NordenBladet — Finland har gjort ett banbrytande arbete i en övergripande översyn av klimat- och miljöfrågor inom IKT-sektorn. Arbetsgruppen som berett en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn har sammanställt sex helheter med hjälp av vilka IKT-sektorns koldioxid- och miljöavtryck ska minska och digitaliseringens fördelar tas i bruk. Arbetsgruppens slutrapport är på remiss fram till den 15 januari 2021.Kommunikationsnät, datacentraler och intelligenta apparater förbrukar el och material, men å andra sidan minskar de digitala lösningarna växthusgasutsläppen från många branscher. Enligt arbetsgruppens vision ska Finland vara en föregångare när det gäller användning och utveckling av ekologiskt hållbara IKT-lösningar år 2035 och främja klimat- och miljövänlig digitalisering också utanför landets gränser.– För att bekämpa klimatförändringen krävs snabba och ambitiösa åtgärder. Den rapport som nu har publicerats är internationellt unik. Den innehåller internationellt banbrytande information om hur potentialen hos de lösningar som produceras inom IKT-sektorn kan utnyttjas bättre såväl i Finland och inom Europeiska unionen som globalt. Transportbranschen är en av de sektorer där digitaliseringen kan bidra till att minska utsläppen enligt målen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Sex punkter för att hantera klimatkonsekvenser och främja fördelarna inom IKT-sektornArbetsgruppens slutrapport omfattar sex åtgärdshelheter som gäller IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser.1. IKT-infrastrukturens energieffektivitet ska höjas och koldioxidfria energikällor ska tas i brukEn förbättring av energieffektiviteten i kommunikationsnäten är avgörande, eftersom kommunikationsnätens största miljöeffekt härstammar från energiförbrukningen under användningstiden. Exempelvis uppstår cirka 93 procent av mobilnätets livslånga koldioxidutsläpp medan det används.Enligt arbetsgruppen måste användningen av energieffektiva lösningar och koldioxidfria energikällor främjas. Investeringar i utsläppsfri energiproduktion minskar också utsläppen från IKT-sektorn. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller utnyttjandet av spillvärme. Den värme som uppstår som biprodukt i datacentraler och andra utrustningsutrymmen kan utnyttjas i större utsträckning, vilket minskar produktionsbehovet av uppvärmningsenergi och de koldioxidutsläpp som den ger upphov till. Utöver värme har datacentralerna potential att verka på elmarknaden med hjälp av den el som de lagrar i ackumulatorer.2. DataekonomiNär datamängden ökar, ökar också elförbrukningen. Enbart infrastruktur och förbättrad energieffektivitet hos utrustningen räcker inte till för att svara mot den ökade förbrukningen. I planeringen av program och tjänster har man ännu inte beaktat miljöaspekter i någon större utsträckning. Det behövs forskning, utbildning av experter och styrning av serviceupphandlingar. Till exempel kan programvara med förmånligare anskaffningspris kräva mer processeffekt och utrustningskapacitet och i slutändan bli både mer resurskrävande och dyrare.En viktig aspekt av dataekonomin är hur lösningar på klimat- och miljöutmaningar utvecklas och tas i bruk. I utbildningen inom branschen bör man omfattande beakta detta och uppmuntra till utveckling av lösningar bland annat genom tävlingar. Som en återhämtning från coronapandemin uppmuntrar EU till investeringar som kombinerar digitalisering och miljölösningar.3. IKT-utrustning ska underhållas och återvinnasEnligt Transport och kommunikationsverkets konsumentundersökning känner finländarna till de miljöfrågor som hänför sig till olika apparater. Till exempel byter man oftast inte en telefon av nyhetsbehag, utan nästan 80 procent av finländarna byter sin telefon när apparaten har gått sönder eller av motsvarande orsak.Konsumenter och företag kan förlänga anordningarnas livslängd t.ex. genom att anlita underhållstjänster. Enligt arbetsgruppen bör man också öka konsumenternas medvetenhet om produktgarantier och uppdateringar av programvaran. Även om finländarna tämligen väl känner till de miljöaspekter som hänför sig till olika apparater, är de dåliga på att föra dem till återvinning. Återvinningen kan effektiviseras genom ekonomiska incitament, såsom kompensation för att föra en gammal apparat till återvinning.Nästan alla IKT-apparater som används i Finland tillverkas utomlands. I Finland produceras dock råvaror som används i apparaterna, såsom nickel och