NordenBladet — Regeringen föreslår en ny temporär ändring av konkurslagen. Syftet är att presumtionen om insolvens som grundar sig på betalningsförsummelser ska ändras till gäldenärens fördel från och med februari. Tanken är att det här ska hjälpa företag att klara sig genom krisen som coronaviruset orsakar.Enligt propositionen ska underlåtenhet att iaktta en betalningsuppmaning med hot om konkurs utgöra presumtion om insolvens först om gäldenären inte inom 30 dagar från borgenärens betalningsuppmaning har betalat borgenärens klara och förfallna fordran. Betalningstiden är vanligtvis en vecka.– Vi måste göra allt för att rädda livskraftiga företag som har fått betalningssvårigheter på grund av coronavirusepidemin. Genom den temporära ändringen får företagen mer tid att ordna sina betalningar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Den temporära konkurslagen som trädde i kraft förra våren begränsade borgenärernas rätt att ansöka företag i konkurs på grund av att de inte iakttagit en betalningsuppmaning med hot om konkurs. När den temporära konkurslagen som varit i kraft sedan våren upphör gälla i slutet av januari förväntas antalet konkursansökningar öka kraftigt. Syftet med propositionen är att garantera gäldenärerna en skälig betalningstid också under dessa omständigheter.Syftet är att lagen ska träda i kraft i början av februari och gälla till slutet av september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fortum lämnade 13.8.2020 in ett MKB-program till arbets- och näringsministeriet. Programmet inledde en bedömning av miljökonsekvenserna av den eventuella förlängningen av driften av kraftverket i Lovisa och alternativt av de fortsatta alternativen för nedläggningen av slutförvaringsanläggningen för låg- och medelaktivt avfall. Arbets- och näringsministeriet gav kontaktmyndighetens utlåtande om programmet 26.11.2020.De huvudalternativ som granskas i Fortums MKB-program är att båda kraftverksenheterna fortsätter att drivas fram till ungefär år 2050 eller att kärnkraftverket tas ur drift efter att de nuvarande tillståndsperioderna (2027 och 2030) har löpt ut.ANM konstaterar i sitt utlåtande att det MKB-program som Fortum utarbetat omfattar de innehållskrav som anges i 3 § i MKB-förordningen och att det till sin omfattning och noggrannhet är en tillräcklig plan för bedömning av projektets miljökonsekvenser, förutsatt att de omständigheter som framförs i ministeriets utlåtande beaktas när projektet framskrider och i de senare skedena av MKB-förfarandet.I sitt utlåtande begär ANM preciseringar bl.a. i fråga om hanteringen av anläggningens åldrande, beaktandet av klimatförändringen och kylvattnen i bedömningen och beskrivningen av följderna av olyckor samt förebyggandet av dem och bedömningen av kärnavfallshanteringen.Ett remissförfarande för MKB-programmet ordnades 26.8–26.10.2020. En offentlig tillställning enligt MKB-lagen ordnades i Lovisa 3.9.2020. Till ministeriet sändes sammanlagt 39 utlåtanden och åsikter från det nationella samrådet.I utlåtandena anses bedömningsprogrammet i huvudsak vara täckande. Remissinstanserna framför dock vissa enskilda kommentarer som bör beaktas och bedömas vid MKB-förfarandet. Kommentarer kom in särskilt i anslutning till konsekvenserna för vattendragen av ett kärnkraftverk samt olycksmodelleringen. I utlåtandena och åsikterna framförs dessutom också andra frågor, anmärkningar och synpunkter som den projektansvarige bör fästa uppmärksamhet vid.Eftersom det vid en kärnkraftsolycka finns möjlighet till gränsöverskridande konsekvenser, ordnades också ett internationellt samråd om programmet i enlighet med Esbokonventionen. Kontaktmyndighet för det internationella samrådet var miljöministeriet.Vid samrådet enligt Esbokonventionen meddelade Sverige, Estland, Ryssland, Norge, Danmark, Litauen, Tyskland och Österrike att de deltar i projektets MKB-förfarande. Sammanlagt 20 EU-medborgares och EU-organisationers utlåtanden togs emot. Vid det internationella samrådet framhävdes riskerna för en allvarlig kärnolycka och följderna av den.Utlåtandena och åsikterna finns tillgängliga på arbets- och näringsministeriets webbplats.MKB-processen fortsätter med en miljökonsekvensbedömning och en MKB-beskrivning av dem. Enligt en preliminär bedömning ska Fortum lämna beskrivningen till ministeriet hösten 2021. Konsekvensbeskrivningen ska då vara framlagd i september och oktober. Kontaktmyndighetens motiverade slutsats ges då i december 2021. Därefter fogas MKB-beskrivningen till ansökan om tillstånd för fortsatt drift eller avveckling av anläggningen.Ytterligare upplysningar:
Jaakko Louvanto, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8274
Liisa Heikinheimo, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7035
Linda Kumpula, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 0125

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har till riksdagen överlämnat regeringens proposition med förslag till lag om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och till lagar som har samband med den. Den nya lagen ska i allt större utsträckning begränsa konsumenternas tillgång till vissa sprängämnesprekursorer.Lagen ska innehålla nationella bestämmelser om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och genom den upphävs lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. De nationella bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning.Den nya lagen motsvarar i stor utsträckning den gällande lagen, men den innehåller vissa preciseringar som EU-förordningen förutsätter. Konsumenterna ska till exempel inte längre kunna skaffa vissa klorater och perklorater i vissa koncentrationer, vilket är möjligt med stöd av den gällande förordningen från 2013. Också svavelsyra i en viss koncentration blir nu tillståndspliktig.I propositionen föreslås det också att tillståndssökandens bakgrund ska kontrolleras noggrannare än tidigare. Bestämmelser om detta ska fogas till lagen om lagring av straffregisteruppgifter och om utlämnande av sådana uppgifter mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen samt till straffregisterlagen.Lagarna avses träda i kraft den 1 februari 2021, samtidigt som EU-förordningen börjar tillämpas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fastställt de genomsnittliga priserna per enhet för 2021. För gymnasieutbildning är det 6 615,98 euro per studerande. Det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande konstundervisning är 82,19 euro per undervisningstimme och det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut 84,77 euro per undervisningstimme.I och med att utvidgningen av läroplikten betraktas som en verksamhetsförändring i gymnasieutbildningen, beaktas anslagsökningen för utvidgningen av läroplikten för 2021, sammanlagt 10,45 miljoner euro. Genom anslagsökningen finansieras inom ramen för statsandelsfinansieringen för gymnasieutbildning avgiftsfria läromedel för läropliktiga studerande samt handlednings- och tillsynsuppgifter i anslutning till utvidgningen av läroplikten.
 
Den totala finansieringen enligt förordningen beräknas uppgå till ca 658 miljoner euro för gymnasiet, 153 miljoner euro för grundläggande konstundervisning enligt undervisningstimmar och ca 145 miljoner euro för medborgarinstituten. De genomsnittliga priserna per enhet för 2021 baserar sig på de faktiska driftskostnaderna för 2018.
 
Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen utnämnde 26.11.2020 direktörerna för ansvarsområdet näringar, arbetskraft och kompetens (ansvarsområdet N) vid NTM-centralerna i Tavastland, Sydöstra Finland, Lappland, Birkaland, Norra Österbotten, Satakunta och Egentliga Finland.Vid NTM-centralerna i Sydöstra Finland, Lappland, Norra Österbotten, Satakunta och Egentliga Finland har den nuvarande tjänsteinnehavaren utnämnts till direktör för ansvarsområdet N.Ekonomie magister Satu Mäkelä har lett ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Sydöstra Finland sedan 2012.Magistern i samhällsvetenskaper Marja Perälä har arbetat som direktör för ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Lappland sedan 2017.Diplomingenjör Petri Keränen har lett ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Norra Österbotten sedan 2016.Ekonomen, ekonomie magister Marja Karvonen har varit direktör för ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Satakunta sedan 2011. Samtidigt har hon varit överdirektör för centralen.Politices doktor Timo Metsä-Tokila har lett till ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Egentliga Finland sedan 2018.Förvaltningsmagister Vesa Jouppila har utnämnts till direktör för ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Tavastland. Jouppila har sedan 2016 varit utvecklingsdirektör vid NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (UF-centret). Dessförinnan arbetade han som direktör vid Birkalands arbets- och näringsbyrå, som projektchef vid NTM-centralen i Birkaland samt som direktör vid Päijänne-Tavastlands och Östra Nylands arbets- och näringsbyråer.Diplomingenjör Mika Sievi-Korte har utnämnts till direktör för ansvarsområdet N vid NTM-centralen i Birkaland. Sievi-Korte har sedan 2019 varit ledande sakkunnig i Business Finland Oy. Tidigare har han arbetat som servicedirektör inom samma organisation samt som enhetschef, gruppchef och teknologiexpert vid NTM-centralen i Birkaland. Han har länge arbetat i Business Finland (tidigare Tekes) i nära samarbete med NTM-centralen i Birkaland.Direktörerna tillträder sina tjänster den 1 januari 2021. Tjänsterna tillsätts för viss tid för högst fem år.Direktören har till uppgift att leda sitt ansvarsområde och svara för att resultatmålen nås. Till uppgiften hör att främja den regionala livskraften och stärka företagens förnyelse, tillväxt och internationaliseringsförmåga. Dessutom främjar direktören matchningen av arbetskraft, kompetensen, tillgången på kompetent arbetskraft samt integrationen och sysselsättningen av invandrare i regionen.Närings-, trafik- och miljöcentralerna hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Centralerna styrs förutom av arbets- och näringsministeriet även av inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet och Trafikledsverket. Centralerna genomför även Livsmedelsverkets, Migrationsverkets och Business Finlands mål.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås en temporär ändring av lagen om stöd för skolresor. Enligt förslaget utökas lagen med en bestämmelse som gör villkoren för beviljande av stöd för skolresor mer flexibelt. Enligt förslaget ska det av en studerande som är berättigad till stöd för skolresor per kalendermånad krävas minst åtta sådana resor i vardera riktningen som berättigar till stöd för skolresor, om den studerandes antal dagliga skolresor har minskat på grund av ändrade undervisningsarrangemang till följd av covid-19-epidemin. Regeringen lämnade den 26 november en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för skolresor.Det finns behov av mer flexibla villkor för beviljande av stöd för skolresor, ifall det bli vanligare med exceptionella undervisningsarrangemang på grund av arrangemang som hänför sig till distansundervisning och behovet av regelbundna resor mellan hemmet och läroanstalten minskar för sådana studerande som omfattas av stödet för skolresor, men skolresorna trots det föranleder kostnader.Genom den föreslagna paragrafen görs beviljandet av stöd för skolresor och fortsatt utbetalning av stödet flexiblare i en situation där den studerande inte nödvändigtvis har ett tillräckligt antal skolresor som berättigar till stöd för skolresor under en vecka eller en kalendermånad eller de inte infaller under en sammanhängande tid på minst 18 dagar. Enligt den föreslagna paragrafen finns inga begränsningar för hur de resor som berättigar till stöd infaller under kalendermånaden. Enligt förslaget kan en studerande således beviljas stöd för skolresor på ett flexiblare sätt än för närvarande exempelvis om  undervisningen ordnas i läroanstaltens lokaler varannan vecka eller två dagar i veckan.I övrigt motsvarar villkoren för beviljande av stöd för skolresor i förslaget nuläget. Villkor för att stöd för skolresor ska beviljas är därmed fortfarande att skolvägen är lång och att färdsättet är lämpligt. När dessa bestäms beaktas de regelbundna resekostnaderna per kalendermånad, den studerandes möjligheter att anlita kollektivtrafik samt huruvida studierna bedrivs i en följd.Dessutom ska längden på den studerandes skolresa i ena riktningen fortfarande vara minst 10 kilometer, och de månatliga kostnaderna för skolresan överstiga 54 euro. Den studerande ska utnyttja kollektivtrafik eller skolskjuts som utbildningsanordnaren ordnar eller, om föreskrivna villkor uppfylls, något annat lämpligt eget färdsätt.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till utgången av läsåret 2020–2021, dvs. till den 31 juli 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte i dag den 26 november 2020 en ny direktion för Naturresursinstitutet. Direktionens mandatperiod är 1.1.2021 – 31.12.2023. Till direktionens ordförande utsågs Tuomas Salusjärvi, direktör vid Valio Oy, och till vice ordförande Saara Kankaanrinta, styrelseordförande för BSAG-stiftelsen.Direktionen ska bistå Naturresursinstitutets ledning i arbetet, lämna förslag till verksamhetens strategiska fokusering och främja samarbetet med intressegrupperna. Naturresursinstitutets direktion beslutar om institutets budgetförslag, godkännande av bokslutet samt generaldirektörens ställföreträdare. Direktionens sammansättning:ordförande: Tuomas Salusjärvi, direktör, Valio Oyvice ordförande: Saara Kankaanrinta, styrelseordförande, BSAG-stiftelsen   Medlemmar:Timo Karjalainen, verkställande direktör, Laitakarin Kala OyKristiina Kruus, dekanus, Högskolan för kemiteknik vid Aalto-universitetetJorma Länsitalo, direktör, Stora Enso AbpHeli Siitari, företagare, Villilä Luonto OyTill direktionen hör också en medlem som personalen utser inom sig. Valet pågår som bäst bland Naturresursinstitutets personal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bestämmelserna i de anvisningar och föreskrifter som utfärdats för arbetslöshetskassorna höjs till lagnivå. Syftet med de ändringar som görs i lagen om arbetslöshetskassor är att förtydliga arbetslöshetskassans verksamhet, förbättra medlemmarnas ställning samt uppdatera bestämmelserna i lagen om arbetslöshetskassor. Bestämmelserna om lämplighet och yrkesskicklighet i fråga om kassans ledning, förutsättningarna för medlemskap i kassans styrelse samt bestämmelserna om styrelsens uppgifter och funktioner preciseras. Genom dessa ändringar stärks den rättsliga ställningen och transparensen i fråga om sådana anvisningar och verksamhetsmodeller som visat sig vara välfungerande.Bättre försäkringsskydd för kassans arbetslösa medlemmar
 Arbetslösa medlemmars försäkringsskydd vid upplösning av arbetslöshetskassan förbättras. Vid upplösning ska de arbetslösa medlemmarna ges möjlighet att ansluta sig till en annan arbetslöshetskassa. Den nuvarande lagen tryggar inte fortsatt utbetalning av inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning för en arbetslös medlem i samband med att kassan upplöses. De återstående medlen från en löntagarkassa som upplöses går till SysselsättningsfondenEn upplöst löntagarkassas eventuella medel efter det att skulder betalats och andra förbindelser har fullgjorts ska överlåtas till Sysselsättningsfonden. På detta sätt säkerställs att eventuella medel används till finansiering av systemet med utkomstskydd för arbetslösa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en fortsättning på den temporära lag genom vilken maximiräntan på vissa konsumentkrediter har begränsats till 10 procent och direktmarknadsföring av konsumentkrediter och kreditförmedlingstjänster i huvudsak är förbjuden. För att säkerställa att bestämmelserna om räntetak är effektiva får inte heller de avgifter som tas ut för krediter höjas under lagens giltighetstid. Det är meningen att giltighetstiden för begränsningarna ska förlängas till utgången av september nästa år.Syftet är att underlätta ställningen för de konsumenter som råkat i ekonomiska svårigheter till följd av coronavirussituationen och att minska skuldproblemen.Enligt förslaget ska det temporära räntetaket tillämpas på konsumentkreditavtal som ingås efter lagens ikraftträdande och på avtal om fortlöpande kredit som ingåtts före lagens ikraftträdande till den del krediten utnyttjas under lagens giltighetstid. Det temporära räntetaket gäller alltså inte krediter som lyfts före ikraftträdandet av lagen. Räntetaket gäller således inte heller lån som lyfts under den temporära lag som trädde i kraft i juli, trots att sådan kredit fortfarande är obetald efter årsskiftet.Efter det att lagen upphört att gälla bestäms den ränta som tas ut på en kredit som hör till lagens tillämpningsområde enligt kreditavtalet. För att det temporära räntetaket inte ska användas på ett vilseledande sätt som marknadsföringsmetod, ska det i reklam varnas för att räntan kommer att stiga efter det att lagen har upphört att gälla.Lagen avses träda i kraft vid ingången av nästa år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetslöshetsförsäkringspremierna höjs med 0,32 procentenheter år 2021. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara 1,40 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppgår till 0,50 procent av lönen, om lönebeloppet är högst 2 169 000 euro. För den överskjutande delen av lönen är arbetslöshetsförsäkringspremien 1,90 procent.Löntagares arbetslöshetspremie för delägare i företag är nästa år 0,65 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,50 procent av lönen.

Källa: Valtioneuvosto.fi