NordenBladet — EU:s hälsoministrar diskuterar coronavirusläget och EU:s läkemedelsstrategi vid sin informella videokonferens onsdagen den 2 december. Finland representeras vid rådsmötet av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.I början av mötet, som ordnas av ordförandelandet Tyskland, kommer hälsoministrarna att höra ECDC:s (Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar) lägesrapport om coronasituationen. Rådets slutsatser om lärdomarna av covid-19-pandemin inom hälsosektorn har beretts under Tysklands ledning. Delområdena i slutsatserna är stärkandet av hanteringen av hälsokrisen inom EU, tryggande av tillgången till läkemedel, utbyte och användning av hälsoinformation samt stärkandet av EU:s roll i den globala hälsan. Finland stöder slutsatserna.Vid mötet kommer ministrarna dessutom att höra en presentation av de nya förslag som kommissionen lade fram den 11 november och som ingår i upprättandet av den så kallade europeiska hälsounionen. Med detta avses en omfattande lagstiftningshelhet som syftar till att förbättra EU:s beredskap inför nödsituationer och hälsokriser. För det andra kommer hälsoministrarna att diskutera den nyligen offentliggjorda europeiska läkemedelsstrategin utifrån ordförandens frågor. Syftet med strategin är att skapa en gemensam EU-lagstiftning som beaktar både innovationer inom läkemedelssektorn och patienternas behov. Det centrala målet för läkemedelsstrategin är att säkerställa en bättre tillgång till läkemedel och skäligheten i fråga om läkemedelspriser inom EU. Finland understöder en gemensam europeisk läkemedelsstrategi. Med hjälp av den kan man förbättra möjligheterna att ingripa i medlemsländernas gemensamma problem.Inga beslut fattas vid det inofficiella hälsoministermötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inrättat ett landskapsvårdsområde i Naapurinvaara i Sotkamo. Syftet med Naapurinvaara landskapsvårdsområde är att skapa förutsättningar för att bevara och vårda landskapsbilden och kulturlandskapets skönhet, dess historiska särdrag och andra därmed sammanhängande särskilda värden. Landskapsvårdsområdet inrättades med stöd av naturvårdslagen.Miljöministeriet och NMT-centralen i Kajanaland informerar”Inrättandet av Naapurinvaara landskapsvårdsområde är en viktig milstolpe för Finlands landskapsvård. Att inrätta ett landskapsvårdsområde förutsätter både stark vilja och god beredskap att värna om det lokala kulturarvet. Naapurinvaara och Sotkamo har haft rikligt med båda. Det här ett viktigt steg mot ett nätverk av landskapsvårdsområden som täcker de olika delarna av vårt land”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Initiativet till att inrätta ett landskapsvårdsområde togs av byföreningen i Naapurinvaara. Inrättandet har beretts i ett projekt som leds av närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland och genomförs i nära samarbete mellan de lokala invånarna och olika intressentgrupper. Sotkamo kommun har understött projektet.I beslutet ingår en skötsel- och nyttjandeplan för området. I planen redogörs för områdets värden och metoderna för genomförande av landskapsvården. Beslutet om inrättande innehåller rekommendationer för det praktiska genomförandet av landskapsvården.Målet är att främja natur- och landskapsvärdenSyftet med inrättandet av Naapurinvaara landskapsvårdsområde är att bevara och stärka områdets natur- och landskapsvärden samt den byggda kulturmiljöns värden. Syftet med landskapsvården i området är att stödja genomförandet av de planer som gäller området och av landskaps- och kommunplanerna samt uppfyllandet av invånarnas och markägarnas mål för landskapsvården.Bosättningen i skogsfjällen Naapurinvaara är en unik kombination av balanserat byggande, värdefulla naturmiljöer och omfattande vårdbiotoper. Dess landskap bildar en harmonisk helhet och inom området finns många objekt som är viktiga med tanke på kulturlandskapen.Naapurinvaara landskapsvårdsområde omfattar 2800 hektar och är nästan helt privatägt. Inom området finns cirka 470 hektar åkrar som odlas. Det finns ett tiotal verksamma gårdar och omkring fem företag med koppling till gårdarnas verksamhet. I området finns 400 invånare och byskolan har cirka fyrtio elever.Genom miljöministeriets beslut har det tidigare inrättats fyra riksomfattande landskapsvårdsområden: I Skärland i Raseborg, i Hyypiänjokilaakso i Kauhajoki, i byarna Kairala och Luro i Pelkosenniemi samt i Simo. Dessutom har det genom NTM-centralernas beslut inrättats två landskapsvårdsområden i landskapen: I Saija i Salla och i de östkarelska byarna i Suomussalmi.ym.fi/sv/landskapsvardsomraden