kobolt. Enligt arbetsgruppen måste man påverka hållbarheten i produktionen och råvarornas spårbarhet i Finland och EU.4. Det ska ske mer mätning av och produceras mer öppen information om miljökonsekvenserInsynen i och tillgången till data om IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser är en utmaning både nationellt och internationellt. Det är svårt att få en helhetsbild av branschens totala effekter till skillnad från t.ex. effekterna av trafikutsläpp.Enligt arbetsgruppen måste man utveckla statistikföringen av energiförbrukning inom datacentraler och nät samt uppföljningen av utsläppseffekter. Dessutom behövs information om de digitala lösningarnas påverkan och återverkningar under hela livscykeln. Man håller också på att inleda ny forsknings- och utredningsverksamhet om detta. Dataflöden och materialflöden från IKT-utrustning är ofta av gränsöverskridande karaktär, och därför är det viktigt att delta i utvecklandet av uppföljningen också inom EU och internationellt.5. Konsumenternas medvetenhet och klimatvänliga färdigheter ska ökaEnligt en enkät som Transport- och kommunikationsverket riktat till teleföretag sker cirka 90 procent av dataöverföringen inom mobilnätet i Finland mellan privata anslutningar. Konsumenternas beteende spelar därför en viktig roll i hanteringen av miljökonsekvenserna av IKT-sektorns driftsfas. En stor del av finländarna är intresserade av att få

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det skyddade beloppet vid utmätning av lön samt det belopp som räknas täcka oundgängliga levnadskostnader i skuldsanering höjs från början av nästa år.Utsökningsgäldenärens skyddade belopp  är 22,71 euro per dag för gäldenärens egen del och 8,15 euro per dag per familjemedlem som han eller hon försörjer, till exempel ett barn.Det belopp som räknas täcka oundgängliga levnadskostnader för gäldenärer i skuldsanering höjs  enligt förändringarna i folkpensionsindex. Oundgängliga levnadskostnader för till exempel en person som bor ensam eller en ensamförsörjare räknas från och med nästa år vara 540 euro i månaden. Gäldenären behöver inte lämna in någon separat redogörelse för dessa kostnader.Nästa år stiger tilläggsprestationsskyldigheten i skuldsanering till 2 003 euro. Det här betyder att en person i skuldsanering ska betala tilläggsprestationer till borgenärerna om hans eller hennes nettoinkomster under kalenderåret överstiger 2 003 euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet fick 26 svar på begäran om utlåtande om regeringens proposition om hållbar finansiering. Av dessa var 16 utlåtanden. Remisstiden löpte ut onsdagen den 11 november.Genom regeringspropositionen genomförs nationellt tre av EU:s förordningar om hållbar finansiering: förordningen om informationsskyldighet, taxonomiförordningen och ändringsförordningen om koldioxidsnåla referensvärden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som chef för Skyddspolisen söktes inom den utsatta tiden av 11 personer. Avsikten är att tillsätta tjänsten från och med den 1 mars 2021 för en tidsperiod på högst fem år. Chefen för Skyddspolisen utnämns av statsrådets allmänna sammanträde.Följande personer söker tjänsten:Bror DahlstenPetri Knape, juris kandidatTero Kurenmaa, juris doktorTiina Kärkkäinen, politices magisterPiotr Lehtonen, Master of Business AdministrationNiina Mitikka, magister i samhällsvetenskaperAntti Pelttari, juris kandidatPertti Rauhio, juris licentiatTre personer ville inte ha sitt namn offentliggjort.Chefen för skyddspolisen leder verksamheten och ansvarar för att ämbetsverkets uppgifter sköts resultatrikt, ändamålsenligt och effektivt. Dessutom svarar chefen bland annat för de allmänna verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket, avtalar med inrikesministeriet om resultatmål och anslag, fastslår verksamhetsstrategin och verksamhetens insatsområden samt ansvarar för funktionellt viktiga utvecklingsprojekt, de internationella kontakterna och samarbetet med intressentgrupper.Skyddspolisen har till uppgift att i enlighet med inrikesministeriets styrning inhämta information för att skydda den nationella säkerheten samt upptäcka, förhindra och avslöja sådan verksamhet, sådana förehavanden och sådana brott som kan hota stats- och samhällsordningen eller rikets inre eller yttre säkerhet. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att upptäcka och förhindra verksamhet som hotar samhällets säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordnandet av studerandehälsovårdstjänsterna ändras från och med den 1 januari 2021 när lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande träder i kraft. Social- och hälsovårdsministeriet har i kommuninfo sammanställt de viktigaste ändringarna och de saker som ska beaktas.I och med den nya lagen förenhetligas studerandehälsovårdstjänsterna för yrkeshögskole- och universitetsstuderande i hela landet. Folkpensionsanstalten (FPA) ordnar studerandehälsovården för högskolestuderande och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) producerar tjänsterna i hela landet. Tjänsterna inom studerandehälsovården för studerande på andra stadiet (gymnasier och yrkesutbildning) ordnas och produceras fortfarande av kommunen på den ort där läroanstalten finns. Tjänsterna ska bilda en helhet som främjar den studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga.Social- och hälsovårdsministeriet publicerade våren 2020 en guide om studerandehälsovården, som styr innehållet både i SHVS:s studerandehälsovård och i kommunernas studerandehälsovård.Tillgången och tillgängligheten till tjänster av tillräcklig kvalitet inom studerandehälsovården för högskolestuderande och studerande på andra stadiet ska i fortsättningen utvärderas och främjas av delegationen för studerandehälsovård. Det är meningen att delegationen ska tillsättas nästa år.Studerandehälsovårdstjänsterna är lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänster för studerande. Också under coronavirusepidemin är det nödvändigt att se till att det finns tillräckligt med personal inom studerandehälsovården. Läs hela kommuninfo 14/2020: Studerandehälsovården från och med den 1 januari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 27 november förordnade republikens president en ny ambassadör till Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen och befullmäktigade den ambulerande ambassadören i regionen att tjänstgöra i Azerbajdzjan.Markku Keinänen
Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade chefen för Finlands ambassad i London, utrikesrådet Markku Keinänen, till chef för Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel från och med den 1 september 2021.Keinänen har varit chef för ambassaden i London sedan 2019. Innan dess var han understatssekreterare (externa ekonomiska relationerna) vid utrikesministeriet 2017–2019 och avdelningschef vid avdelningen för externa ekonomiska relationer 2013–2017. Keinänen var ambassadör i Madrid åren 2009–2013. Han har även tidigare tjänstgjort vid ambassaderna i London, Bryssel och Madrid.Han har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1989. Keinänen är juris kandidat och vicehäradshövding.Republikens president befullmäktigade även den Helsingforsbaserade ambulerande ambassadören, utrikesrådet Kirsti Narinen, att företräda Finland i Azerbajdzjan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har förlänat titeln akademiker inom vetenskap till professor emeritus Kari Alitalo och professor emerita Kaisa Häkkinen.Akademiprofessorn, forskningsdirektör Kari Alitalo (s. 1952) har lett Helsingfors universitets forskningsprogram för cancerbiologi och cancermedicin sedan 1999. Han har varit professor i medicinsk biokemi vid Åbo universitet 1986–1987, forskare vid Finlands Cancerinstitut 1987–1988 och i cancerbiologi vid Helsingfors universitet 1989–1993. Alitalo utnämndes till permanent akademiprofessor 1993 och arbetade vid Akademin utan avbrott fram till maj 2020.Alitalos centrala forskningsobjekt är mekanismerna för uppkomsten av cancer och särskilt lymfkärlens betydelse för spridningen av cancertumörer samt identifiering av nya exaktare behandlingsstrategier för att förhindra tillväxt och spridning av cancer. Han har bland annat hittat flera nya tillväxtfaktorer och receptorer som reglerar blod- och lymfkärlens utveckling. Ett exempel på hans viktigaste forskningsrön på senaste tid är upptäckten av hjärnans lymfatiska system.Professor emerita Kaisa Häkkinen (f. 1950) har varit tf. professor och professor i finska språket och litteraturen 1993–1999 samt professor i finska språket vid Åbo universitet 1999 –2015. Häkkinen har dessutom varit dekanus för humanistiska fakulteten vid Åbo universitet 2004–2009.Häkkinens forskning har framför allt fokuserat på finska språkets historia och utveckling, fonologi och morfologi, historia och etymologi samt denna forsknings lärdomshistoria. Hon är i synnerhet känd för sin forskning inom etymologi. Under 2000-talet