling inom fastighets- och byggbranschen.

”Vi måste ställa om till koldioxidsnålt byggande om vi vill att effekterna av klimatförändringen ska hållas på en uthärdlig nivå. Beräkning av klimatavtrycket är emellertid något som väcker mycket känslor och även många frågor som kräver svar. Med rådgivningstjänsten strävar vi efter att möta just detta behov”, säger Lauri Tähtinen, äldre sakkunnig vid Green Building Council Finland.

På webbplatsen www.elinkaarilaskenta.fi kommer det redan innan rådgivningstjänsten inleds att publiceras information om metoderna för beräkning av byggnaders klimatavtryck.

Provanvändningen av metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck inleds fredagen den 30 augusti 2019 kl. 9 i form av ett seminarium som ordnas på miljöministeriet. Seminariet är öppet för allmänheten, men kräver förhandsanmälan.

”Den betydande ökningen i antalet skador på 2010-talet har visat att systemet för ersättning måste utvecklas. Det är också viktigt att förutse att de växande fågelbestånden och den globala uppvärmningen sannolikt kommer att öka antalet skador”, säger ordföranden för projektets styrgrupp, överdirektör Ari Niiranen vid miljöministeriet.

Enligt styrgruppen är det viktigt att se till att ersättningssystemet blir tydligare och rättvisare. Ersättningsförfarandet kan bli tydligare om man utfärdar lagbestämmelser om uppgifterna för de myndigheter som deltar i förfarandet. Det är dessutom möjligt att göra förfarandet effektivare genom att utveckla e-tjänsterna.

Styrgruppen anser att framför allt metoderna för förebyggande av skador bör utvecklas. I slutrapporten föreslås att staten ska betala särskild ersättning för genomförande av förebyggande åtgärder.

Styrgruppen föreslår att bidragen fortsättningsvis ska beviljas efter prövning och att de ska betalas ur statsbudgeten inom ramen för det anslag som årligen beviljas. En förutsättning för att bidrag ska beviljas ska också i fortsättningen vara att sökanden har vidtagit förebyggande åtgärder. Bidrag ska betalas för skador som alla fridlysta arter har förorsakat.

Projektet kring ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter inleddes av miljöministeriet och genomfördes i samarbete med andra ministerier, intressebevakningsorganisationer, frivilligorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut. Slutrapporten från projektet överlämnades till miljöministeriets kanslichef den 28 maj 2019.

2018 års skador har mestadels drabbat jordbruket

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har hittills betalat ut bidrag till ett belopp av sammanlagt ca 862 000 euro som ersättning för skador som under 2018 förorsakades av fridlysta djur. Merparten, ca 836 500 euro, har beviljats för skador på jordbruket.

Antalet ansökningar om bidrag visar tecken på att minska betydligt jämfört med året innan. År 2017 betalas det ut ett rekordstort belopp i bidrag, ca 1 250 000 euro. De exceptionella väderförhållandena 2017 är den viktigaste orsaken till skillnaden i antalet ansökningar. De ansökningar som gällde skador förorsakade av kajor minskade betydligt, eftersom kajan med stöd av en ändring (555/2018) av jaktlagen övergick från att vara fridlyst enligt naturvårdslagen till att bli en icke-fridlyst art som kan jagas utanför häckningstiden. Därför har det inte längre betalats ut bidrag för de skador som kajor orsakat efter augusti 2018.

Anvisningarna för ansökan om bidrag har uppdaterats

Det går att ansöka om ersättning för skador som förorsakats under 2018 ända fram till den 31 maj 2019 i de fall där skördeskada eller annan skada kunnat fastställas först våren 2019.

Man kan i regel ansöka om ersättning för skador som uppstått under 2019 fram till den 31 december 2019, och i enskilda fall fram till utgången av maj 2020. Skadorna bör alltid fastställas av en oberoende expert.

För de skador som kungsörnen orsakar renhushållningen betalas ersättning till renbeteslagen senast den 30 oktober 2019 beroende på hur kungsörnens häckning har lyckats inom renskötselområdet.

I bilagorna finns närmare anvisningar om ansökningsförfarandet. Anvisningarna uppdaterades våren 2019. Det har meddelats mer detaljerade anvisningar för ansökan om ersättning för skador på balar.

Mer information:

Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, fornamn.k.efternamn@ym.fi

Ari Niiranen, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, fornamn.efternamn@ym.fi

Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:

NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, 0295 027 874, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Södra Savolax: Lauri Puhakainen, naturvårdsexpert, , 029 5024 223, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Tavastland: Esa Pynnönen, överinspektör, 0295 025 219, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, 0295 029 291, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, 0295 023 889, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, 0295 024 749, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, 0295 037 379, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, 0295 036 029, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Karelen: Mika Pirinen, naturvårdsexpert, 0295 026 214, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, 0295 038 357, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, 0295 026 819, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, 0295 021 408, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Egentliga Finland: Olli Mattila, överinspektör, 0295 022 902, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Den arbetsgrupp som berett lagstiftning om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador som förorsakats av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen har blivit klar med sin slutrapport. Projektets styrgrupp föreslår att bestämmelser om ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter bör utfärdas genom lag.

Rapporten innehåller anvisningar om bakgrundsutredningar, planer, genomförande och uppföljning som krävs vid projekt för djupborrning av värmebrunnar.

Genom att borra djupa hål för utvinning av geotermisk energi kan man producera fjärrvärme av energi som finns lagrad i berggrunden. Energin utvinns med metoder som innebär borrning på flera hundra meters djup, i finländska förhållanden t.o.m. på flera kilometers djup. Tekniken för djuphålsborrning är ny i Finland.

Det finns flera metoder för utvinning av djup geotermisk energi. Den metod som används i geotermiska system, s.k. spräckning, orsakar enligt rapporten små jordskalv, av vilka de största också kan kännas av i den närliggande miljön.

Mer information:

Byggnadsråd Teppo Lehtinen, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 157

Forskningsdirektör, Annakaisa Korja, Helsingfors universitet, Seismologiska institutet, fornamn.efternamn@helsinki.fi, tfn 0294 151 606

Ledande sakkunnig, Teppo Arola, Geologiska forskningscentralen, Geoenergi, fornamn.efternamn@gtk.fi, tfn 0295 032 207

Miljöministeriet har beställt en rapport av Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet och Geologiska forskningscentralen om riskerna vid djuphålsborrning i samband med utvinning av geotermisk energi. I arbetet med rapporten togs det fram anvisningar som exempelvis i det kommunala beslutsfattandet kan hjälpa att förutse risker i anslutning till projekt för borrning av värmebrunnar.

Inom ramen för projektet utreddes på vilket sätt stora projekt kan planeras så att invånarnas åsikter hörs. Lokalbefolkningen har värdefull information om naturförhållandena i området, som inte alltid beaktas i planeringen av projekt.

Rekommendationerna, som har tagits fram under ledning av miljöministeriet, har också fått erkännande från den internationella takorganisationen för konsekvensbedömning (International Association for Impact Assessment). Organisationen gav 2019 års pris till Arktiska rådet för dess insatser för hållbar utveckling och miljövård och för det aktiva arbetet när det gäller konsekvensbedömning.

I rapporten finns exempel och rekommendationer om hur förfarandena vid miljökonsekvensbedömning i den arktiska regionen kan utvecklas. De tre mest centrala temana är ökad delaktighet, tillvaratagande av urfolkens kunskap och annan lokal kunskap samt bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser. Rekommendationerna är speciellt avsedda för aktörer som kommer från andra områden än den arktiska regionen.

Projektet utgjorde en del av Arktiska rådets arbete under Finlands ordförandeskap. Andra projektledare var Kanada, Danmark och urfolksorganisationen Gwich’in Council International.

Mer information:

Projektkoordinator Päivi Karvinen, tfn 0295 250 014, fornamn.efternamn@ym.fi

Konsultativ tjänsteman Seija Rantakallio, tfn 0295 250 246, fornamn.efternamn@ym.fi

Arktiska rådets arbetsgrupp för hållbar utveckling har under ledning av Finland utarbetat en rapport om goda förfaranden vid miljökonsekvensbedömning i den arktiska regionen. Det poängteras framför allt att urbefolkningen och andra lokala invånare ska kunna delta i högre grad.

Ansökningsomgången för kommuner och regioner pågick till den 15 april. Sökandena hade möjlighet att ansöka om understöd för t.ex. planering eller kampanjarbete kring kommunernas klimatlösningar. Urvalskriterier var bl.a. ansökningarnas genomslag och koppling till kommunernas fortlöpande klimatarbete. Det beviljades tilläggspoäng för samarbete med andra kommuner och intressegrupper och för aktörer som anslutit sig till kommunernas energieffektivitetsavtal. Finansiering beviljas för att målen i den nationella klimatpolitiska planen 2030 ska uppnås.

”Det kom in 21 ansökningar från kommuner och landskap, och bakom dessa ansökningar stod 47 kommuner och en stor grupp andra aktörer. Det är fint att finländarna har så många tankar och synpunkter kring hur de kan medverka till en hållbar framtid i sin egen kommun och region och till ett koldioxidsnålt samhälle överlag”, gläder sig Olli-Pekka Pietiläinen, som leder projektet Kommunernas klimatlösningar.

Nästa ansökningsomgång för påskyndande av klimatarbetet i regionerna ordnas nästa år.

Utvalda projekt

• Mellersta Finlands förbund – Att stödja klimatarbetet i små kommuner i Mellersta Finland genom samarbete och gemensamma resurser, att integrera klimatarbetet i kommunernas löpande verksamhet
• Kotka stad m.fl. – Att lyfta fram det lokala miljövänliga varumärket för kollektivtrafiken, underlätta tillgång och användning och beakta klimatutsläppen vid konkurrensutsättning
• Åbo stad m.fl. – Att utveckla klimatsamarbetet mellan resurssmarta kommuner och företag
• Tammerfors stad – Att minska trafikutsläppen från maskiner och transportutrustning genom att se över och ändra verksamhetsformerna
• Lempäälä och Vesilahti kommun – Att utveckla och genomföra kommunikation och verksamhetsmodeller för klimatarbete i samarbete med kommunens olika sektorer
• Valonia – Att främja koldioxidsnåla transporter i Egentliga Finland, mål och åtgärdsplaner för de olika ekonomiska regionerna som stöd för verkningsfulla beslut
• Kyrkslätts och Vichtis kommun – Att utse en gemensam klimatsamordnare för de två kommunerna och etablera ett målinriktat klimatarbete
• Birkalands förbund – Att utveckla infartsparkeringen med en samarbetsmodell för offentliga och privata aktörer
• Grankulla stad – Att kartlägga energieffektivitetsprojekten i kommunen, att ta fram en långsiktig plan och utveckla verksamhetsmodellerna
• Vanda stad – Att genomföra konceptet för ansvarsfulla invånare (Vastuullinen vantaalainen) för att uppmuntra kommuninvånarna att minska sitt klimatavtryck
• Päijät-Häme förbund – Att genomföra ett livsstilsförsök bland kommuninvånarna och att utmana invånare, arbetstagare och beslutsfattare att göra ett livsstilstest och förbinda sig till långsiktigt klimatarbete
• Kuopio stad – Att genomföra en kampanj om smarta vardagstransporter för lågstadieelever och deras föräldrar

Mer information

Olli-Pekka Pietiläinen, förnamn.efternamn@ym.fi, tel. 0295 250 316

Miia Berger, förnamn.efternamn@ym.fi, tel. 0295 250 265

Twitter: #kuntienilmastoratkaisut

Miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar har beslutat att stödja 12 projekt som har som mål att påskynda klimatarbetet i kommunerna och regionerna. Inom projekten strävar man efter att få beslutsfattarna i kommunerna, kommuninvånarna och de företag som verkar i området att förbinda sig till gemensamma klimatinsatser. Teman för klimatarbetet är bl.a. att minska koldioxidutsläppen från byggnader, transport och konsumtion.