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är fortfarande hög efterfrågan på statsunderstöd för avstående från oljeuppvärmning. Understödet har kunnat sökas sedan ingången av september och hittills 7 567 småhusägare ansökt om stöd. Det har uppskattats att understödet räcker till högst 8 000 hushåll, vilket innebär att anslaget på cirka 28 miljoner euro håller på att ta slut.Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland informerar“Understödet har varit en stor framgång. Det har fått dem som vill avstå från oljeuppvärmning att reagera snabbt. Finländarna vill uppenbart göra miljövänliga val i sina hem, och det är viktigt att uppmuntra dessa val också i fortsättningen. Uppvärmnings- och energieffektivitetsrenoveringarna medför också arbete för många”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Hittills har det beviljats understöd för 1 902 som tänker avstå från oljeuppvärmning. Endast 89 småhusägare har fått ett negativt beslut. Den vanligaste orsaken till ett negativt beslut är att projektet har genomförts och kostnaderna har uppkommit före den 1 juni 2020.”De flesta sökande har fått ett positivt beslut, vilket betyder att det nuvarande anslaget tar slut när alla ansökningar som hittills kommit in har avgjorts. Information om ett eventuellt nytt anslag ges senare”, säger Vesa-Pekka Heikkilä, gruppchef vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland.Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland behandlar hela landets ansökningar om understöd i ankomstordning. När det nuvarande anslaget har tagit slut överförs de ansökningar som närings-, trafik- och miljöcentralerna tagit emot och de ansökningar som lämnas in till dem till en kö där de väntar på ett eventuellt nytt understödsanslag.Tilläggsanslag föreslås i nästa års budget, hushållsavdrag och energiunderstöd är alternativa lösningarRegeringen har föreslagit ett nytt anslag på cirka 9,4 miljoner euro i nästa års budget för att ytterligare stödja avstående från oljeuppvärmning i småhus. Riksdagen beslutar om budgeten före julpausen. Efter julpausen ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet öppnar en ansökan om understöd för projekt som hjälper kommuner och regioner att minska sina växthusgasutsläpp. I den aktuella ansökningsomgången delas ut sammanlagt tre miljoner euro.Kommuner och regioner kan ansöka om understöd för projekt som syftar till att minska växthusgasutsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. Projektets tema kan gälla till exempel koldioxidsnål trafik, energilösningar i byggnader, klimatledarskap i kommunen eller företagens klimatarbete.I denna ansökningsomgång beviljas tre miljoner euro i understöd, förutsatt att riksdagen beviljar det tilläggsanslag som reserverats i regeringens budgetförslag. Ett enskilt projekt kan beviljas högst 70 000 euro i understöd, dock så att beloppet motsvarar högst 70 procent av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Man kan få understöd bland annat för löne- och planeringskostnader, men inte för anskaffning av egendom eller investeringar.”Vi behöver alla kommuner med i ett gemensamt klimattalko! Både stödbeloppet och den projektspecifika andelen är nu betydligt större jämfört med tidigare ansökningsomgångar. Nu är det rätt sannolikt att få understöd för den egna kommunens eller regionens klimatprojekt. Det lönar sig alltså också för kommuner som håller på att inleda sitt klimatarbete att modigt ta tillfället i akt”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Sökanden kan vara en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskapsförbund, ett bolag som helt ägs av dessa eller en sammanslutning som dessa bildar. Ansökningstiden är från den 1 december 2020 till den 5 februari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I programmet för att påskynda sysselsättningen genom upphandling har ansökan om sysselsättningspolitiskt understöd för kommunerna öppnats 1.12.2020. Ansökan är öppen fram till 31.12.2020 och den genomförs samtidigt vid alla arbets- och näringsbyråer.Det riksomfattande målet är att få igång minst 15 regionala pilotprojekt där flera kommuner deltar i utvecklingen av nytt sysselsättande samarbete genom offentlig upphandling. Genom upphandling kan det behövas en särskild resurs i kommunen för att skapa en verksamhetsmodell för sysselsättning och samarbetsrelationer. Projektet erbjuder en lösning. Inom projektet kan man modellera de upphandlingar där verksamhetsmodellen kan användas.Programmet för att påskynda sysselsättningen genom upphandling syftar i enlighet med regeringsprogrammet till att man genom offentlig upphandling allt bättre ska stödja sysselsättningen. På detta sätt kan man till exempel underlätta för partiellt arbetsföra eller långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.   – Den nu öppnade ansökningsomgången betonar viljan att på ett pragmatiskt sätt ta in sysselsättningsvillkoret i kommunernas offentliga upphandlingar. I projekten möjliggör en särskild resurs att man koncentrerar sig på denna uppgift. Målet är att öka möjligheterna för dem som har en svagare ställning på arbetsmarknaden att få arbete och åstadkomma en modell som fungerar väl, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Arbets- och näringsministeriet svarar för samordningen av programhelheten. Projektet samordnas på riksnivå av Finlands Kommunförbund. De kommunala projekt som nu inleds bildar ett projektnätverk.– Det påbörjade projektet stärker ytterligare kommunernas roll i skötseln av sysselsättningen. Ansökan har väckt stort intresse i kommunerna, och därmed är det fint att man kan främja verksamhetsmodellen, konstaterar Timo Reina, vice verkställande direktör för Kommunförbundet.Vad är ansökan till programmet för att påskynda sysselsättningen genom upphandling?ansökningstid 1–31.12.2020, ansökningarna till arbets- och näringsbyrån i det egna områdetden sökande kan vara en eller flera kommuner i samarbetefinansiering på 50 % (sysselsättningspolitiskt understöd) erbjuds genom upphandling för att bygga upp och utveckla verksamhetsmodellen för sysselsättningupphandlingarna sysselsätter redan under projektperioden eller sysselsättningsvillkoret används vid upphandlingar under projektperiodeni och med projektet får kommunerna praktiskt sparrningsstöd för sitt arbete genom det riksomfattande samordningsprojektet i Kommunförbundet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd sammankallar Europaministrarna till en informell videokonferens den 1 december. Ministrarna ska diskutera EU:s framtid och en intensifierad samordning av EU:s coronaåtgärder. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerar Finland vid mötet.Temat för mötets första arbetssession är EU:s framtid. I början av sessionen kommer det tyska ordförandeskapet att kort redogöra för läget i fråga om förberedelserna inför konferensen om EU:s framtid. Därefter kommer ministrarna och en grupp unga européer att diskutera hur Europa borde se ut om 10–15 år.Finland anser att konferensens mål bör vara att engagera och höra allmänheten, i synnerhet ungdomar, i omfattande grad. Konferensen bör fokusera på frågor som är viktiga för medborgarna, till exempel rättsstatsprincipen, klimatförändringen, den övergripande säkerheten och EU:s roll i världen. Målet är att inleda konferensen så snart coronapandemin tillåter. Avsikten är att rapportera om konferensens resultat till Europeiska rådet 2022.Under sin andra arbetssession ska ministrarna diskutera en intensifierad samordning av bekämpningen av coronapandemin i EU samt lindring av pandemins ekonomiska och samhälleliga effekter. Avsikten är att utbyta synpunkter på god praxis på EU-nivå eller exempelvis vid medlemsländernas gränser. Avsikten är också att diskutera frågor där samordningen och samarbetet kan förbättras ytterligare. Finland understöder EU:s gemensamma kraftiga insatser för att bekämpa coronaviruset. Det behövs en gemensam och effektiv EU-strategi för att besegra viruset.På grund av coronaläget kommer videokonferensen den 1 december att ersätta det informella möte mellan Europaministrarna som det tyska ordförandeskapet planerade att hålla i Wiesbaden den 31 november–1 december. De informella ministermötena går ut på ett fritt meningsutbyte om allmänna frågor. De är inte rådssammanträden och där fattas inga beslut.Även företrädare för länderna på västra Balkan är inbjudna att delta i den informella videokonferensen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för femte gången onsdagen den 2 december. Temat för mötet är revideringen av klimatlagen.Finland har som mål att bli klimatneutralt senast 2035. Klimatlagen, som trädde i kraft 2015, revideras och stärks så att detta mål ska uppnås. Avsikten är att uppdatera målet för 2050 och att i lagen ta in sådana utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet. I lagen inkluderas också markanvändningssektorn, och det tas in ett mål om att stärka kolsänkorna. Avsikten är att propositionen med förslag till reviderad klimatlag ska vara färdig att sändas på remiss våren 2021.”I och med att målet om klimatneutralitet 2035 skrivs in i klimatlagen får klimatarbetet under de kommande åren en stark riktning. Samtidigt ska omställningen till ett klimatneutralt Finland ske på ett socialt och regionalt rättvist sätt. Diskussionen i rundabordsforumet ger viktig vägledning om hur rättvisan ska beaktas i revideringen av klimatlagen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är vice ordförande för rundabordsforumet. Mikkonen är ordförande vid onsdagens möte.Vid beredningen av klimatlagen har man fäst särskild uppmärksamhet vid deltagandet. Redan från början av beredningen av lagreformen har man genomfört enkäter och ordnat webbsamråd och diskussionsmöten där människor från olika håll i Finland, i synnerhet unga och samer, har hörts.Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik den 27 februari 2020. I forumet deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med principbesluten är att fastställa statsrådets gemensamma ståndpunkt om metoderna för att minska växthusgasutsläppen från luftfarten samt sjöfarten och inlandssjöfarten, prioriteringarna i det internationella påverkansarbetet och målen för minskning av utsläppen. Kommunikationsministeriet tar emot utlåtanden om principbesluten till och med den 15 januari 2021.Vid beredningen av principbesluten har man utnyttjat arbetet med färdplanen för fossilfria transporter, där man för första gången på nationell nivå gjort en omfattande bedömning av metoderna för att minska utsläppen från såväl flygtrafiken som sjöfarten och inlandssjöfarten samt deras konsekvenser. I principbesluten har åtgärderna indelats i olika avsnitt som gäller övergång till alternativa drivmedel och bränslen, trafiksystemets och trafikmedlens energieffektivitet samt prissättning. Utöver möjligheterna till internationell påverkan och målen för påverkansarbete bedöms även nationella åtgärder.Uppnåendet av målen förutsätter ambitiösa åtgärder för att minska utsläppenUnder 2000-talet har utsläppen från flygtrafiken ökat mycket kraftigt i Finland. För att klimatmålen ska nås är det viktigt att ta i bruk nya effektiva metoder för utsläppsminskning såväl nationellt som inom EU och globalt inom ICAO. I utkastet till principbeslut om luftfart föreslås det att målet ska vara att minska utsläppen från den inhemska och den internationella luftfarten som avgår från Finland med 15 procent fram till 2030 och med 50 procent fram till 2045, beräknat från 2018 års nivå. I arbetet med färdplanen bedömdes det vara möjligt att uppnå dessa mål, men det förutsätter ambitiösa åtgärder för minskning av utsläppen. En central åtgärd när det gäller att minska utsläppen från luftfarten har i det nationella och även det internationella beslutsfattandet varit att öka användningen av förnybara flygbränslen.Utsläppen från sjöfarten och inlandssjöfarten i Finland har inte minskat nämnvärt under de senaste åren, och mycket återstår att göra för att nå de internationella målen. I utkastet till principbeslut föreslås flera åtgärder för att underlätta övergången till alternativa drivmedel och bränslen inom sjöfarten samt för att stödja förbättringen av befintliga fartygs energieffektivitet och utveckling av nya utsläppssnåla fartyg . Utöver att förnya fartygsbeståndet och införa teknik för att minska utsläppen från befintliga fartyg ska uppmärksamhet fästas vid hela sjötrafiksystemets funktion så att fartygens utsläpp minskar både till sjöss och i hamnar.– Åtgärderna för att minska utsläppen är naturligtvis brådskande, men det viktigt att se till att kostnadsbelastningen inte ökar avsevärt innan olika trafikformer har börjat återhämta sig från den allvarliga marknadsstörning som orsakats av coronavirusepidemin, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Både den internationella luftfarten och sjöfarten förväntas återhämta sig till den nivå som rådde före pandemin inom några år.– Branschen ska dock återhämta sig från undantagstillståndet och trafiken återupplivas på ett sådant sätt att utsläppen från trafiken permanent fortsätter att minska, konstaterar minister Harakka.Vad händer härnäst?Utkasten till principbeslut är ute på remiss fram till den 15 januari 2021. Begäran om utlåtanden finns på www.utlåtande.fi. Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden om utkastet på webben eller via e-post på adressen [email protected]Efter remissbehandlingarna fortsätter beredningen av principbesluten som tjänsteuppdrag. Avsikten är att principbesluten om minskning av växthusgasutsläppen från vägtrafik (utkastet till färdplan för fossilfria transporter), från luftfart samt från transporter till sjöss och på inre vattenvägar antas i början av året 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med automatiserad sjöfart är att skapa möjligheter för tryggare, effektivare och hållbarare transporter till sjöss. Enligt den utredning om automatisering av sjöfarten och reglering av autonoma fartyg som tagits fram på uppdrag av kommunikationsministeriet ska lagstiftningen, när utvecklingen inom automationen går framåt, lägga särskilt fokus på att trygga säkerheten.Finland vill vara ett föregångarland när det gäller automatiserad sjöfart, både med tanke på den tekniska utvecklingen och på den lagstiftning som möjliggör idrifttagningen. Utredningen är ett led i arbetet med att bereda en åtgärds- och lagstiftningsplan för automatiseringen av transporter.Utredningen kartlägger den internationella lagstiftningen samt Finlands och Norges nationella lagstiftning om autonoma fartyg (Maritime Autonomous Surface Ship, MASS) och beskriver regleringens nuläge och utvecklingsbehov. En autonom fartygstrafik förutsätter enligt utredningen allmänna säkerhetskrav på fartygens verksamhet och teknik i synnerhet för att säkra förmågan att navigera. Autonoma fartyg är fartyg som har beredskap att operera självständigt eller genom fjärrstyrning.  