har hon framför allt ägnat sig åt äldre finskt skriftspråk och Agricolas finska.Akademikerna är ytterst meriterade vetenskapsidkarePå framställning av Finlands Akademi kan republikens president bevilja hederstiteln akademiker inom vetenskap till ytterst meriterade inhemska eller utländska vetenskapsidkare.För närvarande finns det 14 inhemska innehavare av titeln, som samtidigt kan innehas av högst 16 inhemska vetenskapsidkare. Senast hederstiteln beviljades var 2017.Akademiker inom vetenskap på Finlands Akademis webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet flaggar på halv stång till minnet av alla Mannerheimkorsets riddare lördagen den 28 november.Flaggningen börjar klockan 8.00 och slutar klockan 16.00.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras så att den motsvarar regeringens mål om ett klimatneutralt Finland före 2035. Ett utkast till planen färdigställs sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.Syftet med den klimatpolitiska planen på medellång sikt, som sträcker sig fram till 2035, är att gestalta hur Finland kan uppnå regeringsprogrammets mål om klimatneutralitet inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln.Planen innehåller åtgärder för att minska utsläppen inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn, som omfattar utsläpp från trafiken, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering, en del av utsläppen från jordbruket samt fluorerade växthusgaser (F-gaser). I planen behandlas dessutom den roll som konsumtion, offentlig upphandling, cirkulär ekonomi och kommunernas klimatarbete har när det gäller att uppnå utsläppsminskningarna.I planen beskrivs utsläppsutvecklingen i ett historiskt perspektiv, och därefter bedöms utsläppsutvecklingen med de nuvarande politiska åtgärderna i förhållande till målen. Det dras också upp riktlinjer för nya politiska åtgärder och deras effektivitet bedöms.”Den klimatpolitiska planen på medellång sikt banar väg för ett klimatneutralt Finland 2035. Den kommer att sammanställa de metoder som ska användas för att uppnå klimatmålen. Arbetet utförs i brett samarbete med olika grupper. Hur alla klimatåtgärder framskrider och om de är tillräckliga för att uppnå målet om klimatneutralitet behandlas årligen i klimatårsberättelsen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.Betoning på hälsa i kommunernas välfärdsberättelser I undersökningen  konstaterades att kommunerna i sina välfärdsberättelser ofta prioriterar hälsorelaterade frågor i förhållande till upplevd välfärd och social välfärd.Kommunerna och landskapen saknar högklassiga och moderna indikatorer för social välfärd. Det återspeglar sig även i den sociala rapporteringen där man inom ett pilotprojekt konstaterade att de fenomen som observeras i socialarbetet inte registreras och att man inte i någon större utsträckning utför konstruktivt arbete i enlighet med socialvårdslagen.I undersökningen noterades att huvudbetoningen i kommunernas välfärdsberättelser ligger på barn och unga samt att landskapen förutom dessa fokuserar på äldre. Beaktansvärt är att välfärden bland befolkningen i arbetsför ålder följs upp i ytterst liten skala i berättelserna.För att främja social välfärd behövs en gemensam förståelse av dess orsaker och följder. Undersökningen visar att ett holistiskt synsätt på social välfärd och människans välmående flyttar fokus från enbart hälsovård och socialservice till de övriga tjänster som kommunen kan erbjuda.Alla kommuner bör ha tillräckliga resurser för att främja välfärden och hälsan, tydliga strukturer och indikatorer för välfärdsplanen som har kopplats till kommunstrategin samt de årliga åtgärdsplanerna och budgeterna.Social välfärd har inte samband med materiell välfärdDen sociala välfärden påverkas av människornas sociala relationer, känslor av gemenskap och delaktighet samt av erfarenheterna och uppfattningarna om det omgivande samhället i allmänhet.Enligt undersökningen förklaras social välfärd inte regionalt av materiell eller upplevd välfärd eller upplevd hälsa: social välfärd förekommer i stor utsträckning i sådana områden där den materiella välfärden är mindre.På motsvarande sätt upplevs ensamhet även i områden där invånarna har höga inkomster. Den upplevda hälsan, den materiella välfärden, den sociala välfärden och levnadsvanorna fördelas överlag inte över regionerna på det sätt man skulle kunna anta utifrån den socioekonomiska fördelningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi