Finland: Arbetsmaskinbranschen och miljöministeriet ingick avtal om frivilliga utsläppsminskningar

NordenBladet — Miljöministeriet och Tekniska Handelsförbundet rf har i dag ingått ett Green deal-avtal för arbetsmaskinbranschen, det vill säga ett frivilligt avtal om minskning av utsläppen. Avtalet uppmuntrar branschen att lyfta fram metoder som kan minska koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner. För närvarande orsakar arbetsmaskinerna omkring 8 procent av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. Avtalet är det fjärde Green deal-avtalet i Finland.

Green deal-avtalet stöder Finlands mål för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn och inkluderas i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling.

”Det är fint att viktiga branscher vill vidta frivilliga åtgärder för att minska utsläppen. Utsläppen måste minskas inom alla sektorer för att vårt samhälle ska bli klimatneutralt senast 2035. Ökad användning av helt eldrivna och andra utsläppssnåla arbetsmaskiner är ett viktigt steg”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Alla typer av arbetsmaskiner kan omfattas av avtalet – för en del fastställs kvantitativa elektrifieringsmål

Arbetsmaskiner utgör en stor och brokig grupp maskiner som är utformade för olika arbetssyften, dock inte för vägtrafik. Den sammanlagda andelen koldioxidutsläpp från alla arbetsmaskiner var 2018 cirka 8 procent, alltså 2,5 Mt CO2-ekvivalenter, om man ser till utsläppen inom de sektorer i Finland som inte omfattas av utsläppshandeln, det vill säga ansvarsfördelningssektorn.

I Finland finns det enligt uppskattning omkring 2,5 miljoner anordningar som räknas som arbetsmaskiner, varav omkring 0,5 miljoner använder diesel eller motorbrännolja som bränsle. Totalt sett kommer cirka 90 procent av utsläppen från arbetsmaskiner från användning av motorbrännolja. Största delen av arbetsmaskinernas miljöpåverkan uppkommer under själva användningen. Miljöbelastningen under användningen påverkas i synnerhet av utrustningens egenskaper, men också av kör- eller driftssättet samt av planeringen av olika arbetsfaser.

”Avtalet innebär att utsläppen minskas på frivillig väg. För ansvarsfulla företag och näringslivet är det positivt att staten är beredd att ingå frivilliga åtaganden parallellt med, och som ett alternativ till, normer och författningar”, konstaterar Markku Uitto, verkställande direktör för Tekniska Handelsförbundet.

Avtalet gäller hela arbetsmaskinbranschen, men i det inledande skedet läggs vikten framför allt vid vissa typer av arbetsmaskiner: motviktstruckar, hjullastare och lyftanordningar. Utsläppen från dessa typer av arbetsmaskiner uppgår till ungefär 0,65 Mt CO2-ekvivalenter per år, alltså omkring en fjärdedel av de totala utsläppen från arbetsmaskiner. För dessa arbetsmaskiner har det ställts upp kvantitativa elektrifieringsmål i avtalet. Det kommer noggrant att följas upp hur målen uppfylls.

I fortsättningen kan avtalet också börja omfatta andra typer av arbetsmaskiner som följs upp särskilt. Företag som är verksamma i branscher där andra typer av arbetsmaskiner används kan också ansluta sig till avtalet, likaså företag som tillhandahåller lösningar som kan minska koldioxidutsläppen. De kan ställa upp egna mål för elektrifieringen och för utvecklingen mot lägre utsläpp.

Förbundet uppmuntrar till konkreta åtgärder, företagen ger utbildning

Enskilda företag kan ansluta sig till avtalet genom att ingå ett eget åtagande på webbplatsen sitoumus2050.fi. Där ska företagen fastställa vilka åtgärder de kommer att vidta för att minska utsläppen inom branschen.
Tekniska Handelsförbundet uppmuntrar sina medlemsföretag att ansluta sig till avtalet och ger dem vägledning. Förbundet tar bland annat fram information om befintliga arbetsmaskiner som är helt eldrivna eller andra utsläppssnåla arbetsmaskiner samt om de möjligheter de medför. Förbundet utarbetar också stödmaterial och anvisningar för beräkning av utsläpp, och med hjälp av dessa kan företagen ge sina kunder information om arbetsmaskinernas energiförbrukning och utsläpp. Förbundets medlemsföretag kan delta i planeringen av utbildningshelheten tillsammans med förbundet och ministeriet och utifrån den ordna utbildning för sina kunder och ge information bland annat om valet av arbetsmaskiner och användningen av dem.

Miljöministeriet utreder och lyfter fram olika åtgärder som syftar till att minska utsläppen från arbetsmaskiner. Miljöministeriet vill också främja samarbetet mellan kommuner och företag när det gäller offentlig upphandling så att nya verksamhetsmodeller och alternativa lösningar kan identifieras och tas i bruk.

Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas. Genom avtalen kan verkställandet av dagens lagstiftning effektiviseras eller kompletteras. I avtalen kan det också ställas upp mål som är striktare än vad lagstiftningen anger, och på så sätt kan man nå vissa mål utan att utfärda ytterligare bestämmelser. Avtalsparterna förbinder sig till ambitiösa mål som ska följas upp, och syftet är att dessa ska ha betydande inverkan för miljön och samhället. Med Green deal-avtal strävar man efter att uppnå förhållandevis snabba resultat, och i avtalet kommer parterna överens om hur dessa ska följas upp. I avtalen fastställs vilka åtgärder avtalsparterna och de företag som förbinder sig till avtalet genom ett åtagande ska vidta för att de uppställda målen ska kunna nås.

Mer information:

Miljöministeriet

Ville Laasonen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 046, fornamn.efternamn@ym.fi (green deal inom arbetsmaskinbranschen)

Leena-Kaisa Piekkari, sakkunnig, tfn 050 320 11 14, fornamn.efternamn@ym.fi (green deal-avtal)

Tekniska Handelsförbundet

Markku Uitto, verkställande direktör, tfn 0400 407 870, fornamn.efternamn@tekninen.fi

Juha Ala-Hiiro, ledande sakkunnig, tfn 040 197 34 14, fornamn.efternamn@tekninen.fi

Miljöministeriet och Tekniska Handelsförbundet rf har i dag ingått ett Green deal-avtal för arbetsmaskinbranschen, det vill säga ett frivilligt avtal om minskning av utsläppen. Avtalet uppmuntrar branschen att lyfta fram metoder som kan minska koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner. För närvarande orsakar arbetsmaskinerna omkring 8 procent av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. Avtalet är det fjärde Green deal-avtalet i Finland.

Källa: ym.fi

Ändringen av 30 § i självstyrelselagen för Åland godkänd

NordenBladet —Riksdagen har godkänt det vilande förslaget om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland (VLF 1/2019). Lagförslaget godkändes i enlighet med grundlagsutskottets betänkande (GrUB 1/2019).

Paragraf 30 i självstyrelselagen för Åland ändras så att den beaktar den kommande överföringen av konsumentrådgivningsuppgifterna från magistraten till Konkurrens- och konsumentverket.

Beslut om ändring av självstyrelselagen för Åland ska i riksdagen fattas i den ordning som gäller vid ändring av grundlag. Det här betyder att ändringen först ska godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter får lagförslaget vila till nästa valperiod. Den riksdag som sammanträder efter valet ska sedan godkänna förslaget med oförändrat innehåll och med kvalificerad majoritet, det vill säga med två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Grundlagsutskottets betänkande 1/2019

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Budgetbehandlingen fortsätter i finansutskottet

NordenBladet —Riksdagen avslutade remissdebatten om regeringens proposition till statsbudgeten för 2020 (RP 29/2019) fredagen den 11 oktober. Budgetbehandlingen fortsätter nu i finansutskottet.

Riksdagsledamöterna kan lämna i budgetmotioner, dvs. föreslå ändringar i budgetpropositionen, till och med fredagen den 18 oktober.

Den egentliga behandlingen av budgetpropositionen sker i finansutskottet. När utskottsbehandlingen är slutförd tas ärendet på nytt upp i plenum i december.

Mer om budgetbehandlingen

 

Källa: Eduskunta.fi

Finlands och Japans hundraåriga diplomatrelationer firades med japansk teceremoni

NordenBladet —

​Den japanska Urasenkeskolans tidigare stormästare, doktor Genshitsu Sen höll fredagen den 11 oktober en teceremoni i riksdagen för riksdagens vice talman Tuula Haatainen. Tillställningen ingick i firandet av Finlands och Japans hundraåriga diplomatrelationer.

Den 95-åriga stormästaren tillagade teet och handledde vice talmannen i hur man vispar teet med en bambuvisp enligt alla teekonstens regler. I teceremonin är det för japanerna fråga om ett möte mellan två eller flera personer med betoning på närhet, harmoni och respekt för medmänniskorna.

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Medborgarinitiativet om att ändra gruvlagen överlämnades till riksdagen

NordenBladet — ​Medborgarinitiativet om att revidera gruvlagen överlämnades till riksdagen tisdagen den 8 oktober. Medborgarinitiativet togs emot av riksdagens lagstiftningsdirektör Tuula Kulovesi och biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen.

För att riksdagen ska ta emot ett medborgarinitiativ krävs att 50 000 personer undertecknar det inom ett halvt år. Den nya påverkningskanalen blev möjlig efter en grundlagsändring i mars 2012.

Medborgarinitiativet MI 7/2019 (kommer inom kort)
Mer om behandling av medborgarinitiativ i riksdagen

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen till klimatmötet Pre-COP i Costa Rica den 7–10 oktober

NordenBladet — Minister Krista Mikkonen åker till Costa Rica för att stå värd för klimatmötet Pre-COP den 7–10 oktober 2019. Vid mötet representerar minister Mikkonen EU tillsammans med klimatkommissionären Miguel Arias Cañete.

”Mötet är ett unikt tillfälle för oss att förbereda klimatkonferensen i Santiago de Chile i december och diskutera centrala frågor i en mindre sammansättning. Mötets informella karaktär hjälper oss förstå de synpunkter som är viktiga för olika grupper av länder. Det vi diskuterar i Costa Rica har en viktig roll när det gäller att nå de slutresultat vi förväntar oss av klimatkonferensen i december. Det är en glädje och ära att vid mötet företräda EU tillsammans med kommissionsledamot Cañete”, konstaterar minister Mikkonen.

Den dialog ministrarna och chefsförhandlarna kommer att föra under de tre dagarna utgör förberedelser inför klimatkonferensen COP25 i Chile i december. Centrala teman för det förberedande mötet är arbetet med att påskynda klimatåtgärderna, alltså att skärpa ländernas åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020, och insatserna för att uppnå klimatneutralitet före 2050. Andra prioriterade frågor vid mötet är Parisavtalets marknadsmekanismer, utvärdering av Warszawamekanismen för förlust eller skada samt utvärdering av programmet för främjande av jämställdhet mellan könen.

Till klimatmötet Pre-COP kallas representanter för de centrala landgrupperna. Finland har kallats till mötet i egenskap av ordförandeland i rådet.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, fornamn.efternamn@ym.fi, +358 50 414 1682

Outi Honkatukia, chefsförhandlare, fornamn.efternamn@ym.fi, +358 50 341 1758

Obs! Måndagen den 7.10. kan informanterna kontaktas kl. 9.35-14. Tidsskillnaden är -9 h, skicka gärna också sms om intervjuförfrågningar.

Minister Krista Mikkonen åker till Costa Rica för att stå värd för klimatmötet Pre-COP den 7–10 oktober 2019. Vid mötet representerar minister Mikkonen EU tillsammans med klimatkommissionären Miguel Arias Cañete.

Källa: ym.fi

Finland: Hållbart byggande kräver koll på avfallet

NordenBladet – Behovet av nya hus och byggnader växer ständigt, men baksidan av byggandet är klimatutsläpp och sopberg. Bara en del av byggavfallet återvinns, trots ambitiösa politiska mål. Nordiska hållbarhetsutskottet föreslår ett digitalt verktyg för att kartlägga byggavfallet i Norden.

Byggavfallet står för nästan en fjärdedel av Europas sopberg, och på global nivå står byggbranschen för en tredjedel av alla koldioxidutsläpp. Enligt EU:s miljömål ska 70 procent av byggavfallet återvinnas 2020, men det målet kommer inte att uppnås.

Nu behövs praktiska verktyg

– Det är jättebra att vi har ambitiösa mål, men just nu är det bråttom att skaffa verktyg för att genomföra dem, säger Anna-Kaisa Ikonen, parlamentariker från Finland och medlem i Nordiska rådets hållbarhetsutskott.

Utskottet enades om en rad förslag om klimatsmart byggande och avfallsåtervinning när de träffades på Septembermötet i Helsingfors den 3 september.

Nordisk byggkonferens

Förutom ett digitalt verktyg för kartläggning av byggavfall, vill utskottet också utveckla incitament för byggbranschen att minska sina koldioxidutsläpp och öka en hållbar användning av trä som byggmaterial. Utskottet föreslår även en byggkonferens med representanter för både politik och byggbranschen i Norden.