Utredningen redogör också för tekniken ombord med fokus på den teknik, de algoritmer och de modeller för maskininlärning som behövs i de autonoma navigationssystemen. Den behandlar också lagstiftningen som rör försök på Östersjön samt utvecklingen av den.Enligt utredningen är det möjligt att inom ramen för de gällande reglerna och med smärre ändringar göra olika automatiseringsförsök om de lokala myndigheterna godkänner verksamheten. Permanent trafik förutsätter däremot ändringar både i den nationella och i den internationella lagstiftningen. Utredningens slutsatser kan användas för att planera lagstiftningen i Finland samt i det beredningsarbete som utförs inom Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organisation IMO).EU-kommissionens möte om automatiserad sjöfart samt kommunikationsministeriets internationella workshopKommunikationsminister Timo Harakka offentliggör utredningen vid EU-kommissionens 2nd International Ship Autonomy and Sustainability Summit den 30 november 2020.Resultaten av utredningen presenteras närmare i en internationell virtuell workshop som ministeriet och dess samarbetspartner ordnar den 1 december 2020. Vid workshoppen behandlas referensramen för lagstiftningen om autonom sjöfart, utvecklingen av artificiell intelligens samt ansvarsfrågor.Rapporten Charting Regulatory Frameworks for Maritime Autonomous Surface Ship Testing, Pilots, and Commercial Deployments kan läsas på statsrådets webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har nått en överenskommelse om innehållet i det så kallade avfallslagstiftningspaketet. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i början av 2021. ”Reformen av avfallslagen ger oss metoder för att minska avfallsmängden och öka sorteringen och återvinningen av avfall. Utvecklingen av avfallshanteringen är en av hörnstenarna i den cirkulära ekonomin”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Genom regeringens proposition genomför Finland flera av de ändringar som förutsätts i EU-direktiv. Avfallsdirektivet förpliktar till en betydande ökning av materialåtervinningen av avfall från boende och serviceverksamhet (kommunalt avfall). Under de kommande 15 åren kommer materialåtervinningsgraden att höjas från drygt 40 procent till 65 procent. I avfallslagen föreslås det klart strängare skyldigheter för kommuner, avfallsinnehavare och förpackningsproducenter när det gäller separat insamling av avfall. För hushållen innebär reformen allt bättre avfallshanteringstjänster. Sortering och separat insamling av förpackningsavfall och bioavfall ska ordnas i alla tätorter på fastigheter med fem eller fler bostadslägenheter. Insamlingen av bioavfall utvidgas senare till alla fastigheter i tätorter med över 10 000 invånare. ”Reformen ökar affärsmöjligheterna för företagen inom avfallsbranschen, eftersom avfall i framtiden kommer att sorteras och transporteras allt mer, och speciellt materialåtervinningen kommer att öka”, säger minister Mikkonen.Kommunerna konkurrensutsätter transporterna av separat insamlat avfallKommunerna ska i fortsättningen centraliserat konkurrensutsätta transporterna av separat insamlat avfall. Om villkoren i lagen uppfylls kan kommunen också i fortsättningen besluta att fastighetsinnehavaren ska ordna transporten av blandat kommunalt avfall och slam från slamavskiljare och slutna avloppstankar. Vid konkurrensutsättningen av transporter ska kommunerna fästa särskild uppmärksamhet vid fördelningen av entreprenadområdena så att transportföretag av alla storlekar har möjlighet att få transportavtal.”Genom lösningen skapas en möjlighet för kommunerna att styra sådana avfallsflöden som är viktiga med tanke på höjningen av materialåtervinningsgraden. Samtidigt ställs det ett klart krav på kommunerna att små och medelstora företagare ska inkluderas i det operativa genomförandet av avfallshanteringen”, säger minister Mikkonen.  Producenternas ansvar för kostnaderna för hanteringen av förpackningsavfall ökarFörpackningsproducenterna och kommunerna ska avtala om ordnandet av separat insamling av förpackningar från bostadsfastigheter och om de ersättningar som producenterna betalar kommunerna för anordnandet av insamlingarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi