NordenBladet — Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på tre miljoner för polisens lokalitetsprojekt. Förslaget finns med i nästa års kompletterande budgetförslag som överlämnades till riksdagen på torsdag.
Finansieringen är avsedd att täcka hyran för huvudpolisstationens tillfälliga lokaliteter vid Uleåborgs polisinrättning.
– Personalen vid huvudpolisstationen i Uleåborg har lidit av allvarliga problem med inomhusluften i de nuvarande tillfälliga lokaliteterna. Därför ska personalen nu inhysas i nya centraliserade tillfälliga utrymmen fram till dess att huvudpolisstationen står färdig. Den finansiering som har beviljats för detta ändamål kommer avsevärt att hjälpa upp situationen för personalen vid Uleåborgs polisinrättning, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
Det krävdes ett tilläggsanslag på cirka tre miljoner euro med tanke på nuläget för att kunna teckna hyresavtal om nya tillfälliga lokaliteter.
Enligt planerna ska huvudpolisstationen i Uleåborg stå klar år 2024 såvida projektet beviljas den finansiering i statsbudgeten för åren 2021-2024 såsom Polisstyrelsen har framfört och projektet förutsätter.
Polisen kan rekrytera 60–80 personer
Polisen har även beviljats ytterligare medel för att rekrytera personal. Nästa år kommer 60–80 personer att anställas av polisen. Personalökningen är avsedd att riktas på förebyggande insatser, daglig brottsbekämpning och polisens operativa förmåga med tanke på PNR (Passenger Name Record), alltså passageraruppgifter.
När det gäller att utveckla polisens verksamhet kommer hänsyn att tas synnerhet till de mål som har skrivits in i nästa års regeringsprogram om att utveckla polisens larmrespons, förebygga sexualbrott mot barn och i högre grad förebygga och bekämpa miljöbrott i enlighet med regeringsprogrammet.
– Vi är nöjda över att landets regering har beaktat polisens behov på ett sätt som gör en positiv utveckling möjlig. Polisstyrelsen har fått polisenheternas förslag på vilka de viktigaste behoven är som behöver täckas, och i ett senare skede fattas slutliga beslut om hur de extra anslagen ska användas, säger polisöverdirektör Kolehmainen.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen avhåller sig tillsvidare från att verkställa en del av utvisningarna till Irak, såsom polisinrättningen i Helsingfors meddelade på Twitter lördagen den 16 november 2019. Det tillfälliga avbrottet gäller bara verkställandet av beslut om utvisningar som fattats i asylprocessen. Före beslutet om att avbryta utvisningarna diskuterade polisöverdirektören ärendet med inrikesministern.

Polisen har inga planerade utvisningar till Irak under de närmaste veckorna. Det har också tidigare förekommit pauser i utvisningarna till Irak. Förra gången avbröts utvisningarna till Irak tillfälligt när Irak gjorde en s.k. motavvisning, dvs. vägrade ta emot de personer som polisen sände tillbaka.
De riktlinjer om Irak som polisstyrelsen har fastställt tillsammans med polisinrättningen i Helsingfors följs av alla polisinrättningar i landet. De hör samman med Europeiska människorättsdomstolens (EIT) avgörande där man ansåg att Finland brutit mot människorättskonventionens artikel om att alla har rätt att leva samt artikeln som förbjuder tortyr och omänsklig behandling.

‒ Det här innebär i praktiken att polisen tar time out i verkställandet av utvisningarna till Irak. När vi får mer information om hur de myndigheter som fattar beslut reagerar på Europeiska människorättsdomstolens avgörande, tar vi egna beslut om en eventuell fortsättning av utvisningarna, berättar polisinspektör Mia Poutanen vid Polisstyrelsen.
Det avgörande som Europeiska människorättsdomstolen meddelade hade inte att göra med en utvisning som polisen hade verkställt, och berörde därmed inte polisens verksamhet. I egenskap av verkställighetsmyndighet är polisen emellertid i sista hand skyldig att säkerställa att man inte bryter mot förbudet mot tillbakasändning. Flera internationella konventioner, EU-lagstiftningen och den finska lagstiftningen har tvingande och förpliktande bestämmelser om förbudet mot tillbakasändning. Förbudet mot tillbakasändning innebär att ingen får sändas tillbaka till ett land där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet.
Polisens beslut om att avhålla sig från att verkställa utvisningar till Irak gäller bara de situationer där det är polisen som ska verkställa utvisningen, dvs. en frivillig återresa till Irak och andra länder är fortfarande möjlig och en person som vill iaktta ett beslut om återsändning och återvända frivilligt kan självfallet göra det.
Fram till slutet av september hade polisen utvisat 1 960 personer som fått utvisningsbeslut till ca 100 olika länder. I år har polisen återsänt 46 personer till Irak, av vilka 17 med följeslagare. Inom ramen för systemet med assisterad frivillig återresa har 176 personer återvänt till Irak i år, i fjol 449 personer. Migrationsverket och Internationella organisationen för migration IOM organiserar dessa återresor.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen övervakar julfesttrafiken intensifierat under två veckoslut i november, 15–17.11 och 22–24.11 med temat nykter i julfesttrafiken. Under övervakningsperioden ordnar polisen blåsrazzior i synnerhet kvälls- och nattetid. Förarnas körskick kan kontrolleras även i veckoslutets morgontrafik.

– I stället för att ta bilen till restaurangen eller annan festplats är det bättre att lämna bilen hemma och använda till exempel kollektivtrafik om man tänker fira julfesten med alkohol. Det är också viktigt att komma ihåg att fästa en eller flera reflexer på ytterkläderna för att trygga färden till fots, påminner polisinspektör Timo Ajaste på Polisstyrelsen.
Utöver rattfylleriövervakning utför polisen även övervakning av den allmänna ordningen och säkerheten särskilt i närheten av serveringsställen.
– En synlig övervakning i närheten av restauranger och barer förebygger oroligheter och förhindrar att människor kör berusade, konstaterar Ajaste.
Under januari–september i år har sammanlagt 399 människor dött eller skadats i rattfylleriolyckor.
– På senare år har just november varit en av årets dystraste månader när det gäller allvarliga rattfylleriolyckor, säger Timo Ajaste.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Från 112 Suomi -appen kan man nu ringa till Polisens riksomfattande rådgivningstjänst och Nollinjen. 112 Suomi är en applikation som har utvecklats för positionering av nödsamtal, och dess tilläggstjänster är journummer för icke-brådskande hjälpbehov samt förmedling av varningsmeddelanden.

Listan över journummer har nu nio olika tjänstenummer för icke-brådskande hjälpbehov. Polisens rådgivningstjänst och Nollinjen har lagts till listan över kontaktuppgifter onsdagen den 13 november. Uppdateringen kräver inte några åtgärder av applikationens användare.

– Det är viktigt att man lätt hittar det nummer man behöver när man plötsligt får behov av hjälp. Vi är nöjda över att vi har fått också Polisens rådgivningstjänst och Nollinjen, som bygger på våld i nära relationer, till menyn över journummer, konstaterar applikationsexperten Sami Suomalainen från Nödcentralsverket och hoppas att man med hjälp av appen kan göra tjänsterna mer synliga och på det sättet erbjuda stöd i olika situationer.
Polisens rådgivningstjänst betjänar under kontorstid
Polisens rådgivningstjänst ger allmän rådgivningar i icke-brådskande ärenden som berör pass, identitetskort, polisens andra tillståndsärenden, tidsbokning och den elektroniska tjänsten. Handledning ges även i ärenden som berör automatisk trafikövervakning samt ärenden som berör trafik-, brottsanmälan och hittegods. Denna tjänst är kostnadsfri, dvs. samtalet debiteras enligt operatörens prislista. Tjänsten är tillgänglig vardagar kl. 8-16.15.
– Polisens riksomfattande rådgivningstjänst har gjort polisens kundservice snabbare, och när man behöver råd är polisen är enkel att nå via tjänsten. 112 Suomi -appen ger en ny behändig kanal för kunderna att nå polisen i olika rådgivningsfrågor, säger tillståndschef Hanna Piipponen från Polisstyrelsen.
Nollinjen hjälper vid våld i nära relationer och våld mot kvinnor
Nollinjen är en nationell, avgiftsfri hjälptelefon för alla som blivit utsatta för våld eller hot om våld i nära relationer. Samtalen besvaras av kompetenta och erfarna yrkespersoner inom hälso- och sjukvården dygnet runt, under årets alla dagar. Samtalen är anonyma.
– Kännedomen om Nollinjen, samt även mängden telefonsamtal har ökat väldigt snabbt. Det månatliga antalet telefonsamtal har under detta år standardiserats till klart över tusen samtal. Med 112 Suomi -appen är även Nollinjen alltid med dig. På det sätten kan personer som blivit utsatta för våld i nära relationer, eller deras närstående, kontakta Nollinjen med låg tröskel – gratis, dygnet runt och anonymt konstaterar THL:s specialforskare Johanna Hietamäki.I Finland har nästan var tredje laddat ner appen
112 Suomi -appen har steg för steg vuxit till säkerhetens tjänstehelhet. Tilläggstjänsterna för appen som utvecklades för positionering av nödsamtal är för tillfället journummer samt förmedling av lokala varningsmeddelanden. Appen har 1,6 miljoner aktiva användare. Antalet användare är ett bevis på att människor vill ha säkerhetstjänsterna närmare sig själva.

Källa: Poliisi.fi