Träbyggande i fokus

Sedan tidigare pågår arbetet med att samordna byggregler och byggstandarder i Norden, och ett treårigt projekt för att främja ett industriellt träbyggande i Norden. Men för att bli miljövänligt, behöver byggandet i Norden bli betydligt mer cirkulärt och återvinningen öka.

– Vi behöver tillförlitlig information om hur mycket återvinningsbart material vi har tillgång till – och det är en utmärkt sak att göra på nordisk nivå, säger Anna-Kaisa Ikonen.

Källa: Norden.org

Dessa kan vinna Nordiska rådets miljöpris 2019

NordenBladet – Fula grönsaker, stickade tröjor, miljömärkning för energi och en av världens mest inflytelserika tonåringar finns bland de nominerade till Nordiska rådets miljöpris.

Norden sticker ut globalt som en storkonsument av varor och tjänster med hög materiell intensitet. Temat för årets miljöpris är därför hållbar och produktion – FN:s hållbarhetsmål nummer 12.

Bredd

Målet är att hedra de smartaste och mest effektiva nordiska initiativen som visar vägen till en mer hållbar framtid.

– Hållbar konsumtion och produktion berör många områden av vårt samhälle. Det har därför varit helt fantastiskt att se vilken bredd det finns bland de inlämnade förslagen. Med så många fina initiativ och röster blir det tydligt att Norden kan klara av att ändra på konsumtionsmönstret, säger bedömningskommitténs ordförande Ethel Forsberg.

Årets miljöprisnominerade presenterades på demokratifestivalen LÝSA på Island av samarbetsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.

– I vår tid är debatten om klimatet ofta negativ. Projekten som är nominerade i år är i en riktning som fokuserar på en ljus framtid. De vittnar var och en om unik uppfinningsrikedom och handlingskraft. De fungerar som initiativ för oss alla till att skapa något nytt och annorlunda och pröva att följa andra vägar, säger Jóhannsson.

Nominerade till Nordiska rådets miljöpris 2019:

Greta Thunberg * – Sverige: Man är aldrig för liten för att göra stor skillnad
EKOenergy – Finland: Miljömärkningen som hjälper konsumenter och företag att vä…
Emmaus Åland – Åland: Butikerna som redesignar och säljer återbruksvaror, serve…
Guðrun & Guðrun – Färöarna: Skapar modekläder av avfallsprodukter
@plastic not so fantastic – Grönland: Använder sociala medier för att förändra…
AFTUR – Island: Återanvänd eller dö
GRIM – Danmark: Försäljning av fula grönsaker och frukter är bra för klimatet o…

* Greta Thunberg är nominerad av både Sverige och Norge

Källa: Norden.org

Finland: Riksdagen debatterar budgeten hela veckan

NordenBladet — Behandlingen av nästa års budget börjar i riksdagen tisdagen den 8 oktober då finansminister Mika Lintilä (cent) presenterar regeringens proposition till statsbudgeten för 2020. Plenum direktsänds på webben med början klockan 12.

Remissdebatten om budgetpropositionen fortsätter veckan ut enligt följande:

Tisdag 8.10 kl. 12.00

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2020 och anknytande propositioner.

Onsdag 9.10  kl. 10.00

Remissdebatten om budgetpropositionen för 2020 och anknytande propositioner fortsätter.

Torsdag 10.10 kl. 10.00

Remissdebatten om budgetpropositionen för 2020 och anknytande propositioner fortsätter.

Muntlig frågestund kl. 16–17, därefter fortsätter remissdebatten om budgeten.

Fredag 11.10 kl. 13.00

Remissdebatten om budgetpropositionen för 2020 och anknytande propositioner fortsätter. Paus i plenum kl. 13.30-15.00. Remissdebatten om budgeten slutförs.

Riksdagsledamöternas budgetmotioner ska lämnas in senast fredagen den 18 oktober kl. 12.

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Regeringen fick riksdagens förtroende med rösterna 97-75

NordenBladet — Riksdagen gav regeringen sitt förtroende i interpellationsvoteringen fredagen 4 oktober. Rösterna föll 97 för och 95 emot ett förtroende.

Samlingspartiets riksdagsgrupps interpellation gällde regeringens finans- och sysselsättningspolitik. Regeringen besvarade interpellationen den 1 oktober.

 

Källa: Eduskunta.fi